Kunskap
Trygghet
Glädje
Friskolan Karlavagnens
Likabehandlingsplan samt handlingsplan vid
hot och våld.
Att förebygga diskriminering och främja likabehandling
Läsåret 2014-15
Reviderad : juni-15
1
Innehållsförteckning
Vision
Definitioner
Främjande arbete
Kartläggning av verksamhet
Förebyggande arbete
Rutiner, åtgärder vid akut situation
Hur gör vi planen känd?
Utvärdering och uppföljning
2
Vision
Kunskap Trygghet Glädje
Vi tror på den lilla skolan, med små klasser som ger
stora möjligheter. Det ska råda kvalité i skolan,
allt från den inre miljön till lärarens kompetens.
Eleverna skall ha det absolut bästa.
Ingen form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska förekomma på
Karlavagnen. Vi arbetar aktivt för att alla elever ska känna glädje när de går till skolan, de ska
känna sig trygga och mötas med respekt. Skolan ska vara en positiv plats där alla elever ska
känna att all personal arbetar för att skapa goda förutsättningar för glädjefyllt lärande i en
stressfri miljö.
Vi lägger oss i.
Vi bryr oss.
Vi har nolltolerans.
Definitioner:
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna:
kön
könsidentitet eller könsuttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband
med diskrimineringsgrunderna.
3
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har valt att använda sig av begreppen könsidentitet
eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar
att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
4
DO använder sig av Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) beteckning
funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte
hos personen.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för
trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen.
En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan
uppleva det som kränkande.
5
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan
handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Målsättning
Friskolan Karlavagnen ska förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling.
Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och vuxna och främja alla människors lika värde
och rättigheter. Vi som arbetar inom skolan ska motverka diskriminering och trakasserier på
grund av kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
Trakasserier och kränkande behandling ska utredas och åtgärdas.
Rektor Eva-Lotta Mannerfelt tar avstånd från alla tendenser till
trakasserier och kränkande behandling.
Främjande arbete (Insatser som sker regelbundet)
Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling
och respekten för allas likavärde på skolan dvs. skolans uppdrag att arbeta för demokratiska
värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta värdegrundsarbete syftar till att
förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn
och elever känner sig trygga och utvecklas.
6
Så här jobbar vi på Friskolan Karlavagnen:
Trivselregler har tagits fram av elever på skolan (bilaga) och sammanställts av elevråd
tillsammans med personal. (Bilaga)
Vi prioriterar rastvakter och håller den schemaläggningen lika viktig som skolans
vanliga lektioner.
Skolan har Kamratstödjare. Kamratstödjarna besöker klasserna för utbildning i
kamratskap med hjälp av rollspel, lekar mm
Vi ordnar åldersblandade aktiviteter på t ex friluftsdagar och temadagar.
Skolsköterskan har enskilda samtal i förskoleklassen och åk 4.
Elevinflytande i form av klassråd, elevråd och elevskyddsombud.
I samband med utvecklingssamtalen fyller eleverna i en blankett där frågor om trivsel
och trygghet på skolan finns. Frågorna diskuteras sedan på utvecklingssamtalet
tillsammans med föräldrar/elev/mentor.
Kickoff (3 dagar) i samband med skolstart i augusti. Arbete med gruppdynamik och
samarbete i klasserna.
Ansvar och Utvärdering
Rektor ansvarar för att hela skolans personal känner till och arbetar aktivt med att följa
skolans värdegrund och jobbar främjande mot diskriminering och kränkning. Personalen
ansvarar för att arbetet med ovanstående punkter följs i klasserna. Insatserna utvärderas om
det finns behov under läsåret och efter läsårets slut på personalens planeringsdagar.
Kartläggning
Det förebyggande arbetet på Karlavagnen handlar om att avvärja de risker som finns för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som kan förekomma på skolan. För
att veta vilka dessa risker är genomförs under läsåret olika former av kartläggningar.
Analys av kartläggningen görs i två steg, först efter skolårets slut då man sammanställer
kartläggningarna och andra steget när man på planeringsdagarna i augusti utvärderar och
analyserar resultatet av de olika kartläggningarna.
På Karlavagnen använder vi oss av följande kartläggningsmetoder:
(Ansvarig står inom parentes
Elever:
I samband med utvecklingssamtalen fyller eleverna i en blankett där frågor om trivsel
och trygghet på skolan finns. Frågorna diskuteras sedan på utvecklingssamtalet
tillsammans med föräldrar/elev/mentor. (Mentor)
Eleverna i år 4 och 5 deltar årligen i kommunens elektroniska trivselenkät
(Administratör)
Dokumentation från klassråd och elevråd. (Elevrådets vuxenstöd)
Elever i elevrådet och kamratstödjarna genomför årligen en kartläggning av ”Trygga
och Otrygga platser på och runt Karlavagnen”. (Elevråd och Kamratstödjarnas vuxen
stöd.)
7
Personal från Elevhälsan genomför varje år en ”enkel kartläggning av gruppdynamik
och utanförskap” i varje klass (Rektor)
Skolsköterskan har samtal med åk 4 elever
Föräldrar:
Föräldrarna fyller varje vår i en utvärderingsenkät där bl a trivselfrågor tas upp.
(Administratör)
Föräldrar till elever i år 4 och 5 deltar i kommunens elektroniska trivselenkät.
(Administratör)
Personal på skolan:
Dokumentation från möten med elevhälsan som träffas varje vecka. (Rektor)
Dokumentation från lärarmöten som hålls varje vecka. (Pedagogiskt ansvarig)
Dokumentation från personalmöten som hålls varje månad. (Rektor)
Förebyggande arbete (åtgärder efter kartläggningen)
Karlavagnens förebyggande arbete handlar om att avvärja de risker för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling som kan finnas på skolan.
Konkreta problem som upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan ligger
till grund för det förebyggande arbetet
Trivselreglerna aktualiseras kontinuerligt i dialog mellan pedagog och elev där de
tydliggörs och motiveras.
Elever får vara med och påverka och vara delaktiga i det förebyggande arbetet främst
genom Elevråd, klassråd och Kamratstödjare.
Föräldrar får vara med och påverka och vara delaktiga i skolans förebyggande arbete
främst genom enkäter men även på föräldraråds möten.
Resultat från kartläggning
På elevråd och klassråd har eleverna bl.a. lyft följande punkter
Tråkig skolgård
Inget att göra på rasterna
Elevhälsogruppen har haft fall där elever av olika orsaker mått dåligt i skolan. Orsakerna har
bland annat varit, elev känt sig utanför i klassen och privata orsaker.
Språkbruket behöver belysas.
Det behövs även mer arbete med att göra planen känd
Kartläggningen visade att det under föregående läsår varit många klasser som inte har
haft klassråd regelbundet eller inte haft klassråd alls.
8
Analys
Analys av resultaten:
De resultat som finns, visar på att eleverna på Karlavagnen känner att de trivs på skolan och
att det är en trygg plats. Det finns dock förbättringsområden:
Likabehandlingsplanen skall göras känd hos all personal
Arbetet med att få arbetsro måste lyftas
De otrygga platserna måste kartläggas
Elevinflytandet måste stärkas.
Åtgärder
Innan läsåret 2014-15 skall följande utföras
Alla klasser på Karlavagnen skall ha regelbundna klassråd
Elevråd träffas torsdagar kl.11.00 varannan vecka
Kamratstödjare träffas torsdagar 11.00 varannan vecka
Skolgårdsprojektet slut
Ansvar och utvärdering
Uppföljning av åtgärderna sker efter vårterminens slut under planeringsdagarna
Det övergripande ansvaret för att åtgärda och uppmärksamma riskfaktorer på Karlavagnen
har rektor. I praktiken genomförs arbetet av rektor och elevhälsogrupp. Men det är varje
enskild pedagogs ansvar att det förebyggande och främjande arbetet i klasserna genomförs
och följs upp.
9
Rutiner och åtgärder vid akut situation
Det är viktigt att anställda på skolan tar alla signaler om trakasserier och kränkande
behandling på allvar – och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar
istället öka om de inte aktivt motverkas.
På Karlavagnen vet all personal hur de förväntas agera vid misstanke om att en
elev utsätts för kränkningar av något slag. Detta genom utarbetade rutiner som
förankras på planeringsdagar innan skolstart.
Eleverna på skolan vet vilka rättigheter de har och till vem de ska vända sig om de
själva eller en kamrat upplever sig vara utsatt. Eleverna vet vem de kan vända sig
till genom att det kontinuerligt diskuteras på klassråd, och genom att
mobbingteamet presenterar sig för klassen.
Föräldrar som har sitt barn på Karlavagnen har kunskap om hur de kan agera om
de tror att deras barn inte mår bra eller trivs i skolan, genom tät kontakt med
hemmet, utöver föräldramöten, utvecklingssamtal.
Hur arbetar vi för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling på
Karlavagnen
En viktig faktor för att upptäcka trakasserier är hög personaltäthet på raster, i
kapprum, omklädningsrum etc. Vi prioriterar därför rastvakter när vi lägger
personalens schema, och har med extra personal vid omklädningsrummen föra och
efter idrotten
Skolan ska se till att alla elever Karlavagnen har någon vuxen på skolan de har
förtroende till och som de kan vända sig till om de- eller någon annan – utsätts för
trakasserier eller kränkande behandling.
Personalen känner till vilka områden som eleverna upplever som otrygga och
arbetar för att följa de åtgärder som kartläggningen kommit fram till behövts
Personalen engagerar sig i det som sker mellan eleverna utanför skolan, till
exempel om det förekommer kränkningar på nätet eller via SMS
Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra rutiner för att i ett tidigt skede
upptäcka förekomst av trakasserier och kränkande behandling
Handlingsplan mot mobbing
Tät kontakt med hemmen
Ett elevhälsoteam som träffas varje vecka
På de pedagogiska planeringsmötena (PPM) diskuteras kontinuerligt situationer
som uppstått under veckan
10
Hur agerar vi när det uppdagats att en elev blivit trakasserad/kränkt eller
är mobbad av annan elev/elever
I skolan finns ett mobbningsteam (MT) som består av:
Elevrådets vuxenstöd
Mentorrepresentant
Skolsköterska
Rektor
Så snart skolan får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt för trakasserier, kränkande
behandling har skolan skyldighet att utreda och åtgärda detta. Det är elevens upplevelse som
bör vara utgångspunkten för utredningen. Ansvaret för utredningen har rektor
När en förälder tar kontakt med skolan eller när en elev berättar om
kränkningarna alternativt trakasserierna för någon personal, tar personalen
först ställning till om det är frågan om systematisk mobbning, en mera tillfällig
konflikt, ett gräl eller om någon blivit sårad pga. ett missförstånd.
I alla de fall som uppfyller tecknen på mobbning förmedlas informationen
vidare till MT som börjar utreda fallet, omgående, genom samtal med de olika
parterna.
Teammedlemmarna pratar först med den utsatte eleven och därefter enskilt
med varje elev som deltagit.
När man kommit överens om hur de skall ändra sitt beteende, bestämmer man
en ny träff – en s.k. uppföljningsdiskussion.
MT träffar både den utsatte eleven och de elever som utsatt, ett flertal gånger
för att kontrollera och försäkra sig om att handlingarna faktiskt upphört.
Föräldrarna informeras alltid om deras barn har varit involverat i ett fall som
behandlats av MT. Vid behov kan föräldrarna bli ombedda att komma till
skolan för ett eller flera möten.
Hur vi agerar om en vuxen trakasserar en elev
Om en elev upplever sig trakasserad eller på annat sätt kränkt av personal kan den vända sig
till någon i elevhälsan. Eleven kan självklart ta hjälp av exempelvis en förälder.
Det är rektorn som ansvarar för utredningen
11
Rutiner vid hot och våld
Definition av hot och våld
Hot är en handling med eller utan vapen, eller uttalande som är ägnat att skapa fruktan för
någons säkerhet.
Våld är en handling som medför skada fysiskt eller psykiskt för den som blir utsatt.
Förebyggande arbete/rutiner:
All vår verksamhet skall genomsyras av antivåldsprincipen. Alla vuxna ska tydligt ta avstånd
från våld och våldshandlingar samt främlingsfientliga ideologier och handlingar.
På skolan har vi kamratstödjare som främjar bra stämning och är också ögon och öron åt
antimobbingteamet/trygghetsgruppen.
Vi har kontinuerliga värdegrundssamtal med eleverna.
Vi vuxna frågar eleverna och varandra om vi misstänker att någon är utsatt för våld eller hot
om våld.
Vi informerar varandra mellan våra arbetsenheter då vi misstänker våld eller hot om våld.
Handlingsplan
Om hot/våld riktats mot elev/er:
Vid hot eller våld skall närmaste vuxen ingripa omedelbart, och den drabbade skall få
hjälp att lämna konfliktområdet.
Minst en vuxen tar hand om eleven och finns hos denna så länge behov finns. Vid
bedömning att det behövs flera vuxna, så skall flera vuxna tillkallas.
All tillgänglig personal ser till att övriga elever går in i klassrummen.
När inblandade elever har omhändertagits kontaktas hemmen, och vid behov
uppmanas föräldrar att omedelbart komma till skolan.
Om inte berörd/a målsman/målsmän kan komma till skolan och fara föreligger för
inblandade elever, skall dessa tas till separata rum med tillsyn tills målsman/målsmän
kommer till skolan.
Skolledningen informeras och ansvarar för att berörda samlas. Polis tillkallas vid
behov av skolledningen. Polisanmälan ska göras i de fall händelsen är av sådan art, att
den innebär betydande risk för fysisk eller psykisk skada.
Vid hot och/eller våld på skolan mellan obehöriga personer och skolans elever, skall
närmaste personal kontakta skolledningen. Personal omhändertar skolans elever och
kontaktar vid behov föräldrarna. Polis tillkallas vid behov av skolledningen.
Polisanmälan ska göras då händelsen är av sådan art, att den innebär betydande risk
för fysisk eller psykisk skada.
Om hot/våld riktas mot personal
Vid hot eller våld skall den drabbade lämna konfliktområdet och närmaste vuxen skall
ingripa omedelbart. En vuxen tar hand om den utsatte och finns hos denna så länge
behov finns.
12
Vid bedömning att det behövs flera vuxna, så skall flera vuxna tillkallas.
All tillgänglig personal ser till att alla elever går in i klassrummen.
Inblandade personer tas om hand av tillgängliga vuxna.
Om elev/er varit inblandade kontaktas hemmen, och vid behov uppmanas föräldrar att
omedelbart komma till skolan.
Vid hot och/eller våld på skolan mellan obehöriga personer och skolans personal skall
den drabbade få hjälp att lämna konfliktområdet, och närmaste personal kontaktar
skolledningen.
Polis tillkallas vid behov av skolledningen. Polisanmälan ska göras i de fall händelsen
är av sådan art, att den innebär betydande risk för fysisk eller psykisk skada.
Uppföljning
Skolledningen skall följa upp händelsen med berörd personal dagen efter en hotoch/eller våldssituation på skolan.
Elevvårdspersonal/Företagshälsovården kallas in vid behov (en bedömning av
personal och skolledning).
Inblandad personal är ansvarig för att händelsen omedelbart dokumenteras och lämnas
till expeditionen.
Expeditionspersonal vidarebefordrar blanketten till rektor för underskrift.
Efter underskrift arkiveras blanketten.
Vi anmäler till Arbetsmiljöverket och försäkringskassan genom skyddsombud eller
rektor
13
Barnversion Hot och våld
Vad gör vi i vår skola om någon är våldsam eller hotar någon annan?
Vad är hot? Det är när någon säger eller gör något så att någon annan blir rädd, på riktigt.
Vad är våld? Det är när någon gör en annan illa så att den får skador på kroppen. Det kan
också vara om någon säger saker som gör någon annan mycket rädd eller ledsen.
Vi vill inte ha något våld eller hot alls i vår skola! Alla vuxna och barn hjälper till om de ser
någon som är våldsam eller hör någon som hotar någon annan.
I vår skola finns kamratstödjare. De ska vara hjälpsamma och snälla mot alla andra barn och
ta hjälp av vuxna när det behövs.
I vår skola finns det vuxna som jobbar mot mobbning.
I vår skola försöker de vuxna vara med där barnen är, även utanför klassrummet (på raster, i
omklädningsrum, vid bussen).
I vår skola pratar vi ofta om hur människor ska vara med varandra och alla vuxna
jobbar tillsammans för att barnen ska vara trygga i skolan.
De vuxna har skrivit ner vad man ska göra om elever ändå utsätts för våld eller hot:
Man tar hand om den som är rädd eller ledsen.
Man tar kontakt med föräldrarna.
Skolans rektor får veta vad som hänt och pratar med alla som varit inblandade. Rektor
bestämmer, tillsammans med dem vad som ska göras.
Ibland måste man ta hjälp av polisen.
Dagen efter tar man reda på hur den som blivit utsatt mår. Man ser till att den får den hjälp
den behöver.
Man måste alltid skriva ner precis vad som har hänt
14
Hur görs planen känd
Planen mot diskriminering, kränkande behandling och hot och våld förankras på följande sätt
För personal
På personalens planeringsdagar i augusti
På PPM (pedagogiskt planerings möte) som hålls en gång i veckan återkommer
pedagogerna kontinuerligt till planen.
APK (arbetsplats konferens) hålls varje månad, där deltar all personal på skolan,
planen aktualiseras ett par gånger per termin
Utvärdering och revidering av planen i hela personalgruppen under
utvärderingsdag efter skolårets slut.
För elever
På det första klassrådet varje termin
På det första elevrådsmötet för skolåret
I det dagliga pedagogiska arbetet
För föräldrar
På det första föräldramötet i början av skolåret
På Skolrådsmöten återkommer rektor till planen
Utvärdering uppföljning
Rektor och mentorer ansvarar för att de planerade åtgärderna genomförs under läsåret. Planen
utvärderas och följs upp genom att man går igenom samtliga insatser och åtgärder under
planeringsdag efter skolårets slut. Ytterligare en utvärdering görs under planeringsdagarna i
augusti när läsårsplanen görs upp.
15
