Grunderna

De sju diskriminerings-
Grunderna
Stödmaterial i det främjande och förebyggande arbetet
Inledning
Det är en rättighet att som barn och elev få utvecklas och lära i en
trygg miljö och bemötas med respekt. En trygg skolmiljö är också en
förutsättning för att barn och elever skall utveckla en god självkänsla.
Oordning i verksamheten är en gro­grund för kränkningar i olika former.
Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och
kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheten bedriver ett
målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och
möjligheter samt för att före­bygga trakasserier och kränkande behandling.
Detta är ett stödmaterial i det förebyggande och främjande arbetet.
Pelle Matton
BIG
2
Innehållsförteckning
Inledning ������������������������������������������������������������������������������������� 2
Innehållsförteckning ������������������������������������������������������������������� 3
Främjande arbete ������������������������������������������������������������������������� 4
Förebyggande arbete ������������������������������������������������������������������� 5
Kartläggning ������������������������������������������������������������������������������� 6
Etnisk Tillhörighet ����������������������������������������������������������������������� 8
Funktionshinder ������������������������������������������������������������������������� 12
Kön ������������������������������������������������������������������������������������������� 16
Könsöverskridande identitet eller uttryck ����������������������������������� 20
Religion eller annan trosuppfattning ������������������������������������������ 24
Sexuell läggning ������������������������������������������������������������������������ 28
Ålder ����������������������������������������������������������������������������������������� 32
Kränkande behandling ��������������������������������������������������������������� 34
Normkritik ��������������������������������������������������������������������������������� 42
Exempel på Främjande arbete ��������������������������������������������������� 44
Exempel på Förebyggande arbete ��������������������������������������������� 46
Definitioner och begrepp ���������������������������������������������������������� 48
Webbadresser ���������������������������������������������������������������������������� 50
3
Främjande arbete
Främjande arbete
Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem
i verksamheten. Det främjande arbetet bör utgå från det övergripande uppdraget
att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och
trygghet. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt
utveckla en skol- och förskolemiljö där alla barn och elever känner sig trygga
och utvecklas. Det främjande arbetet bör vara systematiskt och långsiktigt, rikta
sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Tänk på att det ska
finnas insatser för samtliga diskrimineringsgrunder.
• Målformulering
Beskriv vad ni vill uppnå med det främjande arbetet. Målen bör vara konkreta
och uppföljningsbara.
•Åtgärder och insatser
Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. Beskriv när det skall vara
genomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet.
•Uppföljning och utvärdering
Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål.
Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för
uppföljning och utvärdering.
4
Förebyggande arbete
Förebyggande arbete
Arbetsmiljön i verksamheten förändras och det är därför viktigt att det före­
byggande arbetet utgår från hur den aktuella situationen ser ut och vilka insatser
som krävs för enheten ifråga. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera
risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer.
• Kartläggning för att finna brister eller riskfaktorer
Beskriv hur ni gör för att kartlägga situationen i den egna verksamheten. Kartlägg
på individ- grupp- och verksamhetsnivå. Reflektera över organisation och arbets­
sätt. Undersök barnens och elevernas trygghet och trivsel samt förekomsten av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Beskriv de slutsatser som
kan dras av kartläggningen.
• Målformulering
Beskriv era konkreta och uppföljningsbara mål för de insatser som skall genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
• Åtgärder och insatser
Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. Beskriv när det skall vara
genomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet.
• Uppföljning och utvärdering
Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål.
Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för
uppföljning och utvärdering.
Observera att själva insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma
som när det gäller det främjande arbetet. Men orsaken till insatsen i det före­
byggande arbetet är en identifierad brist eller riskfaktor för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
5
Kartläggning
Kartläggning
Flera granskningar kring förskolors och skolors likabehandlingsarbete har de
senaste åren visat på stora brister. Två av de brister som ofta förekommer är att
planen inte bygger på en kartläggning av verksamhetens specifika förutsättningar
och behov, samt att barn och elever inte har varit delaktiga i arbetet med planen.
Förskolor och skolor ska kartlägga sin verksamhet årligen för att identifiera
förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån
kartläggningens resultat kan sedan mål och åtgärder planeras.
Ifall en verksamhet inte genomför någon kartläggning, eller endast en bristfällig
sådan, leder det till att kännedomen om verksamhetens specifika förutsättningar,
behov, risker och problem saknas eller brister. Detta gör att planen som tas fram
ofta innehåller alltför generella mål och insatser som riskerar att inte sättas in där
de som bäst behövs. Planen riskerar då både att inte ge de effekter som önskas
och att inte bli uppföljningsbar. Planens funktion som ett verktyg i verksamhetens dagliga arbete blir därmed inte verklighet.
6
Kartläggning
En annan anledning till varför kartläggning är en grundbult i likabehandlings­
arbetet är att det kan ge möjlighet till delaktighet och förankring bland såväl
barn, elever, personal som vårdnadshavare. I ett gemensamt kartläggningsarbete
ska samtligas erfarenheter tas tillvara och ligga till grund för det fortsatta arbetet. Detta ökar sannolikt både motivationen och samsynen kring att arbeta med
likabehandling. Om kartläggningsarbetet genomförs på ett sätt som tar tillvara
på allas erfarenheter kan det således vara ett sätt att uppfylla kravet på barns och
elevers delaktighet i framtagandet av planen.
Det finns idag en mångfald av kartläggningsmetoder och det är en fördel om
olika metoder kombineras då de fyller olika funktioner och behov. Några
exempel på metoder är intervjuer, enkäter, observationer, trygghetsvandringar,
material­granskningar, gruppdiskussioner samt granskningar av verksamhetens
incidentrapporter1. Medan enkäter har fördelen att de ger möjlighet att svara
anonymt, så ger intervjuer och gruppdiskussioner utrymme för att ställa följdfrågor eller att reda ut missförstånd direkt. Barns och elevers mognad och förutsättningar bör ligga till grund för beslutet om vilka metoder som används.
Ett tips är att bygga vidare på metoder som verksamheten redan använder, exempelvis barnintervjuer eller årliga trivselenkäter, och utveckla de frågor som ställs
så att de omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
För fler exempel på metoder samt en närmare beskrivning av dessa se bland annat boken
”I normens öga” av Stiftelsen Friends och ”Husmodellen” på Diskrimineringsombudsmannens
hemsida www.do.se.
1
7
Etnisk
tillhörighet
Vems hudfärg är det egentligen..
8
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet avses i lagen en persons nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Exempelvis att en person
är svensk, mörkhyad, same eller rom. Etnisk tillhörighet bygger på
självidentifikation även om andras uppfattning om personens etniska
tillhörighet ofta har betydelse för identifieringsprocessen liksom för
bemötandet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter
och kan därmed bli utsatta för diskriminering eller trakasserier
kopplade till etnisk tillhörighet.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en
jämförbar situation och det har samband2 med etnisk tillhörighet
(direkt diskriminering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med
etnisk tillhörighet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering).
Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband
med etnisk tillhörighet (trakasserier).
Det är viktigt att känna till att sambandet även kan vara med ett barns eller en elevs anhörig.
Barn och elever skyddas alltså i de fall de utsätts för diskriminering eller trakasserier som har
samband med exempelvis deras syskons sexuella läggning eller deras föräldrars funktions­
nedsättning
2
9
Etnisk tillhörighet
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet?
• Förekommer personer med olika etniska tillhörigheter
i det material ni använder (böcker, bilder, sång med mera)?
Hur framställs personer med olika etniska tillhörigheter?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande vad gäller etnisk tillhörighet?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om etnisk tillhörighet och jämlikhet på förskolan eller i skolan?
• Vilka normer finns det i verksamheten kring etnisk tillhörighet
och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och etnisk tillhörighet?
10
Etnisk tillhörighet
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet och på så sätt nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
11
Funktions-
Hinder
12
Funktionshinder
Med funktionshinder avses i lagen en varaktig nedsättning av
en persons fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga funktionsförmåga som genom skada eller sjukdom fanns vid födseln,
uppstod senare eller väntas uppstå. Det kan exempelvis handla
om att en person har en hörselnedsättning, allergi, ADHD eller
MS. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika
situa­tioner och kan också förekomma i olika grader. Graden av
funktionsnedsättning har inte betydelse enligt lag utan lagen ger
skydd oavsett grad.
I lagen talas det alltså om ett skydd mot diskriminering för personer med funktionshinder. Numera brukar de flesta dock istället
välja att tala om personer som har en funktionsnedsättning för att
markera att hindret inte finns hos personen i fråga utan uppstår i
samspelet med omgivningen.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan
i en jämförbar situation och det har samband med en funktions­
nedsättning (direkt diskriminering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband
med funktionalitet får inte heller tillämpas (indirekt diskrimine­
ring). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har
samband med en funktions­nedsättning (trakasserier).
13
Funktionshinder
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden
funktionsnedsättning?
• Förekommer personer med olika funktionsnedsättningar
i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)?
Hur framställs i så fall dessa?
• Är verksamheten tillgänglig för personer med olika sorters
funktionsnedsättningar (till exempel den fysiska miljön
och den information ni ger barn, elever och vårdnadshavare)?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om lika rättigheter oavsett unktionalitet?
• Förekommer kränkande jargong som har samband med
funktionalitet i verksamheten?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om funktionalitet och jämlikhet i verksamheten?
• Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring funktionalitet
och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
diskrimineringsgrunden funktionshinder?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och funktionalitet?
14
Funktionshinder
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett funktionalitet och på så sätt nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
15
Kön
16
Kön
Med kön avses i lagen om en person är kvinna eller man, flicka
eller pojke. Det är det juridiska kön som registreras för personen
vid födseln eller efter genomförd könskorrigering som avgör3.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan
i en jämförbar situation och det har samband med kön (direkt
diskri­minering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband
med kön får inte heller tillämpas (indirekt diskri­minering). Inte
heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med
kön (trakasserier).
Att det skulle vara så att människor enkelt kan delas upp i dessa två kategorier (kvinna/man)
stämmer dock inte med hur personer upplever kön i verkligheten och det är därför omtvistat ifall
det endast finns två kön eller fler.
3
17
Kön
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden kön?
• Förekommer personer av olika kön i det material ni använder
(böcker, bilder, sånger med mera)?
Vilka roller har personer av olika kön och hur framställs de?
• Hur bekräftar personal och vårdnadshavare barn och elever?
Skiljer sig komplimangerna åt beroende på vilket kön
som barnet eller eleven har?
Vilka värderingar ligger i det?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om lika rättigheter oavsett kön?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande vad gäller kön?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om kön och jämställdhet i verksamheten?
• Vilka normer finns det på förskolan eller i skolan kring kön
och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller jämställdhet? Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och kön?
18
Kön
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett kön och på så sätt nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
19
Könsöverskridande
identitet
eller uttryck
20
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsidentitet avses det kön en person själv identifierar sig
med och med könsutryck avses det kön som en person normativt
ger uttryck för genom exempelvis kläder eller kroppsspråk. Alla
har alltså en könsidentitet och ett könsuttryck.
Om en persons könsidentitet eller könsuttryck periodvis eller
hela tiden inte överensstämmer med könsnormerna kallas det i
lagen att personen har en könsöverskridande identitet eller ett
könsöverskridande uttryck.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan
i en jämförbar situation och det har samband med könsidentitet
eller könsuttryck (direkt diskriminering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband
med könsidentitet eller könsuttryck får inte heller tillämpas (in­
direkt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas
och det har samband med könsidentitet eller uttryck (trakasserier).
21
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden
könsidentitet och könsuttryck?
• Förekommer personer som bryter mot normerna kring könsidentitet
eller könsuttryck i material som ni använder (böcker, bilder, sånger
med mera)?
Hur framställs i så fall dessa?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande vad gäller könsidentitet eller könsuttryck?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om könsidentitet, könsuttryck och jämlikhet i verksamheten?
• Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring
könsidentitet och könsuttryck?
Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och könsidentitet eller könsuttryck?
22
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett könsidentitet eller könsuttryck och på så sätt
nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
23
Religion
eller annan
trosuppfattning
24
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning inne­
fattar religiösa trosuppfattningar samt trosuppfattningar som kan
kopplas till någon av världsreligionerna. Att vara ateist, buddist
eller kristen omfattas därmed av lagen, men inte etiska, politiska
eller filosofiska uppfattningar så som att vara socialdemokrat eller
vegetarian.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan
i en jämförbar situation och det har samband med religion eller
annan trosuppfattning (direkt diskriminering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband
med religion eller annan trosuppfattning får inte heller tillämpas
(indirekt diskri­minering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med religion eller annan trosuppfattning
(trakasserier).
25
Religion eller annan trosuppfattning
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning?
• Förekommer personer som har olika religiösa och andra
trosuppfattningar i material som ni använder (böcker, bilder,
sånger med mera)?
Hur framställs i så fall dessa?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning?
Ges alternativ på aktiviteter ifall verksamheten genomför en aktivitet
som kan kopplas till någon religion eller trosuppfattning?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande vad gäller religion eller annan trosuppfattning?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om religion eller annan trosuppfattning och jämlikhet i
verksamheten?
• Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring
religion eller annan trosuppfattning?
Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och religion eller annan trosuppfattning?
26
Religion eller annan trosuppfattning
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning
och på så sätt nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
27
Sexuell
läggning
28
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses bisexualitet, heterosexualitet och
homo­sexualitet, alltså ifall en person kan bli förälskad i och/eller
attraherad av personer av båda könen, motsatt kön eller samma
kön.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i
en jämförbar situation och det har samband med sexuell lägg­ning
(direkt diskriminering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband
med sexuell läggning får inte heller tillämpas (indirekt diskri­
minering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har
samband med sexuell läggning (trakasserier).
29
Sexuell läggning
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning?
• Förekommer personer med olika sexuella läggningar
i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)?
Hur framställs i så fall dessa?
• Hur används ordet ”familj”?
Vilka förutsätts ingå?
• Hur ser sex- och samlevnadsundervisningen ut?
Vilken information ges och till vilka?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om likarättigheter oavsett sexuell läggning?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande vad gäller sexuell läggning?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om sexuell läggning och jämlikhet i verksamheten?
• Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring
sexuell läggning?
Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
diskrimineringsgrunden sexuell läggning?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och sexuell läggning?
30
Sexuell läggning
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett sexuell läggning och på så sätt nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
31
Ålder
32
Ålder
Med ålder avses en persons uppnådda levnadslängd, alltså om en
person är exempelvis 3, 13 eller 65 år.
Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan
i en jämförbar situation och det har samband med ålder (direkt
diskriminering).
Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i
själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband
med ålder får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte
heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med
ålder (trakasserier).
33
Ålder
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden ålder?
• Hur framställs personer i olika åldrar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om lika rättigheter oavsett ålder?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande vad gäller ålder?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som
handlar om ålder och jämlikhet i verksamheten?
• Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring ålder?
Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig
i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
diskriminerings­grunden ålder?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling
mellan kränkningen och ålder?
34
Ålder
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja
lika rättigheter oavsett ålder och på så sätt nå era mål?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
35
Kränkande
behandling
36
Kränkande behandling
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller
elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda
och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan
även via exempel­vis telefon och Internet.
Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld.
Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon.
Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller
vara systematiska och åter­kommande.
Mobbning definieras i Skolverkets allmänna råd som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och
med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller
obehag.
37
Kränkande behandling
En diskussion som ofta uppstår är, när är man kränkt?
Att diskussionen lever vidare beror till stor del på att det inte går att definiera vad
som är kränkande och ej utan det utgår alltid från individens egen upplevelse.
Enkelt sagt så har jag blivit kränkt om jag känner mig kränkt.
I förskolans och skolans värld kan exempel på vad barn och elever kan uppfatta
som kränkande vara:
...att aldrig bli tillfrågad om att vara med
...att tvingas kramas eller pussas när man inte vill
...att inte bli bjuden på någons kalas
...att alltid få skulden när det är bråkigt
...att inte bli inkluderad i ”kallpratet”
...att bli utsatt för elaka kommentarer
...att bli knuffad eller slagen
...att aldrig få sin familjebild, religion, etnicitet och så vidare uppmärksammad.
Ifall en kränkning har samband med en diskrimineringsgrund kallas det enligt
lag för trakasserier och ifall ett sådant samband inte finns kallas det enligt lag för
kränkande behandling. Förskolor och skolor har enligt lag ett ansvar då de får
kännedom om trakasserier eller kränkande behandling att utreda det som hänt
samt att vidta åtgärder.
Befogade tillsägelser till ett barn eller en elev som beter sig illa kan givetvis upp­
levas kränkande av den som blir rättad. Personalen gör då inget fel utan det är
personalens skyldighet att reagera.
38
Kränkande behandling
I Skollagen ”Åtgärder mot kränkande behandling” står bland annat:
• ”Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild
verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn och elever”.
Skollagen 6 kap. 6 §
• ”Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga
och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling”.
Skollagen 6 kap. 7 §
• ”Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev
för kränkande behandling”.
Skollagen 6 kap. 9 §
• ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling
i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring
de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder
som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden”.
Skollagen 6 kap. 10 §
39
Kränkande behandling
Kartläggning
• Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller kränkande behandling?
• Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet
om lika rättigheter för alla som ingår i verksamheten?
• Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som
kränkande?
• Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor
som handlar om kränkande behandling på förskolan eller i skolan?
• Vilka normer finns det i verksamheten för hur man bör vara
och uppträda och vilka konsekvenser leder detta till för personer
som befinner sig i respektive utanför normen?
• Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller
kränkande behandling?
Önskar personalen kompetensutveckling kring något?
• Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta,
trakasserade eller diskriminerade?
40
Kränkande behandling
Förebyggande arbete
• Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp
utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen?
• Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra
under året för att nå era mål?
- Vad ska göras?
- När ska det göras?
- Vem är ansvarig?
- Vilka resurser kräver insatsen?
- Hur och när ska insatsen utvärderas?
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det förebyggande arbetet?
Främjande arbete
• Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet?
• Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att
främja lika rättigheter?
Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras,
vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur
insatsen ska utvärderas.
• På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga
i det främjande arbetet?
41
Normkritik
Normkritik
Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta
kopplas till de normer som råder i förskolan och skolan samt i det övriga samhället.
Normer handlar om vad vi tänker är ”normalt” respektive ”onormalt” och är
något vi alla är med och återskapar i vardagen, ofta omedvetet.
Det är viktigt att inte förstärka ett perspektiv som bygger på ett ”vi” (norm) och
ett ”dem” (icke-norm). Man kan istället framhäva alla människors olikheter,
bakgrunder och erfarenheter. Mångfald är inte något som enbart vissa tillför
en grupp utan något som alla skapar tillsammans. Man kan också undvika att
personer får representera en viss grupp eller kategori utan att alla tillåts vara
individer
Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och
maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konse­
kvenser som detta får.
Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet innebär
att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering
genom att fokusera på de som är ”utsatta” och förbise de som ”utsätter”.
Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer.
42
Normkritik
Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problema­
tisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskri­
minering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att visa de
privilegier som tilldelas de som anses passa in i normen.
Husmodellen är ett exempel på en metod som ger möjlighet till samtal och
kritiska reflektioner om vilka normer som präglar den egna verksamheten. Du
kan finna hus­modellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.
Det är viktigt att föra en diskussion om hur normer kring de olika diskrimi­
nerings­grunderna kan samverka och även förstärka utsatthet för exempelvis
diskriminering. Exempel på det kan vara hur personers utsatthet påverkas av
både normer kring etnisk tillhörighet och kön.
Normkritiskt arbete handlar om att:
• Synliggöra normen
• Ifrågasätta normen
• Synliggöra privilegier
• Granska egen position
43
Exempel på Förebyggande arbete
Förskola och skola
Om ni i er kartläggning av material uppmärksammar att de böcker ni använder
er av endast speglar den familjebildning som är norm i samhället idag kan en
förebyggande insats vara att hitta böcker som omfattar olika familjebildningar
och använda ett urval av dessa i verksamheten.
Vad?
Ta fram en lista över böcker som omfattar olika familjebildningar
och införskaffa minst tre av dessa som sedan används i verksamheten.
När?
Inköp av böcker sker innan årsskiftet och de används sedan under våren.
Vem är ansvarig?
Rektor eller förskolechefen ansvarar för inköp av böcker och en person
per arbetslag/avdelning ansvarar därefter för att böckerna används med
eleverna/barnen.
Vilka resurser krävs?
Cirka 1 500 kronor för bokinköpen.
När och hur utvärderas insatsen?
Stäm av ifall det antal böcker ni planerade att köpa in faktiskt har köpts in
samt huruvida de har använts med eleverna/barnen i samband med att
ni utvärderar årets likabehandlingsarbete inför nästa års plan.
44
Exempel på Förebyggande arbete
Skola
Om ni genom era elevenkäter får reda på att det förekommer främlingsfientliga
åsikter bland eleverna på skolan kan en förebyggande insats vara att under året
bjuda in en föreläsare som pratar med personalen om hur det går att argumentera emot vanliga främlingsfientliga argument, samt med eleverna om
främlings­fientlighet och dess konsekvenser.
Vad?
Anordna två föreläsningar, varav en riktar sig till personalen och en till eleverna
När?
30 november (ange så specifikt som möjligt när under året det ska ske).
Vem är ansvarig?
Rektor ansvarar för att hitta och bjuda in lämplig föreläsare (vem beror på
vad som är lämpligt i den aktuella verksamheten).
Vilka resurser krävs?
12 000 kronor till föreläsararvodet, cirka 3 timmar av elevernas tid under en
temadag eller liknande och cirka 3 timmar av personalens (tänk på såväl
ekonomiska och tidsmässiga som personella resurser).
När och hur utvärderas insatsen?
Det är möjligt att tänka sig flera typer av utvärdering, men ett sätt är att utvärdera
vid nästa års elevenkät och se ifall det då är färre elever som uppger att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan.
45
Exempel på Främjande arbete
Förskola och skola
Att använda en multireligiös almanacka för att lyfta högtider från flera religioner
och trosuppfattningar samt när verksamhetsplaneringen görs är ett sätt att främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning.
Vad?
Skaffa en multireligiös almanacka, uppmärksamma eleverna/barnen på högtider
från flera religioner och trosuppfattningar samt använda almanackan när verksamheten planeras.
När?
Inköp av almanackan sker innan nästa verksamhetsår påbörjas. Under
verksamhetsplaneringen och i den dagliga verksamheten används den sedan.
Vem är ansvarig?
Lämpligt är att den/de som ansvarar för verksamhetens
planering tar ansvar även för detta.
Vilka resurser krävs?
1 000 kronor för inköp av almanackor till de som behöver.
När och hur utvärderas insatsen?
Dels bör det stämmas av vid utvärderingen av årets likabehandlingsarbete
ifall insatsen faktiskt genomfördes, dels bör det undersökas huruvida insatsen
gjort att fler elever/barn och deras anhöriga kunnat delta i och vara lediga
på sina specifika högtider samt om samtliga religiösa högtider uppmärksammats
på ett likvärdigt vis.
46
Exempel på Främjande arbete
Förskola och skola
För att säkerställa att alla barn och elever har möjlighet att äta av maten
oavsett allergier eller religiösa kostregler ska matsedeln gås igenom utifrån
de olika behov som finns.
- Får alla sina behov tillgodosedda?
- Hur många måltider serveras som alla kan äta av utan att få specialkost?
Vad?
Gå igenom matsedeln utifrån de behov som finns.
När?
Innan årets slut.
Vem är ansvarig?
Köksansvarig.
Vilka resurser krävs?
Uppskattningsvis 3 timmar.
Hur och när utvärderas insatsen?
Vilket resultat fick granskningen? Genom att göra en liknande granskning
av matsedeln nästa termin går det att se om antalet maträtter som serveras
och som alla elever kan äta av har ökat eller ej.
47
Definitioner och begrepp
Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland
annat hämtade från diskrimineringslagen och skollagen.
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre
än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet
ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika,
så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband
med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller för­
faringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas
så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon
diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska
behandlas lika, se indirekt diskriminering.
48
Definitioner och begrepp
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskri­
mineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften
begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas
att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön.
Med diskrimineringsgrunden funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska
eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till
följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller
kan förväntas uppstå.
Med diskrimineringsgrunden sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband
med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
49
Webbadresser
Amnesty
• www.amnesty.se
Barnens rätt i samhället (BRIS)
• www.bris.se
Barn- och elevombudet (BEO)
• www.skolinspektionen.se/beo
Barnombudsmannen (BO)
• www.bo.se
Barnsexhandel
• www.ecpat.se
BIG
• www.gavle.se/big
Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
• www.bra.se
Centrum mot rasism
• www.centrummotrasism.se
Diskriminineringsgrund
funktionshinder
• www.desperado.se
• www.attention.se
• www.sjalvhjalppavagen.se
• www.handisam.se
Diskrimineringsgrund sexuell läggning
• www.frittfram.se
• www.ytan.se
Diskrimineringsombudsmannen
• www.do.se
Folkhälsoinstitutet
• www.fhi.se/skolanforebygger
Jämställd förskola och skola
• www.jamstalldskola.se
Lärarförbundet
• www.lararforbundet.se
50
Webbadresser
Medierådet
• www.medieradet.se
RFSL
• www.rfsl.se
Rädda barnen
• www.rb.se
RFSL Ungdom
• www.rfslungdom.se
Röda korset
• www.redcross.se
RFSU
• www.rfsu.se
Röda korsets ungdomsförbund
• www.rkuf.se
Skolinspektionen
• www.skolinspektionen.se
Skolverket
• www.skolverket.se
Sverige mot Rasism
• www.sverigemotrasism.nu
Unicef
• www.unicef.se
51
Innehållet i detta stödmaterial är framtaget
i samarbete med Diskrimineringsbyrån i Uppsala.
Layout: Mathilda Clerkeborn,
Medieprogrammet Borgarskolan, 2011