NORMER OCH VÄRDEN
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet
mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och
aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
UR SKOLLAGEN 2010:800, kap 4
Inledning..................................................................................................................................... 5
Diskussion .................................................................................................................................. 5
Slutsatser .................................................................................................................................... 6
Det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet bör inrikta sig på:................................................ 6
Med anledning av revisionen: ................................................................................................ 6
Rapportering och uppföljning ............................................................................................ 6
Att följa ärenden över tid ................................................................................................... 7
Summering och värdering av mallar för dokumentation.................................................... 7
Elevnivå.............................................................................................................................. 7
Forskningsperspektiv på normer, värden och likabehandling.................................................... 8
Att hitta ”best practice” .......................................................................................................... 8
Normer och normkritik........................................................................................................... 8
Normkritisk pedagogik – är det inte bra nog att vara tolerant?.......................................... 9
Revisionsgranskning ................................................................................................................ 10
Data .......................................................................................................................................... 11
Brukarenkäter ....................................................................................................................... 11
Vårdnadshavare ................................................................................................................ 11
Elever år 3, 5 och 8........................................................................................................... 11
Hälsosamtal, ELSA redovisning .......................................................................................... 12
Trivsel i skolan ................................................................................................................. 12
Arbetsmiljö i skolan ......................................................................................................... 13
Relationer i skolan............................................................................................................ 14
Hälsosamtalet – djupare analys ............................................................................................ 15
Trivsel på skolan .............................................................................................................. 15
Arbetsmiljö på skolan....................................................................................................... 15
Relationer på skolan ......................................................................................................... 15
Inledning
På huvudmannanivå ska ett systematiskt kvalitetsarbete äga rum och detta ska dokumenteras.
Denna rapport är en del i detta arbete och följer bildningsnämndens beslut om att
dokumentationen ska ske under året i fyra delrapporter. Fokus i rapporten är normer och
värden. Rapporten ska beskriva hur väl verksamheten klarar att förverkliga det nationella
uppdraget avseende normer och värden. Rapporten ska uppmärksamma mönster och
variationer och trender samt pröva likvärdigheten inom verksamheten. Rapporten används
som underlag för politiska beslut om mål och budget samt andra prioriteringar inom
nämndens ansvarsområde.
Diskussion
Slutsatser från forskning och granskningar har fått genomslag i praktiken i Hammarös
förskolor och skolor. Inget program mot mobbning används till sin helhet. När förskolechefer
och rektorer beskriver enhetens arbete inom normer och värde är det i första hand främjande
insatser som beskrivs. Hänsyn tas till enhetens förutsättningar och arbetet präglas av
systematik och delaktighet. Enheternas beskrivningar stämmer väl med de insatser som
Skolverket (Skolverket 353:2011) lyfter fram som särskilt betydelsefulla. Alla skolor har
antimobbningsteam eller motsvarande, samtliga har rutiner för att åtgärda, följa upp, bearbeta
och ge stöd åt berörda. Genom likabehandlingsplanens årliga revidering utvärderas arbetet
och nya mål sätts upp, samtliga enheter beskriver hur skolan tar ansvar för uppsikt under
raster och aktivt ingriper när ton eller handlig mellan elever kan såra någon. Det ger goda
resultat. Både bemötande, trygghet och förtroende skattas högt av vårdnadshavare och elever i
Hammarö kommun. Skolan pekar ut enskilda tillfällen då värdegrundsarbetet är särskilt
prioriterat medan förskolan och fritidshemmet beskriver hur värdegrundsarbetet genomsyrar
arbetet som helhet.
Rektorer och förskolechefer drar slutsatser om det fortsatta arbetet och konstaterar att
likabehandlingsplanen måste hållas mer levande i flera fall. Det är viktigt att prioritera
värdegrundsdiskussioner på gemensam mötestid. En skola pekar på vikten av att omfatta
relationer via SMS och sociala medier i enhetens kartläggningar.
Flera rektorer varnar för att dra förenklade slutsatser om verksamheten av svaren i
kartläggningar. Goda resultat i enkäter garanterar inte goda relationer i praktiken. Det finns en
norm om vara social och ha kompisar vilket kan göra att eleverna undviker att synliggöra ett
utanförskap.
Eftersom värden i undersökningar är så goda krävs det en fördjupning i statistiken ifrån
Hälsosamtalen för att upptäcka variationer och utvecklingsområden. Det är först när vi
granskar enbart svaren ”stämmer mycket bra” som skillnader på skolnivå uppstår. När vi
granskar resultaten utifrån enbart det högsta svarsalternativet ser vi att variationen mellan
skolorna är störst i fråga om arbetsro och uppfattningen om vänliga elever på skolan. Vi ser
ett samband mellan trivsel, känslan av lugn inför skoldagen och vänliga vuxna på skolan.
Svarsmönstren i dessa tre frågor följer varandra och enheter som lyckas inom det ena området
lyckas också med det andra. Den största likvärdigheten rör vänner och om lärarna lyssnar på
eleverna.
Kommunens revision har påtalat ett antal utvecklingspunkter vad gäller nämndens styrning av
arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. I flera fall hade nämnden redan tagit
beslut om ändringar, i annat fall återstår beslut för att nämnden ska fullgöra sitt
huvudmannauppdrag. Vilka beslut som återstår och vilka som redan är tagna redovisas under
rubriken slutsatser.
Enligt revisionen bör elevernas delaktighet förbättras. Det motsägs delvis av elevernas svar på
frågan om delaktighet. Eleverna själva uppfattar att de har stor delaktighet, i årskurs 4 och 7
svarar 98% av eleverna att de upplever delaktighet i skolan. I kommunens egna brukarenkäter
är siffrornas värden lägre.
Läroplanen nöjer sig med utvecklingen av ett toleransperspektiv medan kommunens förskolor
och skolor genom att bekanta sig med forskning inom området har ambitionen att utveckla ett
normkritiskt perspektiv. Sannolikt är det ett arbete som kräver långsiktighet och uthållighet.
Normer skapas och återskapas i samhället i stort. Förskolan och skolan blir en liten del av
detta system men har samtidigt stor påverkan på framtida samhällsutveckling. Lyckas man
ifrågasätta normer och vidga cirkel för vad som betraktas som normalt har ett viktigt steg till
ett öppnare demokratiskt samhälle tagits.
Slutsatser
Det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet bör inrikta sig på:
•
•
•
•
•
Att fortsätta med och utveckla relationsskapande insatser mellan vuxna och
barn/elever samt mellan barn i förskolan och mellan skolans elever.
Att utveckla ett mer normkritiskt arbetssätt genom fördjupad kunskap inom området
normer och värden.
Sprida goda exempel mellan enheterna, särskild vikt bör läggas på man skapar
delaktighet bland barn och elever i arbetet med normer och värden.
Att utveckla elevernas arbetsro så att skillnader mellan skolorna minskar.
Bevaka barns och elevers benägenhet att påtala för vuxna på skolan om kränkningar
förekommer.
Med anledning av revisionen:
Rapportering och uppföljning
Nämnden har fattat beslut om att alla fall av kränkande behandling och diskriminering ska
rapporteras till nämnden. En särskild blankett ska användas för rapportering ärenden.
Rapporteringen sker vid två tillfällen för varje ärende, dels när ärendet upptäckts och
rektor/förskolechef på delegation fattat beslut om att starta en utredning. Dels när utredningen
är avslutat och rektor/förskolechef fattat beslut om åtgärder. Två fasta punkter för denna
rapportering är tillagda på nämndens dagordning med anledning av detta beslut. Beslutet finns
dokumenterat i mötesprotokoll och underlag för detta beslut är förvaltningens tjänsteskrivelse
där rutinen beskrivs och rektor/förskolechefs ansvar enligt delegationen förtydligas.
Att följa ärenden över tid
Genom att alla ärenden rapporteras vid två tillfällen får nämnden god kunskap om i vilken
omfattning och av vilken art kränkningar förekommer. För att närmare kunna följa hur
arbetet med ärenden sker föreslås nämnden fatta beslut om att dokumentationen ska ske på
den gemensamma mall för dokumentation som förvaltningen tagit fram. Dokumentationen
kan med fördel biläggas den avslutande rapporteringen av ärendet.
Summering och värdering av mallar för dokumentation
Dokumentationen sker tre former.
• Likabehandlingsplanen. Enheterna använder idag olika struktur för planerna men alla
bedöms enligt granskningen fylla bestämmelsernas krav. Förvaltningen gör
bedömningen att arbetsinsatsen som skulle krävas för att skapa likadan struktur för
planerna inte är berättigad i förhållande till det mervärde som skulle skapas. Då inga
brister har hittats i planernas utformning eller innehåll föreslås dessa även
fortsättningsvis vara lokalt utformade.
• Vid rapportering till nämnden där har nämnden redan beslutat om enhetlig utformning
via en särskild blankett.
• I dokumentation av händelser som utreds. Nämnden föreslås fatta beslut om att
denna dokumentation ska ske på den framtagna blankett och komplettera
rapportering enligt tidigare beslut. (Se punkten ovan om att följa ärende över tid)
Behov av kunskaper samt spridning mellan enheterna
Vid gemensamma analysträff för samtliga förskolechefer och rektorer har vi diskuterat frågan
om kunskapsbehovet. Flera har påtalat att det under de senaste åren varit ett stort fokus på
kunskapsuppdraget. Nya kursplaner, betyg och ämnesprov har styrt verksamhetens
uppmärksamhet. Men samtidigt erbjuder Skolverket utbildning inom värdegrund och
likabehandling (7,5p) på 15 universitet och högskolor i Sverige. Intresset har varit stort och
alla har inte fått plats. Lillängsskolans likabehandlingsgrupp har deltagit och de
rekommenderar alla att anmäla intresse för denna kurs. Den ger deltagarna i
likabehandlingsgruppen en fördjupad kunskap i aktuell forskning, bättre kunskap om den
egna skolan genom den undersökningsuppgift som deltagarna gör i kursens regi samt
kunskapspåfyllnad för samtliga på skolan genom den föreläsning som erbjuds på skolan i
utbildningens regi. Omgång två av denna utbildning sker nu och en förskolans
likabehandlingsgrupp deltar där. Med den takten kommer det att ta 10 år innan alla enheter
har erbjudits plats. Nämnden bör uppdra åt förvaltningen att undersöka möjligheter att
köpa denna utbildning för kommunens samtliga förskolechefer och rektorer samt
enheternas likabehandlingsgrupper. Detta skulle också skapa goda möjligheter att skapa
spridning av goda exempel mellan skolorna.
Elevnivå
Genom gemensamt analysarbete särskilt uppmärksamma goda exempel på hur eleverna
involveras och görs delaktiga skapas ett bra underlag för rektor/förskolechef att utveckla
former för delaktighet och inflytande i arbetet mot kränkande behandling. Elevers delaktighet
samt att öka benägenheten att berätta för vuxna bör vara ett prioriterat område i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Forskningsperspektiv på normer, värden och
likabehandling
Att hitta ”best practice”
Analysarbetet tar sin utgångpunkt i aktuella granskningar och rapporter. Skolverket har
genom ett flerårigt regeringsuppdrag granskat och utvärderat olika modeller eller program
mot mobbning. Syftet var att identifiera särskilt framgångsrika program. På den punkten
gjorde resultatet av utvärderingen regeringen besviken. Inget program visade sig fungera i sin
ensamhet även om delar av metoderna eller programmen var värdefulla.
Istället pekar utvärderingen på några förutsättningar som krävs för att få ett förebyggande
arbete att fungera. De mest grundläggande förutsättningarna för arbetet med att främja
mobbning är att arbetet bedrivs systematiskt, att det är förankrat på hela skolan och att
skolklimatet/skolkulturen präglas av samarbete och engagemang. Det förebyggande arbetet
bör utgå från den sociala strukturen på skolan istället för att ha fokus på
problemelever/problembeteenden.
Rekommendationen till skolorna blev att skapa sig en god kunskap om hur det ser ut på
förskolan/skolan och att välja insatser utifrån den kunskapen. I de olika programmen mot
mobbning finns vissa gemensamma insatser presenterade i olika grad. I Skolverkets rapport
lyfts följande insatser fram, som särskilt effektiva när det gäller arbetet mot mobbning:
• Förekomsten av antimobbningsteam
• Goda relationer mellan lärare och elever
• Att det finns rutiner för att åtgärda, följa upp, bearbeta och ge stöd åt de inblandade
• Att eleverna medverkar aktivt i arbetet
• Att uppföljning och utvärdering görs regelbundet
• Att man dokumenterar ärenden
• Fungerande rastvärdssystem
• Relationsfrämjande åtgärder mellan skolans elever
• Kända påföljder eller konsekvenser som blir följden av ett oacceptabelt beteende
• All personal har utbildning i området
• Skolregler finns som är framtagna tillsammans med eleverna.
(Skolverkets rapport 353:2011)
Normer och normkritik
Skolverkets utvärdering kunde alltså inte lyfta fram ett program för att förhindra mobbning
som fungera i alla sammanhang utan hänsyn till enhetens förutsättningar. Däremot pekar både
den rapporten, andra rapporter och forskning på att trakasserier, diskriminering, mobbing och
andra kränkningar har sitt ursprung i de normer vi tillsammans konstruerar.
I de senast två undersökningarna som Skolverket gjort om diskriminering och
likabehandlingsarbete framgår det bland annat att en av de främsta orsakerna till trakasserier
är begränsande normer, till exempel heterosexualitet och svenskhet som norm, och att både
vuxna och barn är delaktiga i normskapandet (Skolverket, 2009)
Många antimobbningsprogram som granskats utgår från värderingsövningar och diskussioner
som handlar om att skapa förståelse och tolerans för dem som avviker i någon mening – ett
toleransperspektiv. Men enligt ett normkritiskt perspektiv bör vi snarare granska normen som
talar om varför någon är avvikande. De som befinner sig i en specifik norm tycks ha rätt att
uttala sig om dem som befinner sig utanför. Konsekvensen av att det finns begränsande
normer är bland annat diskriminering och känslor av utanförskap. (Skolverkets rapport
353:2011)
Normen på de flesta skolor verkar vara: Flickor och pojkar betraktas som olika och
komplementära och eleven är svensk, vit, heterosexuell samt saknar religiös tro. Familjen har
inte svårt med ekonomin och barnet är ”lagom” när det gäller kropp, kläder och utseende. Om
barnet/eleven faller utanför normen från mer än en av dessa faktorer ökar risken för
kränkningar. (Skolverkets rapport 326:2009)
”Normmedvetenhet hos oss som arbetar i skolan är en nödvändig utgångspunkt när man
arbetar med likabehandling.” (Normkritiska perspektiv (Elmroth m.fl))
I rapporten Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Beskriver Skolverket att grunden till
trakasserier och kränkande behandling mellan eleverna har samband med normer i
verksamheten och i samhället i stort. Trakasserier och kränkningar sker sällan av en enda
anledning utan i skärningspunkten mellan kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,
funktionshinder, religion och av andra skäl som faller under rubriken kränkande behandling,
bl.a. materiella resurser och utseende. (Skolverkets rapport 326:2009)
Normkritisk pedagogik – är det inte bra nog att vara tolerant?
En normkritisk pedagogik bygger alltså på tanken om att normer går att förändra genom att vi
medvetandegör dem, problematiserar och ifrågasätter dem och utmanar den idé som den
bygger på. Ojämlika maktförhållanden kan endast ändras om vi som verkar i skolan blir
medvetna om hur vi själva tänker/förstår. I likabehandlingsarbetet bör vi arbeta mer utifrån
frågorna ”Varför uppstår kränkningen?”, ”Vilka normer kommer till uttryck på vår skola?”
istället för att behandla symtomen.
Det traditionella sättet att tänka på är att skapa tolerans för olikheter. Men hela
toleransperspektivet bygger på att vi först har identifierat dem vi ska tolerera och vilka som
ska tolerera någon. Syftet är att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för
diskriminering och kränkande behandling Det är ett tankesätt som är starkt förankrat och till
och med kan spåras i lagstiftning och det statliga uppdraget:
”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste
bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” (Lgr 11)
Ett normkritiskt perspektiv fokuserar istället på de som utsätter andra för kränkning. Genom
att arbeta med de som utsätter och grunden för varför de gör de skapas istället ett
sammanhang där förra avvikelser framträder och fler likheter istället tonar fram. Det kräver
att strukturer för makt prövas. Arbetet mot kränkningar blir i ett normkritiskt perspektiv mer
värdeladdat och präglas mindre av rutiner och åtgärdsplaner.
•
Vilka privilegier/fördelar tilldelas dem som anses passa in i normen?
• Vilka nackdelar får de elever som inte vill eller kan leva upp till normerna som finns?
(Lika rättigheter i skolan (DO))
Toleransperspektivet å andra sidan riskerar att befästa normer.
Revisionsgranskning
Kommunens revision har beställt en granskning av om nämnden genom styrning av arbetet
mot kränkande behandling och diskriminering säkerställer att arbetet sker i enlighet med
berörda lagar.
Revisionen konstaterar att nämnden genom styrning säkerställt att arbetet mot kränkande
behandling och diskriminering i enlighet med gällande lagstiftning. Däremot har nämnden
inte säkerställt att rapporteringen till nämnd och uppföljning av ärenden sker enligt gällande
lagstiftning.
Revisionen uppmanar nämnden att se över verksamhetens behov av kunskaper för att stärka
likabehandlingsarbetet och spridning av kunskaper mellan skolorna.
Nämnden uppmanas att följa dokumentationen av ärenden över en tid för att skaffa sig
uppfattning av hur ärenden utvecklas samt ta initiativ för att öka benägenheten att
dokumentera ärenden.
Revisionen påtalar att nämnden bör vara uppmärksam på att elever inte alltid berättar för
vuxna om kränkningar samt att elevernas delaktighet i likabehandlingsarbetet bör stärkas.
Data
Brukarenkäter
Vårdnadshavare
4
3
Förskola
Fritids
2
F-3
år 4-6
1
år 7-9
0
Bem ötande
trygghet
förtroende
Elever år 3, 5 och 8
4
3
2
Elever år 3
1
Elever år 8
0
Elever år 5
Bem ötande
trygghet
hänsyn till
åsikter
Hälsosamtal, ELSA redovisning
Trivsel i skolan
Arbetsmiljö i skolan
Relationer i skolan
Hälsosamtalet – djupare analys
För att upptäcka variationer och utvecklingsområden har vi granskat enbart svaren ”stämmer
mycket bra”. Där kan vi hitta skillnader på skolnivå, som ger oss underlag för vidare
diskussion.
Trivsel på skolan
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Hallersrud
Mörmo F-6
Götetorp
Lillängen
Hammarl. F-6
Mörmo 7-9
Hammarl. 7-9
Lugn inför
Trivsel
Arbetsmiljö på skolan
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Hallersrud
Mörmo F-6
Götetorp
Lillängen
Hammarl. F-6
Mörmo 7-9
Hammarl. 7-9
Arbetsro Lärarna
lyssnar
Relationer på skolan
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Hallersrud
Mörmo F-6
Götetorp
Lillängen
Hammarl. F-6
Mörmo 7-9
Hammarl. 7-9
Har vänner
Vänliga vuxna Vänliga elever
