100919
Likabehandlingsplan
Rosenvallskolan
Nordvästra området
Söderhamns kommun
Förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola
Gäller från hösten 2010
Värdegrundsarbete är demokratiarbete
Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i förskola och skola.
Verksamheten ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt
som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.
Det demokratiska uppdraget utgör grunden för all verksamhet i förskola, förskoleklass,
skolbarnsomsorg och skola. Det består av olika delar:
- att främja barns och ungas lärande om demokrati och värdegrund
- att verka för demokratiska arbetsformer, där elever, personal och föräldrar har inflytande
- att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla demokratiska
samhällsmedborgare
- att motverka alla former av kränkande behandling
Förskola och skola är både barns, ungdomars och vuxnas arbetsplats. Att ha en handlingsplan
för likabehandling och för hur man kan motverka kränkande behandling, är alltså en del av
det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs i skola och förskola.
Den viktigaste faktorn för att skapa trygga och utvecklande miljöer, är kunniga och
engagerade vuxna både i och utanför klassrummet.
Definitioner och begrepp
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Det kan vara:
- fysiskt, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar
- verbalt, t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög
- psykosocialat, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning
- text- och bildburet, t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för all kränkande behandling är
att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En
utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra utifrån
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning. Kan ske genom skolans regler eller rutiner.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och har
samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Trakasserier kan utföras av vuxna mot
barn eller elever, eller mellan barn och elever.
Kränkande behandling som att t ex reta andra elever, slå, frysa ut, sprida rykten eller hota
kan förekomma utan koppling till diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism bygger på föreställningen att den egna folkgruppen är överlägsen andra.
Handlingsplan mot kränkande behandling
Kartläggning
Arbetet påbörjades med enkäter till elever och föräldrar i maj 2009. De flesta frågorna
hänförde sig till kvalitetsarbetet i övrigt, men vissa frågor ställdes för att få ett underlag inför
arbetet med att göra en ny likabehandlingsplan under läsåret 2009/2010.
Hösten 2009 behandlades den nuvarnade likabehandlingsplanen på elevråd och föräldraråd på
olika sätt. Föräldraråden på skolorna gick igenom planen sida för sida och diskuterade såväl
formuleringar som läsbarhet, såväl detaljinnehåll som övergripande innehållsval.
Elevråden diskuterade vilka problem man såg på respektive skola, och vilka åtgärder man
föreslog skulle göras utifrån problembeskrivningen. Före eller efter elevvårdsmötet har också
frågorna diskuterats i klasserna. Syftet har varit att hitta åtgärder eleverna tycker är viktiga
Under våren 2010 har en ny enkät till eleverna utformats. Vissa frågor kommer tillbaka från
2009, men utifrån gjorda erfarenheter har också frågor bytts ut eller lagts till, elternativt
förtydligats. I samband med att rektor gjort enkäterna i klasserna har också eleverna
informerats och intervjuats muntligt om likabehandlingsfrågorna för att ytterligare få fram
synpunkter.
Även föräldrarna har besvarat en enkät i maj 2010, där vissa frågor handlade om
likabehandlingsarbetet.
I övrigt har vi följt den aktuella diskussionen kring frågorna om likabehandling. Vi kan
konstatera att Skolinspektionen i en specialgranskning i stort sett underkänt 50 skolors arbete
med likabehandling. Man rekommenderar i rapporten att skolan
Tar fram rutiner för det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet och se till
att de följs
Ser till att det finns skolpersonal nära eleverna när de inte har lektioner
Stärker elevernas förtroende för skolpersonalens förmåga att hantera utsatthet
Involverar eleverna i värdegrundsarbetet och ta tillvara deras kunskaper och
erfarenheter
I Söderhamns kommun har kommunfullmäktiges revisorer låtit ta fram en rapport där
skolornas arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling
granskats. Revisionsrapportens rekommenderar bl a att uppföljningen ska förstärkas, att
kommunala mål sätts för arbetet, att det förbyggande arbetet tydliggörs, att
kompetensutveckling genomförs, att skolorna använder personlresurserna för att röra sig där
eleverna finns och att eleverna görs mer delaktiga i arbetet. Utifrån detta har det satts mål för
skolornas arbete med likabehandling, samt upprättats rutiner för uppföljningen. Det mål som
satts är att färre än 10% av eleverna ska uppleva sig kränkta.
Analys
Elevenkäterna som gjordes våren 2009 var delvis ett test på frågor och områden att arbeta
med under läsåret 2009/10. Det var tydligt att vissa frågor var för allmänna och inte heller gav
en tydlig vägledning för arbetet med den nya planen. Det visade sig speciellt i fältet kring just
likabehandlingsfrågorna. Att bara fråga om eleverna sett mobbning eller själva varit utsatta
visade sig ge alltför oprecisa svar.
I och med att lagarna är skrivna på ett sätt som skiljer på diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling måste även frågorna beröra dessa områden. Det föreföll också viktigt
att undersöka elevernas kunskaper vad gäller begreppen. Vi valde att i detta fall ställa
frågorna till eleverna i skolår 4-6. Alla skolans elever har dock under läsåret deltagit i
diskussionen om problem – åtgärder.
Elevenkät 1: 2010
Här ställde vi mer allmänna frågor inom likabehandlingsområdet och av lagens sju utpekade
områden har vi i våra frågor valt att fokusera på kön, etniskt ursprung, funktionshinder och
ålder.
Svaren på de allmänt ställda frågorna kring diskrimineringsgrunderna ger vid handen att
eleverna förstår frågorna, oftast vet vad som gäller, men inte alltid gör det man vet man borde
göra.
Kön
Eleverna på Rosenvallskolan anser att pojkar och flickor inte behandlas på samma sätt på
skolan. Det är bara 4 av 10 elever som svarar ja/oftast. Det är särskilt pojkarna som är
tveksamma – 41% svarar nej/sällan. Däremot anser man att alla elever har samma chans att
lyckas oberoende av kön – men även här finns de tveksamma (19%) bland pojkarna. Det
accepteras av de flesta att elever klär sig annorlunda. 6 av 10 tycker dock att det finns
könsfördomar på skolan. På frågan om det förekommer att elever blir kallade bög eller hora
svarar mer än hälften av eleverna ja/ofta – här finns en markant skillnad på svaren utifrån
kön: 73% av flickorna anser det medan siffran för pojkarna är 35%.
Etnisk ursprung
Nästan 9 av 10 elever på Rosenvallskolan anser att det är självklart att elever har lika rätt att
lyckas oberoende av etniskt ursprung. Begreppet fick förklararas flera gånger vid varje
enkättillfälle, men när så gjorts upplevdes att elever förstod frågorna. Hälften av eleverna
ansåg att det aldrig eller sällan förekom att elever blev kallade t ex neger. 24% av pojkarna
svarade ja/ofta på frågan medan 41% av flickorna hörde sådana tillmälen. Det var bara drygt
hälften av eleverna som menade att det inte/sällan förekommer rasism på skolan. Var fjärde
flicka såg detta mot var tionde pojke.
Funktionshinder
På Rosenvallskolan anser 56% att elever med funktionshinder har det bra på skolan, men när
frågan förtydligas att gälla elever som t ex har diabetes, hörsel, autism eller ADHD tycker 7489% att det oftast är bra. 90% av eleverna säger dock att man använder att ord som CP eller
DAMP som verbala tillmälen mot varann.
Ålder
79% av eleverna på Rosenvallskolan anser att yngre elever oftast har samma rättigheter som
äldre elever, men var tredje elev svarar att det händer att äldre är dumma mot yngre. 20% av
eleverna svarar nej/sällan på den frågan
Övrigt
Vi ställde ett antal frågor som handlar om respekt, regler och känslor som ställdes även i maj
2009. På Rosenvallskolan svarar eleverna positivt på frågorna om att följa regler, ha respekt
och få respekt från läraren: 8 elever av 10 svarar ja/oftast. Vid en jämförelse med elevenkäten
2009 har resultatet försämrats vad som gäller respekt mellan elever och lärare där man då
angav ca 90%. Den tydligaste skillnaden i enkäten 2010 mellan pojkar och flickor gällde
gemensamma regler och att följa dem. 65% av pojkarna avgav att man följde reglerna mot
91% av flickorna. Observeras kan att inga flickor säger nej/sällan medan 6% av pojkarna gör
det – ett snitt på 3%. Det lägsta utslaget var på att bry sig om varandras känslor och respektera
varandra där ja/oftast stannade på 21 respektive 23 %. Vi observerar också att 24-29% av
pojkarna säger att de inte/sällan respekterar sin lärare respektive får respekt från läraren.
Rosenvall från elevråden hösten 2009:
Problem som eleverna ser:
Oro på rasterna särskilt på fotbollsplanen
Elever kör på skolgården med kickbike
och olika brädor
Eleverna springer på, över varandra
på vägen till matsalen
Äldre elever skrämmer (buttar) yngre elever
Att inte få vara med och leka
Åtgärd:
Uppdelade tider på fotbollsplanen för
äldre och yngre.
Åka på anvisad plats. Väjningsplikt vid
övergångsställen.Inte åka vid grindarna.
Lärarna till äldre barn pratar med dem
Lärarna till äldre barn pratar med dem
Vi håller oss till vår regel om att när
ett barn kommer ska det få vara med.
Att inte få lyssna på musik på lektioner
Headset med en hörlur. Lågt ljud.
Att inte få ha keps när man får ha hårband
Tillåtet i klassrum, men inte i matsal
Personalen instämmer inte med eleverna vad gäller de två sista åtgärderna, varför reglerna i
dessa avseenden kvarstår.
Elevenkät 2: 2010
Här ställde vi mer direkta frågor till eleverna som man också ofta tydligt besvarade med ja
eller nej. Därför har vi också valt att presentera svaren utifrån detta. Vi undersökte också
elevernas syn på sin kunskap inom området. På Rosenvallskolan sa sig 9 av 10 elever veta vad
mobbning är. När det gäller begreppen trakasserier och kränkande behandling sjönk siffran till
ca 55%. Vi observerar särskilt att mer än var femte flicka inte kände till vad trakasserier
innebär, medan mindre än varannan gav ett klart ja frågan om de visste vad som räknas som
trakasserier.
Vi ställde fyra frågor om eleven hade blivit trakasserad utifrån kön, etnisk tillhörighet,
funktionshinder eller ålder. På Rosenvallskolan svarade 78-83% nej när det gällde
funktionshinder eller etnisk tillhörighet, medan siffran var 59% för kön och 70% för ålder.
Det var 11% som svarade ja (17% flickor och 4% pojkar) vad gällde ålder. 7% av pojkarna
tyckte de blivit trakasserade utifrån kön, men 13% av flickorna.
Frågorna som handlade om kränkande behandling gällde t ex slag, öknamn, utfrysning,
nät/telefonkränkning och mobbning. På Rosenvallskolan var det 20-64% som svarade ett
tydligt nej på dessa frågor. 17% ansåg att de fått ta emot slag, 28% att de fått höra öknamn,
20% att de blivit mobbade. 17% hade blivit utfrysta medan 11% drabbats av kränkningar på
nätet eller telefon. Där finns tydliga könsskillnader (22% av flickorna mot 0% av pojkarna).
När det gäller slag är pojkarna mer utsatta än flickorna: tre gånger så många ja.
På frågorna om eleverna blivit diskriminerade av vuxna utifrån någon av de grunder vi tagit
upp är eleverna glädjande eniga: På Rosenvallskolan svarar 78-98% ett tydligt nej. Var femte
elev med en liten övervikt för pojkar anser ändå att de blir diskriminerade utifrån kön. När det
gäller diskriminering utifrån etnisk tillhörighet, funktionshinder eller ålder är det ingen elev
som svarar entydigt ja, vare sig pojke eller flicka. Observera att medan 4% pojkar anser sig
diskriminerade utifrån ålder är det 17% av flickorna som anser sig trakasserade utifrån ålder.
Föräldraenkät 2010
Vid sidan av frågor som berörde hur föräldrarna uppfattar barnens trivsel, stress, och arbetsro
fanns frågor kring skolans elevstöd, utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. Föräldrarna
tog ställning till tre påståenden som mer direkt hade med likabehandling, trygghet respektive
kränkning att göra:
Skolans likabehandlingsarbete fungerar bra.
Här höll 63% av Rosenvallskolans föräldrar med om detta. Det är framförallt föräldrarna till
flickor i 4-6 som är missnöjda, medan det i 1-3 inte är någon som svarar nej/sällan på
påståendet. Föräldrarna till pojkarna (3 av 4) är mest nöjda.
Mitt barn ger uttryck för att hon/han känner trygghet i skolan
Rosenvalls föräldrar uttrycker till 82% att de tycker det. 92% av föräldrarna till elever i 1-3
säger att deras barn alltid eller oftast ger intryck av att känna trygghet, medan framförallt
föräldrarna till flickor i 4-6 ger uttryck för tveksamhet.
Det är vanligt med trakasserier och kränkande behandling på skolan
På Rosenvallskolan svarade 46% av föräldrarna nej eller sällan på påståndet. 36% svarade
ibland eller då och då. Av dem som var kritiska fanns största procenten i 4-6 (70% svarade ja
till då och då). 84% av föräldrarna i 1-3 svarade däremot nej eller sällan/ibland.
Mål och åtgärder:
Mål: Ökad kunskap om trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering.
Åtgärd: Införa obligatorisk lektionsserie kring detta för alla barn/elever (utifrån mognad)
Mål: Minska förekomsten av kränkande behandling och trakasserier
Åtgärd: Öka förekomsten av vuxna där eleverna finns
Mål: Tydligare rutiner för förebyggande och främjande likabehandlingsarbete.
Åtgärd: Personalgrupp tillsätts för att ta fram förslag till förändrade rutiner, vilka remitteras
till föräldra- och elevråd.
Mål: Minska förekomsten av trakasserier och diskriminering utifrån kön.
Åtgärd:
Forma en plan för skolans arbete att arbeta mot att någon elev upplever sig trakasseras eller
diskrimineras utifrån kön.
Mål: Minska förekomsten av trakasserier utifrån etnisk tillhörighet.
Åtgärd:
Forma en plan för skolans arbete att arbeta mot att någon elev upplever sig trakasseras utifrån
etnisk tillhörighet.
Mål: Öka nöjdhetsgraden med likabehandlingsarbetet
Åtgärd:
Involvera ett uppdaterat föräldraråd (styrelse) mer regelbundet i likabehandlingsarbetet.
Inrätta ett trygghetsråd med elever för dessa frågor.
Ta fram en händelserapport som används vid varje tillfälle där likabehandlingsplan sätts i
verket
Kompetensutveckla personalen i likabehandlingsfrågor. Erbjud föräldrar att delta på samma
utbildning.
Grundläggande förhållningssätt
Alla ska känna sig trygga i skolan på Rosenvallskolan.
Likabehandlingsplanen ska förankras bland elever, personal och föräldrar.
Alla som arbetar i verksamheten är skyldiga att:
motverka diskriminering och kränkande behandling i alla former,
direkt reagera när någon trakasseras, diskrimineras eller blir kränkt,
vara goda och tydliga förebilder.
Ge varandra trygghet:
På vår skola känner sig alla trygga
På vår skola agerar vi direkt mot mobbing och våld
Vi säger inte nej till en elev som kommer ensam och vill vara med
Respektera varandra:
Vi behandlar andra såsom vi själva vill bli behandlade
Det råder ömsesidig respekt mellan alla elever och alla vuxna
Ingen utsätts för kränkning
Ingen uppträder störande
Alla vuxna och alla elever respekterar varandra
Alla elever respekterar sina lärare som arbetsledare
Allas ansvar:
Var och en tar ansvar för att använda ett vårdat språk
Vi tar ansvar för miljön genom att inte klottra, förstöra eller skräpa ned
Vi kommer i tid och har med nödvändigt material
Arbetet i den situation som uppstått
Steg 1.
Omedelbara åtgärder
Ansvarig personal (alltid minst två) samtalar med den/de kränkta för att ta reda på vad
som hänt och talar om att skolan ska göra allt för att stoppa kränkningarna.
Ansvarig personal samtalar med det barn som kränkt och markerar att beteendet inte
accepteras. Samtalet förs på ett sådant sätt att barn/elever, i möjligaste mån, själva kan
komma med en lösning så att kränkningarna upphör. Om flera varit delaktiga i
kränkningen förs samtalet först med medhjälparna, sedan med eventuell ledare.
Ansvarig personal informerar vårdnadshavare om vad som hänt och hur vi fortsätter
arbetet.
Ansvarig personal informerar övrig berörd personal och rektor om vad som hänt.
Ansvarig personal dokumenterar allt arbete rörande den uppkomna situationen.
Steg 2.
Ansvarig personal har uppföljningssamtal med berörda senast inom tre skoldagar för att
kontrollera att kränkningarna upphört. Diskutera hur det gått; hur känner sig den kränkte
nu? Hur har den/de som kränkt agerat för att situationen inte ska uppstå igen
Ansvarig personal dokumenterar händelseutvecklingen och följer upp under längre tid.
Om förbättring inte sker överlämnas ärendet till rektor och elevvårdsteamet som bedömer
vad som ska göras, och vilka kontakter som eventuellt ska tas.
Steg 3.
Rektor/elevvårdsteam följer upp med ansvarig personal att uppsatta mål uppnåtts och att
överenskommelser efterlevs.
Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en
elev ansvarar rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion för utredningen.
Våra SPECIELLA REGLER finns till för att minska olycksrisker och värna om vår
gemensamma miljö och hälsa
Det är inte tillåtet att åka cykel eller moped på skolgården mellan 06.00 och 18.00
Alla ytterkläder - jackor, kappor, kepsar, mössor, täckbyxor, vantar, halsdukar… - lämnas i
kapprummet när man går in
Användning av mobiltelefon eller cd/mp3-spelare är förbjudet under lektionstid
Det är förbjudet att spela in eller ta kort på andra utan deras tillåtelse
Alla går ut på rast. Det är inte tillåtet att äta godis
Alla som åker skateboard, inlines, kickbike, pulka eller liknande skall använda hjälm
Det är inte tillåtet att kasta snöboll förutom på anvisad plats
Vad händer om man bryter mot skolans regler?
1. Klasslärare samtalar med eleven. Om ingen förbättring sker
2. Klasslärare tar telefonkontakt med förälder. Om ingen förbättring sker…
3. Klasslärare kallar till möte mellan förälder – elev – lärare. Om ingen förbättring sker…
4. Rektor kallar till elevvårdskonferens. Elevvårdskonferensen kommer överens om åtgärder
och om ett datum för en uppföljande elevvårdskonferens. Om ingen förbättring sker…
5. Rektor överlämnar ärendet till socialförvaltningen. Om ingen förbättring sker…
6. Rektor och handläggare från socialförvaltningen informerar Barn och utbildningsnämnden.
Dessutom:
Förlorad tid på grund av skolk eller upprepad sen ankomst tas igen efter skolans slut på
måndagar
Elev som uppträder störande kan avvisas för resten av lektionen och får ta igen missad tid
efter skolans slut på måndagar
Elev som uppträder störande i matsalen kan avvisas
Vid uppenbar skadegörelse eller ovarsamhet erbjuds förälder att göra upp i godo med halva
beloppet (högst 1000 kr)
I händelse av nedskräpning städar man upp efter sig själv, både utomhus och inomhus
Missbruk av mobiltelefon/mp3-spelare leder till att läraren tar hand om densamma
Vi bedriver förebyggande arbete genom att:
göra barnen delaktiga i vardagsarbetet,
barnen ges kunskap om kränkningar och dess konsekvenser för den enskilde,
arbeta med drama, massage och taktila övningar,
aktivt arbeta för en ökad medvetenhet om andra kulturer,
arbeta med konstruktiv konfliktlösning och social träning,
arbeta med att stärka barnens självmedvetande och självförtroende,
vuxna finns med i leken,
vuxna lyssnar när barnen berättar,
arbeta med portfolio, reflektion och utveckling,
verka för goda föräldrakontakter,
ha regelbundna utvecklingssamtal och föräldramöten,
ha ett fungerande elevvårdsteam med regelbundna träffar,
regelbundet inventera elevernas behov av särskilt stöd.
Samverkan kring likabehandlingsplan:
Aktuell likabehandlingsplan tas upp i elevråd och särskilt inbjudet föräldrasamarbete.
Förslag till förändringar från elever och föräldrar diskuteras med personalen.
Föräldraråd tar ställning till den nya planen varefter personal tillsammans med rektor
beslutar.
Den slutliga planen görs känd och förankras hos ny personal samt regelbundet med
eleverna i värdegrundsarbetet. Planen skickas hem samt förankras på föräldramöten.
Det är också en del av kvalitetsarbetet att följa upp likabehandlingsplanen och
förekomsten av kränkningar i verksamheten.
Gemensam handlingsplan för att motverka kränkande behandling
avseende Nordvästra skolområdet, Söderhamns kommun
Utvärdering sker i
den årliga
kvalitetsredovisnin
gen.
Förebyggande åtgärder
Konkret arbete med likabehandling
grunden
för kränkningar
måluppfyllelse.
och föräratt
förhindra
är
grunden för måluppfyllelse
Upptäcka
-Kontinuerliga samtal
-Vuxennärvaro
-Lyhördhet
-Andra barn, elever
eller vuxna hör av sig
Utreda
Mentor/arbetslag
ansvarar för att
utredning
kommer till
stånd. Om
personal är
inblandad
ansvarar rektor.
Följa upp
Samtal med
barn/elever
Samtal med
kamrater
Samtal med
föräldrar
Åtgärda:
Kortsiktiga lösningar
Långsiktiga lösningar
Dokumentation
Ev. åtgärdsprogram
Ev. hjälp utifrån
1.
2.
3.
4.
5.
Ärendegång
Alla i förskolan/skolan måste reagera på oegentligheter och föra
ärendet vidare
Pedagog samtalar med berörda
Pedagog tar kontakt med förälder
Elevvårdsteamet kontaktas
Ev. anmälan till soc. Arbetsmiljöverk etc.
