_____________________________________________________________________________________________
Primaskolan Farsta
Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014
-1/11-
_____________________________________________________________________________________________
1. Primaskolan och kvalitet Primaskolan Farsta startade sin verksamhet i augusti
2011. Läsåret 2013/2014 var skolans tredje år.
Primaskolan Farsta är en grundskola som riktar sig
till elever i årskurs 6-9.
Kärnan i vår verksamhet är ämnesintegrerad
undervisning där kulturella uttrycksformer fungerar
som en röd tråd mellan de teoretiska och praktiska
ämnena i syfte att inspirera och synliggöra lärandet.
Genom att förtydliga samband och sammanhang
mellan och inom ämnesgränser bidrar vi till både
djupare och bredare förståelse för det aktuella
kunskapsfältet/stoffet. Ju mer vi förstår om olika
uttryckssätt och ju mer vi lär om våra egna sätt att
tänka - desto bättre rustade är vi för att hantera nya
situationer i livet.
kunskapsfält med bättre kvalitet som följd eleverna lär sig att tänka bredare, se samband och
sammanhang i allt de gör.
Varje projekt har en gemensam frågeställning som
besvaras utifrån respektive ämnesperspektiv.
Ytterligare har varje ämne sina specifika
frågeställningar där delar av ämnets centrala
innehåll och begrepp utgör fundamentet för vad
som behandlas under projektet.
Nedan följer en schematisk beskrivning av hur ett
projekt kan paketeras inom ett specifikt
kunskapsfält.
Att arbeta ämnesintegrerat kräver ett nära
pedagogiskt förhållningssätt mellan skolans samtliga
lärare, sk teamteaching, vilket syftar till att skapa
förståelse för det aktuella ämnesinnehållet med
uppgifter i andra ämnen kopplat till sitt eget.
Därmed kan lärarna också bättre stötta eleverna i
deras arbete och utveckling.
Förutom fördelar med gemensam planering är
sambedömningen ett exempel för att säkerställa
likvärdigheten i bedömning. En
bedömningssituation kan bedömas av flera
ämneslärare inom ett specifikt ämne men också
utifrån olika ämnesperspektiv. Det senare begränsar
mängden likvärdiga uppgifter för eleverna. Eleverna
kan fokusera på färre uppgifter inom samma
God kvalitét på Primaskolan Farsta bygger vi med
en gemensam värdegrund som syns och märks i det
dagliga arbetet. Det kan handla om att vi dagligen
efter varje arbetspass utvärderar lektionen, men
också dagen i stort, att vi genomför kontinuerliga
analyser i arbetslaget av effekten av vårt arbetssätt
och att vi kontinuerligt följer upp elevernas
måluppfyllesles och ser över verksamhetens resultat
i förhållande till vår handlingsplan. Utifrån våra
analyser finner vi sedan fram till eventuella
revideringar eller nya handlingar med prioriterade
utvecklingsområden.
-2/11-
_____________________________________________________________________________________________
2. Årets arbete mot målen -­‐ redovisning av vårt systema;ska kvalitetsarbete upp sker på dessa tre nivåer. AcadeMedia är en
garant för kvalitet, långsiktighet och transparens.
AcadeMediamodellen
Resultat från kund- och medarbetarundersökning
samt resultat från nationella prov och betyg ligger
delvis som grund för utvecklingsområden och utgör
underlag till skolans handlingsplan för kommande
läsår. Några av skolans utvecklingsområden läsåret
2013/2014 var; att svenskan skall genomsyras i alla
ämnen, utveckla ett förtydligande av uppgifter i
både språk och form, arbeta fram en
lektionsstruktur i syfte att tydliggöra innehåll, form
och mål för varje lektion, utveckla den formativa
bedömningen, starta ett programmeringsprojekt,
arbeta fram former för elevaktiva lektioner inom
matematiken i syfte att öka elevernas förståelse och
måluppfyllelse. Ytterligare att rektor, förstelärare
och kollegor emellan genomför
klassrumsobservationer som underlag för kollegiala
samtal men också för en kollektiv lärandeprocess.
(Kollektivt lärande handlar om kommunikativt och
interaktivt handlande i en gemensam förståelse. Ett konkret
uppdrag med en tydlig beskrivning som utgör underlag för
reflektion och vilken i sin tur utmynnar i gemensam
intention/målbild med tydliga strukturer och strategier för
genomförandet.)
Primaskolan Farsta är ett varumärke inom
AcadeMedia koncernen. Inom AcadeMedia följer
man upp att alla verksamheter lever upp till de
grundläggande krav som står i gällande
styrdokument. Man följer också upp
verksamheternas måluppfyllelse utifrån tre olika
kvalitetsaspekter:
• Funktionell kvalitet – i vilken mån nås de
nationella målen för utbildningen/verksamheten?
• Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra kunder med
verksamheten?
• Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra barn,
elever och vuxendeltagare sedan de lämnat
verksamheten?
AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt
kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå,
på huvudmanna-/verksamhetsnivå och på
koncernnivå. Arbetet med att identifiera
utvecklingsområden, planera, genomföra och följa
Primaskolan Farsta
I syfte att skapa bättre förutsättningar till arbetsro
har vi gått från ”Basgrupper” och ”Arbetsgrupper”
till enbart ”Primagrupp”. Genom att eleverna ingår
i en och samma grupp hela dagen och under alla
sina skolår på skolan skapas en större känsla för
tillhörighet och ökad trygghet.
-3/11-
_____________________________________________________________________________________________
Utvecklingsområden för läsåret 2013/2014
1. Normer och värden: att eleverna känner sig
trygga i skolan och upplever att de är en del av en
gemenskapen.
2. Kunskaper, ansvar och inflytande: tydligare
rutiner för bedömning, att pedagogerna utvecklar
en förbättrat formativt stöd i elevens utveckling –
vilket inkluderar att synliggöra lärandet för eleverna,
samt att svenskan genomsyras i samtliga ämnen.
3. Skola och hem: rutiner tas fram för hur och var
kommunikation kring elevens utveckling och
skolinformation sker.
4. Skolan och omvärlden: Primaskolan ska vara
en del av Farstas kulturliv. Kulturella in- och uttryck
och samverkan med omvärlden ska genomsyra
undervisningen.
and I” och vilken spelades upp för allmännheten
innan höstlovet, och dels i form av en filmatisering
av skolans Årliga plan mot diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Den senare ingick som en
del inom skolans ”Skapande skola satsning” och
finns tillgänglig på skolans hemsida. Med stöd av
lärare skrev eleverna manus och genomförde alla de
roller som ingår i både en teateruppsättning och
filmatisering.
Skolans elevråd har genomfört flera mindre
aktivteter, löpande under hela läsåret, i syfte att
skapa samhörighet på skolan. En av de större
aktivitetena var att samla in pengar till elever i
Mosambique via organisationen ”Operation
dagsverke.” Ett arbete som uppskattades mycket av
såväl personal som elever och tack vare den positiva
upplevelsen av insatsen planeras kommande läsåres
satsning i än större omfattning.
Skolans process kring arbetet med värdegrund och
ordningsregler hanteras dels i klassråd, elevråd och
bland kamratstödjare, men också med föräldrar och
personal. Uppfölning av arbetet sker under maj
månad och då varje grupp var för sig. Resultatet av
uppföljeningen ligger sedan som underlag för
komande läsårs handlingsplan.
Vi har arbetat systematiskt mot vårt första
utvecklingsområde - normer och värden genom
bland annat våra kamratstödjare.
Under ledning av ansvarig lärare har gruppen
träffats en gång per vecka för att stämma av
stämningen och atmosfären på skolan. Man har
samtalat kring aktiviteter och insatser som krävs för
att alla eleverna ska känner sig trygga i skolan och
uppleva att de är en del av en gemenskap.
Som en första aktiviet inom området behandlade
läsårets första projekt, bland annat; självkänsla,
olikhet och diskriminering. Ett arbete som sedan
utvecklades vidare inom svenskämnet och
resulterade dels i teaterföreställningen ”Me, myselfie
Primaskolan Farstas andra utvecklingsområde formativ bedömning och att svenskan skall
genomsyra samtliga ämnen - har skolans
förstelärare i svenska haft en betydande roll.
Försteläraren anställdes i augusti 2013 i syfte att
-4/11-
_____________________________________________________________________________________________
som första uppdrag tillsammans med rektor arbeta
fram former och arbetssätt så att samtliga
pedagoger inkluderas i arbetsprocessen att
förtydliga och formalisera uppdrag och
undervisningsstrukturer, där språket och språkliga
begrepp utgjorde det fundamentala för
undervisningens innehåll och form.
så att eleverna bättre kan förbereda sig inför en
lektion men också som stöd för dem som varit
frånvarande.
Genom klassrumsobservationer, med
Skolinspektionens observationsschema som
underlag, skapades underlag för kollegiala samtal.
Primaskolans fjärde utvecklingsområde - skolan
och omvärlden - har varit en viktig del i vårt
strategiska och systematiska arbete.
Vi har under året fortsatt haft ett nära samarbete
med Kulturskolan och Stockholms biblioteket i
Farsta Centrum. Detta har bidragit till att
Primaskolan Farstas elever har lärt känna delar av
sin närmiljö på ett nytt sätt. Vi vistas i Farsta
Bibliotek och Kulturskolans lokaler (teater, drama
och musikstudio) samt på Farsta IP. Genom ett gott
samarbete med Farsta centrum har eleverna även
fått inblick i ytterligare delar av sin närmiljö.
Det tredje utvecklingsområdet - pedagogerna
samverkar och informerar vårdnadshavarna
fortlöpande om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling.
Utöver de individuella utvecklingssamtalen,
Primabladet (nyhetsbrev), Rektorsbrev,
informations- och föräldramöten använder
Primaskolan det digitala webbsystemet Schoolsoft
som kommunikationsverktyg. Elever och föräldrar
har med det tillgång till närvaro, grupper, uppgifter,
resultat, betyg, elevens handlingsplan,
ämnesavstämningar och schema. I Schoolsoft finns
även ämnesmatriser där föräldrarna kan följa
elevernas kunskapsutveckling och behov.
I Primaskolan Farstas egna webbsystem
”elevwebben” presenteras uppgifter och tillhörande
material på ett mer inspirerande sätt i form av bland
annat bilder och filmer men också förtydliganden av
uppgifter. I vissa ämnen finns även filmer på
ämnesinnehåll inför kommande lektioner upplagda
Primaskolan Farsta genomför minst två
teaterföreställningar per läsår där uppsättningen på
vårterminen är av större dimension. Årets
uppsättning gick i Shakespeares tecken och då med
”Trettondagsafton” i en omskriven och ungdomlig
version anpassad enbart för Primaskolan Farstas
elever. Dans, drama, sång, kostym, scenarbete,
marknadsföring, ljus- och ljudteknik ingick inom
ramen för olika undervisningsämnen.
För att ytterligare förstärka samverkan mellan skola
och omvärld får alla elever på Primaskolan Farsta
genomföra PRAO, årskurs 6 under tre dagar medan
övriga årskurser max fem dagar, beroende på
praoplats och elevens måluppfyllelse. Eleverna
förbereds i undervisningen hur en jobbansökan går
-5/11-
_____________________________________________________________________________________________
till, från CV till kontakt med arbetsgivare.
Dessutom får alla elever ett praouppdrag som syftar
till att tydliggöra skolämnen med kunskapskrav för
näringslivet. Uppdraget inkluderar även en intervju
på arbetsplatsen med redovisning i skolan.
Betyg Nationella prov årskurs 6
Måluppfyllelse årskurs 6
Ämne
2012 årskurs 6
(Skriftlig
bedömning)
2013 årskurs 6
(första året
med betyg)
2014 årskurs 6
(25 elever)
Bild
100
92
100
Engelska
97
92
100
Hemkunskap
100
98
100
Idrott och
hälsa
100
84
100
Matematik
87
86
100
Modersmål
100
75
100
Musik
100
88
100
NO
-
90
100
Slöjd
100
98
100
-
96
100
Svenska
87
96
100
SvA
100
-
-
SO
2013 - Årskurs 6
Sv
96
Eng
100
Ma
92
NO
96
SO
85
Sv
1
F
E
D
C
B
5
11
6
3
6
4
10
4
2
3
Ma
2
7
4
5
5
NO
1
14
7
2
2
SO
4
8
8
6
A
Diskrepans nationella prov/betyg år 6
Flera elever var mycket oroliga och stressade inför
och under provgenomförandet, likaså har
dyslektiker inte givits tillåtelse (enligt NP regler) att
använda stödverktyg vilket innebar att eleverna inte
givits optimala förutsättningar för att på bästa sätt
visa sina kunskaper och färdigheter inom ämnet.
Kunskaper och färdigheter som annars kommit till
uttryck under olika undervisningssituationer,
arbetsprocesser och provtillfällen då stödverktyg
varit tillgänglig för eleven.
Inom de delar av proven där läsning varit en
bärande faktor för uppgiftens genomförande och
resultat har avsaknaden av stödverktyg varit särskilt
påtaglig.
Andel Årskurs elever (%) årskurs 6 som har nått
målen för godkänt i de nationella ämnesproven
Ämne
-
Eng
3. Årets resultat
Andel elever (%) i årskurs 6 som nått de nationella
målen i respektive ämne vid läsårets slut, samt andel
elever (%) i årskurs 6 som nått de nationella
kunskapskraven (lägst betyg E).
Ämne
-6/11-
_____________________________________________________________________________________________
Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått målen/
uppnått godkänt i de nationella ämnesproven
Måluppfyllelse årskurs 9
Ämne
2012
5 elever
Andel elever
(%) i
årskurs 9
som har nått
minst
betyget G i
respektive
ämne vid
läsårets slut.
2013
6 elever
Andel elever
(%) i årskurs
9 som har
nått minst
betyget E i
respektive
ämne vid
läsårets slut.
Bild
100
100
88
Engelska
60
100
100
Hemkunskap
100
100
88
Idrott & hälsa
80
83
82
Matematik
60
66
100
Moderna språk
75
100
90
Modersmål
100
-
100
Musik
100
100
88
Biologi
80
83
100
Fysik
80
66
100
Kemi
80
100
94
Slöjd
100
100
88
Geografi
80
100
94
Historia
100
100
82
Religion
80
100
82
Samhällskunskap
100
83
88
Svenska
80
100
94
-
-
66
82
147,9
197,5
Svenska som
andraspråk
Teknik
Meritvärde
100
2014
17 elever
Andel
elever (%) i
årskurs 9
som har nått
minst
betyget E i
respektive
ämne vid
läsårets slut.
Ämne
2012
Årskurs 9
(5 elever)
2013
Årskurs 9
(6 elever)
2014
Årskurs 9
(17 elever)
Engelska
60
100
94
Matematik
60
50
100
Svenska
80
100
77
Fysik
80
-
-
Biologi
-
80
94
Geografi
-
20
-
Samhällskunskap
-
65
Betyg Na;onella prov årskurs 9
Ämne
-
Eng
F
E
D
C
B
A
2
2
2
5
5
1
Ma
1
8
5
1
2
Sv
6
2
4
4
1
NO
2
6
5
2
2
SO
3
3
5
3
3
Diskrepans nationella prov/betyg år 9
På Primaskolan Farsta finns flera elever med
dyslexi. Vi ser inte det som något problem eller en
svårighet i den dagliga undervisningen. Våra elever
har tillgång till stödverktyg (exempelvis dator och
talsyntes) för att stödja eleven i dennes lärprocessen
men också vid provtillfällen så att hon/han på bästa
sätt ges förutsättningar för att visa sina kunskaper
och färdigheter inom ämnet. Då dessa stödverktyg
inte är tillåtna under flera av NP-provuppgifter
uppstår en tydlig diskreptans mellan resultaten från
NP och betyg.
-7/11-
_____________________________________________________________________________________________
4. Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse
Analys av resultat från skolans kund- och
medarbetarundersökning har mentorerna samtalat
kring i sin mentorsgrupp men också med föräldrar i
samband med föräldramöten. Rektor har fört
samtal med föräldrarådet och skolans medarbetare.
Underlagen av dessa utgör delar av kommande
läsårs utvecklingsområden.
Skolans fokus på läs- och skrivutveckling har starkt
bidragit till att flera elever har kommit över sitt
läsmotstånd men också bidragit till ökad
läsförståelse och mer utvecklade skrivuppgifter.
Normer och Värden
Det strategiska och systematiska arbetet under året
har varit delarna: kartläggning, nulägesanalys, mål
med tillhörande handlingar, delaktighet samt
löpande uppföljning.
Kunskap, ansvar och inflytande
Skolans elever för årskurs 9 uppår högre
meritvärde än tidigare läsår. I svenska, matematik
och engelska har flickorna generellt något högre
betyg. Eleverna har gemensamt högre betyg i
praktiska ämnen såsom; hemkunskap, slöjd, bild,
men inte i idrott. Övervägande ges betyget E i de
teoretiska ämnena (läs- och skrivkrävande ämnen).
Lärarna har utveckat arbetsprocessen kring
uppdatering av ämnesmatris och formativa
kommentarer, vilket har varit ett stort stöd i elevens
utvecklingsprocess. Eleverna har blivit mer aktiva
användare av schoolsoft och på så sätt mer
engagerade i skoluppgifter och under lektioner men
också att följa sin egen utveckling.
Skolan har en sk överbemanning av pedagogisk
personal vilket bidragit till att skolan sällan behövt
ta in externa vikarier. Genom skolans arbetssätt,
teamteaching, ges alla lärare insikt i varandras
undervisning vilket underlättar arbetet med att
stödja eleverna. Gemensamt bidrar dessa delar till
att stärka såväl tryggheten och arbetsron som att
stödja i olika lärandesituationer.
Betyg och bedömning Primaskolan skall fortsätta att vidareutveckla det
arbere som påbörjats inom formativ bedömning
med anknytning till mål och resultat på ett konkret
och begripligt sätt för såväl elev som
vårdnadshavare. Skolans ska även fortsätta arbetet
med att konkretisera arbetsuppgifter.
Eleverna ges skriftlig formativt bedömning efter
större genomförd uppgift, löpande under
arbetsprocesser sker löpande muntlig formativ
återkoppling men också med kortare formativa
kommentarer. Summativ bedömning genomförs
fyra gånger per termin, mitterminsavstämning och
terminsavstämning. Avstämning i ämnesmatrisen,
summativ bedömning, genomförs Bedömning och
kunskapsresultat behöver således fortsatt få en
större del i skolans systematiska kvalitetsarbete där
sambedömning kommer att ges ett tydligare fokus
för kommande läsår.
Skola och hem Utvecklingssamtal sker två gånger per läsår. I de fall
där det har behövts har ytterligare samtal hållits.
Primaskolans föräldraråd träffas två gånger per
termin. Rådets arbete har utvecklats ytterligare
-8/11-
_____________________________________________________________________________________________
under läsåret. Under vårterminen utvärderades även
resultatet från kundundersökningen riktad till
föräldrarna. Under kommande läsår planeras att
rådet finns synligt för kontakt på såväl skolans
hemsida som i Schoolsoft, dessutom planeras
föräldrarådet att vara delaktig vid informations- och
föräldramöten.
Som en del i arbetet att engagera fler föräldrar i sitt
barns utveckling kommer kommande läsårs
föräldrarmöten även inkludera eleverna, sk elevoch föräldramöten. Genom att visa upp skolarbeten
men också bidra med tankar och åsikter i olika
samtalsformer med elever, föräldrar och lärare
skapas goda förutsättningnar till förståelse och
samsyn kring skolans arbete och uppdrag.
Skolan och omvärlden Primaskolan har kommit långt i sitt arbete att skapa
goda relationer och samarbeta med olika aktörer i
närområdet. Vi verkar naturligt i delar av Farsta
centrum såsom i Kulturkolans lokaler för teater,
musik och drama, i Farsta biblioteket och i Farsta
centrum i samband med olika slags uppträdanden
för allmänheten.
-9/11-
_____________________________________________________________________________________________
5. Prioriterade utvecklingsområden 2013/2014
Kommande läsårs utvecklingsområden är fortsatt läs- och skrivutveckling, formativ bedömning men också
kreativ matematik/no, specialpedagogik, kulturella uttrycksformer, främjande/förebyggande samt åtgärdande
arbete mot kränkningar & mobbning samt att aktivt arbeta för ökad elevnärvaro. Orgnisationen för detta
arbete är enligt följande:
Organisation*Prima*Farsta*läsåret*14/15*
*
Ledningsgrupp*
Rektor,(Specialpedagog,(Förstelärare,((Arbetslagsledare(
Elevhälsan*
Rektor,(Specialpedagog,(Kurator,(Skolsköterska*
Fokusgrupper*
Förstelärare:+Svenska((
Specialpedagogik+–*Specialpedagog((+Lärare(
Kreativ+matematik/NO+–+(Lärare(
Trygghetsgruppen+&+Kamratstödjare+
Lärare(
Elevråd:+Lärare(
Kulturgrupper*
ProgramE
mering+
PodCast+
Radio+
Tidning/
Litteratur+
+Film/Bild+
/Foto+
Dans+
Drama+
Kostym+
Kör+
Kunskap, ansvar och inflytande - Mål: 100% behörighet till gymnasieskolan
•
•
•
•
•
Systematiskt arbeta med språkutveckling, såsom; läs- och skrivutveckling, stavning och
begreppsförståelse som genomsyras i samtliga ämnen.
Tydliga rutiner och arbetssätt för bedömning i syfte att öka elevernas förståelse för sitt eget lärande
Vi arbetar systematiskt för att förankra skolans värdegrund och ordningsregler bland elever, föräldrar
och personal.
Att skolans ordningsregler efterlevs - i syfte att säkerställa god arbetsmiljö.
Stjärnsamtal - Stämma av uppgifter och resultat så att varje elev vet hur hon/han ”ligger till” utifrån
personliga och nationella mål.
Skola och hem
Mål: 100% av vårdnadshavarna anger att de får tydlig återkoppling och information om sitt barns
utveckling.
-10/11-
_____________________________________________________________________________________________
•
•
•
•
Tydliggöra för elev och vårdnashavare var och vad de hittar information om sitt barns utveckling
men också tydliggöra vad som krävs för att uppnå olika betyg.
Utveckla skolans föräldraråd i syfte att i tidigt skede kunna fånga upp olika frågeställningar utifrån
föräldraperspektiv kring skolans arbete.
Skapa översikt över tider för inlämning/prov av uppgifter så att de kommer i jämnt flöde.
Vända frånvaro till närvaro.
Skola och omvärld
Mål: 100% av eleverna anger att skolan bidrar till kulturella in- och uttryck som stimulerar elevens
lärande.
•
•
Skolan ska fortsätta utveckla sin pedagogiska inriktning som bygger på kulturella in- och uttryck.
Skolan skall vara en del av Farstas (närområdets) kulturliv.
-11/11-
