Innehåll
1. Inledning
2. Vision
3. Syfte
4. Skolverkets definition av kränkande behandling
5. Främja barns lika rättigheter
6. Kartläggning, nulägesanslys, mål och förebyggande
åtgärder
7. Utvärdering och uppföljning
8. Hit kan du vända dig
1
1. Inledning
Förskolechefens ansvar är att se till att all personal och barn har en demokratisk människosyn
med respekt för olikheter, en trygg och säker lärande miljö.
Förskolechefsrollen är att tillsammans med personal, barn och föräldrar kunna förena lärandet
med en trygg och säker miljö för alla. Förskolechefens sociala ledarskap handlar om ansvar
för den fysiska och psykosociala arbetsmiljö, personalvård, trivselfrågor, barnens trygghet och
säkerhet. I Förskolechefens arbetsmiljöansvar som skolledare är han skyldig att följa
skollagens föreskrifter i 6 kap. om arbetet med värdegrund och likabehandlingsplan.
2. Vision
Regnbågens arbete ska präglas av trygghet, respekt och positivt bemötande. Vi tar avstånd från alla
tendenser till kränkningar, diskriminering och trakasserier. Vår verksamhet ska genomsyras av vårt
värdegrundarbete där barnen ska ges möjlighet att påverka sin vardag.
3. Syfte
Syftet med vår likabehandlingsplan är att skapa en förskola som främjar barns rättigheter och
motverkar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att känna sig trygg och
respekterad är en viktig förutsättning för varje individs utveckling och lärande.
4. Skolverkets definition av kränkande behandling
Diskriminering:
När ett barn blir sämre behandlad av förskolan än ett annat barn utifrån någon av de sju
diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, funktionshinder, sexuell
läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering i
förskolan kan ske genom de vuxnas beteende, regler och rutiner, planerad verksamhet eller
miljön.
Direkt diskriminering:
När ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon diskrimineringsgrund.
Exempelvis om ett barn med funktionshinder inte få börja på förskolan för att resurser inte
finns.
Indirekt diskriminering:
När det finns regler på en förskola som verkar rättvisa men som missgynnar ett barn utifrån
någon diskrimineringsgrund. Exempelvis om förskolan serverar alla barn samma mat,
diskriminerar skolan indirekt de barn som av religiösa skäl behöver annan mat.
2
I förskolan är det personal eller huvudman som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ur
juridiskt perspektiv kan inte barn diskriminera varandra.
Trakasserier och kränkande behandling:
Trakasserier är ett bemötande som kränker ett barns värdighet utifrån
diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder)
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer
och vara riktat mot en eller flera. Kränkning kan vara ett engångstillfälle eller vara
systematiskt återkommande. Kränkningar kan vara
Fysiska (t.ex. slag och knuffar)
Verbala (t.ex. hot, svordomar och öknamn)
Psykosociala (t.ex. utfrysningar, grimaser, ryktesspridning, alla går när barnet
kommer)
Texter och bilder (t.ex. teckningar, lappar, e-post, sms, mms, fotografier)
Ett barn kan utsättas för trakasserier och kränkande behandling av såväl vuxna som av andra
barn.
Skollagen
Skollagen (2010:800) fastslår att en viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som
det svenska samhället vilar på, dvs. människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
och utsatta
Förskolans läroplan, Lpfö 98 reviderad 2010
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Alla som arbetar i förskolan skall
Visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i
förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att
visa solidaritet.
Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får
uppleva sitt eget värde.
3
Ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
5. Främja barns lika rättigheter
Alla som arbetar på vår förskola ska ge varje barn möjlighet att utveckla sina intressen och
förmågor oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck
Våra ibland omedvetna förväntningar på flickor respektive pojkar kan påverka deras
möjligheter att utvecklas utifrån just sina förutsättningar. Vi behöver därför hjälpas åt att
upptäcka när våra antaganden är kopplade till kön och tillsammans arbeta för att motverka
det. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor
och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller
Ett sätt att främja detta arbete är att kontinuerligt se över miljön på förskolan. Vi observerar
vilka intressen barnen ger uttryck för och utifrån det organiseras leksaker och miljöer.
Ett annat viktigt arbete i vår verksamhet är att följa upp och utmana sådant som det enskilda
barnet för stunden är intresserad av. Vi uppmuntrar också varje individ att våga prova sådant
som normalt går utanför deras gränser.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
På förskolan finns dockor med varierat utseenden, exempelvis mörkhyade och ljushyade,
pojkar och flickor, med kort och långt hår.
Vi arbetar medvetet för att uppmärksamma barn med annat modersmål än svenska, bland
annat genom att använda vardagliga ord i samlingen på barnets andra språk, vi räknar och
sjunger på bla engelska och arabiska.
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning?
Alla barn i förskolan har rätt till sin religion eller tro. Som pedagoger kan vi stödja allas olika
uppfattningar genom att lyfta och diskutera vardagliga ting utifrån olika perspektiv.
Vi arbetar ständigt med att alla har rätt till sin åsikt! Ibland tycker vi lika och ibland tycker vi
olika. Vi har barn som pga sin religion inte äter vissa saker och det kan vara en ingång till
samtal om olika religioner.
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Verksamheten utformas så att den ska gynna alla barn och ibland betyder det att vissa barn
behöver extra stöd. Det kan exempelvis innebära bildstöd som tydliggör förskolan rutiner,
mindre grupper, speciell mat eller tecken som förstärker talet.
4
Vi samarbetar också med talpedagog, specialpedagog, barnpsykolog och BHV, vilka vid
behov ger förskolans pedagoger stöd i arbetet med barnen. Vi använder oss av bildstöd och
stödtecken på förskolan.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell
läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. I
förskolan kan det exempelvis handla om att lyfta olika familjekonstellationer genom barnens
lek. Mamma-pappa-barn lek kan ibland bli problematiskt för barnen eftersom flera stundom
vill vara mamma. Här kan vi som pedagoger vara nära barnen och visa på andra typer av
familjeförhållanden, så som mamma-mamma-barn eller pappa-pappa-barn
Främja likabehandling oavsett ålder
Vi anpassar vi våra miljöer och rutiner för att främja varje barn oavsett ålder. Det är viktigt att
varje barn får känna att det kan, att barnet motiveras och stimuleras liksom utvecklas under
sin vistelse på förskolan. Vi tror på det kompetenta barnet, det vill säga att alla barn kan
utifrån sin nivå och det är pedagogernas uppgift att anpassa verksamheten utifrån det.
Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar
Förskolans pedagoger bemöter varje barn med respekt utifrån just det barnets behov. Vi
väljer att förstärka positiva sidor hos barnet liksom att tro på den goda intentionen hos varje
individ. Det är viktigt att vuxna reagerar på varje fall av kränkning och att vi ständigt håller
dialogen levande kring vilka normer och regler vi har och varför vi har dessa.
Inga inbjudningskort till barnkalas får delas ut på förskolan.
Vårt förhållningssätt till föräldrarna ska genomsyras av respekt, positivt bemötande och
förståelse. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan liksom
att ge uttryck för sina åsikter, både positiva och negativa. Det finns alltid tid för föräldrarna
att få ett enskilt samtal on de har funderingar över något.
6. Kartläggning, nulägesanslys, mål och förebyggande åtgärder
Vi har kartlagt vår verksamhet genom
Att ta del av Region Gotlands föräldraenkät om barnens trygghet och trivsel på
förskolan
Att observera barngruppen och lekmiljöerna
Utifrån denna kartläggning har vi kommit fram till några punkter som ska vi arbeta
förebyggande med.
5
Nulägesanalys:
Mål:
Åtgärder:
Vem gör vad?
Så här ser vår
verksamhet ut just
nu!
Svordomar och ett
hårt språk bland
barnen.
Vad vill vi uppnå?
Hur uppnår vi
målet?
Att alla barn ges
möjlighet att
utveckla ett
respektfullt och
trevligt språk.
Vi bemöter varje fall
av hårt språk genom
att lyfta andra ordval,
prata om hur det
upplevs av andra att
bli tilltalad på sådant
vis samt bryta
aktiviteter i tid som
gör det svårt för
barnen att hålla ett
trevligt språk.
Vem ansvarar för
att det senast blir
gjort?
All personal,
kontinuerligt.
Knuffar, slag,
bitningar och
retningar.
Att alla barn får
möjlighet att
utveckla sin sociala
kompetens – hur är
man en bra kompis?
Hur säger man
STOP?
Vi jobbar med
värdegrundsfrågor i
grupperna och på
samlingarna genom
att titta på film, spela
forumteater,
samarbetslekar samt
bild och skapande. I
den fria leken och
förskolans rutiner
finns vi nära barnen
och stöder deras
utveckling i olika
värdegrundsfrågor. Vi
talar om vikten av att
lyssna på kompisar
när de säger STOP.
All personal. I
vardagen arbetar vi
med detta
kontinuerligt. På
samlingar och
grupper arbetar vi
mer intensivt med
temat ”En bra
kompis”.
Befästa rutiner runt
vardagliga händelser
i förskolan
Att få en trygg och
trevlig lärandemiljö
för alla på förskolan
Vi har regelbundna
och liknande
samlingar, på
morgonen, före maten
och före mellanmålet.
Vi sitter vid bestämda
platser vid matbordet
med samma pedagog
i möjligaste mån. Vi
har fasta rutiner för
städning/upplockning.
All personal hjälps åt
att hålla rutinerna
även om någon
skulle vara sjuk eller
borta. Tryggheten i
återkommande
rutiner ger utrymme
för utsvävningar i
verksamheten.
6
Vi arbetar med
ljudnivån inomhus
Vi vill uppnå en
trivsam miljö för
barn och vuxna att
spendera sina dagar i.
Vi vuxna tänker på
vår egen ljudnivå och
uppmuntrar barnen att
prata med varandra i
samtalston. Vi
förklarar att skrik
skadar våra öron och
gör oss trötta i
huvudet
Alla i personalen och
alla barn är ansvariga
för att vi har en
ljudnivå som är ok
för allas öron.
Känsliga barn får
vänta med
påklädning till det
lugnat sig i hallen då
det är en högljudd
stund med mycket
barn och vuxna på
samma ställe och
febril aktivitet.
7. Utvärdering och uppföljning
Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling har tagits fram av förskolans
personal och förskolechef.
Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling skall utvärderas och omarbetas
årligen utifrån vilka behov som finns i barngruppen. Utvärderingen sker i början av oktober
där barn, pedagoger och föräldrar ska vara delaktiga i planens utformning.
Föräldrarna ska få tillgång till den färdigställda planen och har under en period möjlighet att
läsa och komma med synpunkter och frågor på planens innehåll. Därefter fastställs planen i
november som gällande för innevarande verksamhetsår.
8. Hit kan du vända dig
Förskolan Regnbågen
0498-290029 eller 0700832764tttttttt
Förskolechef Emma Jansson
0737658581
7
BILAGA 1
Dokumentation utifrån Likabehandlingsplan
Rektorsområde/ förskola
Ansvarig för dokumentation
Vad har inträffat?
Vilka är inblandade?
Genomförda eller planerade åtgärder:
Datum för uppföljning ______________________
Ansvarig personal
8
Barn- och utbildningsförvaltningen
Anmälan om kränkande
behandling till huvudmannen
enligt Skollagen 2010:800 6 kap 10 §
Anmälan om kränkande behandling till huvudmannan
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling reglerar i Skollagen 2010:800 6 kap 10 §
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
Anmälan till huvudmannen görs av förskolechef/rektor. Skickas till:
Region Gotland
Registrator BUN
621 81 Visby
Registraturen ansvarar för registrering och diarieföring av ärendet.
Nämndsekreterare ansvarar för att förteckning över inkomna anmälningar delges BUN vid nästkommande
nämndsammanträde samt att respektive skolformschef informeras om inkommen anmälan.
Anmälan om kränkande behandling
Förskole/skola/enhet
Avdelning/klass
Vad har hänt?
Kränkande behandling
Beskriv kortfattat vad som hänt:
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Datum för händelsen Anmälarens namn
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Utredningen har påbörjats
Utredningen kommer att påbörjas den
Datum
Underskrift av förskolechef/rektor
Namnförtydligande
----------------------------------------------------------------------------------------------Nedan uppgifter ifylles av nämndsekreterare och den som ansvarar för uppföljning
Information har getts till BUN
Datum
Signatur
------------------------------------------------------------------------------------------------------Uppföljning genomförd
Datum
Underskrift
Titel
Namnförtydligande
_____________________
_________________________
9
