Strategi 2013-2016

Dnr SLU ua Fe.2012.1.1-4178
Exp 2013-01-23
Fakulteten för veterinärmedicin och
husdjursvetenskap
Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär
Dokumenttyp: Måldokument/strategi
Beslutsfattare: Fakultetsnämnden
Avdelning/kansli: VH-fakultetens kansli
Handläggare: Lotta Jäderlund
Ev dokument som upphävs:
STYRANDE DOKUMENT
Beslutsdatum: 2012-12-14
Träder i kraft: 2013-01-01
Giltighetstid: 2016-12-31
Bör uppdateras före:
Bilaga till: Strategi 2013 – 2016 för VH-fakulteten, dnr SLU ua Fe.2012.1.1-4178
Strategi 2013-2016
Omfattande områdena
forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys samt samverkan
1
1. Inledning
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) bedriver utbildning, forskning
och fortlöpande miljöanalys. Vår verksamhet bidrar till utvecklingen av det omgivande samhället och
sker i samverkan med detta. Denna strategi, som utgår från SLU:s strategi, ska vägleda VH-fakulteten
så att den kan tillhöra de ledande inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap och ska hjälpa till att
ta tillvara den unika potential som finns i att ha dessa två discipliner samlade på en fakultet.
Dokumentet har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från VH-fakultetens
institutioner under ledning av vicedekanus för forskning och med stöd av vicedekanus för utbildning.
Nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå (GUN) och de fem programnämnderna (PN)
har medverkat i förslag till utbildningsstrategi och forskarutbildningsnämnden (FUN) i förslag till
strategi för forskarutbildning. Arbetet med att identifiera framtida forskningsområden har bland
annat utförts inom ramen för fakultetens tre djurslagskommittéer, det vill säga lantbrukets djur, häst
respektive hund och katt, och inom forskningsplattformerna Future Agriculture och Future Animal
Health and Welfare.
Förslaget till strategi har varit på remiss för synpunkter hos GUN, FUN, djurslagskommittéerna,
utskottet för samverkan, utskottet för global utveckling samt institutionerna. Fakultetsnämnden
beslutade att anta denna strategi 2012-12-14.
Samlat i ett separat dokument, benämnt ”Bakgrundsmaterial till strategi 2013-2016”, återfinns bland
annat en mer omfattande omvärldsbeskrivning, en nulägesbeskrivning samt förteckningar över
utbildningsprogram och de högre fakultetsfinansierade anställningar som är aktuella för omprövning.
1.1 Syfte
VH-fakulteten har valt att ta fram och förankra denna strategi inom organisationen för att möta
förväntade utmaningar under den kommande fyraårsperioden och för att bättre nyttja den unika
profil fakulteten har till följd av kombinationen av veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
Det övergripande syftet med strategin är att bidra till en positiv samhällsutveckling genom att stärka
fakultetens forsknings- och undervisningsmiljöer, så långt som ekonomiska, fysiska och personella
resurser tillåter, samt ge fakultetens medarbetare goda förutsättningar för sitt arbete.
Strategin ska användas för vägledning och som underlag för prioriteringar på alla nivåer inom
fakulteten, liksom i kontakter med aktörer och partners utanför SLU. Forskargrupper, enskilda
forskare och lärare förutsätts använda sig av strategidokumentet i utvecklingen av sin verksamhet.
För genomförandet av strategin kommer separata, tidssatta handlingsplaner att utarbetas.
2
1.2 VH-fakultetens verksamhetsidé, vision och övergripande strategiska mål
Fakulteten 1 arbetade under 2010-11 fram en plan för hur fakulteten ska ta vara på morgondagens
möjligheter och den samlade potential som veterinärmedicin och husdjursvetenskap utgör. Detta
arbete utmynnade i följande vision: ”Ett hållbart nyttjande av djuren med god djurvälfärd och
djurhälsa för god livsmedelsförsörjning och folkhälsa”. Vidare identifierades ett antal övergripande
mål för fakultetens verksamhet. Dessa är:
•
•
•
•
•
•
•
Vi har forskning av högsta internationella klass
Vi erbjuder utbildning av högsta internationella klass
Vi bedriver fortlöpande miljöanalys av hög kvalitet
Vi är en attraktiv partner nationellt och internationellt för akademi, näringsliv, myndigheter och
intresseorganisationer
Vi strävar efter ökad extern finansiering
Vi har nöjda medarbetare och ett tydligt ledarskap
Våra resurser utnyttjas effektivt
Denna vision med angivna mål ska genomsyra fakultetens strategiarbete och de handlingsplaner som
hör till strategin. Följande värderingar ska ligga till grund för arbetet vid fakulteten:
•
•
•
•
Öppenhet i det dagliga arbetet samt för idéer och förslag
Respekt för person och kompetens
Ansvarstagande
Ärlighet i allt vi gör
Ämneskompetens, personella resurser, undervisningslokaler, universitetsdjursjukhus och fakultetens
djuranläggningar för utbildning och forskning ska utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta uppnås genom
att fakulteten stimulerar till samarbete mellan institutioner, lärare, forskare och övrig personal på
VH-fakulteten, samt även med andra fakulteter vid SLU, med universitetsdjursjukhuset och med
studentkårerna.
Forskning och utbildning vid VH-fakulteten ska vara av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Vid
fakulteten bedrivs forskning, forskarutbildning och utbildning i ämnen relevanta för
livsmedelsförsörjning, djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Andra centrala uppgifter är att begränsa
miljöförstöring och anpassa lantbruk och djurhållning till klimatförändringen i ett globalt perspektiv.
Utifrån den kompetens fakulteten har inom dessa områden, ska fakulteten även bidra till
genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU) i enlighet med SLU:s strategi för global
utveckling.
1
Medverkade i arbetet gjorde fakultetsnämndens lärarrepresentanter, fakultetsdirektören, fakultetens
prefekter, tekniska chefen samt fakultetsnämndens sekreterare.
3
2. Omvärldsbeskrivning i sammandrag – regionala och globala
utmaningar
En omvärldsbeskrivning har gjorts för att visa på skeenden i vår omvärld som har betydelse för
fakulteten. Följande slutsatser kan dras från omvärldsbeskrivningen:
Jordens befolkning växer, konsumtionsmönster förändras och den totala animalieproduktionen ökar,
samtidigt som lantbrukets miljöeffekter fortsatt måste hanteras. Inom EU diskuteras en eventuell
kommande ökning av efterfrågan på närproducerade livsmedel som är klimat-, miljö- och djurvänligt
producerade, samtidigt som fokus på livsmedlens pris är stort både i Europa och globalt. EU:s
djurhälsostrategi för perioden 2007-2013, Prevention is better than cure, sätter nytt fokus på att
förebygga sjukdom, vilket ger incitament för bättre djurhälsa, djurvälfärd och mindre användning av
antibiotika. Ökad effektivitet är en viktig faktor om djurhållningen ska medverka till en miljömässigt,
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och här har foderutnyttjande och djurhälsa särskilt stor
betydelse, likaså frågor kring antibiotikaresistens. En ökad globalisering och ett förändrat klimat får
stora konsekvenser för livsmedelssäkerheten och även för spridning av zoonoser på andra sätt än
genom livsmedel, till exempel genom transport av djur mellan länder och kontinenter. En helhetssyn
”en värld – en hälsa”, som innefattar människor, husdjur och vilda djur blir nödvändigt för god djuroch folkhälsa.
Den svenska animalieproduktionen har generellt minskat kraftigt de senaste 15 åren trots ökad
inhemsk konsumtion av animaliska livsmedel och efterfrågan på lokalt producerade produkter.
Undantag finns dock, till exempel har produktionen av fjäderfä och lamm ökat. En utveckling mot
färre men större besättningar pågår för samtliga djurslag, vilket kan få effekter för bland annat
smittspridning, djurhälsa, djurvälfärd, produktivitet och klimatpåverkan. Djurhållningen har även
stor effekt på markanvändningen inom lantbruket. Produktionens lönsamhet har negativt påverkats
av höga kostnader samt svag utveckling av produktpriserna. Världsmarknaden påverkar både foderoch kött- och mjölkpriser, och därigenom näringens lönsamhet. Vattenbruk är en växande
livsmedelssektor och en fortsatt snabb utveckling kräver långsiktiga lösningar som rör foder, miljö
och djurhälsa. Det saknas idag en tydlig politisk strategi för livsmedelsproduktionen på nationell nivå,
och Sveriges synsätt gentemot EU:s jordbrukspolitik skiljer sig från många andra länders.
En förändrad inställning till djur har vuxit fram i samhället, där djur alltmer betraktas som individer.
Detta avspeglas till exempel i förslaget till ny svensk djurskyddslag där, utöver gott djurskydd, syftet
är att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta
människan har av dem. Antalet sport- och sällskapsdjur har ökat betydligt under de senaste
decennierna. Dessa djur köps, säljs och transporteras mellan länder och kontinenter, vilket påverkar
spridningen av både infektionssjukdomar och ärftligt betingade sjukdomar. Efterfrågan och
förväntningarna på djursjukvård på specialistnivå har ökat både nationellt och internationellt.
Majoriteten av Sveriges yrkesverksamma veterinärer och djursjukskötare arbetar med sport- och
sällskapsdjur.
Behov av att minska nyttjandet av försöksdjur, bland annat genom 3R-principen (Reduction,
Refinement och Replacement) kommer att fortsätta att vara vägledande för forskning och utbildning.
Att använda husdjur, till exempel gris, hund och katt, som modelldjur ger dock nya möjligheter att
4
förbättra både djurs och människors hälsa. Här kan också biobanker byggas upp för ett effektivt
utnyttjande av biologiskt material.
3. Strategier för 2013-2016
3.1 Forskningens prioriterade områden och inriktning
VH-fakulteten tar ett övergripande ansvar för djurfrågorna inom SLU. Med detta avses alla djur som
hålls av människan, samt relevanta aspekter beträffande vilda djur (inom fakultetens verksamhetsområden). Utgångspunkter för forskningen ska vara såväl hög vetenskaplig kvalitet som relevans för
samhället. Alla våra forskningsområden har stark koppling till de utbildningar som bedrivs vid
fakulteten.
I fakultetens uppdrag ligger att på ett framgångsrikt sätt integrera forskning och utbildning – och i
förekommande fall arbetet med fortlöpande miljöanalys - och att samverka med den djursjukvård
som bedrivs inom SLU.
Följande tematiska områden är centrala (utan inbördes rangordning) mot bakgrund av vad som lyfts
fram i SLU:s strategi och identifierade behov enligt djurslagskommittéerna samt mot bakgrund av
fakultetens samlade forskarkompetens och utbildningsansvar:
•
Livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet
- Effektiva och hållbara produktionssystem: Detta omfattar system som förenar god
resurshushållning, hög fodereffektivitet och ekonomisk bärkraft med god djurmiljö, gott
djurskydd och låg läkemedelsanvändning, där slutprodukten är en livsmedelsråvara av en
kvalitet som efterfrågas i såväl livsmedelsindustrin som i konsumentledet.
- Väl fungerande vattenbruk med inriktning mot fisk som hålls för livsmedelsproduktion, med
kopplingar till bland annat avel, nutrition, skötsel, djurvälfärd och läkemedelsanvändning.
- Minskad negativ påverkan på miljö, flora och vild fauna från djurhållningen, särskilt hållningen
av produktionsdjur.
•
Djurhälsa och djurvälfärd
- God djurhälsa, djurskydd, djurvälfärd, samt djurskötsel, hantering och träning för de djurslag
som fakulteten tar ansvar för och för ett optimalt resursutnyttjande inom djurhållningen.
- Ökad kunskap om sjukdomars etiologi och patogenes, bland annat genom utveckling av
moderna kliniska och molekylärmedicinska metoder hos såväl husdjur som vilt.
- Förbättrad och kvalitetssäkrad diagnostik, förebyggande åtgärder och/eller behandling av
skador och sjukdomar.
5
•
En värld – en hälsa
- Samverkan mellan veterinärmedicin och humanmedicin för en förbättrad djur- och
folkhälsa i ett globalt perspektiv.
- Komparativ och translationell veterinärmedicin med djur som modeller för människan, men
även för ökad kunskap om djurs behov och funktioner. Inbegriper även försöksdjursvetenskap
och miljömedicin.
- Samverkan mellan naturvetenskap, humanmedicin och samhällsvetenskap i frågor kring
betydelsen av djur för människans fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande.
3.2 Forskningsfinansiering och forskarstöd
VH-fakulteten och övriga SLU är, i likhet med andra universitet i Sverige, i stor utsträckning beroende
av externa anslag för att kunna bedriva forskningsprojekt. En relativt stor andel forskningsmedel har
tidigare erhållits via nationella stiftelser, såsom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och Stiftelsen
Hästforskning (SHF). Dessa stiftelser fick kraftigt minskade anslag år 2012, och det är i dagsläget
oklart hur stora medel som kommer att finnas tillgängliga framöver. Den tillämpade forskningen på
lantbrukets djur, men också i ökande grad sällskapsdjur och försöksdjur, fyller en mycket viktig
funktion men är beroende av medfinansiering från näringen. Således är samverkan mellan fakulteten
och näringen, med hänvisning till de tidigare nämnda neddragningarna, viktigare än någonsin och ska
prioriteras. Fakulteten ska arbeta för att stödja forskarna i ansökningsprocessen vad gäller större
utlysningar från de nationella forskningsråden (Formas, VR, Vinnova, SSF med flera) och även verka
för att ämnesområdena veterinärmedicin och husdjursvetenskap ska synas och tydligt prioriteras av
berörda forskningsråd.
Fakultetens EU-team ska förmedla information till fakultetens forskare om vad som pågår inom det
förberedande arbetet vad gäller utlysningar inom EU, verka för ökat stöd vid ansökan och hantering
av EU-medel inom SLU, samt informera EU om viktiga forskningsinriktningar och den kompetens som
fakultetens forskare kan bidra med. Fakultetens forskare ska uppmuntras att i än högre grad ansöka
om forskningsmedel internationellt.
Vikten av att arbeta tvärvetenskapligt lyfts ofta fram, bland annat inom Future-plattformarna och
One health-samarbetet. Fakulteten ska verka för att forskningsfinansiärerna stödjer tvärvetenskaplig
forskning. Vidare bör fakultetens uppbyggnadsarbete med ”fund-raising” fortsätta även under den
kommande fyraårsperioden.
Det tvååriga utvecklingsprogram för yngre forskare som vid två tillfällen genomförts vid VHfakulteten bör fortsätta under 2013-2016.
Forskningen vid fakulteten utvärderas regelbundet, och en ny KoN (Kvalitet och Nytta)-utvärdering är
att vänta under den kommande fyraårsperioden, vilket kan komma att påverka senare satsningar.
6
3.3 Kopplingen mellan forskning och utbildning
Den utbildning som bedrivs vid ett universitet ska vara forskningsanknuten. Det är väsentligt att det
vid VH-fakulteten bedrivs kvalificerad forskning inom de ämnen som är centrala för våra
utbildningsprogram. Det gäller särskilt för de ämnen där annan forskning saknas i Sverige, eller där
övrig svensk forskning är svag. Principen om forskningsanknytning innebär inte nödvändigtvis att
forskning måste bedrivas kontinuerligt vid fakulteten inom varje område som berörs i våra
utbildningar, eftersom det är möjligt att knyta an till forskning som bedrivs vid andra universitet och
högskolor (samt företag), både nationellt och internationellt.
Fakultetens utbildningar ska vila på vetenskaplig grund och studenterna ska utbildas i ett
vetenskapligt förhållningssätt. Därför ska fakultetens lärare vara engagerade i forskningen och all
akademisk personal ska delta i utbildningen. Eftersom flera av våra utbildningar är yrkesinriktade är
det också av vikt att det finns en god förankring till det yrkesliv som vi utbildar för. Såväl forskningens
som utbildningens behov ska alltid beaktas vid inrättande av anställningar på fakulteten.
3.4 Utbildning på forskarnivå
Det antal doktorander som utexamineras årligen vid VH-fakulteten har under de senaste åren legat
relativt högt jämfört med fakultetens uppdrag, och någon ökning bedöms därför inte vara aktuell.
De tre forskarskolor som startats under 2011 ska, under förutsättning att verksamheten uppfyller de
krav som fakulteten ställer, kunna fortsätta i nuvarande form till utgången av 2016. En mer
omfattande utvärdering ska göras i slutet av 2013. Mot bakgrund av SLU:s uttalade vilja att stärka
internationaliseringen vill fakulteten också uppmuntra till deltagande i internationella forskarskolor.
3.5 Utbildning på grund- och avancerad nivå
3.5.1 Utbildningsutbud och ersättningar
VH-fakulteten ska fortsätta att erbjuda både yrkesinriktade och generella program. Utbildningen på
de yrkesinriktade programmen ska ge studenterna en tydlig yrkesidentitet men också en bred
kunskapsbas som möjliggör anställningsbarhet även utanför de traditionella sektorerna.
Oavsett utbildningsprogram och undervisningsmetod ska ämnesinnehållet vara baserat på vetenskap
och beprövad erfarenhet, och för vissa kurser inom hippologutbildningen, även vila på en konstnärlig
grund. Fakultetens forskning ska ge tydligt avtryck i utbildningarna.
Fakulteten ska arbeta för en ökad förståelse för de faktiska kostnaderna för våra utbildningsprogram
och ersättningsnivåer som tillåter fortsatt god kvalitet på lång sikt.
Ersättning (per helårsstudent) till fakulteten varierar beroende på ämnesinriktning (samhälle, natur,
vård, veterinärmedicin), men även inom respektive utbildningsprogram är kostnaden för olika kurser
7
olika beroende på innehåll och upplägg. Fakulteten ska arbeta för att differentierad kursersättning
införs inom samtliga program, med undantag för Hippologprogrammet eftersom det finansieras i
särskild ordning. Veterinärprogrammet har redan differentierad kursersättning.
Fakulteten ska verka för att de program för vilka bedömningssystem finns kontinuerligt genomgår
sådana utvärderingar. Veterinärprogrammet bör utvärderas av EAEVE (European Association of
Establishements for Veterinary Education) enligt steg 2, som är en kvalitetsbedömning.
Djursjukskötarprogrammet bör utvärderas av ACOVENE ("Accrediation Committee for Veterinary
Nurse Education”).
Fort- och vidareutbildning är en del i samverkan med alumner, näringsliv och samhälle. Inom
fakultetens sektorer finns ett stort behov av kompetensutveckling på olika nivåer. Fakulteten vill
stimulera institutionerna till ökad satsning på fort- och vidareutbildning samt uppdragsutbildning
genom att ge stöd för igångsättning av kursverksamhet, framför allt kurser för alumner. Kurserna i sig
måste finansieras helt av externa medel.
3.5.2 Hållbar utveckling och internationalisering inom utbildning
VH-fakultetens utbildningsprogram ska, enligt SLU:s vision, leda till att studenterna får tillräckliga
kunskaper om hållbart nyttjande av de biologiska naturresurserna. I detta ingår att studenterna ska
kunna göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska,
miljömässiga och etiska aspekter. Beroende på kursers innehåll och ämne, kan aspekter på hållbarhet
variera men de ska ingå i flertalet av programmens kurser och framgå i utbildningsplanen för
samtliga utbildningsprogram.
Enligt SLU:s strategi ska internationaliseringen inom utbildningen förstärkas genom bland annat
utveckling av kursinnehåll, främjande av student- och lärarutbyte, ökad internationell samverkan,
samt rekrytering till masterprogram. Studenter vid VH-fakulteten ska ha möjlighet att vistas
utomlands inom ramen för sin utbildning, exempelvis genom att delta i studentutbytesprogram eller
genom att i examensarbetet delta i projekt utanför Sverige. Fakulteten och lärarna ska uppmuntra
studenterna att studera utomlands. Fakulteten ska, för att öka antalet inkommande
utbytesstudenter, stimulera till att fler kurser ges på engelska där så är lämpligt. VH-fakulteten ska
även stimulera till ett ökat internationellt lärarutbyte och att lärare medverkar i internationella
nätverkssamarbeten. Även möjligheterna till internationellt samarbete genom internetbaserade
undervisningsplattformar bör utvecklas.
VH-fakulteten ska medverka till att SLU har en god organisation för att ta emot utländska studenter.
Fakulteten ska också verka för personalens kompetensutveckling vad gäller arbete med
internationella studenter. Fakulteten ska verka för en ökad rekrytering till Masterprogrammet Animal
Science genom att stimulera till nätverksamarbeten inom EU samt till förbättrad extern information
om programmet.
VH- och NL- fakulteterna samarbetar med Uppsala universitet inom det internationella
masterprogrammet i infektionsbiologi, som administreras av Uppsala universitet. VH-fakulteten avser
att fortsätta samarbetet under kommande period.
8
3.6 Fortlöpande miljöanalys (FOMA)
Fakulteten ansvarar för FOMA-programmet Giftfri Miljö, som långsiktigt ska bidra till det
kunskapsunderlag som behövs för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, liksom bistå
med kompetens när det gäller internationella konventioner och införlivande av EU-direktiv på
miljöområdet. Det är viktigt att den verksamhet som bedrivs inom programmet ger övervakande
myndigheter de verktyg som behövs och efterfrågas för att utvärdera förekomst och effekter av
farliga ämnen. Detta avser ämnen som direkt eller indirekt kan skada människors hälsa och miljön på
lång sikt, inklusive miljögifter, tungmetaller och läkemedel.
Utvecklingsprojekt bör kombineras med insamlande av data i relevanta miljöer under ca 5 år (vilket i
sammanhanget är en kort period) för att kunna ge en indikation på tillämpbarhet i
miljöövervakningssammanhang. Verksamheten ska ha nära koppling till forskning och utbildning. VHfakultetens personal ska även uppmuntras att delta i andra FOMA-program vid SLU.
3. 7 Medarbetare och studenter
En ledaridé och en medarbetaridé har arbetats fram på SLU inom ramen för projektet Hållbart
Akademiskt Ledarskap. Dessa dokument innehåller värderingar som ska genomsyra VH-fakultetens
verksamhet och bidra till en bra arbetsmiljö. Inom projektet erbjuds även kurser i ledarskap för
fakultetens ledare och chefer på olika nivåer.
Fakulteten ska arbeta för en ökad mångfald bland studenterna och bättre balans mellan könen.
Fakulteten ska fortsatt verka för att undervisning och pedagogiskt arbete synliggörs och är
meriterande för lärare. Vidare ska fakulteten stimulera till samverkan mellan orterna genom
ortsövergripande utbildningsmoment och, som stöd för detta, stimulera till utveckling och utbildning
i distanspedagogik.
Fakulteten ska arbeta för att fakultetens och UDS personal, samt handledande personal på
praktikplatser, riksanläggningar och så vidare, erbjuds pedagogisk fortbildning. Institutions- och
programstudierektorer ska ges goda möjligheter till fortbildning i pedagogiskt ledarskap. För att
säkerställa framtida god lärarkompetens och bibehålla SLU:s attraktionskraft som arbetsgivare är det
eftersträvansvärt att fakultetens yngre akademiska personal i den mån så är möjligt ges möjlighet att
genomgå forskarutbildning respektive residency-utbildningar. Även andra typer av fortbildning för
lärare, till exempel genom tidsbegränsad tjänstgöring vid internationella myndigheter eller
samarbetsorgan, bör stimuleras.
Fakulteten ska fortsatt verka för att seminarier och workshops om hållbar utveckling ges för
fakultetens personal.
SLU anger att de forskare som ansöker om att bli docenter ska ha genomgått pedagogisk utbildning
med inriktning på handledning av forskarstuderande. I syfte att ytterligare stärka handledarnas
pedagogiska kompetens ska forskarskolorna ges i uppdrag att bidra till handledarnas utveckling,
genom aktiviteter riktade till alla som är verksamma som handledare av forskarstuderande vid
9
fakulteten. Fakulteten ska verka för att fler yngre forskare/lärare får möjlighet att engagera sig som
biträdande handledare för doktorander.
3.8 Fakultetsgemensamma resurser
De riktigt stora strategiska satsningar som fakulteten beslutat om under senare tid rör olika
byggprojekt i Uppsalaregionen. Dessa unika infrastruktursatsningar ska leda till att fakulteten dels får
moderna och väl fungerande anläggningar för Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur
(Lövsta) och att fakultetens personal i Uppsala samlas inom en och samma byggnad,
Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum (VHC) . Inom VHC förväntas goda
synergieffekter skapas och ett effektivare samutnyttjande av fakultetens resurser.
Inflyttning i VHC och det anslutande universitetsdjursjukhuset (UDS) planeras ske sommaren 2014.
Flytten kommer att få återverkningar på verksamheten under den aktuella perioden, inte minst på
den laborativa sidan. För att minimera de störningar som en sådan omfattande flytt medför krävs
noggrann gemensam planering. Frågor som rör fakultetsgemensam utrustning ska därför vara väl
belysta före flytten, och principiella beslut rörande anskaffning och finansiering av gemensam
utrustning fattade av fakulteten i god tid.
Det är nödvändigt att Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur på Lövsta har god
tillgänglighet och i så stor utsträckning som möjligt används i utbildning, forskning och samverkan,
även internationellt. Detsamma gäller givetvis andra djuranläggningar inom VH-fakulteten. I
begreppet god tillgänglighet ligger både ekonomiska, praktiska och organisatoriska förutsättningar.
Fakulteten bör även framgent arbeta för att externa medel för infrastruktursatsningar ska komma
våra forskningsanläggningar till godo. Universitetsdjursjukhuset, UDS, ligger organisatoriskt utanför
fakulteten och ska vara en plattform för klinisk undervisning och forskning.
Fakulteten är idag lokaliserad till såväl Uppsala som Skara, och verksamhet finns även i Wången, vid
Strömsholm och Flyinge. Mot bakgrund av pågående arbete med fakultetsutformning och VHfakultetens mål att ta ett övergripande ansvar för husdjurfrågorna vid hela SLU kan verksamhet vid
flera orter förekomma även framöver.
3.9 Extern samverkan, internationalisering och verksamhet för global
utveckling
Ökad samverkan mellan SLU och det omgivande samhället är av övergripande strategisk betydelse
och detta gäller i högsta grad också för VH-fakulteten. De nyrekryterade samverkanslektorerna,
samverkanskoordinator och vicedekanus för samverkan är ett led i detta. Fakultetens anställda ska
engagera sig i nätverk och samverkansorganisationer både av tematisk och metodologisk art, både
regionalt, nationellt och internationellt.
En vidare utveckling av samverkan i olika former, såsom inom LEARN (Livestock Extension and
Research Network), IEE-nätverket (infection Ecology and Epidemiology), EFSA (European Food Safety
10
Authority) med flera nätverk, kommer att ha hög prioritet eftersom de ligger helt i linje med
fakultetens övergripande långsiktiga mål. Inom utbildningsområdet kommer fortsatt samverkan ske
med (bland annat) EAEVE (European Association of Establishment for Veterinary Education) och
ACOVENE (Accreditation Committee for Veterinary Nurse Education).
VH-fakultetens nytillträdda samverkanslektorer ska säkerställa att samverkan, i likhet med forskning
och undervisning, är av högsta internationella klass. Samverkansuppgifter som utförs av fakultetens
anställda, utöver de uppgifter som ryms inom den så kallade ”3:e uppgiften”, bör kunna stödjas med
institutions- eller fakultetsmedel och ska vara meriterande för anställningar med särskild
samverkansinriktning. Fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma inom fakultetens
ämnesområden är viktigt för samtliga berörda näringar, vilket kräver fortlöpande kommunikation
med dessa.
Fakulteten har ett utskott för uthållig global utveckling, och en huvuduppgift för detta utskott är att
koordinera och stödja de globalt inriktade projekt som finns vid fakulteten. En effektiv samverkan
med SLU Global, Centrum för globala djursjukdomar och andra berörda instanser ska skapas så att de
samlade resurserna och finansieringsmöjligheterna tas till vara på bästa sätt. Uppdragsutbildning i de
globala frågorna ska genomföras i ökad omfattning. Förmedling av relevanta experttjänster för att
bidra till kapacitetsuppbyggnad i andra länder, för både studenter och lärare, ska etableras.
4. Inrättande av högre, fakultetsfinansierade anställningar under
2013-2016
4.1 Högre anställningar
Till de högre tjänsterna/anställningarna vid universitetet räknas lektorat och professurer. De
principer som beskrivs här gäller för tillsättning av rekryterade lektorer och professorer, det vill säga
anställningar som initieras och finansieras av fakulteten. När en sådan anställning blir vakant, genom
pensionsavgång eller genom att innehavaren av annan anledning lämnar anställningen, ska denna
omprövas. I detta utvärderar fakultetsnämnden om anställningen ska återbesättas, om inriktningen
eller tjänstenivån ska ändras eller om anställningen ska dras in. Likaså är det fakultetsnämnden som
fattar beslut om inrättande av nya högre anställningar efter samråd med rektor. Fakultetsnämnden
ska utgå ifrån denna strategi vid beslut om högre anställningar för perioden 2013-2016.
4.2 Kommande rekryteringar
Under den kommande fyraårsperioden förväntas 13 professorer och 9 lektorer gå i pension, och
dessa anställningar kommer då att tas upp för omprövning. I en sådan omprövning beaktas flera olika
aspekter, i dialog med berörda institutioner, till exempel anknytningen till forskningsämnet,
undervisningsbehovet och befintliga kompetenser. Andra faktorer som spelar in är
11
sektorsrelevansen, samhällets behov, vetenskapliga utvärderingar av fakultetens verksamhet,
befintliga forskargrupper med mera, se även 4.4.
Möjligheten att vid behov använda sig av särskilt tillsatta rekryteringsgrupper som tar fram en
anställningsprofil utifrån en noggrann omvärldsanalys och fakultetens strategiska behov ska
övervägas, eftersom detta kan öppna för strategiska möjligheter utöver vad som vanligen är fallet vid
sedvanlig annonsering.
Utöver omprövning inför eventuell återbesättning av befintliga professurer och lektorat i samband
med avgång ska möjligheten att nyinrätta anställningar övervägas, i enlighet med de prioriteringar
som nämns under 3.1, och i beaktande av informationen under 4.4.
4.3 Verksamhetsområden och discipliner
I denna strategi införs begreppet ”verksamhetsområde” för att beskriva fakultetens vetenskapliga
ansvarsområden. Dessa områden är inte knutna till vare sig specifika tjänster eller enskilda
institutioner. De vetenskapliga verksamhetsområdena beskriver på ett kortfattat sätt fakultetens
ansvar vad gäller forskning och utbildning, och illustrerar vilka områden som måste hållas i åtanke i
samband med tjänstetillsättningar. Det ska betonas att ämnena varierar markant i omfattning, och
innehåller varierande antal underdiscipliner, exempelvis djurslagsinriktning.
Med begreppet ”verksamhetsområde” vid fakulteten avses ett övergripande ämnesområde, ej
djurslagsbundet, som är centralt för både forskning och utbildning i ett långsiktigt perspektiv och som
fakulteten kan anses ha ett särskilt nationellt ansvar för.
Den som innehar en högre anställning (lektorat eller professur) inom ett verksamhetsområde
förväntas ta ansvar för utvecklingen av relevanta delar av detta inom hela SLU. Ett vetenskapligt
verksamhetsområde är vanligen delat mellan flera högre anställningar och flera institutioner.
Verksamhetsområdenas benämning är inte avsedd att styra benämningen av högre anställningar. För
att tydliggöra verksamhetsområdena ges exempel på vilka discipliner som ingår i respektive område;
listan över vad som ingår är dock inte uttömmande. Inte heller är placeringen av de olika delarna
under ett visst verksamhetsområde av avgörande betydelse, utan syftet är snarast att ge en
strukturerad bild av fakultetens verksamhet.
Vid fakulteten ska forskning och forskningsbaserad utbildning bedrivas inom följande
verksamhetsområden (listas i fetstil i bokstavsordning):
• Djurhållning
Inklusive husdjurshygien, husdjurens inhysning och husdjurens skötsel (och träning)
12
• Djuromvårdnad
Inklusive vårdhygien och rehabilitering
• Djurvälfärd och djurskydd
Inklusive djuretik
• Etologi
• Försöksdjursvetenskap
• Genetik och husdjursavel
Inklusive molekylärgenetik, kvantitativ genetik, bioinformatik och genetisk mångfald
• Husdjurens anatomi och fysiologi
Inklusive histologi och biomekanik
• Husdjurens nutrition och fodervetenskap
Inklusive husdjurens utfodringssystem
• Veterinärmedicinsk biokemi
• Veterinärmedicinska kliniska vetenskaper
Inklusive veterinärmedicinsk medicin, veterinärmedicinsk kirurgi, veterinärmedicinsk reproduktion,
veterinärmedicinsk anestesiologi, veterinärmedicinsk bilddiagnostik, veterinärmedicinsk klinisk
kemi, veterinärmedicinsk epidemiologi samt anestesiologi
• Veterinärmedicinsk patologi och infektionsbiologi
Inklusive veterinärmedicinsk bakteriologi, veterinärmedicinsk virologi, veterinärmedicinsk
parasitologi, veterinärmedicinsk immunologi, livsmedelssäkerhet, epizootologi, veterinärmedicinsk
farmakologi och veterinärmedicinsk toxikologi.
4.4 Principer vid inrättandet respektive omprövandet av högre
anställningar
Nedanstående avser högre fakultetsfinansierade anställningar, det vill säga de lektorat och
professurer som inte har sin grund i befordran utan i aktiv rekrytering. Utlysning av denna typ av
anställningar är ett av fakultetens starkaste verktyg vad gäller verksamhetens inriktning och kvalitet.
Fakultetsnämnden ska inrätta fakultetsfinansierade anställningar på den institution som erbjuder
bäst miljö för en nyrekryterad lektor eller professor i ett visst ämne. Denna strategi ska vara en
vägledning för fakultetsnämnden vid sådana ställningstaganden. Principerna ska tillämpas i den
utsträckning de inte bryter mot de regler som anges i SLU:s anställningsordning.
Vid omprövning av högre anställningar, liksom vid övervägande om nyinrättande av högre
anställningar, ska följande faktorer tas i beaktande:
• Undervisningsbehovet, inklusive undervisningens omfattning. Högre anställningar ska vara
relevanta för de utbildningar som genomförs vid VH-fakulteten, det vill säga att det ska finnas en
anknytning mellan forskning och den utbildning som bedrivs inom respektive
verksamhetsområde.
• Tillvaratagande och utveckling av befintliga kompetenser som bedöms väsentliga för fakultetens
ansvarsområden och/eller sektorsrelevansen.
13
• Sektorsrelevans. Även ämnesområden utan stark förankring i fakultetens utbildningar ska vid
behov kunna besättas med högre anställningar om de bedöms som väsentliga ur ett
samhällsperspektiv och har tydlig sektorsrelevans.
• Vetenskapliga utvärderingar av fakultetens verksamhet ska beaktas. Speciellt viktigt är att högre
anställningar skapas inom de ämnen som är viktiga för utbildningen men där uppenbara brister
påvisats, men även att excellent kompetens även i framtiden kan upprätthållas i för fakulteten
starka ämnen. Ämnets potential att utvecklas på ett sådant sätt att VH-fakulteten blir ledande
inom ämnesområdet är av stor vikt. Det globala utvecklingsperspektivet bör också beaktas.
• Hänsyn till forskningsgruppens storlek, och huruvida befintliga anställningsinnehavare är
befordrade eller rekryterade.
Följande ska eftersträvas:
• Årliga avstämningar i fakultetsnämnden för att i god tid kunna initiera rekryteringar till högre
anställningar, mot bakgrund av förväntade pensionsavgångar och eventuella nysatsningar. Inför
dessa årliga avstämningar ges institutionerna möjlighet att samordna och till fakulteten meddela
önskemål vad gäller anställningar som kan vara aktuella.
• Möjligheten att rekrytera gästlärare utnyttjas i högre omfattning, för ökad flexibilitet. Utnyttja
möjligheterna till adjungering av lektorer och professorer, i syfte att tillföra ytterligare kompetens
till fakulteten.
• Vid tillsättningar ska inte bara sökandens sedvanliga vetenskapliga och pedagogiska meriter fram
till dags dato utvärderas, utan även vederbörandes potential för framtida utveckling inom ämnet
bör vägas in.
14