MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II, 21 oktober 2016
Namn:
Mapp nr
Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan.
Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!)
AVSNITT:
Nervcellens funktion - Hudsinne - Smärta
Hörsel
ANS
Nervsystemet - högre CNS-funktioner
Nervsystemet - sensorik, syn
Nervsystemet - minne
Nervsystemet - motorik
Digestion
Endokrinologi
Levern
Nutrition
Reproduktion
Ca-balans
Bo Rydqvist
Christopher Cederroth
Johanna Lanner
Johanna Nilsson
Peter Århem
Peter Århem
Håkan Westerblad
Maria Ahlsén
Maria Ahlsén
Maria Ahlsén
Maria Ahlsén
Ulrik Kvist
Johanna Lanner
SUMMA
15p
3p
3p
6p
6p
3p
8p
8p
12p
3p
3p
3p
3p
76p
Gräns för VG
För Godkänt
65p
51p
Vid inlämning av din tenta ska du visa upp giltig fotolegitimation.
Läs i början av skrivningstiden igenom samtliga frågor för att kontrollera att de är språkligt begripliga.
Om Du finner att någon fråga är så oklart formulerad att Du inte förstår dess innebörd, skall Du be om
ett klarläggande vid skrivningens början.
SKRIV TYDLIGT! Tydlig stil är en förutsättning för att skrivningen skall kunna bedömas.
SKRIVNINGSRESULTAT och ÅTERLÄMNING
Mappnummer, poäng och betyg anslås på meddelandesidan på kursens hemsida kl 10.00
den 10 november.
LYCKA TILL!
KAROLINSKA INSTITUTET • Inst för Fysiologi och Farmakologi • Fysiologiundervisningen
Tfn 08-524 87229
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Totalpoäng:
Betyg:
Mapp nr
NERVCELLENS FUNKTION – HUDSINNE - SMÄRTA (Bo Rydqvist)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
1. I ett experiment registrerar man en membranpotential i en nervcell på -75 mV. Hur förändras
vilomembranpotentialen om man ändrar K+ -koncentrationen i extracellulärlösningen från
4 mmol/liter till 40 mmol/liter?
(2p)
Svar: När K+ koncentrationen ökar kommer cellen att depolarisera – i det aktuella fallet till runt
-30 mV.
2. Redogör för hur Na+ -K+ pumpen fungerar. Vad är dess viktigaste uppgift?
(1p)
Svar: Na-K pumpen är en aktiv transport. ATP är bränslet. Transporterar ut Na + joner från cellen
(mot koncentrationsgradienten) och transporterar K+ joner in i cellen. Har till uppgift att ständigt
motverka läckage av Na+ joner in i cellen samt K+ joner ut ur cellen och på detta sätt hålla cellens
inre miljö konstant med avseende på Na+ och K+ koncentrationerna.
3. Frekvensen av impulser i en nervcell kan inte bli hur hög som helst. Vilken är orsaken till
detta? Ange ett rimligt värde på den högsta frekvensen?
(2p)
Svar: De jonkanaler som genererar AP´n är framför allt Na+ -kanaler. Dessa öppnas men kommer
att inta ett inaktivt läge under en viss tid som kan variera från 2-4 ms. Under denna period
(refraktärperioden) kan inte en ny AP bildas under normala betingelser. Detta innebär att den
högsta frekvensen begränsas till mellan 250-500 Hz i detta exempel.
2 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
4. Redogör för hur neurotransmittorer påverkar en nervcell via en metabotrop synaps respektive
en jonotrop synaps.
(2p)
Svar: I en metabotrop synaps binder neurotransmittorn till en receptor (TM-7) som aktiverar ett
G-protein som via olika enzymkaskader på olika sätt kan aktivera jonkanaler. Exempel på sådant
system är G-protein – adenylcyklas – cAMP eller cGMP – kinaser som kan fosforylera jonkanaler
och t.ex. öppna dem. cAMP och cGMP kan också påverka transkriptionsmaskineriet i cellen vilket
leder till produktion av proteiner (enzymer) som kan påverka excitabiliteten genom att uppreglera
syntes av jonkanaler.
I de jonotropa synapserna verkar neurotransmittorn direkt på jonkanalen som alltså samtidigt är
receptorn.
5. Synaptisk påverkan på ett neuron måste summeras för att en ny aktionspotential (AP) skall
uppträda i den påverkade cellen. Vad är förutsättningen för att en ny AP skall genereras i
neuronet? Vilka två huvudtyper av summation finns?
(2p)
Svar: Förutsättningen för en ny AP är att flera EPSP´s summeras till tröskeln för AP (ca. -55 mV).
Man talar om temporal (tillräckligt hög frekvens i en eller flera synapser) och spatial summation
som har med avståndet synaps axonhiollock/initialsegment att göra (elektroton spridning).
6. Redogör för fenomenet sensorisk adaptation.
(2p)
Svar: Adaptation innebär att svaret från receptorn minskar trots konstant stimulering. Snabbt och
långsamt adapterande sinnesceller finns.
3 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
7. I huden detekteras temperatur och smärta med speciella receptorer. Beskriv
anatomiskt/histologiskt hur dessa receptorer ser ut. Via vilka bansystem förmedlas signaler från
dessa receptorer till storhjärnekortex för medveten upplevelse (perception)? Vilken del av
storhjärnekortex tar emot dessa signaler?
(3p)
Svar: Receptorerna är fria nervändslut på pseudounipolära sensoriska neuron från A - och Cfibergrupperna. Bansystemet som för dessa signaler till cortex kallas för den spino-thalamiska
banan. Det primära sensoriska neuronet kopplar om på samma nivå i ryggmärgen. Neuron
nummer 2 korsar över samt går upp på kontralaterala sidan till thalamus. Där kopplar neuronet
om till det 3:e neuronet som går upp till den sensoriska cortex i parietalloben – bakom
centralfåran.
8. Vad är bakgrunden till refererad smärta?
(1p)
Svar: Sensorik från ett inre organ och hudytan konvergerar på samma centrala neuron så att när
smärta uppstår i det inre organet känner man det som en smärta i det aktuella hudområdet.
4 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
HÖRSEL – (Christopher Cederroth)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
9. Redogör för hur örats frekvensanalys i hörselsnäckan sker - det vill säga hur olika frekvenser
kan skiljas åt.
(3p)
Svar: En viss ton kommer att ge upphov till maximal rörelse på en viss plats utmed
basilarmembranet, där just hörselcellerna på den platsen och de från dem ledande nervfibrerna
stimuleras. Höga frekvenser basalt och låga frekvenser apikalt. Kallas platsprincipen.
ANS (Johanna Lanner)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
10. Beskriv vad som är karakteristiskt/kännetecknar de fysiologiska svaren vid ett
sympatikuspåslag?
(2p)
Svar: Fight or flight: kontraktion av blodkärl i hud och viscera, ökat blodflöde i skelett- och
hjärtmuskelkärl, ökad andning; dilatation av bronker, blodsocker ökar, GI motilitet och sekretion
minskar, pupillen vidgas, håren reser sig (pili erectormuskler), svettsekretion.
11. Vilken transmittorsubstans används i parasympatiska nervsystemet?
(1p)
Svar: Acetylkolin.
5 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
NERVSYSTEMET – HÖGRE CNS-FUNKTIONER (Johanna Nilsson) Summa poäng:
(detta avsnitt)
12. Var i barken finner vi de primära projektionsareorna för hörsel och somatosensorik? (2p)
Svar: Hörsel, temporalloben; somatosensorik, parietalloben.
13. Vilken är grundrytmen i en EEG-registrering från parietal-occipitalloben hos en vaken person
med (a) öppna ögon och (b) stängda ögon. Vad kallas rytmerna och vilka frekvenser karaktäriserar
dem?
(2p)
Svar: (a) Beta-rytm; 15-30 Hz (b) Alfa-rytm; 10 Hz.
14. Vilka två huvudtyper av sömn uppträder hos människa och hur ser respektive EEG-mönster
ut?
(2p)
Svar: Djupsömn = ”Slow wave”-sömn = orto-sömn: låg frekvens och stor amplitud. REM-sömn =
paradoxal sömn = parasömn = drömsömn: hög frekvens och liten amplitud.
6 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
NERVSYSTEMET – SENSORIK, SYN (Peter Århem)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
15. Vilka typer av fotoreceptorer finns i retina och var finns de i förhållande till fovea centralis?
(1p)
Svar: Tappar och stavar. Tappar i fovea och stavar runt omkring.
16. Hur skiljer sig dessa med avseende på ljus- och färgkänslighet?
(2p)
Svar: Stavar ljuskänsligast, tappar färgkänsliga.
17. Rita en schematisk bild av retina med fotoreceptorer och andra celltyper markerade.
Ange också ljusets riktning.
(3p)
Svar: Se Lännergren et al.
NERVSYSTEMET – MINNE (Peter Århem)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
18. Vad menas med LTP?
(1p)
Svar: Long-term-potentiation. Synapsen reagerar kraftigare efter intensiv stimulering.
19. Vad menas med habituering?
(1p)
Svar: Tillvänjning. Reaktionen på ett stimulus ökar.
20. Vad menas med sensitisering?
(1p)
Svar: Reaktionen på ett stimulus ökar.
7 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
NERVSYSTEMET – MOTORIK (Håkan Westerblad)
Summa poäng
(detta avsnitt)
21. Beskriv förloppet från det att Ca2+ frisatts från det sarkoplasmatiska retiklet fram till att muskelcellen
börjar kontrahera sig (svaret ska inte innehålla korsbryggecykeln).
(2p)
Svar: Ca2+ binds till troponin som ändrar form och drar med sig tropomyosin. Myosinhuvudena
(korsbryggorna) kan nu bindas till aktin och kontraktionen kan inledas.
22. Nämn en fördel och en nackdel med att använda fett som energikälla för att driva skelettmuskelarbete.
(2p)
Svar: Fördel – räcker länge; nackdel – långsam. Även andra svar kan vara rätt.
23. Sträckreflexen: Vilken muskelreceptor aktiveras? Vilken funktion har denna reflex?
(2p)
Svar: Muskelspolen. Hålla konstant muskellängd.
24. Vilken funktion (A-E) passar bäst ihop med följande två motoriska centra (dvs skriv en bokstav i
respektive funktionsruta)?
(2p)
Funktion
Basala ganglierna
Primära motorcortex
A. Registrerar signaler från sinnesreceptorer i handflatan.
B. Övergripande balanskontroll.
C. Slutlig omkopplingsstation för handmotorik.
D. Deltar i igångsättningen av rörelser.
E. Motverkar effekten av autogen hämning.
Svar: Basala ganglier – D, primära motorcortex – C
8 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
DIGESTION (Maria Ahlsén)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
25. Varför bryter inte saltsyran och magsäcksenzymerna ned själva magsäcksväggen?
(1p)
Svar: Det finns ett skyddande slemlager i magsäcken. Dessutom regleras pH-balansen så att det
inte blir för surt i magsäcken.
26. Vilka funktioner har gallsalterna när det gäller fettspjälkningen?
(2p)
Svar: Gallsalterna emulgerar stora fettdroppar till mindre droppar så att lipaserna kan komma
åt att spjälka triglyceriderna (1p). De bildar också miceller som möjliggör transport av
monoglycerider och fria fettsyror från tarmlumen till epitelcellerna (1p).
27. Var i magtarmkanalen bryts protein ned och var sker absorptionen?
(1p)
Svar: nedbrytning i magsäck och tunntarm, upptag i tunntarm.
28. Hur regleras magsäckens tömning (vad snabbar på tömning och vad gör den långsammare)?
(4p)
Svar: Snabbare tömning: utvidgning av magsäcken och peptider i magsäcken.
Långsammare tömning: hög peptidkoncentration, högt tryck, hög osmolaritet, lågt pH, högt fettinnehåll
9 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
ENDOKRINOLOGI (Maria Ahlsén)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
29. Var bildas hormonet ADH, vilket är hormonets målorgan samt vilka effekter har ADH?
(2p)
Svar: Hypothalamus, njure (distala tubuli och samlingsrör), ökar reabsorptionen av vatten.
30. Förklara skillnaden mellan en endokrin och exokrin körtel. (Ge gärna exempel).
(2p)
Svar: Endokrin – insöndring inuti kroppen, t.ex. insulin från pancreas.
Exokrin – utsöndring utanpå kroppen, t.ex. bukspott, svett.
31. Hur regleras insulininsöndringen och vilka är insulinets viktigaste effekter?
(4p)
Svar: Insulin frisätts efter en måltid då: glukoskoncentrationen i blodet är hög, då
aminosyrakoncentrationen i blodet är hög, då hormonutsöndringen i tarmkanalen är hög, vid ökad
aktivitet i parasympatiska nervtrådar i betacellerna. Insulin sänker bland annat blodglukos och ser
till att glukos lagras in i lever, fettväv och muskel.
10 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
32. Om man har en inflammatorisk sjukdom kan man behöva behandling av kortison. Vilka
oönskade effekter kan man få av långvarigt höga kortisonnivåer?
(3p)
Svar:
33. Varför berikar vi saltet med jod i Sverige?
(1p)
Svar: Eftersom det är nödvändigt för produktionen av thyroideahormon.
11 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
LEVERN (Maria Ahlsén)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
34. Vad är det enterohepatiska kretsloppet?
(1p)
Svar: Återvinningen av gallsalter från tunntarmen till levern.
35. Varför kallar man lipoproteinet HDL för det goda kolesterolet?
(1p)
Svar: Eftersom det för kolesterol från blodbanan tillbaka till levern. Då sänks blodnivåerna.
36. Ge två exempel på vitaminer som lagras i levern.
(1p)
Svar:
12 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
NUTRITION (Maria Ahlsén)
Mapp nr
Summa poäng:
(detta avsnitt)
37. Vilket av de energigivande näringsämnena vår föda innehåller flest kalorier per gram?
(1p)
Svar: Fett.
38. Vilken energikälla använder vi mest av i vila och vilken använder vi under högintensivt
arbete (om man äter blandkost)?
(1p)
Svar: I vila fett och under arbete kolhydrater.
39. Vad är basalmetabolism?
(1p)
Svar: Den förbränning vi har om vi ligger helt stilla och vakna.
13 (14)
MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016
DELTENTAMEN II,
21 oktober 2016
MAX: 76p
VG: 65p
GK: 51p
Mapp nr
REPRODUKTION (Ulrik Kvist)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
40. Var lagras spermier hos kvinnan?
(1p)
Svar: I äggledarna.
41. Varje man är ett av naturens unika experiment.
Vad består de inre könsorganen av hos en individ med kromosomuppsättning 46,XY vars
androgenreceptor är muterad så att den inte fungerar.
(1p)
Svar: Äggledare och livmoder slidans övre del.
42. GnRH från hypotalamus stimulerar hypofysen så att den bildar FSH och LH.
Vilka hormoner blir resultatet av att LH stimulerar testiklarna?
(1p)
Svar: Testosteron.
Ca-BALANS (Johanna Lanner)
Summa poäng:
(detta avsnitt)
43. Ca2+ har många funktioner och därför välkontrollerad i kroppen.
(3p)
a) Nämn ett hormon som reglerar Ca-balansen i kroppen.
Svar: Parathyreoidea hormon(PTH), vitamin D, kalcitonin.
b) Beskriv sedan om detta hormon, som du valt, svarar på ökningar eller minskningar av blodets
kalciumkoncentration, samt hur hormonet gör för att reglera kalciumkoncentrationen.
Svar: PTH svarar på minskat [Ca2+]p -> ökad absorption av Ca2+ njure, frisättninga av Ca2+
från ben, indirekt via ökad produktionen av aktivt vit D i njuren vilket leder till ökat Ca2+ upptag i
tarm. Vit D leder till ökat upptag av Ca2+ i tarm, ökad Ca2+ frisättning från ben, ökad reabsorpt
av Ca2+ i njuren.
14 (14)
