Den nya skollagen

Den nya skollagen

Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman
Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur
och logik
Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens
tillkomst.


Systemförändringar i nya skollagen

Gemensam reglering oavsett huvudman – lika villkor för
fristående och kommunala verksamheter

Förskolan en egen skolform
Förskolan och skolväsendet

1998 flyttades bestämmelserna om barnomsorg i princip
oförändrade till skollagen.

1998 fick förskolan en egen läroplan (lpfö 98)

2002 infördes maxtaxa i förskolan

2003 införs allmän förskola

2009 barnomsorgspeng m.m. prop. 2008/09:115

2010 blir förskolan en skolform i den nya skolformen
Prop. 2008/09:115

Allmän förskola även för treåringar

Hemkommunen ansvarig istället för vistelsekommun

Rätt för barn att tas emot i förskolan i annan kommun än
hemkommunen om barnet på grund av sina personliga
förhållanden har särskilda skäl
Övergripande mål

Förskolan omfattas av skollagens portalparagrafer
- Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Barn och elever ska ges stöd och stimulans
så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ( 1 kap. 4 § skollagen 2010:800)
- Mer fokus på utveckling och lärande
Övergripande mål

Likvärdig utbildning
- Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje
skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas
( 1 kap. 9 § skollagen).
- Likvärdig betyder inte likformig. Målen kan nås på olika sätt men
kvaliteten ska vara lika hög oberoende av var i landet verksamheten
bedrivs.
Centrala begrepp

I 1 kap. 3 § definieras ett antal centrala begrepp: elev, enskild,
fristående skola ( förskola och fritidshem), förskole- och skolenhet,
undervisning och utbildning

Undervisning är målstyrda processer under lärares ledning som
syftar till inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån
bestämda mål

Konfessionella inslag får inte förekomma inom undervisning, endast
inom utbildningen i övrigt och endast vid fristående verksamheter.
Barnets bästa

Särskild paragraf om barnets bästa ( 1 kap. 10 §)

I all utbildning m.m. enligt lagen ska barnets bästa vara
utgångspunkt.

Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas.

Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder
och mognad.
Ledningsansvaret

Som en konsekvens av att förskolan blir en skolform behöver
ledningsansvaret regleras.

Begreppet förskolechef införs i lagen med i princip samma
befogenheter och samma behörighetskrav som en rektor

En person kan vara både förskolechef och rektor

En förskolechef kan leda flera förskoleenheter men en enhet kan
aldrig ha mer än en förskolechef

Nya möjligheter för rektor/förskolechef att delegera i den nya
skollagen
Lärarbehörighet

Hårdare krav på att förskollärare ska ha en utbildning
avsedd för den undervisning de ska bedriva.
- det är förskollärare som har ansvaret för undervisningen i förskolan.
Förskolläraren ska leda undervisningen och har ansvaret för
innehållet
- Förskolläraren ska ha en specifik utbildning inriktad mot yngre barn
Lärarbehörighet

En förskollärare ska benämnas lektor om han eller
hon:
- avlagt minst lic.examen inom ett område som omfattas av förskolans
uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen och,
- under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat
pedagogisk skicklighet
Lärarlegitimation

Regeringen beslutade den 7 oktober 2010 om en
proposition (2010:11:20) med förslag till lärarlegitimation

Kravet på legitimation ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1
juli 2012

Övergångsregler fram till 2015
Lärarlegitimation

Endast den som har legitimation som lärare eller
förskollärare och är behörig för viss undervisning ska få
bedriva undervisning

En legitimerad lärare eller förskollärare ska enligt
huvudregeln ha ansvar för den undervisning som han
eller hon bedriver.
Lärarlegitimation

Statens skolverk ska pröva frågor om meddelande av
legitimation.
Legitimation ska efter ansökan meddelas en lärare eller
förskollärare som,
- har avlagt en behörighetsgivande examen,
- med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod
om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning
som i huvudsak svarar mot examen och
- i övrigt är lämplig att bedriva undervisning.
Lärarlegitimation

Introduktionsperiod med stöd av mentor
- största möjliga matchning

Ansökan om legitimation
- till ansökan ska fogas yttrande om lämplighet från rektor/förskolechef
- Skolverket får ta ut avgifter

Varning/återkallelse
- Lärarnas ansvarsnämnd kan utfärda varning vid oskicklighet m.m.
- återkallelse kan ske vid grov oskicklighet m.m.
Lärarlegitimation

En legitimerad lärare som genom vidareutbildning blivit
behörig för att få undervisa i ytterligare verksamheter,
skolformer, årskurser eller ämnen och i övrigt är lämplig
att bedriva undervisningen, ska efter ansökan till Statens
skolverk få sin legitimation kompletterad.
Gäller även lärare och förskollärare som fått en
speciallärarexamen
Undantag från krav på leg.

En lärare/förskollärare som inte har legitimation eller är
behörig får bedriva undervisning,

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation
som har legitimation och behörighet för att bedriva viss
undervisning,
eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna
eller barnen.
En sådan lärare eller förskollärare ska vara lämplig att bedriva
undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en
utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.



Personen ska få bedriva undervisning under högst ett år i sänder.
Barns utveckling mot målen

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt
enligt utbildningens mål ( 3 kap. 3 §)

Tydligare fokus på att barnen har en rätt att utvecklas så långt som
möjligt mot utbildningens mål.
Kvalitetsarbete

Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner
(samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort.

Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska
dokumenteras
Inflytande

Allmän bestämmelse om rätt till inflytande över
utbildningen för barn och elever

Krav på forum för samråd vid varje förskole- och
skolenhet
Anmälningsplikt

En anmälningsplikt införs för
förskolechef/rektor,förskollärare/lärare och annan
personal vid misstanke om kränkande behandling enligt
skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen
(2008:567).
Arbetsmiljön i förskolan

Arbetsmiljölagen gäller inte för barn i förskola (eller
elever i fritidshem)

Enligt den nya skollagen ska huvudmannen se till att
barngrupperna har en lämplig sammansättning och
storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
Tillsyn av verksamheten
Skolinspektionens tillsyn förstärks

Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen

Utökade sanktionsmöjligheter

Strävan efter att så långt som möjligt ha lika
sanktioner för kommunala och fristående huvudmän.
Modersmålsstöd

Bestämmelser om modersmålsstöd förs upp från Lpfö till
skollagen.

Förskolan ska medverka till att barn med annat
modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både
det svenska språket och sitt modersmål

Motsvarande bestämmelse även för förskoleklassen
Ändringar i Lpfö

Utgångspunkter
-den förstärkning av förskolans pedagogiska uppdrag som pågått i
drygt 10 år ska fortsätta.
- förskolans potential att stimulera barns utveckling, kreativitet och
lärande har inte tagits tillvara fullt ut
Ändringar i Lpfö

Utgångspunkter
- Förtydligade mål i vissa avseenden och vissa kompletteringar
- Ingen ny läroplan
- Förskolans uppdrag med en pedagogik där omvårdnad, fostran och
lärande bildar en helhet kvarstår.
- Normer och värden som anges i läroplanen är oförändrade
Ändringar i Lpfö

Förtydligade mål avseende
- barns språkliga och kommunikativa utveckling
- barns matematiska utveckling
- naturvetenskap och teknik
Nytt avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling
Nytt avsnitt om förskolechefens ansvar
Riktlinjer till personalen riktar sig dels mot förskollärare,
dels mot alla som arbetar i arbetslaget
Barns språkliga och kommunikativa
utveckling
Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att
leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra,

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner, och

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Barns matematiska utveckling

Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning,
tid och förändring,

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera
över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.
Naturvetenskap och teknik (1)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för
hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,
liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer
och fysikaliska fenomen
Naturvetenskap och teknik (2)

Förskolan ska sträva mot att varje barn

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa
frågor om och samtala om naturvetenskap,

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen samt utforska hur
enkel teknik fungerar, och

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av
olika tekniker, material och redskap.
Uppföljning m.m. (1)

Förskollärare ska ansvara för

att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt
dokumenteras, följs upp och analyseras

att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur
läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,

att verksamheten i sin helhet följs upp och utvärderas,

att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns
förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena
Uppföljning m.m. (2)

att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar
används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt
barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden
kritiskt granskas, och

att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det
systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans
kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Uppföljning m.m. (3)

Arbetslaget ska

kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera
varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan
tilgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med
läroplanens mål och intentioner,

använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger
skilda kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och
lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns
förändrade kunnande inom olika målområden,
Uppföljning m.m. (4)

dokumentera, följa upp och analysera
 kommunikation och samspel med och mellan barn, barns
delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen
upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,
 hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom

dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
 barns delaktighet och inflytande i dokumentation och
utvärderingar, och
 föräldrars inflytande i utvärderingar.
Förskolechefens ansvar (1)

systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och
utveckla verksamheten,

det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av
förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda
barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet,

förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande
gynnas,

förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra
miljö och material för utveckling och lärande,
Förskolechefens ansvar (2)

verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den
hjälp och de utmaningar de behöver,

upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans
handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av
diskriminering och kränkande behandling,

formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas

samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet
personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för
att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Riktlinjer för personalen

dels förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet
med målen i läroplanen,

dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i
förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska följa de
normer och värden som anges i förskolans läroplan och
bidra till att förskolans uppdrag genomförs.