MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II, 11 januari 2017
Namn:
Mapp nr
Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan.
Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!)
AVSNITT:
Nervcellens funktion - Hudsinne - Smärta
Hörsel
ANS
Nervsystemet - högre CNS-funktioner
Nervsystemet - sensorik, syn
Nervsystemet - minne
Nervsystemet - motorik
Digestion
Endokrinologi
Levern
Nutrition
Reproduktion
Ca-balans
Bo Rydqvist
Christopher Cederroth
Johanna Lanner
Johanna Nilsson
Peter Århem
Peter Århem
Håkan Westerblad
Maria Ahlsén
Maria Ahlsén
Maria Ahlsén
Maria Ahlsén
Ulrik Kvist
Johanna Lanner
SUMMA
15p
3p
3p
6p
6p
3p
8p
8p
12p
3p
3p
3p
3p
76p
Gräns för VG
För Godkänt
65p
51p
Vid inlämning av din tenta ska du visa upp giltig fotolegitimation.
Läs i början av skrivningstiden igenom samtliga frågor för att kontrollera att de är språkligt begripliga.
Om Du finner att någon fråga är så oklart formulerad att Du inte förstår dess innebörd, skall Du be om
ett klarläggande vid skrivningens början.
SKRIV TYDLIGT! Tydlig stil är en förutsättning för att skrivningen skall kunna bedömas.
SKRIVNINGSRESULTAT och ÅTERLÄMNING
Mappnummer, poäng och betyg anslås på meddelandesidan på kursens hemsida den 13 februari 2017.
LYCKA TILL!
KAROLINSKA INSTITUTET • Inst för Fysiologi och Farmakologi • Fysiologiundervisningen
Tfn 08-524 87229
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Totalpoäng:
Betyg:
Mapp nr
NERVCELLENS FUNKTION – HUDSINNE - SMÄRTA (Bo Rydqvist)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
1. Den drivande kraften för en jon över cellmembranen bestäms av två komponenter (krafter).
Beskriv dessa två komponenter/krafter.
(2p)
Svar: Koncentrationsgradienten d.v.s. den skillnad i koncentration som finns över cellmembranen
för den speciella jonen. Joner rör sig från område med hög koncentration till områden med låg
koncentration.
Elektriska gradienten. Eftersom jonen är laddad kommer den att vilja röra sig beroende på hur
laddningsskillnaden ser ut över cellmembranen.
2. Aktionspotentialen genereras i de flesta nervceller genom aktivering av Na + kanaler
och Na+ -jonflöden. Rita en aktionspotential samt redogör för hur Na + -kanalerna
förhåller sig under de olika faserna.
(3p)
Svar: Bild på aktionspotential. Se Guyton & Hall eller Lännergren o.a. Under den
depolariserande fasen öppnas Na+-kanalerna. När toppen nås börjar Na+-kanalerna att
inaktiveras d.v.s. inaktiverings- ”gaten” stänger kanalen. Eftersom cellens inre nu är
positivt kommer K+-joner att strömma ut varför cellen repolariserar ner mot viloläget. När
cellens potential går mot mer negativa värden släpper inaktiveringen samtidigt som kanalens
andra ”gate” stängs. Efter ett antal millisekunder har cellen återgått till viloläget och de allra
flesta Na+-kanalerna är stängda och inaktiveringen har försvunnit.
3. Signalsubstansen som frisätts vid en synaptisk aktivering måste effektivt elimineras från det
synaptiska spatiet. Redogör för två olika sätt på vilka en signalsubstans elimineras och ge exempel
på transmittorer som elimineras på respektive sätt.
(2p)
Svar: Enzymatisk nedbrytning ex. Acetylkolin, Noradrenalin (NA). Upptag via Na-driven symport
(sekundär transport) ex. GABA, NA, Serotonin m.fl. Upptaget kan ske både till presynaptiska
terminalen och till Gliaceller (viktig väg). Diffusion ut från spatiet. Gäller alla transmittorer.
2 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
4. Den synaptiska aktiviteten som konvergerar på en nervcell kommer att summeras för att reglera
membranpotentialen.
a) Ange den del av neuronet där aktionspotentialen först uppträder. Vilka faktorer ligger bakom
detta?
(1p)
b) Två typer av summation förekommer. Ange och förklara vad de innebär.
(1p)
Svar a): Normalt uppträder aktionspotentialen först i axon hillock/initialsegmentet. Orsaken till
detta antas vara att densiteten av Na-kanaler (och K-kanaler) är hög i denna del varför tröskeln
för utlösande av en AP är låg här.
Svar b): Temporal och spatial summation. Temporal innebär att aktiviteten i t ex en fiber/synaps
är så hög att en summation av EPSP:ar sker (beroende av membranens tidskonstant). Den
spatiala innebär att synapser på många olika platser summeras (längdkonstanten för membranen
av betydelse i detta fall).
5. Tvåpunkts diskriminering på huden är förmågan att uppfatta två stimulerade punkter som två
separata stimuleringar och inte en. Denna förmåga är god på fingertopparna men dålig på ryggen
där man måste ha ett stort avstånd mellan stimuleringspunkterna för att uppfatta att två punkter
stimuleras. Vilka faktorer i hudsinnet avgör denna förmåga?
(2p)
Svar: Dels beror det på de receptoriska fältens storlek på ryggen respektive fingertopparna, dels
på densiteten av mekaniska receptorer i hudområdena. Vanligen är tätheten av receptorer stor i
fingrarna/handen men, de receptoriska fälten är också mycket mindre i fingrarna.
6. Av vilket skäl är den kortikala representationen av handen och ansiktet stor jämfört med den
kortikala representationen av bålen och benen.
(2p)
Svar: Handen och ansiktet har ett mycket större antal receptorer per ytenhet än övriga delar av
kroppen. Dessa receptorer har som regel också mindre receptoriska fält vilket innebär en större
precision.
7. Redogör för skillnaden mellan nociceptiv smärta och neurogen smärta. Ge ett exempel på
vardera typen.
(2p)
Svar: Nociceptiv smärta utlöses genom retning av smärtreceptorer i t.ex. huden eller viscera.
Signalerna förmedlas via smärtfibrer A-delta och C-fibrer till CNS. Brännskada eller mekanisk
skada i huden är vanligt förekommande nociceptiva smärtor.
Neurogen (eller neuropatisk) smärta beror på skada eller sjukdom i nervsystemet. Exempel är stöt
mot ulnarisnerven i armbågen som ger en smärtsensation i nervens utbrednings- (innervations-)
område.
3 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
HÖRSEL – (Christopher Cederroth)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
8. Hörseln är ett av våra viktigaste sinnen. Adekvat stimulus är ljud, dvs tryckvariationer i det
omgivande mediet, vanligtvis luft. Mellanörebenen ger impedansanpassning mellan luft och
innerörats vätskor. Redogör för hur denna impedansanpassning sker.
(3p)
Svar: Det sker en förstärkning för att övervinna motståndet mellan luft och vätska. När ljudet
överförs från trumhinnans stora yta till den 20 gånger mindre ytan hos ovala fönstret erhålls en
tryckförstärkning. En mindre förstärkning sker genom att hörselbenen fungerar som hävstänger.
ANS (Johanna Lanner)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
9. Beskriv vad som är kännetecknar kroppens fysiologiska svar vid aktivering av parasympatikus?
(2p)
Svar: “Rest and Digest”: ökad motilitet och sekretion i GI, ökad salivation – vasodilatation, ökad
enzymsekretion pankreas, minskad hjärtfrekvens, pupillen drar ihop sig, sekretion av tårvätska,
blåskontraktion och avslappad intern sfinkter.
10. Ange de transmittorsubstanser som är involverade i sympatiska nervsystemet?
(1p)
Svar: Acetylkolin, noradrenalin, adrenalin.
4 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
NERVSYSTEMET – HÖGRE CNS-FUNKTIONER (Johanna Nilsson) Summa poäng:
(detta avsnitt)
11. De flesta sensoriska banor passerar en samling kärnor i diencephalon på väg upp till barken.
a) Vad heter samlingen?
(1p)
Svar: Thalamus.
b) Jämför synsystemet och luktsystemet med avseende på denna samling kärnors roll. Hur tar sig
informationen från fotoreceptorerna respektive odoreceptorerna till hjärnbarken och vad heter de
kärnor som är inblandade?
(3p)
Svar: Synsystemets information når primära synbarken via laterala knäkroppen och luktsystemets
når primära luktbarken utan att passera thalamus.
c) Denna samling kärnor antas vara inblandad i regleringen av hjärnbarkens aktivitetsmönster som
kan registreras med hjälp av elektroencefalografi (EEG). Vad kallas det EEG-mönster som
karaktäriserar parietala och occipitala registreringar hos en vaken men blundande person och
vilken är den karaktäristiska frekvensen?
(2p)
Svar: Alfa-rytm, ca 10 Hz.
5 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
NERVSYSTEMET – SENSORIK, SYN (Peter Århem)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
12. Transduktionsmekanismerna i fotoreceptorer (tappar och stavar) och luktreceptorer
(odoreceptorer) visar flera likheter, men också olikheter. Jämför mekanismerna med avseende på:
a) det elektriska svaret på en retning
(2p)
Svar: Fotoreceptorer hyperpolariseras vid stimulering, odorecptorer depolariseras.
b) sekundär budbärare
(2p)
Svar: Fotoreceptorer har cGMP och odoreceptorer cAMP.
c) antalet olika typer receptormolekyler
(2p)
Svar: Fotoreceptorer har få receptormolekyler (Tappar har tre typer (opsiner) och stavar en
(rhodopsin). Odoreceptorer har många receptormolekyler (ca 400).
NERVSYSTEMET – MINNE (Peter Århem)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
13. Vilken roll spelar hippocampus för långtidsminnen (deklarativa och procedurminnen) och vad
kallar man det system av evolutionärt äldre delar av telencephalon som hippocampus tillhör?
(3p)
Svar: Konsoliderar deklarativa minnen, men inte procedurminnen. Tillhör limbiska systemet.
6 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
NERVSYSTEMET – MOTORIK (Håkan Westerblad)
Summa poäng
(detta avsnitt)
14. Är följande påståenden rätt eller fel?
(0-3p: 0,5p för varje rätt svar; minus 0,5p för varje fel svar; 0p för inget svar).
Rätt
Fel
O2 krävs för att muskelfibrer ska kunna använda kreatinfosfat som energikälla.
O2 krävs för att muskelfibrer ska kunna använda fett som energikälla.
Muskelfibrernas glykogenförråd minskar snabbt när de bildar mjölksyra.
Energin som behövs för en långsam promenad kommer nästan uteslutande från
fettnedbrytning.
Ca2+ pumpas aktivt ut ur det sarkoplasmatiska retiklet när en muskelcell ska
kontraheras.
Ca2+ pumpas hela tiden aktivt in i det sarkoplasmatiska retiklet i muskelceller.
Svar: fel, rätt, rätt, fel, fel, rätt
15. Beskriv och/eller rita upp aktionspotentialen i en vanlig hjärtmuskelcell (dvs inte en
pacemakercell).
(1p)
Svar: Se figur 7.17 i Lännergren m fl (figuren finns utlagd i PingPong).
7 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
16. Är följande påståenden rätt eller fel?
(0-2p: 0,5p för varje rätt svar; minus 0,5p för varje fel svar; 0p för inget svar).
Rätt Fel
Sträckreflexens funktion är att hålla konstant muskelkraft.
Antagonisthämningen gör det lättare att starta en rörelse.
Bortdragningsreflexen är långsammare än sträckreflexen eftersom
dess signalering måste gå via storhjärnebarken.
Motoriska program startas alltid viljemässigt.
Svar: fel, rätt, fel, fel
17. Förklara varför ryggen upptar en ganska liten del av primära motorcortex. Hur påverkar detta
vår möjlighet att viljemässigt styra ryggmuskulaturen?
(2p)
Svar: Ryggen styrs framför allt från hjärnstam och lillhjärnan. Ryggmuskulaturen kan styras
viljemässigt men styrningen är inte lika precis som för t ex handens muskler.
8 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
DIGESTION (Maria Ahlsén)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
18. Vilken funktion har vätekarbonatjoner från bukspottkörteln?
(1p)
Svar: De neutraliserar det sura magsäcksinnehållet i duodenum.
19. Var i magtarmkanalen bryts proteiner ned, till vad, och var sker upptaget?
(3p)
Svar: Nedbrytning mha pepsin i magsäck och trypsin i tunntarm. Nedbrytning till
aminosyror. Upptaget sker i tunntarmen.
20. Hur regleras magsäckens tömning (vad snabbar på tömning och vad gör den långsammare)?
(4p)
Svar: Snabbare tömning: utvidgning av magsäcken och peptider i magsäcken.
Långsammare tömning: hög peptidkoncentration, högt tryck, hög osmolaritet, lågt pH,
högt fettinnehåll.
9 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
ENDOKRINOLOGI (Maria Ahlsén)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
21. Två hormoner från hypofysen har bröstkörtlarna som målorgan. Vilka är de två hormonerna,
var bildas respektive hormon och vad har de för effekter?
(3p)
Svar: Prolaktin, framloben, mjölkproduktion. Oxytocin, hypotalamus, mjölkutsöndring.
22. Berätta hur negativ återkoppling (negative feedback) på olika nivåer reglerar förhöjda nivåer
av t.ex. IGF-I eller T3/T4 (välj en av dem).
(3p)
Svar:
10 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
23. Ge exempel på ett hormon som produceras i binjurebarken och ett hormon som produceras i
binjuremärgen. Beskriv även effekterna av de två hormon du har valt.
(4p)
Svar: Bark: aldosteron, kortisol och androgener.
Märg: katekolaminerna adrenalin och noradrenalin.
Aldosteron höjer bt genom ökad natriumreabsorption, kortisol t.ex. antiinflammatoriskt och höjer
blodnivåer av glukos, fettsyror och aminosyror, androgener störst effekt på kvinnor ger t.ex.
könsbehåring.
Adrenalin och noradrenalin är stresshormoner som t.ex. ökar hjärtats mv, styr om blodflöde till
muskulaturen, höjer bt, ökar fettsyra- och glukoskoncentration i blodet.
24. Ge två exempel på funktioner som hormoners transportproteiner kan ha?
(2p)
Svar: De fungerar som buffert, ökar halveringstid, gör dem mer vattenlösliga.
11 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
LEVERN (Maria Ahlsén)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
25. Vilket ämne använder sig levern av vid tillverkningen av gallsalter?
(1p)
Svar: Kolesterol.
26. Vilket energigivande näringsämne lagras i levern?
(1p)
Svar: Kolhydrater i form av glykogen.
27. Vilket lipoprotein förknippas med en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom?
(1p)
Svar: LDL ökar risken.
NUTRITION (Maria Ahlsén)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
28. Vilka är våra energigivande näringsämnen?
(1p)
Svar: Kolhydrater, protein och fett.
29. Ge ett förslag på hur man kan öka sin basalmetabolism (BMR) utan att ta läkemedel eller
hormonpreparat.
(1p)
Svar: ökad muskelmassa.
30. Vad beskriver den respiratoriska kvoten?
(1p)
Svar: Vilken energikälla som används.
12 (13)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
REST DELTENTAMEN II,
11 januari 2017
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
REPRODUKTION (Ulrik Kvist)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
31. Var lagras spermier hos mannen?
(1p)
Svar: I bitestikelsvansen.
32. Varje man är ett av naturens unika experiment.
Vad består de inre könsorganen av hos en individ med kromosomuppsättning 46,XX?
(1p)
Svar: Äggledare, livmoder och slidan övre del.
33. GnRH från hypotalamus stimulerar hypofysen så att den bildar FSH och LH.
Vilket hormon insöndras som resultatet av att LH stimulerar testiklarna?
(1p)
Svar: Testosteron.
Ca-BALANS (Johanna Lanner)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
34. a) Trots sitt namn är vitamin D ett hormon som reglerar kalciumbalansen i kroppen. Ge
exempel på ett ytterligare hormon som reglerar kroppens kalciumbalans.
Svar: Parathyreoidea hormon (PTH), kalcitonin.
b) En patient med njursjukdom har drabbas av kalciumbrist vilket har orsakat benskörhet. Förklara
varför njursjukdom eller njurskada kan leda till kalciumbrist.
(3p)
Svar: I njuren bildas aktivt vit D (kalcitriol), vid njurskada/njursjukdom kan denna funktion
försämras. Kalcitriol leder till ökat upptag av Ca2+ i tarm.
13 (13)
