MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III, 22 november 2016
Namn:
Mapp nr
Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan.
Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!)
AVSNITT:
Hjärtat
Eva-karin Gidlund
Cirkulation
Lennart Lindbom
Respiration
Jessica Norrbom
Immunologi
Carl Johan Sundberg
Njure
Mattias Carlström
Njure, Syra-bas
Rafael Krmar
Omgivningsfysiologi
Carl Johan Sundberg
Effekter av träning
Jessica Norrbom
Arbetsfysiologi & Dopning Carl Johan Sundberg
Perinatal fysiologi
Josef Milerad
SUMMA
Gräns för VG
För Godkänt
8p
10p
8p
3p
6p
3p
6p
6p
4p
3p
57p
48 p
37 p
Vid inlämning av din tenta ska du visa upp giltig fotolegitimation.
Läs i början av skrivningstiden igenom samtliga frågor för att kontrollera att de är språkligt begripliga.
Om Du finner att någon fråga är så oklart formulerad att Du inte förstår dess innebörd, skall Du be om
ett klarläggande vid skrivningens början.
SKRIV TYDLIGT! Tydlig stil är en förutsättning för att skrivningen skall kunna bedömas.
SKRIVNINGSRESULTAT och ÅTERLÄMNING
Mappnummer, poäng och betyg anslås på kursens anslagstavla och på meddelandesidan på kursens
hemsida den 15 december 2016.
LYCKA TILL!
KAROLINSKA INSTITUTET • Inst för Fysiologi och Farmakologi • Fysiologiundervisningen
Tfn 08-524 87229
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Totalpoäng:
Betyg:
Mapp nr
HJÄRTAT (Eva-karin Gidlund)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
1. Rita och beskriv pacemakercellerna samt myocyternas aktionspotential.
(4p)
Svar:
- I svaret skall studenten ha kunnat rita aktionspotentialen (AP) som produceras i
pacemakercellerna och i hjärtats myocard.
- Vilken vilomembranpotential samt tröskelvärde skall framgå inklusive refraktär- samt absolut
refraktärperiod.
- Jonströmmar som ger upphov till förändringen i membranpotential.
- Vad som orsakar platåfasen i hjärtats myocardceller.
mm
2 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
2. Beskriv hjärtcykeln genom att använda graf nedan.
(4p)
För poäng skall du beskriva vad som händer i punkt 1- 8, vid markering A och B samt vad som
borde stå där det nu endast syns ett frågetecken (?).
Svar:
1. Cykeln startar efter att hjärtat relaxerat efter förgående hjärtslag.
2. Efter den snabba kammarfyllnaden fortsätter blod att fyllas på i ventrikeln i takt med att
nytt blod kommer från förmaken. Detta kallas för den sena diastole.
A= kammaren depolariseras
3. När trycket stiger i kamrarna upplever klaffarna nu en omvänd tryckgradient än den som
var vid den tidpunkten som de öppnades. Därför stängs segelklaffarna. Förmakskontraktion:
När förmaken kontraherar är segelklaffarna samtidigt öppna och den sista mängden blod
kommer således in i ventrikeln från förmaken. Denna kontraktion står för ca 10-30% av den
totala ventrikelfyllnaden, viktig för optimal pumpfunktion och motsvarar P vågen i EKG.
3 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
4. Isovolumetrisk kontraktion: Under denna fas är samtliga klaffar stängda. Denna fas är
början på systole. Det som sker nu är att trycket i ventrikeln ökar, men volymen är konstant
(klaffarna är ju stängda) och denna fas motsvarar QRS vågen i EKG.
5+6. Ejektion: Segelklaffarna öppnas och ventrikeln töms. I aortan byggs ett tryck upp vilket
betyder att ejektionen från hjärtat är större än blodströmmen från aortan till
systemkretsloppet.
B= Repolarisationen startar
7+8. Isovolumetrisk relaxation: Nu stängs segelklaffarna på grund av det omvända
tryckförhållandet mot fas 5 och ventrikeln repolariseras, vilket leder till en relaxation. Denna fas
motsvarar T vågen i EKG. Samtliga klaffar är nu alltså stängda. Denna fas markerar slutet på
systole.
4 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
CIRKULATION (Lennart Lindbom)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
3. Jämför (i) arterioler, (ii) kapillärer och (iii) venoler och rangordna dessa (från störst till minst)
med avseende på a) blodtrycket, b) flödeshastigheten och c) väggtjockleken i respektive
kärlsegment?
(3p)
Svar:
a) arterioler, kapillärer, venoler
b) arterioler, venoler, kapillärer
c) arterioler, venoler, kapillärer
4. Blodkärlens glatta muskulatur utgör målstruktur för olika flödesreglerande mekanismer.
a) Varför är tonusförändringar hos denna särskilt effektiva när det gäller att åstadkomma
variationer i flödet?
b) I vilken sektion av kärlträdet sker huvudsakligen regleringen av vävnadsblodflödet?
(2p)
Svar:
a) Tonusförändringar leder till variationer av kärllumen. Mycket små radieförändringar ger stora
flödesförändringar (flödet är en funktion av radien4).
b) I små artärer och arterioler.
5. I en kapillär är hydrostatiska trycket (Pc) 24 mm Hg; hydrostatiska trycket i interstitiet (Pi) 3
mm Hg; kolloidosmotiska trycket i kapillären (πc) 25 mm Hg; kolloidosmotiska trycket i
interstitiet (πi) 2 mm Hg. Hur stort är nettofiltrationstrycket och i vilken riktning sker nettoflödet
av vätska (ut ur eller in i kapillären)?
(2p)
Svar: Nettodrivkraften beräknas från Starlings ekvation: Nettotryck = (P c - Pi) – (πc - πi) d.v.s.
[(24-3) – (25–2)] mm Hg = -2 mm Hg. Eftersom nettofiltrationstrycket är negativt så sker
resorption av vätska in i kapillären.
6. När en person reser sig från liggande till stående kommer följande att ske.
Ange sant eller falskt.
a) Afferent signalering från baroreceptorerna i aortabågen minskar.
b) Slagvolym minskar.
c) Parasympatisk aktivitet i nerverna till hjärtat minskar.
Svar: a) sant; b) sant; c) sant
(3p)
5 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
RESPIRATION (Jessica Norrbom)
Mapp nr
Summa poäng
(detta avsnitt)
7. Beskriv sambandet mellan syretryck och hemoglobinets syremättnad (rita en kurva med korrekt
angivelse på axlar) och hur den varierar med partialtrycket för syre i vävnaden. Nämn minst två
faktorer som påverkar detta samband och hur kurvan påverkas samt vilken effekt det får. (4p)
Svar: 2p för korrekt figur med rätt angivelse på axlar och rätt utseende på kurvan, S-formad.
1p vardera för de faktorer som nämns med korrekt angivelse om vilken effekt det får på kurvan, t ex pH och
temperatur.
8. Rita upp ett spirogram som det ser ut vid en typisk dynamisk spirometri. Ange vad FEV1.0 och
FEV1% är och deras ungefärliga normalvärden samt hur de förändras vid en obstruktiv sjukdom.
(2p)
Svar: Korrekt bild på dynamiskt spirogram. Ange FEV1.0 och FEV1% och deras ungefärliga värden.
Minskar med obstruktivitet.
9. Vad menas med compliance och hur beräknas den? Hur påverkas en person med onormalt låg
compliance (t ex vid fibros)?
(2p)
Svar: Definieras som lungans eftergivlighet. Vilken volymförändring ger en viss tryckförändring?
Med låg compliance är det svårt att vidga lungorna, man måste applicera ett mycket högt tryck, tungt
andningsarbete.
6 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
IMMUNOLOGI (Carl Johan Sundberg)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
10. Redogör för antikropparnas funktioner.
(3p)
Svar:
a) Neutralisera/oskadliggöra bakterier, virus och toxiner (IgA)
b) Aktivering av komplement (IgM, IgG, IgA)
c) Opsonisering (IgG)
d) Mastceller, eosinofiler, allergi (IgE)
NJURE/SYRA-BAS (Mattias Carlström/Rafael Krmar)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
11. Beskriv en pålitlig metod för att beräkna njurfunktionen (d.v.s. den glomerulära
filtrationshastigheten) hos en frisk 20 årig kvinna. I svaret skall framgå vilka data som behövs och
hur uträkning görs (formel). Ange ett värde (och enhet) som skulle anses vara normalt för
individen ovan.
(3p)
Svar: Använder sig av kreatinin- eller inulin-clearance
Man behöver känna till:
-koncentration av Crea eller Inulin i urin
-koncentration av Crea eller Inulin i plasma
-urinproduktionen (ml/min)
Formel för uträkning: Ukonc x Urinproduktion / Pkonc
Normalt: Mellan 120 – 100 ml/min
7 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
12. Vad kallas den del av nefronet (se nedan) där den huvudsakliga ”finjusteringen” av
vattenbalansen sker. Beskriv kortfattat hur denna reglering går till. Beskriv även vilka de
förväntade effekterna är på sekundärurinens volym & osmolaritet vid avsaknad av denna
endokrina reglering.
(3p)
Svar: Samlingsrören: Under inverkan av vasopressin (antidiuretiskt hormon; ADH) stimuleras
inkorporering av vattenkanaler (AQP2) i tubuluscellernas, vilket leder till vattenreabsorption som
motsvarar cirka 10 % av primärurinen. Vi avsaknad av funktionell ADH signalering produceras
upp till 18 L sekundärurin per dygn, som har låg osmolaritet (20-40 mOsm).
13. Vilket är kroppens viktigaste buffertsystem?
(1p)
Svar: Det viktigaste buffertsystemet i kroppen är, av ett flertal skäl, CO2-bikarbonat systemet.
14. Vilken typ av syra-bas rubbning (om störning föreligger) skulle följande blodgasanalys
(arteriellt blod) indikera? Viktigt att motivera ditt svar.
(2p)
pH = 7.1
pCO2 = 9.0
BE = +1
Svar: Akut Respiratorisk Acidos
8 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
OMGIVNINGSFYSIOLOGI (Carl Johan Sundberg)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
15. Varför får man dekompressionssjuka eller dykarsjuka?
Vad ska man tänka på för att vid dykning undvika dykarsjuka? Beskriv principen för behandling
av dykarsjuka.
(4p)
Svar: Luftens kvävgas löser sig i blodet, under högt tryck (kompression) löser sig mera. När
trycket minskar (dekompression) bildas kvävebubblor (ungefär som när man öppnar en
läskedryck, kolsyran är löst i drycken under högt tryck).
Har man dykt för djupt eller för länge bildas mer bubblor än vad kroppen klarar av, man får stopp
på blodflödet till olika delar av kroppen med olika symptom, t ex kan en bubbla i hjärnan ge
förlamningar eller bubblor i leder ge smärta.
Man kan undvika att dyka för djupt, alternativt dyka under kortare tid. Man kan göra
säkerhetsstopp på vägen till ytan.
Behandlas med tryckkammare genom att trycket ökas och ”bubblan” trycks ihop och kan passera
ut via vensystemet till lungan där gasen andas ut.
16. Hur påverkas kroppen och hur anpassar den sig till en höjd över havet på 4000 m? (2p)
Svar:
Stor ökning av ventilationen (hyperventilering)
Ökning av antalet röda blodkroppar (och Hb) och ökad blodvolym
Ökad utsöndring av HCO3- via njurarna
Ökad kapillärtäthet
9 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
EFFEKTER AV TRÄNING (Jessica Norrbom)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
17. Rangordna följande energigivande system enligt vilket system som bildar ATP med högst
hastighet (ATP/tid):
glukosoxidation, ”anaerob glykolys”, fettoxidation, kreatinfosfatnedbrytning.
(2p)
1.
2.
3.
4.
Svar: 1: Kreatinfosfat, 2: anaerob glykolys, 3: glukosoxidation, 4: fettoxidation
18. Beskriv hur hjärtat och blodet anpassar sig till de ökade kraven efter en tids regelbunden
uthållighetsträning. Hur påverkas följande komponenter (ringa in rätt svar)?
Hjärtats slagvolym
Plasmavolymen
Maximal hjärtfrekvens
Hjärtfrekvens i vila
Ökar
Ökar
Ökar
Ökar
Minskar
Minskar
Minskar
Minskar
(2p)
Oförändrad
Oförändrad
Oförändrad
Oförändrad
Svar: Ökar, Ökar, Oförändrad, Minskar
19. Hur beräknas den respiratoriska kvoten, RQ?
Hur stor är den vid förbränning av endast kolhydrater, samt endast fett?
Vad betyder det när man har en respiratorisk kvot som är större än 1?
(2p)
Svar:
RQ = utandad volym CO2/inandad volym O2
Kolhydrater = 1,0, Fett = 0,7
När kvoten > 1 betyder det att man även förbränner anaeroba energikällor. Det bildas då mycket H+ som
buffras till koldioxid som vi kan andas ut.
10 (11)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN III,
22 november 2016
MAX: 57 p
VG: 48 p
GK: 37 p
Mapp nr
ARBETSFYSIOLOGI OCH DOPNING (Carl Johan Sundberg)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
20. Sex månaders styrketräning leder till en lång rad adaptiva processer. Redogör för hur
styrkan/muskelkraften utvecklas initialt och senare samt vilka mekanismer som ligger bakom. Hur
anpassar sig väsentliga vävnader (skelettmuskel, hjärta, bindväv)? Beskriv även hur styrkearbete
på samma absoluta belastning före jämfört med efter de sex månaderna påverkar
rekrytering/aktivering av motoriska enheter samt hur blodtryck/puls påverkas.
(3p)
Svar: Initialt ökas styrkan främst av neuromuskulära orsaker. Efter ett par månader beror
styrkeökningen allra mest på hypertrofi av skelettmuskulaturen. Hjärtats storlek påverkas relativt
lite, ev med en viss väggförtjockning. Bindväven stärks i senor, ledband och ledkapslar. Vid samma
absoluta belastning efter 6 månaders styrketräning är färre motoriska enheter rekryterade och
dessutom med en lägre aktiveringsgrad (beroende på att varje fiber är större). Puls- och
blodtrycksreaktionen vid ett givet arbete är dämpad, dvs pulsen och blodtrycket är lägre.
21. Vilka effekter har anabola steroider på muskelmassa och muskelstyrka?
(1p)
Svar: De ökar muskelmassa och muskelstyrka.
PERINATAL FYSIOLOGI (Josef Milerad)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
22. Gränsen för överlevnad utanför livmodern går vid vecka 22-23.
Vilket organsystem måste uppnå en viss kritisk mognadsnivå för ett liv utanför livmodern?
1. Hjärtat och cirkulationssystemet
(1p)
x. Lungorna
2. Hjärnan och nervsystemetet
Hur kan fostret klara sig på de låga syrenivåer som det har i livmodern?
1. Det förbrukar mindre energi genom att sova och vila mycket
x. Det utnyttjar syret i fostervattnet
2. Det har ett speciellt syrebindande hemoglobin som transporterar mer syre
Många nyfödda får en lätt gulsot - varför?
1. De klarar inte att utsöndra gulsotpigmentet genom levern
x. De kan ha fått gulsotsmitta
2. Deras röda blodkroppar innehåller för mycket gulsotpigment
(1p)
(1p)
Svar: x 2 1
11 (11)
