HÄLSA och FUKT I BYGGNADER
WHO och inomhusmiljö
www.euro.who.int/Housing
HÄLSA och FUKT I BYGGNADER
www.boverket.se
www.byggabodialogen.se
Nätverksträff 20100422
Gunnel Emenius
Namn Efternamn
2
Fisk et al. IA 2007;17:284-296
www.boverket.se
www.byggabodialogen.se
Namn Efternamn
21 april 2010
Meta-analyses of the associations of respiratory health effects with dampness and mold in homes
21 april 2010
3
Fisk et al. IA 2007;17:284-296
Namn Efternamn
21 april 2010
4
Odds ratios and confidence intervals for wheeze from original studies,
Meta-analyses of the associations of respiratory health effects with dampness and mold in homes
Fisk et al. IA 2007;17:284-296.
Conclusion
”….building dampness and mold are
associated with increases of 30–50%
in a variety of respiratory and
asthma-related health outcomes,
and the associations are statistically
sgnificant in nearly all cases”.
Namn Efternamn
21 april 2010
5
Namn Efternamn
21 april 2010
6
1
www.euro.who.int/Housing
”Globally, about 1.5 million deaths each year, mostly among women and children in
developing countries, are associated with the indoor combustion of solid fuels.
In the European Union (EU) alone, combustion, chemicals from building materials
and dampness cause an annual loss of over 2 million years of healthy life due to
premature death or to chronic diseases, such as asthma and cardiovascular diseases.
In many EU countries, 20–30% of households have problems with dampness.
Strong evidence indicates that this is a risk to health. In damp conditions, hundreds
of species of bacteria and fungi grow indoors and emit spores, cell fragments and
chemicals into the air.
Exposure to these contaminants is associated with the incidence or worsening
of respiratory symptoms, allergies, asthma and immunological reactions.
Children are particularly susceptible.
According to recent evidence, 13% of childhood asthma in developed countries
in the WHO European Region could be attributable to damp housing.”
Namn Efternamn
21 april 2010
7
Namn Efternamn
21 april 2010
Riskskattning (fuktrelaterade problem)
Mycotoxins
Barn upp till 4 år
”Mycotoxins,
fungal
toxins
…produced
fungi,
some
which
are
toxic
”Mycotoxins,
or or
fungal
toxins
…produced
byby
fungi,
some
of of
which
are
toxic
to to
animals
and
human
beings.
Mycotoxins
are
known
interfere
with
RNA
synthesis
animals
and
human
beings.
Mycotoxins
are
known
to to
interfere
with
RNA
synthesis
and
may
cause
DNA
damage.”
and
may
cause
DNA
damage.”
småbarnsastma 11 procent (MHR 2005)
19 % rapporterar fukt/mögelskada (MHR 2005)
fukt ger 50 % riskökning för astma (BAMSE, m.fl.)
”The mycotoxins that have perhaps received most attention are the trichothecenes,
produced by Stachybotrys chartarum. Bloom et al. (2007) showed
that several mycotoxins produced by S. chartarum and Aspergillus versicolor
(i.e. macrocyclic trichothecenes, trichodermin, sterigmatocystin and satratoxin G)
could be present in most samples of materials and settled dust from buildings
with current or past damage from damp or water.”
I Sverige: mer än 1 000 fall årligen
Vuxna 18-60 år
vuxenastma (18-60 år) 7,5 procent (MHR 2009)
18 % rapporterar fukt/mögelskada (MHR 2009)
fukt ger 30 % riskökning för astma (Fisk et al,2007 m.fl.)
”It is still not clear, however, whether the levels of airborne
mycotoxins in damp buildings are sufficiently high to cause adverse health
effects”
I Sverige: tusentals (~25 000) fall årligen
Namn Efternamn
21 april 2010
9
www.euro.who.int/Housing, (WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould)
Namn Efternamn
8
21 april 2010
11
Namn Efternamn
21 april 2010
10
www.euro.who.int/Housing, (WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould)
Namn Efternamn
21 april 2010
12
2
Vi jobbar i glasburkar och bor i plastpåsar…
Själva plastpåsen är inget problem
Lufttätt byggande…
• bidrar till energieffektivitet
• minskar risken för fuktskador
• kräver fungerande ventilation
Foto: Per Westergård
Foto: Svenska Mässan
Foto: Per Westergård
Fukt i luften – kondens
Fuktig luft kan skapa problem när den kondenserar
på kalla ytor i en byggnad >>
Fuktens rörelser – konvektion
När luft rör sig tar den även med fukt. Det gör
att kondens kan bildas och leda till skador >>
Fuktvandring – diffusion
Teorin bakom fuktens vandring i byggnader och
hur vi kan minska skaderiskerna >>
Platta på mark
Bra grundläggningssätt – om man gör rätt >>
Uteluftventilerade grunder
Vad är det för problem med krypgrund? >>
Uteluftventilerade vindar
Vinden är inte alltid så torr som man tror >>
Golvvärme
Risk för kalla fötter >>
Foto: Anders Kumlin
AK 21
-konsult
april 2010
Namn Efternamn
Fukt i luften – konvektion
Luftrörelser och fukt
Det handlar om lufttryck – exempel 1
Ute
Inne
Det kan bli kondens
av luftrörelser om:
• inneluften är fuktig
16
Övertryck
inne
Övertryck vid taket
Tryckbild i ett hus
utan mekaniskt
ventilationssystem
• Huset värms utan
varm skorsten
Otätt
• det är otätt
• övertryck gör att
luften vill pysa ut
Konvektion = transport av fukt
(vattenånga) genom luftrörelser
Fuktig
luft
Teckning: SP
3
Det handlar om lufttryck – exempel 2
Litet undertryck inne
Det handlar om lufttryck – exempel 3
Tryckbild i ett hus
utan mekaniskt
ventilationssystem
Tryckbild i ett hus
utan mekaniskt
ventilationssystem
Stort undertryck inne
• Huset värms
• Huset värms
genom eldning
genom eldning
• Tilluften till spisen
• Tilluften till spisen
tas utifrån
tas inifrån
• Ventilations-
• Rökgaserna går ut
kanalerna är varma
Slutsatser: Luftrörelser (konvektion)
Stora mängder fukt kan snabbt transporteras genom små otätheter
på grund av konvektion
God lufttäthet minskar risken för fuktskador på grund av konvektion
Skarvar och anslutningar måste vara helt lufttäta.
Det strömmar stora volymer luft även genom små hål
Kan man inte göra konstruktionen lufttät måste man
säkerställa ett undertryck inomhus
Värmens väg i en vägg
Ute
Inne
(kallare)
(varmare)
genom skorstenen
Värmens väg i en vägg
Ute
Inne
(kallare)
(varmare)
Homogen, oisolerad vägg
Värmen vandrar inifrån och ut
Värmens väg i en vägg
Ute
Inne
(kallare)
(varmare)
Homogen, oisolerad vägg
Värmen vandrar inifrån och ut
Homogen, oisolerad vägg
Värmen vandrar inifrån och ut
Utvändigt isolerad
Temperaturfallet sker i
isoleringen
Utvändigt isolerad
Temperaturfallet sker i
isoleringen
Invändigt isolerad
Temperaturfallet sker i
isoleringen =
väggen blir kall och fuktig
Mögel?
Frostsprängning?
skaderisk
Kondens?
4
Ute
Inne
(torrare luft)
(fuktigare luft)
Homogen vägg
Fukten vandrar inifrån och ut
Fuktens väg genom en vägg
Ute
Inne
(torrare luft)
(fuktigare luft)
Homogen vägg
Fukten vandrar inifrån och ut
Invändigt tätskikt
Fuktig inneluft tar sig ej ut
Ute
Inne
(torrare luft)
(fuktigare luft)
Homogen vägg
Fukten vandrar inifrån och ut
Invändigt tätskikt
Fuktig inneluft tar sig ej ut
Risker med fuktspärrar!
Efter tre månaders
laboratorieförsök:
Utvändiga ytan
– råsponten –
är mögelangripen
Fuktig luft tar sig ut i väggen
och kondenserar vid det
kalla tätskiktet
Mögel?
Frostsprängning?
skaderisk
Kondens?
Tät insida – bättre konstruktion!
skaderisk
Tät utsida – öppen insida
Tät utsida – öppen insida
Här: Mineralull
Här: Cellulosafiber
Sammanfattning
Vill man påskynda uttorkningen kan man
antingen värma materialet eller avfukta luften
i omgivningen
Ska man hindra diffusion ska man använda ett
ångtätt material, t ex plastfolie, asfaltpapp eller plåt
Alla material har ett visst motstånd mot diffusion och fungerar
som ”ångbroms” i större eller mindre grad
Diffusionsspärren får inte finnas på fel ställe –
då samlar den upp fukt och risk finns för kondens
Flera täta skikt innebär risk för att fukt kan stängas inne
Foto: SP
Resultatet efter tre månaders
laboratorieförsök
Foto: SP
Utvändigt tätskikt
Fuktens väg genom en vägg
Foto: SP
Fuktens väg genom en vägg
Tät utsida – tät insida
Här: Cellulosafiber
5
Foto: G. Emenius
Namn Efternamn
21 april 2010
31
Foto:
G. Emenius
Namn Efternamn
21 april 2010
32
Platta på mark är bra –
men bara om man gör rätt
Grundkonstruktion
Platta på mark, med ovanliggande isolering
Foto: Per Westergård
Kall, uteluftsventilerad krypgrund
Namn Efternamn
21 april 2010
33
Riskkonstruktion 1
– isolering mellan reglar
Teckning: SP
Teckning: SP
Riskkonstruktion 1
– isolering mellan reglar
Foto: Per Westergård
Foto: Per Westergård
6
Teckning: SP
Riskkonstruktion 2
– flytande golv
Teckning: SP
Riskkonstruktion 2
– flytande golv
Foto: Per Westergård
Foto: Per Westergård
Bättre konstruktion
– isolering under plattan
Matta på fuktig betong
kan ge hälsoproblem
Matta
Lim
Att tänka på vid olika golvbeläggningar
Om mattor (PVC eller linoleum) ska limmas mot betongen
krävs att det är tillräckligt torrt
Trägolv ska ligga på plastfolie. Observera att det måste
vara helt rent under plastfolien – annars risk för elak lukt
Textilmattor tillåter fukt i betongen att torka
Klinkerplattor tål fukt
Om mattan läggs på alltför fuktigt underlag bryts limmet ner och avger irriterande gaser
Platta på mark är bra –
om man gör rätt!
Teckning: Thermisol
Foto: Per Westergård
Foto: Per Westergård
Teckning: SP
Teckning: SP
Se upp med
byggfukten!
Bra konstruktion - här med golvvärme
Foto: Per Westergård
7
Det är väl inget fel med krypgrund?
Risker med krypgrund
Teckning: SP
• Fukt från marken
Foto: Per Westergård
Teckning: SP
Risker med krypgrund
Risker med krypgrund
• Fukt från marken
• Byggfukt från bjälklag
• Fukt från marken
• Byggfukt från bjälklag
och kantbalk
och kantbalk
• Dålig dränering, dålig
vattenavledning
• Markfukt tränger in
genom kantbalken
Teckning: SP
Risker med krypgrund
Teckning: SP
Risker med krypgrund
• Fukt från marken
• Byggfukt från bjälklag
• Fukt från marken
• Byggfukt från bjälklag
och kantbalk
och kantbalk
• Dålig dränering, dålig
• Dålig dränering, dålig
vattenavledning
• Markfukt tränger in
genom kantbalken
• Läckande rör
vattenavledning
• Markfukt tränger in
genom kantbalken
• Läckande rör
• Varm fuktig luft
som kyls av och
kondenserar mot
kalla ytor
Teckning: SP
Teckning: SP
8
Fukttillståndet i grunden varierar
med årstiden
Temperatur
Risker med krypgrund
Relativ fuktighet (RF)
20
100
90
15
80
Fuktig krypgrund
10
70
Temperatur i
krypgrund
Temperatur ute
Välventilerad
torr krypgrund
5
60
0
-5
1/1
50
1/4
1/7
1/10
31/12
Tid (datum)
1/1
1/4
1/7
1/10
Kvarlämnat skräp
31/12
Tid (datum)
Foto och teckning: SP
Ett vanligt problem i småhus, daghem och
skolor m.m.; Fukt i grundkonstruktioner
Risker med krypgrund
Elak lukt kan läcka upp
genom otätheter och
påverka innemiljön
Kvarlämnat skräp
Foto: Anders Kumlin
AK -konsult
Foto: Tom Follin
Byggmiljögruppen
Foto och teckning: SP
Namn Efternamn
Hur förhindrar vi att problemen uppstår?
21 april 2010
Hur minskar vi risken?
Självklara åtgärder:
• Rätt marklutning
• Plastfolie på marken
• Inga rester och skräp
i krypgrunden
Teckning: SP
52
Förbättringar:
• Isolera kantbalk, syll
och mark
• Exponera ej
fuktkänsligt material
• Värmeisolera undersidan av bjälklaget
• Lufttätt bjälklag
Teckning: SP
9
Hur minskar vi risken?
Inga mögelproblem
med inneluftsventilerad varm grund
Ändra klimatet:
• Avfuktare
• Uppvärmning
Lite ljudisolering i bjälklaget
Samlad genomföring för VA
Lufttätt skikt, t ex plastfolie
Värmeisolering på marken
Utvändig värmeisolering av grundmur
Dräneringsledning
Teckning: SP
Illustration: Träbyggnadshandboken
Fuktskador SÄLLAN SYNLIGA
i svenska byggnader
Namn Efternamn
Åtgärder i golv; nedbrytning av lim
21 april 2010
Orsaker till fuktskador på vinden
Namn Efternamn
21 april 2010
58
Så behåller vi vinden torr och frisk
• Byte av värmesystem –
•
•
•
•
•
•
•
•
ändrade tryckförhållanden
•
•
•
•
57
Otäta anslutningar
Regnläckage
Felaktig materialhantering
Kondens av byggfukt
från betong
• Ändrade brukarvanor
Tätt vindsbjälklag – kontrollera med rökgas
Vattentätt yttertak – regelbundna kontroller
Undertryck inne
Uttorkning av byggfukt
Täta installationer – regelbundna kontroller
Måttlig ventilation
Kontroll av avvattning
Kontroll av underlagstaket görs under
kalla årstiden
Foto: SP
Teckning: SGB
10
Skönt med varma golv, men…
… riskerna får Ni läsa om i ByggaBoDialogens
utbildningsmaterial …
www.byggabodialogen.se
www.boverket.se
TACK för att Ni lyssnade!
Foto: SP
11
