En ny bild av islam?

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
En ny bild av islam?
A new view on islam?
Tobias Jarl
VAL-projektet
Examinator: Mats Greiff
Slutseminarium:2015-06-17
Handledare: Johan Lundin
Abstract
Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001
och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet
mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker
skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens
teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism. Den används i en kvalitativ
undersökning av materialet som undersöker vissa tematiska aspekter och bilderna i böckerna.
Resultatet av undersökningen är att vissa delar av läroböckerna har förändrats och blivit mer
nyanserade, framför allt de som rör politik och islam som en våldsbenägen religion, men
andra aspekter har inte förändrats, såsom klädsel och utövandet av religionen.
Nyckelord: islam, läromedelsanalys, orientalism, religionskunskap
Innehåll
Inledning.................................................................................................................................................. 6
Syfte och frågeställning ........................................................................................................................... 6
Disposition .............................................................................................................................................. 7
Teoretisk bakgrund .................................................................................................................................. 7
Vad är orientalism? ............................................................................................................................. 7
Religionsundervisning fram till idag ................................................................................................... 9
Samhället och läromedel ................................................................................................................... 10
Islam i skolböcker ............................................................................................................................. 14
Metod .................................................................................................................................................... 17
Material ................................................................................................................................................. 18
Din tro eller min? (2006) ................................................................................................................... 19
Bok-och-webb Religionskunskap A (2003) ...................................................................................... 19
Under samma himmel (2013) ............................................................................................................ 19
Människan och tron (2003) ............................................................................................................... 19
Religionskunskap för gymnasiet (Andra upplagan, 2005) ................................................................ 20
Söka svar (2005)................................................................................................................................ 20
Undersökning ........................................................................................................................................ 20
Din tro eller min? (2006) ................................................................................................................... 20
Bok-och-webb Religionskunskap A (2003) ...................................................................................... 21
Under samma himmel (2013) ............................................................................................................ 22
Människan och tron (2003) ............................................................................................................... 23
Religionskunskap för gymnasiet (Andra upplagan, 2005) ................................................................ 24
Söka svar (2005)................................................................................................................................ 25
Utrymme i antal sidor ............................................................................................................................ 26
Termer och begrepp............................................................................................................................... 27
Islams historia........................................................................................................................................ 30
Kvinnor och familjeförhållande ............................................................................................................ 31
Avslutande diskussion ........................................................................................................................... 32
Sammanfattning..................................................................................................................................... 35
Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 36
Inledning
Den 11:e september 2001 inträffade en händelse som har kommit att prägla den nutida
samhällsutvecklingen i världen. Fyra flygplan blev kapade av muslimer och två av dessa flögs
rakt in i World Trade Centers två torn, vilket resulterade i att dessa kollapsade. Efter detta
inleddes det som USA:s dåvarande president George W. Bush kom att kalla The War on
Terror. De som kom att får stå i centrum för detta krig blev den muslimska organisationen AlQaida, med ledaren Usama bin Ladin i spetsen. På nyheterna och i tidningar dök nu muslimer
upp i en relativt ny mediesituation. Med tiden har den allmänna synen på en terrorist blivit allt
mer synonym med muslim. Användandet av islamska begrepp har blivit vanligare i
nyhetsrapporteringen, exempelvis jihad och haram, och dessa brukas flitigt för att förklara hur
terroristerna tänker.
I denna uppsats ska jag undersöka hur dessa förhållanden påverkat hur islam presenteras i
undervisningsmaterial. Eftersom jag är religionslärare är det de läroböckerna jag kommer titta
närmare på och se vilken förändring som skett efter den 11:e september. Jag kommer
undersöka hur islam beskrivs i text och bild och om det skett någon förändring av hur man
beskriver islam i läromedlen.
Syfte och frågeställning
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur islam representeras i läroböckerna i
religionskunskap. Undersökningen skulle även kunna göras med jämförelse med andra
religioner (exempelvis judendom), men det utrymmet finns inte i denna uppsats. I min
undervisning har jag upplevt att det finns en stor skillnad i hur de olika religionerna beskrivs
och vad som visas i bilderna. I ett samhällsklimat där islam och muslimer blivit föremål för
politiska ideologier känns det angeläget att undersöka hur detta samhällsklimat påverkar
litteraturen som används. Jag kommer utgå från följande frågeställning: Hur har
representationen av islam i religonskunskapsböcker från 2001 och framåt förändrats, jämfört
med äldre läroböcker?
6
Disposition
Uppsatsen är uppdelad i två delar. Först kommer jag beskriva teori om begreppet orientalism.
Här kommer jag fokusera på Edward Saids teorier om ämnet. Här går jag också igenom
religionskunskapsämnets historia och hur den sett ut och förändrats under åren. Det blir också
en genomgång av Kjell Härenstams undersökning av läromedel utifrån boken Skolboks-islam.
Jag kommer också gå igenom massmedias roll i förhållande till islam och läromedel. Andra
delen består av undersökningen och analys av materialet. Här börjar jag med en närmare
beskrivning av materialet och sedan analyserar jag olika tematiska ämnen jag hittat i
materialet. Uppsatsen avslutas med en slutsats och diskussion.
Teoretisk bakgrund
För att kunna analysera läroböckerna behövs det någon form av begreppsapparat och en
förförståelse för hur läromedlen har sett ut under de år som ämnet religionskunskap har
funnits. I följande del presenteras orientalism, som kommer vara utgångspunkt för min analys,
samt en del av det forskningsläge som finns när det gäller islam i läroböcker och
läromedelsanalyser. Jag har valt att använda mig av Edward Saids tankar om orientalism
eftersom de fokuserar på hur vi skapar de så kallade ”de andra”. Därför är det mer relevant att
använda detta som teoretisk grund än post-kolonial teori. Dessutom använder sig framför allt
Härenstam sig av Said som grund för sin undersökning och därmed blir Saids teori allt mer
relevant.
Vad är orientalism?
Först behöver vi bekanta oss med teorierna bakom orientalism. Begreppet orientalism är i
grund och botten en äldre term som beskriver vetenskapen om Orienten. Det är en vetenskap
som innefattar flera olika områden och har funnits sedan en lång tid tillbaka, åtminstone sedan
1700-talet. Ämnet behandlar studiet av religion, språk, historia och kultur, allt utifrån ett
västerländskt perspektiv.1 Men under senare år har begreppet fått en annan betydelse, framför
allt på grund av Edward Saids bok Orientalism som kom ut 1978. I den här uppsatsen
använder jag mig också av Magnus Bergs bok Hudud, som utvecklar Saids resonemang och
visar på orientalismen i populärkulturen. Begreppet orientalism försöker visa att det finns en
problematik och en maktstruktur mellan öst och väst (benämnda som Orienten och
1
Berg, Magnus, Hudud: ett resonemang om populärorientalismens bruksvärde och världsbild, Carlsson,
Stockholm, 1998, s. 11
7
Occidenten) och detta maktförhållande upprätthålls via ämnet det ständiga studiet av
Orienten. Men vad är Orienten egentligen?
Said pekar på att det finns en problematik i att definiera Orienten som ett geografiskt område.
Man kan syfta på områden i norra Afrika, precis lika mycket som områden i Kina. Båda anses
vara delar av Orienten, enligt den akademiska definitionen. Detta skapar ett problem eftersom
det är omöjligt, ur många synvinklar att se dessa områden som likadana. Inte bara det faktum
att det rent geografiskt är olika, med olika naturområden och klimat, det är också två vitt
skilda kulturer med olika seder, bruk och samhällsstrukturer. Ett exempel på detta är att man
ofta ställer islam som synonymt med religion i Orienten, men detta är ju inte fallet i östra
delarna av Asien, där exempelvis buddhism och kristendom är minst lika vanliga religioner.
Effekten av att använda sig av ett mer eller mindre enhetligt geografiskt område blir att man
får ett hanterligt område för tankeprocessen och maktstrukturen. Orienten står som skarp
motpol mot oss själva och att se det som ett geografiskt, odefinierbart område förstärker
känslan av vi mot dem.2
Ett annat problem med att prata om Orienten är att man då skapar en väldigt vag folkgrupp
som definieras av Occidentens behov och fördomar. Man tillskriver Orienten och dess
invånare en mängd egenskaper som till större delen är förankrade i västvärldens beskrivning
av kulturen. Said visar att man under kolonialismen använde sig av flera olika metoder för att
skapa en bild av orientalen, och indirekt också muslimer, som gynnade de som ockuperade
områdena i framför allt Mellanöstern. Man beskrev dem som våldsamma vildar, människor
som inte kunde förändras utan var fast i uråldriga traditioner och som enbart söker konflikter.3
Orientalismen är alltså ett strukturellt system som skapats, medvetet och omedvetet, för att
dels skapa en tydlig maktstruktur över västvärldens rätt att ockupera olika områden och dels
för att ge en exotiserad bild av orientaler som står som en stark kontrast till västvärldens
kultur. Det har skapats en kategori som gör det lätt att urskilja grupper genom deras beteende
och utseende. Bilden av islam och Orienten är på många sätt en reflektion av västvärldens
yttre betraktelse av en kultur de betraktar utifrån. Detta tankesätt finns kvar och om man söker
i media idag hittar man fortfarande olika orientalistiska idéer. Said tar upp muslimen och
araben i film och i skolböcker som exempel på hur dessa uteslutande porträtteras negativt
2
3
Said, 1978, s. 125 – 135.
Berg, 1998, s. 31 - 38.
8
eller onyanserat.4 Uppgiften som skolböckerna har är att visa en så nyanserad och korrekt bild
av samhället som möjligt och i klassrummet finns även individer som utövar islam. I min
uppsats tänker jag använda orientalismen för att se hur islam visats i tidigare läromedel och
om denna bild förändrats under de senaste femton åren.
Mattias Gardell ger en bild av denna förändring i samhället i sin bok Bin Ladin i våra hjärtan.
I slutet av boken diskuterar han det nutida läget efter det att George W. Bush utlyste ett ”krig
mot terrorn”. Han menar att fienden i detta krig är helt väsensskilt från det kalla krigets
bipolära upplägg med USA mot Sovjetunionen. Nu finns fienden mitt ibland oss och han
menar att definitionen av Den Andre som varit så enkel under kalla kriget nu blir mer
komplicerad. I media har Bush i samma tal fördömt en del av den islamska världen och
samtidigt prisat en annan del. Enligt Gardell löser man detta problem genom att använda ord
och beteckningar som ”skurkstat” och ”förbrytare” om De Andra. De terrorister som det förts
krig mot, exempelvis Saddam Hussein och Usama Bin Ladin, har benämnts som brottslingar
och inte som politiska ledare i amerikanska uttalanden. I och med detta uppstår ett tydligt
dilemma som Gardell tydligt belyser: ”Eftersom ”terroristerna” som ”hotar civilisationen” är
muslimer, blir den pedagogiska uppgiften [för politikerna], att på hemmaplan sälja in tanken att
detta inte är ett krig mot islam, inte alldeles enkel”. Gardell menar att detta är svårt eftersom
den islamofobiska traditionen är så djupt rotad i samhället och hos de beslutsfattande
personerna. 5
I min uppsats kommer jag att använda mig av orientalism i min text- och bildanalys. Det
kommer ge mig verktyg för att göra kulturanalys, intertextuell analys och perspektiv analys.
Genom att undersöka texten utifrån de äldre föreställningarna om islam kan man leta efter sätt
att kategorisera islam och muslimer. Det ger också en fingervisning om islam beskrivs med ett
inifrånperspektiv eller ett utifrånperspektiv.
Religionsundervisning fram till idag
För att kunna göra en analys av hur religionsundervisningen ser ut idag och eventuellt hur det
förändrats behövs en genomgång hur det har sett ut under tidigare år. Innan 1962 var det
primära målet med religionsundervisningen att undervisa om kristendomen och det var just
kristendomsundervisning som var namnet på kursen. Detta är inte så underligt egentligen,
eftersom det inte fanns någon religionsfrihetslag i Sverige förrän 1951. 1842 infördes den
4
Said, 1978, s. 427-428.
Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och framväxten av politisk islam, Leopard,
Stockholm, 2005, s. 294 – 297.
5
9
första folkskolelagen och man ville då att kristendomsundervisningen skulle komplettera, eller
ersätta, den kunskap som gavs från kyrkan. Den skulle syfta till att skapa goda, kristna
medborgare. 1919 ändras synen igen i och med en ny undervisningsplan och eftersom det nu
dykt upp flera nyreligiösa rörelser, och man började fokusera på etiska och moraliska
diskussioner som var gemensamma för den protestantiska kristendomen. Den förändring som
sker 1962 är att skolan inte ska innehålla konfessionella moment. Det betyder att man inte
längre har morgonbön och liknande aktiviteter och man öppnade upp för att kunna undervisa
om andra religioner än kristendomen. 1969 antogs en ny läroplan och namnet ändras till
religionskunskap. Man lyfter fram objektivitet, något som redan lyfts fram under förändringen
1962. Ännu en ny läroplan träder i kraft 1980 och man vill då lyfta fram livsfrågorna inom
religion som det primära målet.6
Kjell Härnstam diskuterar i sin bok Skolboks-islam hur de olika läroplanerna faktiskt har
färgat innehållet i religionsundervisningen och diskuterar att detta påverkar innehållet i
kurserna och skapar ett stort dilemma för pedagogerna. Å ena sidan ska läromedlet och
lärarna använda sig av ett material som är aktuellt, men detta skapar ett problem eftersom
läromedlen ofta reflekterar den rådande mediebilden (mer om detta senare).7 Det uppstår
också problem då den mångfasetterade bilden av alla religioner ska vara rådande och
kopplade till samhällsfrågor. Härenstam lyfter exempelvis ett problem där en konflikt kan
beskrivas som knuten till islam i ett läromedel, men vara det motsatta för en elev. Ytterligare
ett problem som uppstår är att försöka få en så likvärdig undervisning som möjligt, när
bredden på ämnet är så stort. Detta har dock omformulerats något i den nya läroplanen så att
det ska ligga större fokus på kristendomen i undervisningen. Detta är ju självklart ett problem
för de andra religionerna som, åtminstone inom undervisningen, får stå i bakgrunden och som
en kontrast till den västerländska religionen.
Samhället och läromedel
Härenstam gör i sin utförliga bok en grundlig undersökning av skolböcker fram till 1990-talet
(boken är skriven 1993). Han problematiserar flera aspekter av skolmaterialet och hänvisar i
sin text till flera forskare, bland annat Edvard Said. En av de aspekter han tittar närmare på är
hur islam utvecklats från 1000-talet och framåt och argumenterar, precis som Said, att bilden
av islam har förändrats utifrån rådande maktförhållande. Under 1000-talet var muslimer den
rådande ”fienden” mot det kristna Europa och därför skapades det en antagonistisk bild av
6
Birgit Lendahl i Härenstam, 1993, s. 21.
Härenstam, 1993, s. 41 ff.
7
10
muslimer och Muhammed. Denna bild kom att präglas av muslimen som fanatisk, hednisk
och lömsk.8 Detta kan i den rådande politiska situationen ses som ett klassiskt
propagandaknep, som använts i flera konflikter genom tiderna. Problemet är att denna bild
fortfarande är till viss del rådande, vilket kommer tas upp senare. Härenstam visar också att
bilden av islam förändrades något under upplysningen, men att man under kolonialtiden
ändrade sin syn på ”Orienten” och dess invånare (som allt som oftast blev likställda med
muslimer). Det koloniala Europa hade uppfattningen att kolonierna skulle duka under för det
överlägsna väst och man började studera det exotiska i ”Orienten” för att lära sig mer om
”orientalens” särdrag och kulturella drag. Man fokuserade sällan på de samtida händelserna,
utan lät historia vara det allmänrådande ämnet att studera. Här lades antagligen grunden till
det som Said kallar orientalism och syftade till fyra punkter: att visa västvärldens
överlägsenhet; att källan till ”Orientens” nuvarande tillstånd fanns i äldre texter; att visa på
hur islam och ”Orienten” är oföränderlig; samt att islam och ”Orienten” är farlig.9
Under det senaste århundradet har islam fått en allt mer betydande roll i det politiska läget i
världen, framför allt från 1960-talet och framåt, då det skett stora förändringar i den arabiska
världen under den här perioden. I massmedia får oftast de områden där det sker konflikter
störst medieutrymme. Detta är också något som Härenstam tittar närmare på. Han visar att
under 1982 så publicerades det i media en försvinnande liten del av nyanserade och
problematiserande artiklar i svenska tidningar. Istället publicerades den största delen av
artiklarna om konflikter i världen, där religionerna får en liten eller obetydlig del. Härenstam
gör analysen att under 1982 blev den mest dominerande bilden av islam centrerad till Libanon
och Israel och helt dominerad av våld och konflikter. 10 Härenstam menar att detta är både en
effekt av läroplanen, men ger också exempel på hur detta färgar av sig på läromedlen. Det ska
enligt läroplanen tas upp hur islam ser ut i dagens samhälle, men när detta görs blir det en
ganska så entydig bild av att islam är en konfliktladdad religion. Den synen är exakt den som
ges i massmedia. Problemet ligger inte i att bilden av nuläget blir förstärkt, problemet är att
det inte ges utrymme för mer nyanserade bilder av islam. Det förstärker också bilden av
”orienten”, som Said pratar om. Bilden av muslimer som en konfliktskapande, våldsbejakande
grupp förstärks av denna bild av islam.
8
Härenstam, 1993, s. 46.
Härenstam, 1993, s. 50.
10
Ibid, s. 52-53.
9
11
I Kenneth Nordgrens avhandling Vems är historien? från 2006 diskuteras hur assyrier och
syrier skapar sin egen identitet genom sina egna tidsskrifter och via ett eget historiebruk.
Nordgren tar upp begreppet narrativ identitet, som han lånat av Paul Riceour. Det Nordgren
tar upp är att vi skapar en identitet utifrån de berättelser och myter som berättas. I detta
sammanhang är myter inte enbart det som vi ser som myter till vardags, antingen en
osanninge eller en berättelse från en långt svunnen religion, utan man kan även se hur
historiska berättelser används som myter. Nordgren hänvisar till Roland Barthes, som menar
att de historiska berättelserna laddas med mening och blir då också en sorts mytologisk
berättelse. Detta ger Nordgren också exempel på via religionsvetaren Torsten Hylén, som ger
exempel på hur historiska berättelser inom islam används för att skapa mening och betydelse
för religiösa tolkningar.11 Detta sker även i de lägen då man skriver ett läromedel och det sker
i massmedia. Den sammanlagda bilden som skapas via nyheter, tidningar, youtube och
läromedel bidrar till att skapa en identitet.
Det problem som både Hägglund och Nordgren på ett sätt belyser är att det i läromedel finns
en inbyggd problematik i ett mångkulturellt samhälle. Om den bild som visas är en gemensam
bild för västvärlden så är det möjligt att man utesluter och tappar de andra identiteter som
finns i klassrummet och samhället. I Vems är historien? diskuteras hur ungdomar skapar sin
identitet genom en diskussion med varandra. Nordgren har pratat med två grupper med
assyrier/syrianer (Nordgren gör ingen skillnad på dessa grupper). Grupperna består av en
grupp med pojkar och en med flickor. De diskuterar attentatet som skedde den 11:e
september. I denna diskussion skapas dels en syn på den muslimska identiteten och en på sin
egen identitet, i detta fall den kristna, syrianska eller assyriska. Nordgren lyfter ut en liten del
och visar hur i detta fall flickorna resonerar kring orsakerna till attentatet så börjar de resonera
med varandra utifrån sina förutsättningar och förförståelse: ” Flickorna utgår från vad
massmedia rapporterat. I diskussionen har de en öppen attityd. De prövar att sakligt, utifrån
sin förståelse, hänvisa till en muslimsk martyrkultur och en amerikansk maktkultur.”12
Diskussionen utvecklar sig sedan till en mer detaljerad diskussion om muslimer och kristna
och här skapas så småningom en syn på sin egen historia i förhållande till attentatet: ” I våra
heliga skrifter står ingenstans att hata muslimer. Men muslimerna har en helig skrift som heter
Jihad. Där står det: – förinta allt som står i eran väg och att de kristna är orena. Så det där som
11
12
Nordgren, 2006, s. 20-21.
Ibid, 2006, s. 152.
12
de gjorde mot USA det står i en helig bok”.13 Under hela intervjuns gång pendlar man fram
och tillbaka och prövar tillsammans sin egen identitet och förövare och offers identitet, även
om det, som det syns i citatet ovan, används lite fördomsfulla attityder.
Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds Universitet, visar, precis som Nordgren, att
relationen till skolan spelar stor roll för hur accepterade eleverna känner sig. Han förklarar i
boken Islam, muslimer och svenska skolan att grupperna i samhället, som han benämner
enklaver, har olika myter som de håller sant. Myter är samlade tankar och föreställningar som
en enklav håller för sanning om en annan enklav (detta resonemang går igen i Nordgrens
diskussion om assyrianer/syrianer). Enligt Otterbeck så har muslimer myter om svenskar och
svensk skola, exempelvis att svenskar inte tycker om muslimer och att svensk skola visar en
negativ bild av islam och saknar kunskap.14
Det avgörande i detta är att läromedlen ofta tar del av och väver in berättelser från massmedia.
Det gör även ungdomarna i sin egen historieskrivning och i sin egen bearbetning av sin
identitet. Men om det som används inte sker i någon form av diskurs eller dialog blir det en
ensidig bild av den muslimska identiteten som skapas. Läromedlen, som i grund och botten
ska förmedla en bred syn på islam, kan istället förstärka och befästa den identitet som är
allmänrådande för Sverige och västvärlden. I många fall är det en bild av den farliga
”Orienten” som visas upp eller en mer exotisk och statisk bild av islam. Detta är det mönster
som faller under begreppet orientalism. Enligt läroplanen ska undervisningen ” ta sin
utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar
och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och
leva i ett samhälle präglat av mångfald” och här bör ju i så fall läromedlen stå som en kontrast
till massmedia, istället för att visa samma bild. Bilden av islam ska visas som något mer än en
våldsbejakande, fanatisk religion spridd över världen. Islam är ju snarare en välspridd religion
med flera olika tolkningar och värderingar.
I Integrationsverkets rapport Rasism och främlingsfientlighet i Sverige 2005 lyfts
problematiken med islam i samhället upp. Här knyter man an till Härenstams analys av
läroböckernas betydelse, men lyfter också fram andra områden som de anser vara
problematiska. I en av deras fallstudier visar de hur ett fall där två elever burit burka
(heltäckande, muslimsk klädsel) skapade debatt och senare gav yttringar i media av lätt
13
Ibid, s. 154.
14
Otterbeck, Jonas. Islam, muslimer och den svenska skolan. Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 103 –
114.
13
islamofobisk karaktär. Här påpekar rapporten att synen på klädsel är oerhört infekterad i
Sverige och att många ser framför allt slöjan som en kvinnoförtryckande symbol inom islam.
Dock finns det många aspekter på slöjan och för många muslimer är den en del av den
muslimska identiteten. Därför är det viktigt att detta lyfts fram i media och i läroböcker för att
motverka de mer stereotypa bilderna av muslimska kvinnor.15
Islam i skolböcker
Låt oss titta närmare på hur bilden av islam och muslimer har visats i skolböcker. I sin bok
Skolboks-islam har Härenstam tittat närmare på religionsböcker från 1960-talet och fram till
1990-talet. Där tittar han på flera olika årskurser, allt från lågstadieböcker till
högstadieböcker, vilket egentligen inte ger en mer enhetlig bild men som ändå ger en bild av
ett rätt så undermåligt material. Det Härenstam kommer fram till är att det som ska visa en
vardaglig bild av andra religioner än kristendomen i själva verket blir en rätt snäv och
stereotyp bild av något främmande och annorlunda.
Ett genomgående drag i texterna i de äldre religionsböckerna är att de är ytliga och knappa i
sin beskrivning. Härenstam påpekar att de försöker uppfylla kravet på objektivitet och
mångfald, men i själva verket motverkar de syftet. Exempelvis kan arabvärlden beskrivas
exotiskt och lite som en reseskildring i stället för att beskrivas inifrån. Man kan också se hur
islam beskrivs som den direkta motsatsen till kristendomen, trots att det finns stora likheter
dem emellan. Ett tydligt exempel på detta ger Härenstam när han hämtar ett exempel från
Treans religionskunskap:
Pojken på nästa sida ber inte solen om hjälp.
- Jag ber istället till en gud som kallas Allah, säger han …
Varje fredag är det gudstjänst i våra moskéer. Men vi ber till
Allah många gånger varje dag. När vi skall be ropar en man
från det höga tornet du ser på bilden. Då rullar vi ut våra
bönemattor och faller på knä … Om du reser till Egypten,
Arabien eller Persien får du se många som faller på knä och ber
till Allah. Där är nästan alla muslimer. 16
Som Härenstam påpekar så försöker författaren ge ett inifrånperspektiv, men i själva verket
blir det ett utifrånperspektiv. Härenstam kallar detta för en ”förklädd pedagog” och ger fler
exempel på detta fenomen. Problemet är att man i bara detta korta stycke kan se exempel på
15
Rasism och främlingsfientlighet i Sverige: rapporter och delstudier om rasism och
främlingsfientlighet i Sverige 2004, Integrationsverket, Norrköping, 2005, s. 95 – 107.
16
Härenstam, 1993, s. 133.
14
exotiska inslag (böneutropen, bönen i sig), en generalisering av geografiskt område och en
stark avgränsning från andra religioner.
Det finns också stora brister i hur både jihad beskrivs och hur kvinnosynen beskrivs. Båda
dessa ämnen behandlas på liknande sätt som ovan. De är enkelt beskrivna och verkar mest
utgå från en kristen syn eller en orientalistisk syn. Som diskuterats tidigare verkar det som att
det är den massmediala bilden av islam som en krigisk och en kvinnoförtryckande kultur. När
det gäller jihad dras det paralleller till hur islam bredde ut sig och man framhäver ofta att detta
skulle skett genom ett ”heligt krig”, snarare än genom en kulturell spridning eller att kriget
skulle varit i politiska syften. Det dras sedan paralleller till moderna tankar om muslimska
grupperingar som strider i världen (Härenstam ger ett exempel på afghanska soldater).17
Kvinnans roll verkar vara den som är mest nyanserad, men även här verkar det som att man
använder svepande argument i sin beskrivning. Flera av beskrivningarna av kvinnans situation
börjar som en nyanserad beskrivning, men hamnar sedan i en mer traditionell tolkning av
kvinnans roll.
Problemet med denna sorts presentation av islam är att den i mångt och mycket inte uppfyller
de krav som finns i läroplanerna. Snarare ger de sken av att uppfylla dessa, men fortsätter
istället att förstärka den traditionella bilden av islam. Bilden är starkt färgad av massmedia
och har starka drag av en orientalistisk syn. Ett annat problem är att den undervisning som
bedrivs med den här sortens material inte alls inkluderar den mångfald av muslimer som finns
i Sverige och i världen, vilket säkerligen skapar en viss sorts uteslutning ur den svenska
gemensamheten. Det blir också svårt att se detta som ett led i en likvärdig undervisning, då
den narrativa identiteten som förs fram är närmast uteslutande en kristen narrativ, som bygger
på en äldre föreställning av att kristendomen kämpar mot islam och kristendomen ska ses som
”bättre”.
Nordgren diskuterar dilemmat med läroböcker också, fast i sitt fall utifrån historieböcker.
Men samma problematik uppstår i läromedel till historieundervisningen. De läroböcker som
används i undervisningen kan ses som ”expertberättelser”, som Nordgren kallar dem, men den
omtolkas i samspelet mellan lärare och elev.18 Han konstaterar att läroboken är i grund och
botten en ideologisk text och en normerande text, vilket också synts i Härenstams exempel.
Utifrån begreppet narrativ identitet så jobbar läroböckerna mycket för att berätta den svenska
17
18
Härenstam, 1993, s. 202 – 219.
Nordgren, 2006, s. 179.
15
berättelsen eller den europeiska berättelsen, men drar sällan in de andras berättelser. Detta kan
bli ett dilemma både för den enskilde eleven och för pedagogen. Frågan är ju hur elever
känner sig när de inte får sin berättelse berättad och hur en pedagog hanterar det faktum att
eleverna inte känner igen sig i materialet som man använder som undervisning. Nordgren
påpekar att det skett en förändring i attityden till läroböcker och att det numera används som
ett komplement.19 På så sätt kan det ha skett en förskjutning i pedagogernas syn på lärmedlet.
Det är ju onekligen intressant att se vad som hänt under de åren som gått sedan 2001 och se
om berättelserna i religionsböckerna har förändrats eller är likadana som tidigare.
I sitt examensarbete har Johana Hill gjort en analys av bilder av islam i läroböckerna.
Läromedlen hon har tittat på är från mellanstadiet. I sin studie har hon enbart tittat på bilderna
i böckerna och tagit sin utgångspunkt ifrån Härenstams teorier i Skolboksislam. Hennes
slutsats är att de bilder som visas ger en ganska entydig bild av islam. Det är oftast arabiska
män som utövar sin religion och kvinnor som bär slöja som får representera religionen. Den
breda bild som läromedlet ska visa är inte synlig. Däremot menar hon att det görs en tydlig
skillnad på religion och politik.20 Hennes undersökning understryker det som Härenstam
påpekat: att läromedlen ger en ganska enkel och entydig bild av islam. Hills undersökning
tyder också på att synen på islam är att det är en religion man utövar, till skillnad från
kristendomen som är oftast ses som en mer integrerad del i vardagen.
En fråga som man bör fundera över i det här läget huruvida läromedlen faktiskt påverkar
undervisningen så mycket som Härenstam visar på. Ingela Korsell har i boken Läromedel –
det fria valet? ställt sig frågan om vad som gör att lärare väljer det läromedel de använder. I
hennes underökning konstaterar hon att böckerna är enbart en del av lärarnas läromedel.
Utöver detta används mängder av annat material, till exempel egenproducerat material eller
digitala källor. Korsell visar att flera lärare försöker att använda ett bredare utbud av material
därför att det behövs för deras ändamål som pedagoger. Dock är läromedel mer använda i
samhällsämnen på högre åldrar och används oftare när läraren känner sig osäker på sin
kompetens eller innehållet i kursen. Då blir böckerna en livlina för pedagogen.21 Även Göran
Larsson, doktor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet, påpekar att det samtida
19
Nordgren, 2006, s. 179.
Hill, Johana. Bilder av islam – En analys av bilder av islam i läromedel för grundskolans tidigare
år. Examensarbete, Malmö Högskola, 2010.
21
Korsell, Ingela, Läromedel: det fria valet? : om lärares användning av läromedel, 1. uppl., Liber,
Stockholm, 2007
20
16
klassrummet ger möjligheter till utvidgning och fördjupning av religionsundervisningen. I sin
essä Muslimerna kommer! Tankar om islamofobi diskuterar han kort hur internet kan
användas i undervisningen och antyder att islamofobi inte bara skapas av media och påverkar
läromedlen och eleverna, utan att dessa också påverkar innehållet i media. Således är
Härenstams tankar om medias påverkan av skolmaterialet inte så enkela som det först verkar,
utan verkar snarare bygga på en växelverkan mellan media och läromedel.22
Metod
Att undersöka läromedel kan göras på många olika sätt. Man kan undersöka enbart bilder,
text eller sidantal för att nå fram till ett visst resultat. Man kan också titta på särskilda
värdeord eller hur man använder språket i läromedlet. Jag har valt att göra min undersökning
med hjälp av tre metoder.
Dels är undersökningen en kvantitativ undersökning eftersom jag har tittat på hur mycket
utrymme de abrahamitiska religionerna, det vill säga judendom, kristendom och islam, får i
religionsböckerna. Detta har jag gjort för att se om det kan finnas någon religion som får mer
utrymme än den andra och kan därför anses vara mer ”viktig” än de andra.
Jag har också genomfört en kvalitativ undersökning i form av en textanalys av läromedlen.
Här har jag undersökt hur de olika texterna beskriver och förklarar olika begrepp inom
religionerna. Denna undersökning är genomförd utifrån det som Lennart Hellspong kallar en
strukturell analys. Denna metod består av flera olika delar och jag har fokuserat på fem av
dessa.
För det första har en situationsanalys gjorts, det vill säga att materialet undersökts utifrån
vilken situation och miljö den skrivits i. Hellspong konstaterar att samtiden reflekteras i
texterna som skrivs och detta är något som är relevant för min undersökning. Jag har också
utfört en intertextuell analys. Detta innebär en analys av materialet utifrån det förgångna
materialet, det vill säga äldre läromedel och texter som behandlat islam. I Metoder för
bruksanalys förklarar Hellspong: ”Till den intertextuella kontexten hör de formande
förbilderna, alltså tidigare texter inom samma genre. De håller fram ett mönster som den
senare texten mer eller mindre troget ansluter sig till. I det fallet talar man om en vertikal
intertextualitet – en relation på djupet, ner mot de historiska förutsättningarna”.23 Texterna jag
22
23
Larsson, Göran. Muslimerna kommer! Tankar om islamofobi. S. 39-40.
Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2001, s. 23.
17
har analyserat har alltså undersökts utifrån äldre texter. I min undersökning är dessa texter
både äldre läromedel och orientalismens tankar och idéer.
När det gäller orientalism så har använts i en kulturanalys, där de orientalistiska tankarna
undersökts och huruvida dessa fortfarande går att spåra. Jag har även tittat på perspektivet i
texterna. Här är det främst inifrån- och utifrånperspektivet jag har tittat närmare på.
Sist har jag gjort en bildanalytisk undersökning för att se hur man väljer att visa upp islam och
de människor som utövar religionen. Här har jag också titta på vilka miljöer som visas och hur
dessa visar den muslimska världen och identiteten. Någon djupare analys av bilderna har inte
gjorts. Däremot har bilderna satts i relation till textinnehållet och i relation till orientalistiska
symboler och tankar.
Material
I min undersökning har jag valt att titta närmare på läromedel från gymnasieskolan. En
anledning till att jag valt att fokusera på gymnasiet är att det verkar vara få undersökningar
som görs om gymnasieskolans förhållanden, men det är också där jag undervisar, vilket ger
mig en mer djupgående inblick i materialet. De böcker som jag har valt ut är alla publicerad
från 2001 och framåt. Detta gjordes eftersom det var då attacken mot World Trade Center
ägde rum. Jag vill undersöka om denna händelse har påverkat innehållet i läromedlen på något
sätt och utgår därför ifrån detta årtal. Materialet innehåller böcker från två olika kursplaner.
Dels finns det böcker som är skrivna för Lgy 94 och dels för Lgy 11. De böcker som har valts
ut har varit de som funnits till hands på skolan jag jobbar på. De har inte valts utifrån några
särskilda kriterier mer än de ovan. Böckerna är både sådana som har eller används i
undervisningen eller som är cirkuleringsexemplar på skolan. Här följer en kort beskrivning av
de läromedel som jag använt i min undersökning. Längre fram i texten kommer en mer
ingående beskrivning av innehållet i anknytning till analysen av materialet. Jag har utgått från
Härenstams undersökning i boken Skolboks-islam och bygger mer eller mindre vidare på hans
undersökning. Detta kan innebära ett visst problem för min undersökning eftersom min
undersökning inte är gjord exakt likadant som Härenstams. Härenstam har tittat på ett bredare
material och använt lite annorlunda metoder än vad jag använt. Således kan det vara till viss
del vanskligt att jämföra mina resultat med Härenstams eller så kan mina resultat bli färgade
av Härenstams resultat. För ett bättre resultat hade en större undersökning behövts göras.
18
Din tro eller min? (2006)
Denna religionsbok är skriven av Erica Appelros, Anne-Christine Hornborg och Helena
Röcklinsberg. Den är en rätt så normallång bok och ägnar nästan halva boken åt
världsreligionerna. Den börjar dock med ett kapitel om livsåskådningsbegreppet och sedan ett
kort kapitel om etik och moral. Därefter får varje världsreligion sitt eget kapitel. Här handlar
det om de fem största religionerna, men inga av de mindre religionerna får något utrymme alls
(här syftar jag på exempelvis sikhism). Ett kapitel ägnas åt de så kallade ursprungsfolkens
religioner och hela boken avslutas med tre kapitel om religionskritik och alternativa syner på
religion. I boken behandlas judendomen på sexton sidor, kristendomen på tjugosju och islam
på tjugo sidor.
Bok-och-webb Religionskunskap A (2003)
Bok-och webb Religionskunskap A är indelad i två huvuddelar: religionerna och etik och
moral. Dessa delar får lika stora delar i boken. Till boken hör även ett webbaserat material
som jag valt att inte analysera i min uppsats. Boken inleds med ett kort kapitel om livet och
livsåskådning. Sedan kommer partiet om religionerna (de fem världsreligionerna) och avslutas
med ett kapitel om etik och moral och sekulär livssyn. I boken behandlas judendomen på
fjorton sidor, kristendomen på tjugo och islam på sexton.
Under samma himmel (2013)
Under samma himmel, skriven av Ola Björlin och Ulf Jämterud, är en bok som ska täcka båda
av de nya kurserna Religionskunskap 1 och 2. Det är därför en tjockare bok som är skriven
utifrån 2011 års skolplan. Innehållet och upplägget skiljer sig inte nämnvärt från tidigare
religionsböcker, mer än att det ges större utrymme för ämnena. Man börjar boken med ett
kapitel om religionsämnet i stort och här fördjupar man sig i den digitala teknikens betydelse
för individen. Sedan följer ett kapitel om etik och moral och sedan kommer bokens största del,
världsreligionerna och andra livsåskådningar. Sista delen i boken handlar om religiösa
urkunder, tro och vetenskap och andra lite mer tvärvetenskapliga ämnen. I boken behandlas
judendomen på tjugofyra sidor, kristendomen på femtiosex sidor och islam får trettiofem
sidor.
Människan och tron (2003)
Boken är skriven av Ola Björlin och är uppdelad i fem huvudkapitel. Dessa är först
livsåskådning som begrepp, ett kapitel om etik och moral, ett om paranormala företeelser och
”onda” handlingar. Sedan följer ett kapitel om livssyn (vilket fokuserar till största delen på
världsreligionerna) och sist ett kapitel om religionen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. I
19
boken behandlas judendomen på tretton sidor, kristendomen på tjugonio och islam på femton
sidor.
Religionskunskap för gymnasiet (Andra upplagan, 2005)
Denna bok är skriven av Lars-Göran Alm och jag har tittat på andra upplagan av boken (första
gavs ut 2001). Boken börjar med att beskriva naturreligioner, buddhism och hinduism och går
sedan vidare till de abrahamitiska religionerna. Efter det beskrivs de sekulariserade synsätten
och här väljer författaren också att ta med nyandlighet. Bokens andra halva lämnas åt etik och
moral. I boken får judendomen ta plats på tio sidor, kristendomen arton och islam behandlas
på femton.
Söka svar (2005)
Söka svar är skriven av Malin Matsson Flenngård och Leif Eriksson. Boken börjar med att
diskutera livsåskådning och begreppets betydelse. Sedan kommer en del om etik och moral.
Därefter presenteras buddhism och hinduism i ett stycke om religionerna i öst. De
abrahamitiska religionerna presenteras som ”religionerna i väst”. Sist i boken kommer ett kort
kapitel om sekulära livsåskådningar. I boken får judendomen tjugofyra sidor, kristendomen
presenteras på trettiosex sidor och islam på trettiotvå sidor. Utöver detta inleds kapitlet med
en jämförelse mellan de tre religionerna på tjugosju sidor.
Undersökning
I denna del presenteras först en lite närmre genomgång av materialet, det vill säga
läroböckerna, och deras innehåll. I dessa genomgångar kommer det göras en del analytiska
antaganden, men i stort är det mestadels genomgång av innehåll i materialet. Efter det görs en
tematisk analys av materialet, först genom en enkel kvantitativ studie utifrån sidantal och
sedan utifrån områden som är genomgående i materialet.
Din tro eller min? (2006)
Författarna börjar sin beskrivning av islam med en historisk beskrivning av Muhammeds liv
och hur religionen fick fäste i arabvärlden och därutöver. Detta beskrivs relativt neutralt, både
utifrån ett kulturellt perspektiv och från ett politiskt perspektiv. Sedan beskrivs uppdelningen
mellan sunni och shia. Man tar också upp sufismen kort. Efter detta beskrivs gudssynen och
här beskrivs Gud som den enda guden och som en både straffande och förlåtande gud.
Islams fem pelare beskrivs väldigt kortfattat (på en sida). Det som får mest utrymme här är
uppskattningsvis vallfärden och en beskrivning om hur denna går till. Här är det den
20
sammanbindande upplevelsen i vallfärden som är budskapet. Sedan beskrivs Koranens
budskap och sharia. Det betonas starkt att det finns olika tolkningar och hur tolkningar går till.
Man beskriver kort ramadan och det som kallas offerfesten.
Kvinnans roll i samhället och islam i det moderna samhället får störst plats. Här belyser man
flera olika aspekter, till exempel klädsel och månggifte, och förklarar att det finns flera olika
sätt att tolka detta på. Man lyfter fram den framåtskridande progression som förs inom mer
sekulariserade kretsar. Kort diskuteras också jihad och någon form av fanatism (även om detta
ord inte används). Stycket avslutas med att poängtera att majoriteten av muslimer i världen
inte godtar terror och hot som en lösning på konflikter.
De bilder som finns i boken visar på en stor bredd på islams kulturella uttryck. Här finns de
obligatoriska bilderna på moskéer och stenen i Kaba, men också vardagsbilder från Sverige.
Ett stort problem är dock att bilderna ofta visar något exotiskt särdrag, som exempelvis
kvinnors klädsel, här ovanligt mycket representerad av heltäckande beklädnad, eller riter. Det
är endast en bild som egentligen känns som en vardagsbild, två muslimer som ber i ett
bibliotek, men även här porträtteras särarten snarare än vardagen.
Bok-och-webb Religionskunskap A (2003)
Kapitlet om islam inleds med citat av flera olika muslimer om deras vardag. Det är en väldigt
vardaglig diskussion om bönen för tre ungdomar. Här ges en djupare inblick i att vara muslim
i Sverige och man hittar citat som: ”När jag var liten brukade pappa be på arabiska med mig
innan jag skulle sova. Jag tyckte det var kul, men orden betydde inte mer än ’ole dole doff,
kinke lane koff’ för mig … Men kan man inte be bönerna på arabiska så tar man det på
svenska och lär sig be på arabiska senare. Man får ta allting i sin egen takt. Det viktigaste är
att man gör sitt eget bästa”.
Efter detta berättas om Muhammeds liv och uppenbarelse av Koranen. Uppenbarelsen är
gjord till en kort liten litterär berättelse. Man berättar hur muslimer ser på Koranen och dess
budskap. Det beskrivs kort om böneuppläsningen och dess betydelse. Här hänvisas även till
ett ljudklipp av en uppläsning av Koranen och det berättas att uppläsare kan få stjärnstatus i
vissa länder. Det berättas kort om Muhammed och man poängterar tydligt att Muhammed är
en människa, inte en del av gud eller gud själv. Spridningen av islam beskrivs inte närmare än
att det skedde snabbt och att det nu är arabvärlden som är i minoritet inom islam.
21
Nästa stycke handlar om Gudsbilden och levnadssättet. Här diskuteras Guds 99 namn och
olika aspekter av islams syn på Gud. Man poängterar att det finns många olika roller Gud har,
men lyfter framför allt fram att Gud är barmhärtig. Sedan följer en rätt så lång beskrivning av
de fem pelarna. De pelare som får mest utrymme är bönen, zakat (här beskriven som ”den
religiösa betalningen”) och fastan. Sist tar man upp olika tolkningar av islam och berättar att
det finns sekularister, traditionalister och islamister, men avslutar med att det finns fler olika,
personliga tolkningar av islam.
Det finns väldigt få bilder i boken, fyra stycken närmare bestämt, men tre av dessa visar
väldigt vardagliga situationer. Den fjärde visar en hand och Koranen. De andra visar också
väldigt otraditionella bilder av muslimer och nästan inga bär ”traditionella” kläder.
Under samma himmel (2013)
I boken översätts islam med orden ”självöverlämnande”, ”frid” och ”fred” och man förklarar
att en muslim är någon som ”ställer in sig under Gud, lever i fred med andra, sig själv och
Gud”.24 Allra först diskuteras vem som identifierar sig som muslim, allt ifrån sekulära
muslimer till ”strikt praktiserande” muslimer. Man ger också en kort överblick av spridningen
av islam. Sedan diskuteras islams Gudsbild och beskriver islam som en förlåtande,
monoteistisk religion. Man tar också upp djinn och änglar. Man fortsätter sedan med en längre
historisk beskrivning av islams tillkomst med fokus på Muhammed. Sedan följer en
beskrivning av Koranen och dess innehåll och historiska bakgrund. Här hålls en mer
distanserad syn på Koranens tillkomst och nedskrivande och lyfts fram som ett verk dikterat
av Muhammed och nedskrivet av andra. Det ges ett exempel på en text från Koranen och
denna text är från den tredje suran. Texten är en kommentar till islams syn på Koranen.
Efter detta kommer en del som behandlar sharia och muslimsk etik. Här poängterar man att
det finns olika tolkning av sharia på grund av att det finns flera olika rättsskolor. Det beskrivs
ingående hur tolkningen går till. I texten om etik diskuteras såväl frågan om halal och haram
och jämställdhet. Författarna visar att det finns flera olika tolkningar och inte bara en enkel
syn. Det finns också ett kort stycke om slöjbärande och här återges texten från Koranen som
påbjuder användningen av slöja. Avsnittet avslutas med att konstatera att ”olika
tolkningstraditioner i olika kulturer har sett på olika sätt på kravet på klädsel”.25
24
25
Björlin och Jämterud, 2013, s 219
Björlin och Jämterud, 2013, s. 237
22
Därefter beskrivs de fem grundpelarna inom islam. Dessa beskrivs inte alltför ingående. Fasta
och bön får ett något större utrymme än de andra och även här ger man en bild av mångfald i
tolkningar. Högtider nämns väldigt kort, men flera exempel ges. Man skriver också ett kort
stycke om sufismen, men det diskuteras inte ingående.
Efter detta ges en mer ingående historik av islams utveckling efter Muhammeds död. Här
läggs inte någon större värdering i händelserna och fokus ligger på splittringen mellan shia
och sunni och islams ställning efter kolonialismen. Under rubriken ”Islam idag” diskuteras de
mer eller mindre politiska inriktningarna som finns aktiva idag och vad de står för. Här lyfts
fram fyra grupper: islamister, traditionalister, sekulära muslimer och modernister. Man
diskuterar också islams ställning och spridning i Europa. Sist presenteras en kvinnlig muslims
syn på sitt sätt att leva som muslim, i form av en ”intervju”.
Boken är rikt illustrerad och har flera olika bilder. Den mest genomgående trenden i bilderna
är att man har bilder från vardagslivet och visar på muslimer i olika situationer i samhället.
Exempel på detta är en bild på en grupp muslimer på en flyplats under vallfärden, en muslim
som jobbar framför sin dator på kontoret, muslimska unga kvinnor i London (i två olika
beslöjningar), en grupp beende muslimska kvinnor i en moské. Det finns också en del
historiska bilder och ett fåtal bilder på muslimska byggnader. Allt som allt är det en stor
spridning på bildmaterialet och visar på bredden i det muslimska samhället. De bilder som är
tagna utanför Sverige verkar vara mestadels från Mellanöstern.
Människan och tron (2003)
Boken börjar med en kort beskrivning av islams historia och betydelse. I boken översätts
ordet islam med ”underkastelse” och ”fred eller frid” och muslim med ”en som underkastar
sig”. Beskrivningen av Muhammeds uppenbarelse beskrivs väldigt kort men utan några
direkta värderingar. Man beskriver Koranen utifrån vilka likheter det finns med Torah och
Bibeln och citerar första suran. Muhammeds liv beskrivs på väldigt kort utrymme och
förklarar hur han lade grunden för islam i Medina och sedan erövrade Mecka genom
”predikan och erövring”.26 Därefter beskrivs islams människosyn och gudsbild, som beskrivs
som monoteistisk respektive förlåtande, varpå Björlin sedan går in på de fem grundpelarna.
De behandlas väldigt kort och de som får mest utrymme är bönen och fastan. I samband med
detta beskrivs också begreppen haram och halal. Nästa sak som tas upp är sharia och dess
innebörd, familjeregler och straffrätt och krigslagar. Under straffrätt diskuteras de
26
Björlin, 2003, s. 127.
23
allvarligaste brotten och deras straff. Väldigt specifikt blir det vid diskussion om straffen då
det nämns att ”Straffen för dessa brott är stränga … t. ex. dödsstraff för vissa typer av
äktenskapsbrott eller stympning (avhuggande av hand eller fot) vid upprepad stöld”.
Samtidigt lyfts det fram att tillämpningen av dessa straff kan variera. Jihad diskuteras kort och
här lyfts fram både citat från Koranen och olika tolkningar av begreppet.
Sedan behandlas islams historia och utbredning i världen. Här betonas att islam spreds som en
kombination av ”religion och samhällsskapande politiskt ledarskap” och att detta är något
som fortfarande präglar islam. Här förklaras varför islam är uppdelat i shia och sunni, men
inte att de kan kopplas till politiska tankar. Man avslutar texten med islams nutida ställning i
världen och i Europa utan något nämnvärt fokus på extremistiska rörelser. Med i boken finns
också en kortare intervju med en muslimsk kvinna.
Bilderna i boken visar en medeltida målning av Muhammeds uppenbarelse, en interiör från en
moské och en exteriör på ett muslimskt hus. Interiören är pampig och spektakulär, medan
exteriören visar ett rätt så slitet hus, med en del skrot och skräp utanför dörren. Målet med
bilden är att visa hur man visar att den som bor där har vallfärdat. De övriga bilderna är på en
grupp skolflickor med hijab, ett pakistanskt bröllop och en bild på två manliga muslimer.
Bilderna i allmänhet visar på en viss kulturell bredd, men är mest fokuserade på klädsel och
arkitektur.
Religionskunskap för gymnasiet (Andra upplagan, 2005)
Kapitlet om islam börjar med att beskriva Muhammeds uppenbarelse väldigt kort och
förklarar här att man tror bara på en gud. Sedan beskrivs islams spridning i världen. Här
beskrivs Muhammeds återtåg till Medina som ett samarbete med beduinerna och det verkar
som att deras plundringar av karavaner är nyckeln till framgången till att islam sprids. Efter
detta beskrivs splittringen inom islam och grundandet av shia och sunni. I detta stycke nämns
också att detta kan vara grunden till muslimska våldsbrott men att de flesta muslimer är emot
våld. Man påpekar också att islam finns inte bara i arabvärlden utan över hela världen.
Sedan diskuteras koranen och sharialagar. Koranen beskrivs som en enhetlig text, men det
nämns också att texten haft en del andra former ända in på 900-talet. Koranen beskrivs som
ett rättesnöre för hur vilka levnadsregler man har, men när man beskriver sharia så påpekas
det att det görs tolkningar även idag av saker som inte är omnämnt i Koranen. Någon direkt
förklaring eller konkret definition av sharia finns inte med. Efter detta beskrivs islams
24
gudssyn och synen på hur Gud bestämt ordningen i världen. Här gör man en översättning av
ordet islam som ”underkastelse” och en muslim är ”en som underkastar sig Guds vilja”.27
Därefter beskrivs de fem grundpelarna väldigt kort. Detta görs väldigt kort, på knappt en sida,
och det som får störst utrymmer är bönen och vallfärden. Sedan beskrivs en del vardagsregler
och man beskriver kort kvinnans ställning inom islam genom att beskriva månggifte,
skilsmässa och beklädnaden. Dock ges egentligen ingen direkt förklaring till kvinnans
ställning eller någon direkt problematisering. Därefter beskrivs islams inriktningar idag,
modernism, sekularism och fundamentalism. Fundamentalismen får störst utrymme och här
diskuteras också spö- och stympningsstraff. Dock tas det inte upp terrorism i det här stycket.
Det sista som är med i boken är en kort beskrivning av en moské i Stockholm och ett stycke
om islam i Sverige.
Bilderna i boken är väldigt fokuserade på arkitektur och symboler snarare än människor. Två
bilder är tagna från traditionell muslimsk konst. En föreställer ängeln Gabriel och en är tagen
från Koranen. Det finns en bild på vallfärden i Kaba och en inifrån en moské. Båda bilderna
är tagna på långt håll och visar inga människor i någon större utsträckning. Två bilder visar
människor. En är på en kvinna som täckt hela ansiktet utom ett öga och en är på Megawati
Sukarnoptri, före detta president i Indonesien. Det finns även två bilder på den svenska
moskén. En på exteriören och en på interiören. På bilden av interiören sitter en man med
ryggen mot kameran.
Söka svar (2005)
Författarna börjar med att beskriva islam genom att beskriva en gudstjänst i Västerås när
ramadan (fastemånaden) ska sluta. Här poängteras att det är flera olika nationaliteter som
samlats till samma tro. Situationen beskriver gudstjänstens olika riter och delar och är
beskriven utifrån en betraktares ögon. Efter detta beskrivs islams spridning i världen och man
ger också en översättning av orden islam och muslim. De får betydelsen
”hängivelse/överlämna” respektive ”den som överlämnar sig”. Man översätter också ordet
salam, som betyder frid. I samma stycke lyfts det fram att dessa tre ord är besläktade med
varandra.
27
Alm, Lars-Göran, Religionskunskap för gymnasiet: kurs A, 2., rev. uppl., Natur och kultur,
Stockholm, 2002, s. 86.
25
Muhammeds liv och uppenbarelse beskrivs sedan. Här beskrivs också splittringen som ledde
till sunni och shia, men det beskrivs inget om hur islam spridits i världen. Muhammed
beskrivs som en förebild för muslimer som lyckades med att bli en viktig person trots sin
fattigdom. Efter detta beskrivs Koranens budskap och sharia. Man beskriver också begreppen
halal och haram. Författarna lägger viss vikt vid att Koranens budskap inte alltid är tillräckligt
och att man då tolkar innehållet på olika sätt.
Nästa stycke handlar om muslimernas syn på världen och deras plats i den. Här diskuteras
Gudsbilden och den yttersta dagen. En intressant detalj är att man också förklarar att Allah är
det arabiska ordet för Gud, inte ett egennamn på Gud. Här poängteras också islams
monoteism och man jämför med judendomen och kristendomen. Dock förklaras islams
särställning från dessa två religioner. Boken beskriver sedan en del teologiska diskussioner,
till exempel synen på ondskan, och islams moraliska grunder. Här diskuteras kort fördomar
om islam och familjens och kvinnans roll inom islam. Här beskrivs det muslimska familjelivet
som oerhört problematiskt i det svenska samhället och närmast oförenligt med svenska
familjetraditioner. Sist beskrivs de fem grundpelarna väldigt kort. Ingenstans diskuteras
fundamentalism eller andra tolkningar av islam.
Bilderna i boken är väldigt fokuserade på människor. Den första bilden i boken är en bild av
två små pojkar som håller om varandra i en vänskaplig kram. Nästa bild är en grupp kvinnor i
Indonesien och sedan kommer en bild på en liten flicka i utanför en moské. Därefter kommer
en bild på en kvinna utanför en moské. Kvinnan bär burka (heltäckande klädsel som täcker
från huvud till fötterna i ett stycke). De två sista bilderna är på en grupp pojkar som ber och
solskydd i en bil som har stenen i Kaba som motiv. Utöver detta visas ett uppslag från
Koranen.
Utrymme i antal sidor
Låt oss först titta på hur de olika religionerna fördelas i böckerna utifrån antalet sidor.
Anledningen till att göra detta är för att undersöka om det finns en hierarki i läromedlen eller
om de ses som lika mycket värda. I den nya läroplanen finns en tanke om att kristendomen
ska vara dominerande i undervisningen, men det är inte alls i samma utsträckning som under
tidigare läroplaner. Det som kan framkomma i en jämförelse av de olika religionerna är om
någon religion verkar vara mer ”viktig” än andra eller om någon religion behöver
26
problematiseras mer än andra för att ge en djupare förståelse för den. Jag kommer enbart
jämföra de tre abrahamitiska religionerna, det vill säga judendom, kristendom och islam. Jag
har räknat på bokens hela innehåll, även med innehållsförteckning och register och liknande.
Siffrorna anges i procent och är avrundade till heltal.
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Judendom
Kristendom
Islam
Utifrån dessa siffror kan vi se att det är tydligt att det inte finns en hierarki inom de
abrahamitiska religionerna. Kristendomen ligger uteslutande i topp och följs sedan av islam
och sist judendomen. Detta kan förklaras med att det är kristendomen som varit den
dominerande religionen i Sverige och att fokus i kursplanen är på just kristendomen. Tittar
man på den mängd utrymme som religionerna får i böckerna så kan man tycka att de får
alldeles för lite plats, särskilt för att ge en fördjupad förståelse för religionerna. Som vi ska se
i resten av undersökningen är det oftast grundläggande kunskap som presenteras.
Termer och begrepp
Genom att titta på hur termer och begrepp översätts och beskrivs kan man komma närmare
vilken bild som ges av muslimer i böckerna. Som tidigare visats har muslimer ofta gjorts till
en enhetlig kategori: den våldsamme och förtryckande muslimen. Detta är vad Said förklarat i
sin teori om orientalism och detta är också vad Härenstam visat i sin undersökning. I äldre
läromedel har man valt att översätta ordet ”islam” enbart med det svenska ordet
”underkastelse”, vilket signalerar att muslimen är mer eller mindre slav under sin religion och
koranen. Man har också gett väldigt korta och enkla beskrivningar av de ritualer och
handlingar som görs inom religionen (till exempel bön och fasta) och detta har skapat en
exotisk bild av muslimen som en tydlig del av en annan grupp än den västerländska.
27
I böckerna jag har tittat på beskrivs ordet ”islam” i alla böcker som ”underkastelse”, men
några av dem ger en mer nyanserad bild av ordets betydelse. I några av böckerna ges det
antingen an översättning som betyder ”frid” eller så förklaras det att dessa ord är besläktade
med varandra. Istället för att beskriva islam som en religion som man blint följer och
underkastar sig så lägger man in dimensionen att religionen också är en fridfull och
fredssökande religion. I Din tro eller min? och i Bok och Webb Religionskunskap A översätts
inte ordet alls. Ordet muslim får nästan uteslutande betydelsen ”den som underkastar” sig. I
vissa fall beskrivs det att detta ord har släktskap med ordet ”frid”.
I flera av böckerna tas begreppen halal och haram upp, ofta i anknytning till begreppet sharia.
Begreppen halal och haram syftar till att förklara vad som är tillåtet och inte och är styrt av
det som kallas sharia, en sorts regelverk baserat på Koranen. I böckerna poängteras det alltid
att dessa lagar och regler kan tolkas på olika sätt och inte är fasta regler som uteslutande
bestäms av Koranen. I två av böckerna väljer man att lyfta fram de mer extrema tolkningarna
av lagarna med att ge exempel på spöstraff och stympningar som straff.
De ritualer och religiösa handlingar som beskrivs utgår ofta från de fem grundpelarna inom
islam. Man väljer ofta att beskriva bön och fasta utifrån ett betraktande perspektiv istället för
att ge en djupare inblick i upplevelserna och varför man utövar dem. Dessa fem grundpelare
tas upp i samtliga böcker, även om de får varierande mängd utrymme. Kanske är de med för
att de enkelt kan ge en bild av hur en muslim ska var, en kategorisering av muslim på ett sätt.
De beskrivs som något som alla muslimer gör, även om det finns sekulära muslimer som inte
utövar dessa grundpelare.
Även i bildmaterialet lyfts utövandet fram som en viktig del. Bilderna i läroböckerna
återspeglar ofta platser eller ritualer som egentligen inte direkt beskrivs i texterna i
läroböckerna. Två återkommande motiv är stenen i Kaba och interiörer och exteriörer på
moskéer. Dessa bilder verkar ha blivit synonyma med islam. De gånger som stenen i Kaba
visas är det allt som oftast under pilgrimsfärden. Bilderna på moskéer är närmast
schablonbilder som används och ser nästan likadan ut. Det framträdande i bilderna är
minareten och visas bilder inifrån moskén så visas också män eller kvinnor som ber i bilden.
Just bönen visas som den viktigaste ritualen och lyfts fram väldigt ofta. Till och med i ett
exempel sker bönen i ett bibliotek. Enligt bilderna visas en bild av ritualfasta muslimer som
närmast till varje pris måste be. Detta kan jämföras med Härenstams textexempel om en
28
muslimsk pojke som berättar om sitt hemland där man ”får se många som faller på knä och
ber till Allah” (se ovan). Muslimen är alltså en som ber, enligt bilderna.
Sammanfattningsvis kan man se att de termer som översätts oftast görs på ett sätt som ska ge
en mer nyanserad bild av islam än i tidigare läroböcker. Det lyfts fram en mer fridfull
dimension av religionen och att det inte är en religion som kräver absolut lydnad. Detta gäller
också begreppen halal, haram och sharia, som ofta beskrivs utifrån att det finns många olika
tolkningar. Islam blir alltså en mer fridfull religion som är öppen för tolkningar. Men
samtidigt så väljer några av böckerna att ge exempel på spöstraff och stympning när man
diskuterar lagar och vad som är tillåtet. Något som verkar vara väldigt viktigt för författarna
är de fem grundpelarna och hela religionen verkar upphängd på detta. Är man muslim så
följer man de fem grundpelarna till punkt och pricka. Detta är något som går igen i Saids
förklaring av orientalism. Genom att tydligt visa hur ”den andre” är och agerar kan vi skapa
en tydlig kategori, i detta fall ”muslimer”. Dessa känns igen på sin tro och hur de utövar det
och det verkar inte gå att vara sekulariserad eller vara mitt emellan som muslim. Dessa
beskrivs som att de följer också tydliga regler, som inte överensstämmer med de svenska,
eller kristna, sederna eller oskrivna regler. ”Muslimer” blir en grupp som tydligt särskiljs från
majoriteten av befolkningen, precis som Said beskrivit hur orientalister exotiserat och
kategoriserat det som kallades för Orienten.
Vad som träder fram i läromedlen är ett försök till att ge en mer nyanserad bild av islam och
ett försök till att inte beskriva muslimen utifrån den bild man haft tidigare. Man försöker
omskapa kategorin ”muslim” till något som inte är byggt på orientalismens statiska bild av en
våldsam eller traditionsbunden muslim som inte kan förändras. Detta syns framför allt i att
man för in ordet ”fred” i betydelsen av ordet ”islam”. Även att det finns utrymme för
tolkningar inom islam ger en mer nyanserad bild av islam. Det är inte längre så att islam
innebär blind lydnad. För eleverna i klassrummet blir alltså inte muslimen enbart den
fanatiske muslimen som syns på nyheterna och i tidningarna. Samtidigt beskrivs religionen
fortfarande ganska knapphändigt och utifrån. Detta syns framför allt i hur man behandlar de
fem grundpelarna. Dessa är ett enkelt verktyg som används för att upprätthålla en syn på
kategorin ”muslim” genom fem enkla steg. Dessa beskrivs inte heller av någon utövare, så
innebörden av dessa går helt förlorade. De är helt enkelt nåt en muslim gör och inget annat.
Endast i en bok, Bok-och-webb Religionskunskap A, beskrivs muslimernas egen upplevelse av
bönen och hur olika denna upplevelse kan vara. På sätt och vis blir kategorin ”muslim”
29
omvärderad till viss del, men fortfarande en statisk sådan. Det är en fridfull person, men alla
utövar samma sorts ritualer och tycker och tänker ganska lika världen över.
Islams historia
En aspekt som alltid varit något som definierat kategorin ”muslim” är islams historia.
Traditionellt har muslimer beskrivits som våldsamma och allt som oftast har man beskrivit
islams framväxt som ett sorts korståg över världen. Muslimen har beskrivits som våldsam och
hänsynslös och det som fått andra folkgrupper att konvertera till islam har oftast beskrivits
som ett led i en erövring, inte att det har varit en intressant eller lockande religion. Som
Härenstam påpekat så är det oftast denna bild som syns i massmedia också. Även Said
påpekar att man redan efter de första korstågen, och ända fram till kolonisationen av andra
länder, använde en retorik där man förvanskade Orientens historia så att den stod som motpol
till de kristna och europeiska intressena. Muhammed utmålades som våldsam och som en
hädare av den kristna tron.
I de läromedel som har undersökts i denna uppsats beskrivs spridningen av islam lite olika,
men det är uppenbart att man försökt bearbeta bilden av en våldsam krigsmissionering till en
mer nyanserad bild av förloppet. I vissa böcker beskrivs inte spridningen av islam alls. Dock
finns det vissa exempel på att det fortfarande är en bild av erövring som dominerar. I
Religionskunskap för gymnasiet beskrivs starten till islam som ett strategiskt plundrande av
karavaner. Detta förklaras inte närmare mer än att detta var det som gjorde att islam fick fäste
i området kring Medina.
Något som är genomgående i alla böcker är att de beskriver splittringen inom islam som lett
fram till de grupperingar som kallas shia och sunni. Detta skedde på grund av en konflikt
kring vem som skulle fortsätta leda muslimerna och var i stort en politisk konflikt. Dessa
grupper är oftast de som ligger i konflikt med varandra idag när det kommer till konflikter
mellan muslimska grupper. Denna splittring verkar vara viktigare för författarna än islams
utbredning. Dock förklaras inte dessa gruppers utveckling fram till idag nämnvärt eller vad de
står för idag.
Det ges alltså en ganska varierande bild av islams historia i läromedlen som är allt annat än
enhetlig. Dock ges det en mer nyanserad och kanske mer historiskt korrekt bild av
Muhammed och islams spridning än det gjorts tidigare. De historiska aspekterna av
religionsböckerna återspeglar istället de konflikter som sker i samhället idag genom att lägga
30
fokus på splittringen inom islam som ledde fram till grupperna shia och sunni. Dessa får dock
vara ganska anonyma och ger ingen ny bild av kategorin ”muslim” eller gör den mer
nyanserad. I stället blir dessa två grupper väldigt anonyma och deras konflikter förklaras,
precis som det gjorts med den våldsamma muslimen, genom en historisk konflikt. Än en gång
präglas bilden av muslimer av att de är bundna till det förflutna och är oföränderliga.
Kvinnor och familjeförhållande
Det är nästan omöjligt att diskutera islam utan att komma in på hur de ser på kvinnor. I
böckerna jag undersökt diskuteras detta allt som oftast i samband med att man diskuterar
familjeförhållanden. I böckerna beskrivs kvinnans situation utifrån två punkter: månggifte och
beklädnad. Dessa ges en viss problematisering, men egentligen inte i den utsträckning det
skulle kunna göras. Månggifte förklaras oftast som något som förekommer, men inte är
egentligen förenligt med Muhammeds text i praktiken. Det som står i Koranen är att mannen
ska kunna försörja sin familj och tolkningen blir att det skulle vara svårt att upprätthålla denna
plikt i praktiken om man har flera fruar. Mer än så problematiseras inte detta i de böcker där
det tas upp.
När det gäller kvinnans klädsel så är detta också något som tas upp, men egentligen inte
problematiseras. Frågan om huruvida kvinnor ska ha det som i Sverige kallas slöja, men som
har flera olika benämningar i de muslimska länderna och kulturerna, och hur detta ska göras i
praktiken behandlas väldigt kort. Det tas inte upp att detta kan se olika ut beroende på
geografiskt område eller kultur, eller att det överhuvudtaget är möjligt att vara muslim och
inte bära någon form av slöja.
Bilden av kvinnan och familjeförhållanden beskrivs som något som är väldigt styrt av de
regler som finns skrivna i Koranen och att det inte direkt finns något utrymme för tolkningar
eller individuella varianter. Dock försöker man ofta beskriva det som att den muslimska
kvinnan har en mer positiv ställning i samhället, men eftersom hon är styrd av Koranens bud
blir hon fortfarande slav under regler och lagar. I Söka svar beskriver man familjesituationen
på ett relativt nyanserat sätt, men resultatet blir att det verkar nästan omöjligt att var både
muslim och leva i det svenska samhället. Än en gång beskrivs kategorin ”muslim” som en
person som lever efter levnadsregler som är bestämda av Koranen och som är omöjliga eller
svårförenliga med det svenska samhällets kultur.
31
Klädsel är också en genomgående tematik i bilderna. Framför allt är det den kvinnliga
klädseln som visas. I texterna nämns väldigt lite om de olika klädstilar som finns och vad som
gäller i olika områden i världen. Det finns också väldigt lite diskussion kring frågan om det
överhuvudtaget är nödvändigt att bära hijab. Inom islam finns det väldigt många tolkningar av
detta. Dock är det nästan uteslutande beslöjade kvinnor på bilderna och dessa är ofta helt
beslöjade i någon form av burka (ett klädesplagg som täcker hela kroppen). Klädregler för
män visas inte eller diskuteras inte.
I stort visar bilderna en mer stereotyp och exotisk bild av islam. Det är en värld som
domineras av moskéer, män som ber och kvinnor som bär hijab eller burka. Det är endast i
några enstaka fall som vi får se bilder av muslimer i sin vardag och utan att vara direkt knuten
till någon form av muslimsk högtid. Bilderna understöds inte av texten i böckerna, utan får stå
lite för sig själva och blir därmed fria att tolka av läsaren, på gott och ont. Bilderna påminner
mycket om den bild som målades upp under 1700-talet och 1800-talet, då många européer
blev intresserade av Orienten som ett resemål. Said har visat hur européer hade en väldigt
exotisk och närmast mytisk bild av Orienten, men som sedan inte stämde överens med det
man upplevde. Bilderna i böckerna följer samma princip när det gäller synen på klädsel och
familjeförhållanden som tankarna om Orienten under kolonisationen. I dagens samhälle blir
klädsel en enkel markör för oss att skilja ut ”den andre” och detta kan vara en kvarleva av ett
orientalistiskt tänkande kring muslimer.
Avslutande diskussion
Det som syns i min undersökning är att det skett en förändring av religionskunskapsböckerna
sedan Härenstam gjorde sin undersökning 1993. Denna förändring har framför allt skett på
textnivå. Härenstam visar tydligt i sin Skolboksislam hur det systematiskt skett en exotisering
av islam och muslimer. De har också betraktats som våldsamma och konfliktskapande. När
man i all välvillig mening velat visa på skillnader mellan islam och kristendomen har man
istället gjort islam mer främmande än mer familjär. Man har fokuserat på ritualernas exotiska
utövande istället för ritualernas innebörd och vardagsfunktion. Citatet med en liten pojke som
ska berätta om sin vardag i ett muslimskt land är ett talande exempel. Det har också använts
ord och formuleringar kring islams historia som antytt att de enbart använt religionen i ett
erövringssyfte. Detta förhållningssätt, ställt tillsammans med tolkningen av islams grundtanke
och ordets betydelse, har lett till en beskrivning som antytt att islam är en påtvingande
religion och en religion som inte har utrymme för tolkningar av materialet. Sett utifrån Saids
32
teorier om orientalism följer de äldre läroböckerna samma mönster som västvärlden gjort
tidigare när de beskrivit islam och det något diffusa området Orienten. Härenstam visar också
i sin bok att det finns möjlighet att ge en mer sanningsenlig bild av islam om muslimer själva
får gestalta den i skolböckerna. Ett problem som alltså varit genomgående i den äldre
litteraturen är att författarna gjort antagande om islam utifrån istället för att beskriva
religionen inifrån. Detta är också något Said visat är ett mönster i orientalismens historia, där
västvärlden uttalat sig om orienten utifrån istället för inifrån.
Det som är tydligt i materialet jag undersökt är att man försökt ge en mer objektiv bild av
islam och muslimer. Till skillnad från de äldre läromedlen så har man beskrivit ord och
begrepp på mer korrekta sätt. Islam får allt mer bli en fredlig religion och dess historia
beskrivs inte bara genom erövringar och våld, även om sådana antagande finns med. Detta
kan bero på att vi idag har haft mycket mer kontakt med religionen, men också att vi har
religionen inne i klassrummet. Detta har gjort att författarna börjat sätta in sig i religionen på
ett annat sätt än tidigare. Den maktbalans som funnits i världen ända fram till 1980-talet har
förändrats och efter attentaten den elfte september 2001 har läromedlen istället förändrat
synen på islam och muslimer. Möjligen är det så att detta går hand i hand med det som
Mattias Gardell lyfter fram. Att politiker och makthavare har tvingats att förtydliga att det krig
man för inte är mot islam utan mot en ny sorts brottslingar. Författarna till böckerna har
möjligen sett att detta dilemma finns i massmedia och därmed förstärkt den mer neutrala eller
mångfasetterade aspekten av islam för att vara en kontrast mot massmedia. Konflikterna som
sker kring islam har inte tagits upp i religionsböckerna och kan bero på att författarna väljer
att se detta som ett ämne för samhällskunskapen och gör därmed den särskiljning som Gardell
menar att politikerna försöker göra.
Detta betyder inte att det inte finns problem med läromedlen och att det fortfarande finns
tecken på att islam är en mindre ”civiliserad” eller att islam inte är en exotisk religion.
Bilderna visar tydligt en bild av islam som präglas av klassiska, exotiska bilder av islamska
länder och människor. Kvinnans klädsel får stå i centrum för att visa hur olik den är mot den
västerländska kulturen och i böckerna diskuteras fortfarande lagar och regler. Exempelvis
diskuteras stening och stympning som straff. Även ritualerna är det som klassificerar
muslimen i läroböckerna och en muslim beskrivs som trogen sina dagliga ritualer och regler.
En jämförelse mellan resultatet i min undersökning med Johana Hills undersökning verkar
visa att det bildmaterial som används är närmast identiskt. Åtminstone visar de samma bild av
islam.
33
Muslimen har alltså både blivit mer accepterad, men samtidigt definieras denne av många
bilder som skapats genom orientalismens långa historia. Till stor del skildras islam utifrån
fortfarande och återspeglar de tankar och rädslor som västvärlden har om islam. Fortfarande
är muslimen på många sätt något som enkelt kan kategoriseras utifrån beteende och utseende
och det är sällan vi får en djupare eller mer nyanserad bild av islam än hur det ter sig i
verkligheten. I skolböckerna är muslimen fortfarande en person som klär sig på ett visst sätt,
följer de fem grundpelarna och är inte en svensk. Här kan man också väga in Jonas Otterbecks
tankar om religionskunskapsundervisningen. Ett material som genom undervisningen
bekräftar och underbygger de felaktiga myter som finns i samhället, både bland muslimer och
svenskar, leder inte till ett mer mångkulturellt samhälle. Snarare torde ett sådant material
enbart befästa dessa myter än mer. Den tolkning jag gör av mitt undersökta material är att
läroböckerna har endast tagit bort myten om den våldsamme muslimen, men myterna om hur
muslimer är i sitt utövande av religionen kvartstår. Dock ska det sägas att det kan finnas en
viss färgning av mitt resultat eftersom jag till viss del inte haft tid eller utrymme till att gå
igenom allt det material som Härenstam gått igenom. Min undersökning bygger på
Härenstams slutsatser om det äldre materialet och det är möjligt att jag inte kommit fram till
samma resultat eller slutsatser. Till viss del har vi också tittat på olika sorters material,
eftersom Härenstam undersökt mer material från grundskolan och jag bara undersökt material
från gymnasiet.
För att knyta an till Nordgrens diskussion om identitetsskapande genom berättelser så bidrar
läroböckerna till att skapa kategorin ”muslim” som inte passar in på de muslimska barn som
sitter i skolbänken. Även om man lagt ner mycket tid och tanke åt att förklara de områden där
det kan uppstå stora konflikter (till exempel i översättningar av begreppen och om islam som
fredlig religion) så presenteras aldrig vardagslivet för en muslim. Att vara sekulär muslim
verkar vara omöjligt och de muslimer som finns i klassrummet får väldigt sällan vara med att
skapa sin egen identitet eller påverka det innehåll som finns i läromedlen. Istället är det
läromedlen som skapar deras identitet, hand i hand med bilden i media. Tittar vi på Ingela
Korsells undersökning verkar det dock hoppfullt. Där antyds det att läroböckerna är ett
komplement till annat läromedel i klassrummet. Detta skulle i så fall betyda att den
exponering som eleverna får av denna något ofullständiga bild av islam skulle bli mindre. Det
faktum att eleverna också verkar ha en mindre främlingsfientlig hållning till islam eller andra
folkslag är också ett tecken på att läroböckerna inte påverkar i allt för stor grad. Men
samtidigt ligger det en poäng i det konstaterande som Integrationsverket gör när det är oroade
34
över att bilden i läroböckerna inte förändrats nämnvärt. Dock pekar min undersökning på att
detta är något som håller på att förändras och att de finns en vilja hos författarna att ge en mer
nyanserad bild av en väldigt komplex religion.
Sammanfattning
I min uppsats har jag tittat närmare på hur islam presenteras i läromedel från 2001 och framåt.
Årtalet har valts eftersom det var då terrordåden mot World Trade Center gjordes och
förändrade till stor del relationerna mellan västvärlden och arabvärlden. I min uppsats tittar
jag närmare på läroböcker för religionskunskap för gymnasiet. Materialet har analyserats med
hjälp av en kvalitativ metod, en kvantitativ metod i form av textanalys och en bildanalys.
Detta har gjorts med utgångspunkt från Edward Saids teorier om orientalism och hur detta har
skapat en strukturell bild av kategorin ”muslim” genom enkla påstående om beteende och
utseende. I min undersökning har jag kommit fram till att islam och muslimer presenteras på
ett mer nyanserat sätt än tidigare. Exempelvis lyfts den fram som en religion som baseras på
fred och medmänsklighet. Samtidigt finns det brister i resonemanget och religionen beskrivs
oftast genom ett utifrånperspektiv snarare än ett inifrånperspektiv. De bilder som används i
materialet är till stor del ett bildmaterial som också skapar kategorin ”muslim” utifrån
exotiska bilder och platser, samt en annorlunda klädsel. Muslimen är inte längre den
våldsamma terroristen i samma utsträckning som förr, men är fortfarande inte en del av
västvärlden.
35
Litteraturförteckning
Tryckta källor
Alm, Lars-Göran, Religionskunskap för gymnasiet: kurs A, 2., rev. uppl., Natur och kultur, Stockholm,
2002
Appelros, Erica, Hornborg, Anne-Christine & Röcklinsberg, Helena, Din tro eller min?:
religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 2006
Bok-och-webb religionskunskap A, 1. uppl., Bok & webb i Göteborg, Västra Frölunda, 2003
Björlin, Ola, Människan och tron: [religionskunskap kurs A], 1. uppl., Bonnier utbildning, Stockholm,
2003
Björlin, Ola & Jämterud, Ulf, Under samma himmel. Religionskunskap för gymnasieskolan, 1. uppl.,
Sanoma Utbildning, Stockholm, 2013
Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Acta
Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993
Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif, Söka svar: religionskunskap kurs A, 1. uppl., Liber,
Stockholm, 2005
Referenslitteratur
Berg, Magnus, Hudud: ett resonemang om populärorientalismens bruksvärde och världsbild,
Carlsson, Stockholm, 1998
Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och framväxten av politisk islam, Leopard,
Stockholm, 2005
Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2001
Hill, Johana. Bilder av islam – En analys av bilder av islam i läromedel för grundskolans tidigare år.
Examensarbete, Malmö Högskola, 2010.
Korsell, Ingela, Läromedel: det fria valet? : om lärares användning av läromedel, 1. uppl., Liber,
Stockholm, 2007
Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det
mångkulturella Sverige, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet], Diss. Karlstad :
Karlstads universitet, 2006
Otterbeck, Jonas, Islam, muslimer och den svenska skolan, Studentlitteratur, Lund, 2000
Rasism och främlingsfientlighet i Sverige: rapporter och delstudier om rasism och främlingsfientlighet
i Sverige 2004, Integrationsverket, Norrköping, 2005
Said, Edward W., Orientalism, [Ny utg.], Ordfront, Stockholm, 2000
36