UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för molekylärbiologi
Laborationshandledning
Blodsocker
Biomedicinsk vetenskap II för receptarier, Vt-11
Laborationsassistenter:
Christopher Andersson
Maria Liljeqvist
Sofie Ekestubbe
Undersökning av blodsockrets variation efter kolhydratintag
Bakgrund:
Människokroppen kan bara absorbera monosackarider som glukos, fruktos, galaktos och
mannos. För att vi ska kunna ta tillvara näring som kommer in i kroppen i form av längre
kolhydratkedjor (oligosackarider och polysackarider) sker en nedbrytning av dessa till
monosackarider. Den viktigaste monosackariden i människokroppen är glukos.
Koncentrationen av glukos i blodet är noga reglerat och varierar med näringsintaget.
Fastevärdet ligger på cirka 3,3-5,6 mmol/L. För lågt blodsocker/blodglukos, hypoglykemi,
orsakar medvetandesänkning och till slut koma som ett resultat av hjärnans höga glukoskrav.
Hög blodglukos, hyperglykemi, orsakar i sin tur i sin mest extrema form det livshotande
tillståndet ketoacidos med för lågt pH. Glukoshalten i blodet regleras framförallt med hjälp av
insulin och glukagon som utsöndras från bukspottkörteln. Insulinet leder till att upptaget av
glukos in i cellerna ökar (framför allt muskler och fett), men insulinet minskar även glykogen
nedbrytningen i levern. Förhöjd blodsockerkoncentration under lång tid, som sker vid
exempelvis diabetes, kan leda till allvarliga skador på kroppen genom bland annat
hyperglykosilering med småkärlssjuka (mikroangiopatier) som i förlängningen orsakar bland
annat polyneuropatier (känselbortfall) och njursvikt. Den vanligaste typen av diabetes är typ
2-diabetes. Vid denna sjukdom sker en gradvis sänkning av känsligheten för insulin vilket
leder till att upptaget av glukos från blodet in i cellerna minskar samtidigt som det sker en
ökad produktion av glukos i levern. Typ I diabetes är att betrakta som en autoimmunsjukdom
med kroppsegna antikroppar mot de insulinproducerande celler i bukspottkörteln som leder
till en brist på insulin. Diabetes ökar i världen och är ett av våra stora folkhälsoproblem.
Syfte:
I den här laborationen kommer vi att undersöka hur koncentrationerna av blodsocker varierar
efter intag av kolhydrater i olika former. Efter ett intag av en fastställd mängd polysackarider
kan man följa blodsockerhaltens variation med tiden. I laborationen görs en jämförelse av
blodsockerförändring vid intag av mono- eller polysackarider.
Laborationen har tre delfrågor som ni skall besvara genom att sammanställa all information ni
får ut under er laborationsdag. Ni ska alltså ta in resultaten från era kurskamrater som gör
laborationen samma dag som ni och presentera en sammanfattande resultat- och
diskussionsdel. Med hjälp av litteratur, den här laborationshandledningen samt med era
resultat ska ni kunna besvara följande frågeställningar:
1) Förklara hur blodsocker varierar efter en blodsockerbelastning och varför? Diskutera
vad resultaten betyder. Studera speciellt grafernas utveckling över tiden.
2) Undersök hur nivåerna av blodsocker varierar efter de olika sorterna av socker som
intagits. Förklara eventuella skillnader. Var det förväntat?
3) Skiljer sig det mycket mellan er som individer? Diskutera.
Material:
Blodprovtagningsutrustning för kapillärprov med hjälp av mikrolansett.
Kit för bestämning av blodsockerkoncentration
2
Allmän laboratorieutrustning (pipetter, spektrofotometer, centrifuger m.m.)
Utförande:
40 g kolhydrat/m2 intas av försökspersonerna (FP). Beräkna hur många gram pasta respektive
glukos som försökspersonen ska äta. Beräkningen av kroppsarean görs enligt du Bois formel:
M2 = (W0,425 x H0,725 x 71,84)/10000
M2 = kroppsarea (m2)
W = vikt (kg)
H = längd (cm)
Ex. ”Frukost”:
Äpple med skal/banan
Glukos + måltid
Godis Sockerbitar
Coca Cola
Kolhydrater per 100g
12,4/21,8 g
100g
86g
10,6g per 100mL
Alla försökspersoner bör ha fastat i tolv timmar när blodprovet för fastevärde tas (ni får dricka
vatten men ej kaffe eller te OBS inget socker). Varje försöksperson intar sedan den mängd
”frukost” som är bestämd på så kort tid som möjligt.
Bestämningen utnyttjar ett par enzymkatalyserande reaktioner vilka ger en färgad slutprodukt.
Lösningens färgstyrka, dvs. ljus absorbansen, är proportionell mot glukoshalten. För att
undvika störningar i analysen tillsätter man en fällningsreagens och centrifugerar bort bl a
blodkropparna, innan man tillsätter glukosreagenset. NADH har ett absorptionsmaximum vid
340 nm. Denna absorption orsakas av dihydropyridinringen. NAD+ däremot saknar absorbans
vid 340 nm. Detta medför att när NAD+ omvandlas till NADH ökar absorbansen
vid 340 nm.
Hexokinas
Glukos + ATP → G-6-P + ADP
G6P-Dehydrogenas
G-6-P + NADP+ → glukonat-6-P + NADPH + H+
För alla FP gäller samma tider för provtagning. Innan födointag tas ett fastevärde, tidpunkt
”0”. Efter att sista tuggan svalts tas blodprov efter 15, 30, 60, 90, 120, 150 och 180 minuter
(med fastevärdet blir det totalt åtta prover). Alla prover sparas på is och analyserna körs efter
att alla provtagningar är klara.
Blodproven tas som ett kapillärprov med hjälp av mikrolansett. Torka av försökspersonens
fingertopp med sprit, stick hål och var noga med att torka bort de första bloddropparna.
Blodsockerprovtagning och analys:
Dra upp 50µl blod i ett kapillärrör och för ner blodet i ett eppendorfrör innehållande 500µl
0,33M perklorsyra. Töm kapillärröret mot insidan av röret utan att vidröra perklorsyran,
OBS! Att annars riskerar ni att kapillärröret täpps igen. Blanda genom att vända röret upp
och ner några gånger. Låt stå på is.
När alla proverna är samlade centrifugeras rören 10 min på 4000 rpm.
I eppendorfrör blandar ni sedan 1000µl glukosreagens samt 50µl av supernatanten (den
klara överfasen) från alla era rör med perklorsyra (åtta stycken totalt).
Blanda och låt stå 10 minuter i rumstemp.
3
Analysera proverna med hjälp av spektrofotometer (340nm).
Beräkna blodglukos koncentrationen enligt: 36,5 x Absorbansvärdet prov = [C] mmol/L
Tabell 1. Protokoll där ni kan fylla i era blodsockervärden.
Prov
Tid
FP1
Glukos
FP2
Pasta
FP3
Coca-cola
FP4
Potatis
FP5
Fett
0
15
30
Glukos
mmol/L
60
90
120
150
180
Tabell 2. Diagnostiska värden för nedsatt glukostolerans och diabetes mellitus
(Läkemedelsboken)
Redovisning av resultat:
I laborationsrapporterna ska ni svara på frågorna 1-3 som nämndes tidigare. Ni ska presentera
era värden i grafer, och det ska alltså vara värden från alla labgrupperna som laborerade
tillsammans med er den dagen (se till att ni tar del av alla gruppers resultat innan ni går för
dagen). Diskutera förväntade och/eller oväntade resultat. Ange eventuella felkällor och
avvikelser från laborationshandledningen. Försök att ta upp endast det mest centrala i er
bakgrund/introduktion. Försök att skriva rapporten kortfattad och relevant.
Lycka till!
4
