Tidens tecken

Tidens tecken
Eva Atle Bjarnestam
Bild 1 på bokens omslag: Den vita fjälltoppen. Studie från Schweiz, Anna Boberg (Erik Cornelius /
Nationalmuseum)
Ett berg på avstånd ser enhetligt ut, men på närmare håll består det av en mängd små bergslandskap.
Så är det med stilhistorien också. På nära håll ser man många olika stilar och trender samtidigt med
influenser från tidigare epoker, från främmande kulturer och då och då något mer nyskapande. (ur
Broby-Johansen, Vardagskonst - Världskonst)
Bild 2—12: ...
Författare
Eva Atle Bjarnestam
Förlag
Tidens tecken, Drängahuset HB
Tryck
Papper
Utgivningsår
2017
ISBN
Tidigare utgivning av
Eva Atle Bjarnestam:
De formade 1900-talet, Natur & kultur 2005, IKEA - design och identitet, Bokförlaget Arena 2009
Bild 1, 2
2
Innehållsförteckning
Hållpunkter
Vadå stilhistoria?
Timeline 8
Tidiga civilisationer
Form… konsten att se
Nationalsymboler
Folkkonst
Antiken
Populärkultur, del 1
Tidig medeltid
Medeltiden
Renässansen som epok
Blont hår
Om skönheten och fulheten
Hemmet, del 1
1600-talet
1700-talet
Hemmet, del 2
1800-talet
Nationalromantik
Att studera bilder
Hemmet, del 3
Hemmet med stort H
Mannens uniform
1900-talet
Våra 1900-talsikoner
Hemmet, del 4
Mätbara och omätbara…
Popkultur, del 2
Kvinnorna i designhistorien
I shop Therefore I am
Idén om ett kök
Stilar, mode, trender, design
En fråga om klass?
Antikviteternas historia
Hemmet, del 5
Summary
Mina hem i tidens spegel
Litteratur och källor
Bildförteckning
Ev. tillägg
sid.
6
10
18
20
22
25
32
34
44
53
59
60
62
64
69
77
80
87
96
104
105
106
107
129
135
136
148
154
156
159
161
164
168
172
176
178
179
183
202
3
Stilar
sid.
Timeline
Egypten
Mesopotamien m.fl.
Kelterna
Antiken, Grekland
Antiken, Rom
Germanerna/Djurornamentik
Bysantinska riket
Den islamiska expansionen
Romansk stil
Gotiken
Renässansen som stil
Barocken
Rokoko
Nyklassicism
Gustaviansk stil
Empir
Nystilar
Franska stilar
Engelska stilar
Amerikanska stilar
Jugend
Modernismen
Art deco
Översikt Sverige
Postmodernism
Modernism, postpostm..
Subkulturer och livsstilar
8
12
15
24
26
30
37
40
42
48
50
56
65
72
75
78
84
90
97
99
101
110
114
116
124
155
160
169
1900-talets stilar
1920-talets formgivning
1930-talets formgivning
1940-talets formgivning
1950-talets formgivning
1960-talets formgivning
1970-talets formgivning
1980-talets formgivning
1990-talets formgivning
2000-talets formgivning
109
120
123
133
139
145
151
153
157
163
Förord
4
Konsten att se
Efter en runda inom semiotiken och dess uppsättning facktermer för att se och tolka bilder
och en genom forskningen om populärkultur,
har jag ändå återvänt till den danske konstpedagogen Rudolf Broby-Johansen, som lärde ut
konsten att se i boken Vardagskonst världskonst. Citat från bokens inledning:
”Vi är omgivna av former från de mest skilda tider
och trakter. Några av våra bruksföremål är mycket
gamla. Saken lever längre än människan och formen återigen mycket längre än sakerna själva.
Tusen år är ingen ålder för en form. /…/
De bildade konstnärerna är på sätt och vis
mänsklighetens ögon. Och den anda som format
de yppersta konstverken kan också spåras i de
mest ringaktade dussinföremål i utseende./…/
Stilen är tidevarvets och folkets formskrift. Om
man kan tyda den, så kan man få tingen att tala.
Stilens historia är inte ett tråkigt schema över
mönster och ornament utan läran om människoandens synliga uttryck i det minsta och i det
största. /…/ Inte för att efterlikna dem och ännu
mindre för att imponera med namn och årtal, utan
att förstå den värld som vi fått i arv och som vi
verkar i. Det är inte så litet mera av färg och ljus i
den än många mullvadar tror. Och man behöver
inte nå ända till himlen för att plocka dess stjärnor.
Daggdroppen speglar dem.”
gärna sett att hon i stället hade berättat om
”landets öde, storpolitiken, kulturlivet, böcker,
tankar …” . Och det är
just detta historia handlar om av hävd och ohejdad vana. Kanske är det
som Dick Harrison uttrycker det att felet
mindre ligger hos forskningen än i den allmänna synen på historia,
att det är för jobbigt att tänka nytt.
En som tidigt knöt samman teoretiska begrepp
med egna vardagliga erfarenheter var John Stuart
Mill i Förtrycket av kvinnorna. Han blandade stort
med smått, något som kvinnor ofta gör, men som än
i dag ses med oblida ögon, inte minst i den akademiska världen.
Den lilla världen överlämnas till kvinnorna och
lämnas utanför historieböckerna. Arkeologin är annorlunda. Där är man hänvisad till materiella rester
och undersöker hur människor verkligen levde sina
liv.
Men det är det lilla livet i vardagen vi alla faktiskt lever! Och att …..
Bilden av hisorien—barockepoken!!
Men samme författare skrev också följande:
”Ett visst anlag för småskuren ordning och ängslig
konservatism gör det genom alla tider naturligt för
kvinnor att arbeta med omsorgsfullt utförda, noggranna och traditionella mönster.”
Som så många andra kunde han inte
konsten att se kvinnor
Agneta Horn var barnbarn till Axel Oxenstierna och dotter till Gustaf Horn, härförare under
trettioåriga kriget. Genom hennes dagbok får
man veta hur människor tänkte, kände och
behandlade varandra. Sven Stolpe ville knappt
ta i hennes ”obehagliga lilla skrift”. Han hade
5
Vadå stilhistoria?
När man delar in historien i epoker och stilar och
ger dem namn, är det värt att komma ihåg att dessa
hittats på långt senare och att de dessutom ändras
över tid.
Googlar man på stil hamnar man lätt i tyska
språkstilar eller bland typsnitt. "Funkis" används
dessutom numera för allt som har med funktionsnedsättning att göra. Och det blir ju inte lättare av
att olika stilar och epoker har fått olika namn inom
olika områden, som varierat i olika länder. Hade
det funnits ett adekvat uttryck på engelska hade jag
valt det. Man fastnar också lätt i voluter, balustrar
och karyatider och stil har associerats med ytlighet
och påklistrad dekor.
Jag har också valt att använda begreppet tecken. Man kan alltså se stilarna/tecknen som det intellektuella, kulturella och politiska uttrycket under
en viss period, en periods visuella kultur kanske
man kunde säga.
En svårighet är att så många ämnen/revir berörs, arkeologi, arkitektur, kultur och konst, historia, filosofi, etnologi och religionshistoria, naturvetenskap, teknik, ekonomi, psykologi, sociologi,
semiotik med flera. Och politik. Och idéhistoria.
Ett belysande exempel är att innan det fanns
skriftspråk är det arkeologerna som står för forskningen och med skriftspråkets uppkomst är det
historikerna; med olika angreppssätt och forskningsinriktning.
Hade jag börjat mina studier idag, hade jag nog
gått in för Cultural studies, kulturvetenskap, där
man studerar praktisk filosofi, historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap och visuell kommunikation i syfte att förstå sambanden mellan samhällsutveckling, idéer, litteratur och konst.
Och för att tolka och verkligen förstå andra tider och dess sätt att tänka och känna, skulle jag
vilja tillägga.
Orsaken till att jag delvis hänger fast vid begreppet stil, är att jag vill sätta in stilbegreppen i
ett sammanhang så att de inte bara blir intetsägande etiketter och att jag letar efter översiktlig,
tvärvetenskaplig kunskap. Men jag inser att jag
beträder minerad mark. Det verkar idag vara emot
allt vad forskning heter.
På 1950-talet skrevs det för gemene man mycket och intressant om tingen omkring oss, inte minst
av Ulf Hård af Segerstad, och design som då var
ett nymornat begrepp. Numera är det helt ute att
studera ting och föremål; i stället undersöker man
”processer i vilka betydelser skapas”. Möjligen
kommer Internet of Things att förändra en del, liksom digitaliseringen kommer att revolutionera
många vetenskaper.
Hur som helst, själva ordet stil kommer från
grekiska stylos och latinska stilus, en griffeltavla
att skriva på. Stilhistoria blir då varje tids skrivstil.
Man kan också tala om “the period eye” eller
”tidsandan”. Det är fascinerande att man kan se
tidens stil och även tidigare stilar i allt vi använder
varje dag, i redskap, i kläder och mode, i bilar och
mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och
tatueringar.
Tidens stil skrivs av alla och varje skrift är värd
respekt. Kan man tyda den och tolka tecknen, kan
man också förstå hur folk tänkte och levde – och
tänker och lever idag.
Programmet Stil i P1 blev utskällt till en början,
men har på ett förtjänstfullt sätt visat bredden i
begreppet och blivit ett av radions bästa kulturprogram. Stil får också återkomma i ordet livsstil,
men det har nästan övertagits av hälsoindustrin.
Hartvig Frischs Europas kulturhistoria i fyra
band är mastig, men frågan om vad kultur är ”kan
enklast besvaras så: Kultur är vanor i ordets allra
enklaste mening”. Lite mer komplexa vanor, habitus, beskriver den franske sociologen Pierre Bourdieu.
Det gav mig mycket att driva antikaffär i femton år. Det var ju egentligen då stilhistoria blev
aktuellt; att kunna tidsbestämma och beskriva
äldre möbler och föremål och tyda spåren i nutida
design. Ömsom konstgalleri och ömsom bosättningsaffär!
Ibland har jag sörjt över att jag aldrig läste
konstvetenskap eller blev arkitekt. Men jag har
funnit att det inte är så dumt att ha litteraturvetenskap och nordiska språk och till och med statskunskap med i bagaget. Och att vara bibliotekarie
6
äger.
Två arkitekter, har gått utanför arkitekturens
box och försökt svara på varför vissa hem är trivsammare än andra och vilka omätbara kvaliteter
det finns i bostäder, nämligen Witold Rybczynski
och Ola Nylander.
Ibland har jag undrat vad jag håller på med och
varför. Då har jag erinrat mig några händelser
som påverkat mig.
I New Foundland, besökte jag en gång ett litet
före detta fiskeläge (New Foundland är utfiskat)
och deras skolmuseum. På en vägg hängde en rad
skolfotografier. Det kunde ha varit min skolklass i
Trollhättan; likadana kläder, frisyrer och uppsyner. Vad var det som gjorde att vi såg så lika ut?
Samtidigt och på två olika kontinenter. Det har
förresten alltid roat mig att bläddra i fotografialbum och se tidens stil och tecken i varje bild.
I första klass reser jag mig mitt under lektionen och rusar ut, för nu har jag fått nog. Som
nästan svarthårig, hade jag länge känt att det var
nåt fel med alla ljushåriga prinsessor och nu upptäckte jag just i Kamratposten att Spara var ljus
och att Slösa hade svart stripigt hår. Jag kom heller aldrig på tanken, och ingen annan heller, att
jag något år skulle kunna vara klassens lucia. Däremot kan jag fortfarande med värme betrakta Lisbeth Åkerman på Rapport. Hon påminner mig om
Snövit; hon med hår svart som ebenholts.
Och då kommer vi in på symboler. Inte var det
några nationalromantiska målare i slutet på 1800talet som gjorde Sverige ”vitt” eller blont! Vi har
att göra med uråldriga symboler för solen och ljuset och godheten. Och symbolerna förs oreflekterat vidare.
Som ursvensk har jag alltid känt mig som en
svartskalle och jag har identifierat mig med indianer och Singoalla. I ett tredje minne, från Australiens mitt, sitter jag bredvid en gammal aboriginsk
kvinna/konstnär på den orangea jorden och målar
min berättelse. Efter det gick jag in i varenda butik och vartenda aboriginskt kulturcentrum och
betraktade betagen deras konst.
Två händelser som också påverkat mitt intresse för stilar och byggnadsvård, var när jag som
kulturchef i Håbo kommun på 1970-talet, tillsam-
mans med några andra kommunala tjänstemän, av
Ove Hidemark fick en redogörelse på plats för
restaureringen av Skokloster slott, detta magnifika
barockslott (bild 1); en redogörelse sprängfylld
med kunskap och glödande passion.
Något år senare användes för första gången på
300 år den ofullbordade salen (bild 2) längst upp i
slottet. Hantverkarna hade helt prompt lämnat sitt
arbete 1676, när budet kom att slottsherren Carl
Gustaf Wrangel hade dött. Kulturnämnden i Håbo
tillsammans med Rikskonserter och slottet arrangerade en konsert. Historiens vingslag ven över
mig, när jag som ansvarig nervöst väntade att
publiken skulle strömma till. Det gjorde den och
jag kan fortfarande höra Gunilla von Bahrs flöjt i
den stora ofullbordade salen.
Eva Atle Bjarnestam
"Man är aldrig nog exakt, nog enkel och nog djup."
Ivan Aguéli
Bild 1,2
7
Timeline
Nordisk bronsålder—500 f.KR.
Förromersk järnålder 500 f.Kr.—1 f.Kr.
Romersk järnålder 1 e.Kr.—400 e.Kr.
8
9
Tidiga civilisationer - vårt ursprung
De äldsta högkulturerna – flodkulturerna, vår civilisations vagga - nuvarande Syrien och Irak
Bild 1
Grunden till vår kultur i Västerlandet fick vi där tre
kontinenter, Afrika, Asien och Europa, möts, i nuvarande Mellersta Östern. Där utvecklades från ca
3500 f.Kr. flera så kallade högkulturer, i Egypten
vid Nilen och i Mesopotamien mellan Eufrat och
Tigris (bild 1).
Här var betingelserna i floddalarna goda för ett
rikt jordbruk. Man lärde sig bygga dammar och
bevattningssystem och man bedrev handel och utvecklade en centraliserad, skatteindrivande stat.
Och i en mer komplicerad ekonomi behövs bokföring och därför uppstod skrift. De äldsta bevarade
mesopotamiska skriftkällorna är fragment just från
bokföring.
På så sätt kom några av mänsklighetens rikaste
kulturer till – flodkulturerna. Floden var själva
livet och rikedomen. På samma sätt var det vid
floden Indus i Pakistan och Gula floden i Kina.
Man har lämnat efter sig tempel och skulpturer,
smycken och andra föremål och mycket finns bevarat genom skriftliga källor.
Det äldsta och mest kända, litterära verket är
Gilgamesh-eposet från Babylonien ca 2000 f.Kr.
Det handlar om den sumeriske fursten Gilgameshs
äventyr där texten är uppdelad på 12 lertavlor och
skriven med kilskrift (bild 2). I den elfte lertavlan
omnämns en översvämning, som tros ha inspirerat
till Bibelns syndaflod.
I sydöstra Europa var jordbrukssamhället också
livskraftigt flera tusen år före Kristi födelse. På
öarna i östra Medelhavet växte en rad handelskulturer fram. Egeisk kultur är ett samlingsnamn på
kulturerna på grekiska fastlandet, öarna i Egeiska
havet, på Kreta och i Troja.
Bild 2
10
Just nu bombas vårt ursprung sönder och samman.
Den islamiska staten, IS, har i Mosul i Irak och
Palmyra i Syrien med flera platser, förutom att ha
orsakat mänskliga tragedier, medvetet förstört
mångtusenåriga kulturarv, som ingår i Världsarven
och som anses vara av enastående betydelse för
hela mänskligheten.
Inom staden Mosuls gränser i norra Irak ligger
Nineve, en forntida stad i det gamla assyriska riket.
Det var här lertavlorna upptäcktes (föregående
sida). Arkeologiska utgrävningar har pågått under
hela 1900-talet.
Palmyra i Syrien, också en arkeologisk plats,
anlades av Kung Salomo och var hållpunkt för handeln på karavanvägen mellan Ostasien och medelhavskusten. IS har till exempel sprängt BaalShamintemplet (bild 1, bakgrundsbild), som var en
av de bäst bevarade helgedomarna från antiken. De
har också sprängt den romerska amfiteatern i Palmyra (bild 2). Unesco har kallat gärningarna för
krigsbrott och försöker också hejda illegal handel
med stulna kulturföremål.
Bild 1, 2
11
Det forntida Egypten lämnade efter sig ett stort
kulturellt arv. Många senare civilisationer har påverkats och inspirerats av de monumentala ruinerGamla riket 3500 f.Kr. - 2500 f.Kr.
na, konstföremålen och deras sociala och tekniska
landvinningar. Ett kännetecken på den egyptiska
Mellersta riket 2100 - 1600
kulturens höga utveckling var den långt drivna
Nya riket 1600 - 1000
arbetsfördelningen med till exempel präster, skriSentiden 1070 - 31
vare, hantverkare och bönder och så småningom
Romersk - bysantinsk tid 31 - 639 e.Kr. ett särskilt handelsstånd.
Egyptierna tog tingen nyktert och
”funktionellt". De var konservativa praktiker. ForNildalen har en mer samlad historia än Mesopotamen var strängt ordnad och reglerad precis som i
mien och var en stramt sammanhållen, centraldirideras feodala samhälle och i deras dagliga liv. Gegerad stat. All makt, gudomlig och mänsklig, samnom flera tusen år formades de allmängiltiga, elelades hos farao. Makten utövades av en hierarki av
ganta och till slut fulländade former, som påverämbetsmän och av en prästorganisation helt i fakade kommande stilar och som är i bruk och leraos tjänst. Hieroglyfkonsten tjänade detta härskarvande hos oss än i dag.
systems syften väl.
Från Egypten har vi fått grunderna för vår kulPerioden från rikets grundande 3100 f.Kr. tills
tur, hus av sten med fyra väggar, flyttbara möbler,
Alexander den store erövrade riket 332 f.Kr. brustolen, bordet, sängen, draglådan och obelisken.
kar delas in i många epoker med inte
mindre än 30 dynastier. Den 31:e dynastin var Alexander den stores efterföljare, den grekisktalande Ptolemeiska
dynastin.
Det var när greker och romare lärde
känna egyptiernas konst och statsmannaskicklighet, som den egyptiska
kulturen fick sitt största inflytande.
Egypten erövrades dessutom av araberna 639 och av ottomanerna 1517 och
löd alltså i många sekel under främmande herravälden; ändå påverkade
Egypten övriga världen, både söderut
mot Afrika och i hela medelhavsområdet.
Luxor var det forntida Thebe. Vid
ingången till templet står två statyer
kvar av Ramses II. Det står också en
rosa obelisk, som ursprungligen var ett
par (bild 1). Den andra skänktes till Paris 1835 och står vid Place de la Concorde.
Sfinxen och pyramiderna vid Giza är
berömda. Den äldsta och största är Keopspyramiden (bild 2).
Arvet från Egypten
12
Typiskt för egyptisk stil: Ordning, klarhet, elegans
Lotusblomman och papyrusväxten var vanliga motiv. Färgskalan var svart, rött och mörkt orange
samt gult, grönt och blått. 5000 år f.Kr. tillverkade
man keramik i former som vi fortfarande använder
och 2500 f.Kr. framställde man glas, pärlor till
smycken.
Egyptiernas gamla skriftsystem, hieroglyfer,
hade ersatts med ett modernare grekiskt alfabet
och fallit i glömska. Nästan tvåtusen år senare, vid
Napoleons fälttåg till Egypten kring 1800, hittades
en stenplatta i Rosetta, nära Alexandria; därför
kallad ”Rosettastenen”. Snart hade språkforskarna
löst hieroglyfernas gåta.
När den grekiske historieskrivaren Herodotos
besökte Egypten på 400-talet f.Kr. skrev han
”Nästan alla seder och bruk är tvärtemot andra
människors. Hos egyptierna sitter kvinnorna på
torget och köpslår medan männen är hemma och
väver.”
Att kvinnan hade en bättre ställning än till exempel i Grekland och Rom hade flera orsaker. Gudarna var androgyna. Kvinnor kunde läsa och
skriva och kunde dessutom utöva olika slags yrken. Barn fick namn efter båda föräldrarna. Kvinnan förfogade fritt över sin egendom och dottern
och sonen ärvde lika mycket. Man känner till åtminstone fem kvinnliga regenter. Den mest kända
var Hatshepsut som regerade i 20 år, från 1490
f.Kr.
Sinuhes berättelse är ett av de främsta litterära
verken bland forntida egyptisk litteratur. Den mest
omfattande bevarade texten från ca 1800 f.Kr.
finns i Berlin. På sin ålders dagar, skriver den
egyptiske läkaren Sinuhe ned historien om sitt liv i
femton papyrusböcker. Han hade rest och upplevt
livet i Babylonien och Syrien, på Kreta och i sitt
hemland Egypten. Den finske författaren Mika
Waltari skrev romanen Sinuhe egyptiern 1945 med
stor historisk noggrannhet, men handlingen flyttades sexhundra år närmare vår egen tid.
Tutankhamon,1341 f.Kr. - 1323 f.Kr., var farao
under Nya riket. Hans orörda gravkammare upptäcktes 1922 och blev en sensation och återupp-
Bild 1, 2
väckte intresset för det forntida Egypten (bild 1).
Så kallade Fayyum-porträtt från perioden 100 300 e.Kr. från den egyptiska staden Fayyum, en
romersk provins, är exempel på sammansmältningen mellan egyptisk och romersk kultur. De
anses också ha varit en viktig utgångspunkt för
ikonmåleriet i den bysantinska konsten (bild 2).
13
Nefertiti, ca 1380 – 1331 f.Kr., var drottning av
Egypten under det Nya riket och fostermor till Tutankhamon. Nefertiti har varit ett kvinnligt skönhetsideal under mer än 3000 år, mycket tack vare
den berömda byst av henne som finns i Neues Museum i Berlin (bild 1).
En modern Nefertiti på 1930-talet var Greta
Garbo (bild 2). Likheten är slående.
Horus öga är en fornegyptisk symbol för mod och
styrka och förmågan att se, upplysa och handla;
bars ofta i amuletter som skydd (bild 3).
Bild 1,2, 3, 4, 5, 6, 7
Kleopatra, 69 f.Kr. - 30 f.Kr. var drottning av
Egypten, av den ptolemeiska ätten. Efter en tids
landsflykt, fick hon hjälp av Julius Caesar, som
blev förförd av hennes skönhet. Efter Caesars död
tvingades hon återvända till Egypten.
Marcus Antonius, den ene av de två nya romerska imperatorerna lät sig liksom Caesar förföras av henne. När det utbröt krig, förhandlade Kleopatra i hemlighet med fienden Octavianus, beredd att förråda Antonius. Enligt myten ska Antonius ha fått veta att Kleopatra tagit sitt liv. Han
beslöt då att ta sitt eget. Innan han dog uppdagades
att uppgiften om Kleopatras självmord var falsk.
Kleopatra misslyckades med att få hjälp hos Octavianus och fem dagar efter Antonius tog Kleopatra
sitt liv.
Bild 4 visar ”Egyptiska ögon” från en sarkofag
under 21:a dynastin. De gamla egyptiernas eyeliner var en giftig blandning som bland annat innehöll bly. Egyptierna själva trodde att sminket skyddade från sjukdomar och dagens forskare har visat
att det faktiskt stämmer.
Eyelinern kom på modet på 1960-talet och påverkades av filmen om Kleopatra med Elisabeth
Taylor (bild 5). 2015 är
ögonen åter i fokus. Här
Gina Dirawi som tar emot
pris (bild 6).
Många tatueringar kan
också härledas till forna
Egypten (bild 7).
14
Mesopotamien
är landet mellan Eufrat och Tigris, men också
namnet på områdena öster och väster om floderna.
Den norra delen kallades Assyrien den södra Babylonien. Mesopotamien hade till skillnad från
Egypten obestämda gränser och en sammansatt
befolkning. Varje stad levde sitt eget liv i växelverkan med andra. I motsats till Egypten stod man
i livliga förbindelser med omvärlden.
Under 2000-talet utvecklades en praktisk matematik, positionssystemet, det vill säga att ett tals
värde berodde på placeringen i förhållande till
andra. Systemet byggde på talet 60, som lever kvar
i vår indelning av timmar i minuter och sekunder
och indelning av vinklar i grader. Den första kalendern med månader efter månen och året efter solen
konstruerades också i Mesopotamien. Mesopotamisk skrivkonst, handel, räknekonst, tideräkning,
teknik och religion fördes ut till andra folk i alla
väderstreck. En del folk tog över kilskriften och
inflytandet västerut till Syrien och Palestina kan
spåras i Gamla testamentet. Egypten fick avgörande impulser från sumererna. Det är genom sådan påverkan som Mesopotamiens kultur haft historisk betydelse.
Under Nybabylonisk tid 625 - 538 utvidgade
Nebukadnessar, Jerusalems förstörare, riket och
återuppbyggde huvudstaden. Efter hans död hamnade babylonierna under perserna.
Persisk tid 550 - 330-tal f.Kr. Akemenidernas
rike, med huvudstaden Persepolis, var stort och
välorganiserat och omfattade riken från alla större
civilisationer i sydvästra Asien och nordöstra Afrika. Därmed fick folk från olika kulturer kontakt
med varandra under en och samma härskare. Persernas tolerans mot erövrade folk och kulturer gav
ett stort välstånd och medicinsk kunskap. Man
hade en helt annan attityd än grekerna, som såg
alla icke greker som babarer.
Det enorma akemenidiska imperiet varade i
nästan två hundra år. Men under 300-talet f.Kr försvagades riket och Alexander den store besegrade
perserna på 330-talet. Från perserna har vi bland
annat ärvt dualismen, det vill säga en uppdelning
av världen i det goda och det onda.
Bild 1, 2
Sumer 3500 - 2000 f.Kr., var ett stort kulturområde
i södra och mellersta Mesopotamien.
Gammalbabylonisk tid 2250 - 1760. Babylonien i södra Mesopotamien, nuvarande Irak leddes
under 1700-talet f.Kr. av kung Hammurabi. Kulturella traditioner togs över från sumererna.
Asssyrien i nordöstra Irak 1500 - 600. Under
gammalassyrisk tid blomstrade ekonomin. Assyrien erövrades av Hammurabi av Babylon och återfick sin självständighet på 1300-talet f.Kr. Under
det nyassyriska riket från slutet av 900-talet f.Kr.
erövrade man hela Syrien. I slutet av 600-talet
f.Kr. erövrades även Egypten, som frigorde sig
senare under århundradet. Så småningom krossades Assyrien av band andra babylonier. Den assyriska kulturen har lämnat efter sig många arkeologiska fynd och texter på lertavlor.
15
platta tak. På 2000-talet f.Kr. nådde den sumeriska
nationen sin sista storhetstid och härskade över
Historien i Mesopotamien är krigisk och består av hela Mesopotamien. Det var också då, enligt Bien rad av erövringar. Sumerer avlöstes av babylo- beln, som Abrahams far utvandrade från Ur till
nier, assyrier, perser osv. Typiskt för arkitekturen Kanaans land.
var därför fästningsbyggnader. Konsten att slå valv
Ca 500 f.Kr. var Ur ödelagd, vilket kan ha bekom härifrån. Byggnadsmaterialet var soltorkat
rott på att floderna hade ändrat väg och mynningtegel; därför finns bara rester kvar i motsats till
arna vid Persiska viken slammat igen.
Egypten där man använde sten.
I början på 1900-talet fann arkeologerna några
Alla vapensköldars märkliga heraldiska djur
oplundrade kungagravar med vapen, utsmyckade
stammar härifrån liksom våra landskapsvapen. Ba- musikinstrument, kvinnliga huvudbonader av bladbylonisk bandslinga (bild 2 föregående sida) och
guld och blommor, ett berömt mosaikstandar, ett
palmetter (bild 1 föregående sida) och pinjekottar brädspel med mosaikinläggningar av snäckskal,
gick i arv till antiken och finns hos oss än idag.
lapis lazuli och röd kalksten. Fynden finns på BriMan framställde keramik redan 6000 f.Kr.
tish Museum i London. Man fann också tusentals
Vid utgrävningar har man funnit sångtexter,
lertavlor med kilskriftstexter, som berättar om staolika tonskalor och förstadier till notskrift.
dens historia och hantverk och handel och ger inblickar i invånarnas liv.
Vid templet tillägnat månguden Nannar, finns
Ur var en av forntidens största och mest berömda
ziqquraten,
ett 20 meter högt avsatstorn, kvar och
städer, belagd redan från 5900 f.Kr. Staden låg
mellan Eufrats och Tigris mynningar i södra delen som har restaurerats. Det nuvarande arabiska namav nuvarande Irak. Persiska viken nådde då längre net för Ur är Tell al-Muqayyar. På bild 1 syns
amerikanska soldater bestiga ziqquraten i maj
inåt land, så alla skepp till Mesopotamien passe2010 under Irakkriget.
rade staden.
Ur låg på en konstgjord platå, omgiven av murar. De fyrkantiga husen hade två våningar och
Typiskt för krigarkulturer
Bild 1
16
Egeisk kultur
Kykladisk kultur
Egeisk bronsålder 2500 - 1300 f.Kr.
på Kykladerna, hade i
motsats till de minoiska
och mykenska kulturerna
Egeisk kultur är ett samlingsnamn på kulturerna på sin blomstring under tidig
grekiska fastlandet, öarna i Egeiska havet, på Kreta bronsålder ca 3500–2000
och i Troja. Här möttes traditionerna från Egypten f.Kr. Man har lämnat efter
och Mesopotamien på europeisk mark. Kulturen
sig kvalificerat bronshantblomstrade i tusen år och blev krossad – av greker- verk, vaser och människona. Man var sjöfarare och handelsmän. Orden för
figurer i marmor (bild 2).
ros och lilja är egeiska och vi har fått dem via greFenicisk kultur - Fekiskan.
Nordisk bronsålder 1500 - 400 f.Kr.
Under Kretas och Mykenes blomstringstid var
också Skandinavien ett kulturcentrum med rika
skatter av bronsvapen, bronsyxor och smycken. I
norra Europa byggde man av trä och byggnaderna
har här brutits ned av tidens tand. Brittiska
Stonehenge finns kvar - i sten.
Bild 1, 2, 3
nicien
En annan kultur under bronsåldern fanns på Fenicien, nuvarande Libanon. Från 1100-talet f.Kr.
fanns här självständiga städer med en omfattande
handel. Fenicierna var pionjärer både vad gäller
organisation av handeln och sjöfartsteknik. Man
koloniserade Cypern och trängde in i det egeiska
Kina under Shangdynastin, 1500 -1040 f.Kr., var
den mest avancerade bronsålderskulturen i världen. området och västra Medelhavet. Från slutet av 700talet kom moderstäderna i Fenicien i allt starkare
Minoisk kultur
beroende av Assyrien, Babylonien och Persien.
Kreta ca 3500–1100 f.Kr. Kring 2000 byggde man Fenicien är känt för sitt konsthantverk i ädla metalstora palats och byggnader med väggmålningar och ler, för elfenben och purpurfärgat tyg. Man utveckman har hittat målad keramik, dekorerade stenkärl lade världens första bokstavsalfabet med 22 tecken,
och föremål av guld och elfenben. En del av moti- ursprunget till Västerlandets latinska alfabet (bild
ven kom från Egypten, som Kreta hade livliga för- 3).
bindelser med.
Mykensk kultur
på Peloponnesos och i centrala Grekland under
sen bronsålder ca 1550–1050 f.Kr. Här byggdes
befästa palats i Mykene, Athen och Thebe med
väggmålningar. Olivolja och keramik exporterades till Italien, Syrien och Egypten. Palatsen var
förstörda och borta i slutet av 1100-talet f.Kr.
Spiralornamentet (bild 1), som i sin tur givit upphov till "löpande spiral" och "löpande hund",
finns överallt omkring oss och påverkade också
svensk bronsålder.
17
Form... konsten att se
Bild 1, 2
Att återge verkligheten så som man uppfattar den
med sina sinnen kan kallas fysioplastisk stil. Och
att återge en idé om verkligheten ideoplastisk stil.
Då har man reducerat formen till geometriska figurer som man också kan sätta samman till mönster.
Vi kan också kalla detta motsatspar för verklighetstroget - symboliskt eller naturalistiskt - dekorativt. Och genom århundradena skiftar det ofta mellan dessa poler.
Många av de former vi umgås med varje dag är
uråldriga och har mejslats fram genom århundraden, ja årtusenden. Olika typer lyfts fram i olika
tider och varje tid sätter sin prägel och knorr på
formerna.
Konsten att se lär vi oss genom att se till funktion, utforska tecken och symboler och leta efter
idén bakom och avgöra om det är vackert eller
inte. Och varje föremål talar till oss genom sin betydelse och väcker våra känslor. Att avgöra om
något är praktiskt och användbart är lätt, men ändå
ligger det ofta ett helt annat motiv bakom när vi
tror att vi väljer något praktiskt. Vad som är funktionellt växlar också med tiden.
Allt som vi omger oss med är laddat med symboler och idéer. Man kan lära sig tolka olika koder
och vad föremålen och miljöerna berättar. En del
föremål blir till och med symboler för sin tid.
Semiotiken, studiet av tecken, och visual culture förser oss med ännu fler fackuttryck för konsten att se och att tolka bilder.
Människan har i alla tider utnyttjat sina ägodelar och sin miljö för att uttrycka sig själv och visa
sitt inflytande. Prakt var makt både i slott och bondehem. Markörerna kan vara mer återhållsamma
och de förändrar sig ständigt. Även om sociala
klyftor har jämnats ut, finns alltid behovet att
hävda sig själv och sin grupp.
Omvärlden ger oss skönhetsupplevelser. Skönhetssinnet anser en del vara inlärt och bero på
klasstillhörighet. Andra menar att det är helt fel.
Det kanske är som med musikalitet. En del människor har helt enkelt en större förmåga att se proportioner, färg och form och utnyttja sina sinnen.
Det kanske till och med är en fördel att skrapa bort
lite kulturell fernissa.
För de gamla grekerna var strävan efter skönhet
en naturlag och det mål mot vilken naturen strävar.
Även om vi övergivit gamla skönhetsbegrepp, se
senare avsnitt, så visar forskning att vi faktiskt har
en nedärvd förmåga att uppleva skönhet. Vissa
proportioner, som till exempel symmetriska anletsdrag, är tilldragande. Andra menar att det är starka
kommersiella krafter som skapar de kvinnliga
skönhetsidealen. Slutsatsen blir att det finns en
grundläggande instinkt hos människan och att den
exploateras av kommersiella krafter.
I affären är föremålen varor och betraktas på ett
annat sätt än på museer eller i ett hem. På museerna blir de objekt och presenteras som konst. I våra
hem ger vi dem en innebörd och historia; de används både praktiskt och som tecken och sociala
markörer. Men ibland kan även ett hem arrangeras
som en utställning eller som ett museum. Och till
och med varukaraktären kan dröja kvar i ett hem.
För att verkligen kunna se, är det bra att ta på
sina genusglasögon! och inte minst att bära med
sig en fusklapp med Sverker Sörlins ord:
”Bedömningar av det förflutnas handlingar måste
göras på det förflutnas villkor, inte på nuets.”
Historien var inte svartvit; tvärtom mer färgrik än vi anat! Antikens skulpturer! Regalskeppet
Vasa! Och folkkonsten! Och hur är det egentligen
med den bleka, blonda svenska heminredningen?
Fanns den? Är det så att vi gärna ser äldre tider i
svartvitt, kanske både bildligt och bokstavligt? Är
vår nutida mer modernistiska faiblesse för vitt och
bleknade antikviteter släkt med synen på antikens
marmorvita, "rena" skulpturer? Det vill säga en
18
… färg
Bild 1, 2, 3, 4
myt! Värt att komma ihåg är också att färgfotografins och färgfilmens definitiva genombrott kom på
1930-talet och färgtevens kring 1970 (bild 1).
Den tyska utställningen Bunte Götter (Brokiga
gudar) 2003 fick våra estetiska skönhetsideal att
stå på ända (bild 2 och bild 1, föregående sida).
Med naturvetenskapliga metoder visade man nu att
all grekisk antik skulptur var bemålad i starka färger. Se även sid. 26.
Det var ju i Tyskland under nyklassicismen på
1700-talet som idealet om den rena vita antiken
odlades av Winckelmann och Goethe med flera.
När man tidigare under renässansen grävt fram
skulpturer från antiken, hade färgen försvunnit och
den vita, ofärgade skulpturen kom att bli norm. För
Winckelmann handlade det inte bara om färg; den
vita marmorn uttryckte den ideala skönheten och
den blev en symbol för den västliga civilisationen
och till och med dess överlägsenhet. Dessa vita
skulpturer har påverkat vår konstsmak så starkt att
vi har svårt att föreställa oss en marmorskulptur i
färg. Detta har varit känt tidigare, men man har
undvikit att tala om det. Då och då har någon väckt
frågan, men mötts av ointresse, kanske till och
med ovilja. Men nu har budskapet om färg äntligen
fått genomslag. Med ultraviolett ljus kan man upptäcka färgpigment och färgskuggor som inte längre
syns med blotta ögat. Valören på de ursprungliga
pigmenten kan bestämmas med mikroskop och
kemisk-fysiska analyser.
Regalskeppet Vasas skulpturer var ursprungligen målade i klara, bjärta färger. Tidigare trodde
man att de flesta var förgyllda och inte förrän i
slutet på 1990-talet reviderades denna uppfattning
(bild 3).
En skribent menade härförleden att Sundborn
stod för en "vithetsnorm". Var fanns den (bild 4)?
19
utvecklats genom resor, lån, inflyttning och assimilation.
Ett signum för oss svenskar är, att vi alltid varit
Vi ser egentligen symboler i nästan allt vi ser. En benägna till förändring. Vi gick snabbt från att ha
del föremål är bundna till tid och rum och andra
varit ett av Europas fattigaste länder till att bli
har varit sig lika genom historien. I Kungsträdgår- ”världens modernaste land”. Ibland är vi så förändden i Stockholm står statyn av Karl XII (bild 1),
ringsbenägna att vi slänger ut barnet med badvattsom det har bråkats om från den dag den avtäcktes. net. Vi behöver inte riva Karl XII eller ha beröDen restes under det nationalromantiska 1800-talet ringsskräck inför Carl Larsson eller svenska flagoch den har gjorts till symbol för nationalism, ras- gan. De bär inte skulden för vad andra har tolkat in
ism och nazism i takt med tiden.
i olika tider. Frågan är vad vi tolkar in nu utifrån
Efter nederlaget vid Poltava 1709 flydde
ny kunskap och nya perspektiv.
kungen söderut och blev väl mottagen i den tidens
En av våra starkaste symbolbärare är vår konmuslimska stormakt, Osmanska riket. Han stanstitutionella monarki, som aldrig diskuteras seriöst,
nade i fem år. När kungen och hans karoliner kom utan tillåts bli ett munhuggeri mellan Republihem igen, hade de med sig erfarenheter och nya
kanska föreningen och Svensk Damtidning.
idéer om arkitektur och mode, om musik, mat och
Det intressanta är vilka symboler och markörer
dryck. Det turkiska lever kvar hos oss och har bli- för Sverige vi omtolkar just nu? Det finns ett invit svenskt.
tresse för traditioner och symboler i oroliga tider
Det mest bestående med kulturen är just att den och då skapar vi gärna nya traditioner och fyller i
förändras. Förr trodde man att en kultur formades där det saknas något.
avskilt, för att senare komma i kontakt med och
Våra symboler förenar oss som nation eller
påverkas av andra. Men mänsklig kultur har alltid grupp och visar våra värderingar och historia.
Nationalsymboler
Bild 1, 2
20
Några har staten bestämt, andra har vi utsett själva. Vi
dammar av dem vid festliga tillfällen och plockar fram
dem när vi behöver.
Vissa symboler som representerar svenskhet väcker
starka känslor. Vi som var unga och radikala på 1960talet, kastade till exempel ut flaggan och det dröjde
länge innan vi förlikade oss med den igen. I debatten
lever den röda stugan och dalahästen envist kvar, mest
kanske just bara i själva debatten.
Dalahästen är ett bra exempel hur en symbol kan
lanseras. Den blev en turistsouvenir vid världsutställningen i New York 1939, där man placerade en dalahäst i jätteformat utanför den svenska paviljongen.
Unga människor har inte samma band till landsbygden längre. Stugan behöver inte vara faluröd, bara den
har bredband. Inte ens Kalle Anka på julafton är säker
i Internets tidsålder.
Alla symboler är öppna för tolkningar.
Språket? Flaggan? Nationalsången? Dalahästen?
Kungen? Zlatan (bild 2, föregående sida)? Den röda
stugan? Tre kronor? Köttbullar? Kalles kaviar? IKEA?
Sundborn? Mellon? ....
Apropå vårt behov av hjältar och statyer. I Vilnius i
Litauen har man bytt ut statyer från kommunisttiden.
En staty av den frispråkige amerikanske musikern
Frank Zappa avtäcktes 1996 (bild 5). Ett hugskott från
ett Zappa-fan blev en kultförklarad nationalsymbol.
När Sverige blev rött - och gult
Apropå den röda stugan: redan på 1300-talet putsades
vitkalkade stenkyrkor om med röd kalkfärg för att det
skulle se ut som tegel och likna de praktfulla gotiska
katedralerna.
Adeln på 1600-talet ville att deras herrgårdar skulle
se ut som det nya riddarhuset i Stockholm, det vill
säga som ett barockpalats i rött tegel. Men tegel var
för dyrt, så man använde rödfärg i stället. Vid 1700talets mitt hade rödfärgen spritt sig till prästgårdarna,
och hundra år senare var de flesta större bondgårdarna
i landet rödfärgade. Och slutligen så gott som varje
liten grå stuga. Hela landet färglades från grått till rött.
På 1950-talet mörknade Sverige, då några arkitekter
ansåg att rödfärgen skulle vara några nyanser mörkare
än den ursprungliga.
1699 skrev arkitekten Nicodemus Tessin d.y. ett
21
Bild 1, 2, 3, 4, 5
Folkkonst
När Sverige blev... forts.
kungligt brev som uppmanade stockholmarna
att måla sina hus gula för att likna Frankrikes
gula sandstenshus. Denna tradition lever kvar än
i dag. Färgen kan dra åt rosa, orange eller gulvitt, men grundtonen är gul. Stadsbilden ändrades efter detta från grått och rött till gult. Arkitekten Carl Hårleman som hämtade rokokon
från Frankrike ritade och färgsatte sina hus i
smörgula toner.
De gula fasaderna har blivit kvar genom seklerna. 1800-talets fasader imiterar huggen sten i
olika gula nyanser. Även funktionalisterna på
1930-talet använde gult. Fundamentalisterna
föredrog vitt, men ljusgult gick an.
Just nu pågår en restaurering av Stockholms
slott som ska vara klar 2036. Frågan är vilken
färg det ska få. När slottet stod klart 1754 hade
det två färger. Både Tessin och Hårleman var
ansvariga. Norra längan målades enligt Tessin
tegelrött enligt italiensk barock. Men Hårleman
valde gult. Slottet har senare målats om ett par
gånger i en beige färg, men mörknat av luftföroreningar.
Nu har slottsarkitekten beslutat att den nya
fasadfärgen blir varmrosa, en färg som ligger
nära Tessins ursprungliga intention. Rosa med
en dragning åt gult, blir slottets framtida färg,
(bild 1).
Bild 1, 2
Folk är ett svårt ord, konst likaså. Vad är då inte
folkkonst? Man brukar säga att folkkonst gjordes
av folk på landet för folk på landet, det vill säga
med en stark lokal prägel. Ändå finns det något
allmängiltigt i uttrycken var man än befinner sig i
Sverige eller i världen.
Folkkonsten är global; det är samma typ av
mönster och färger som går igen världen över. Hur
det vilda görs tamt och liknande arketyper kan spåras i föremål från alla kulturer, särskilt inom slöjden. Korgar har flätats sedan urminnes tider överallt. Materialet varierar men teknikerna och de dekorativa effekterna är desamma.
Folkkonstens uttryck har felaktigt ansetts naiva,
som att man inte visste eller kunde bättre. I all
konst görs en anpassning till material och teknik.
Det som uppfattas som naivt är ett stilgrepp, det
vill säga medvetet stiliserat. Man skapar ett mönster i stället för att avbilda naturtroget.
Från slott och kyrkor spreds stilarna under århundradena och togs om hand av hantverkarna och
konstnärerna ute i bygderna. I färg och form och
mönster synliggjordes här, mer än någon annanstans, det mångkulturella i det lokala; rokokomålningar i Jämtland, änglaskåp i Skåne, bonader i
Blekinge och kurbitsmåleri i Dalarna. Man följde
också med sin tid genom att ge gamla motiv nya
innebörder.
Inspirationen har också gått i båda riktningar.
Folkkonst har genom tiderna varit en stor inspirationskälla för skolade konstnärer.
Utställningen North meets south visades på
Nordiska museet i Stockholm 2006. Trendanalyti-
22
kern Li Edelkoort visade slående likheter mellan
afrikansk och nordisk folkkonst, konsthantverk
och design. Kunde alla dessa likheter vara en tillfällighet? Nej, knappast ansåg hon. Hur kan då två
så avlägsna kulturer likna varandra så mycket? Li
Edelkoort framhöll att den afrikanska kontinenten
anses vara mänsklighetens vagga och att vi i Norden har kvar känslan för naturens former och bevarat ett likartat organiskt formspråk. Hon liknade
det vid ett gemensamt dna i våra respektive formspråk.
Den franska staden Nîmes var känd för sina blå
bomullstyger och ett blankt, tättvävt tyg, serge de
Nîmes, som kan ha blivit till ”denim”.
Sjömän från Genua, på franska Gênes, blev på
amerikansk slang jeans och kan ha givit upphov
till namnet på deras blå byxor och nutida jeans
(bild 1).
Bild 1, 2, 3
Sámi duodji
är slöjd och konsthantverk som utgår från samernas traditioner, former, mönster och färger. Man
använder material från naturen och renen, men
också textilier och silver. Skönhet paras med kravet på funktion; bruksföremål som konsthantverk
(bild 2, 3).
Samerna är ett av världens erkända urfolk, EU:s
enda. Men vi vet mer om indianer och aboriginer
än vi vet om folket i vårt eget land. I Sverige började staten först på 1970-talet betrakta samerna
som ett ursprungsfolk. 1998 bad dåvarande sameminister Annika Åhnberg samerna om ursäkt för
hur staten behandlat dem genom historien.
Sametinget inrättades 1993 som både en statlig
myndighet och ett folkvalt parlament. För att harmonisera lagstiftningen i de nordiska länderna,
pågår förhandlingar om ett förslag till en nordisk
samekonvention.
Nu när klimatfrågorna är så aktuella, kan vi lära
av samerna, som vet hur man tar hand om och förvaltar naturen utan att lämna synliga spår.
23
Kelter
bodde på de brittiska öarna och i delar av Västeuropa. Det var inget etniskt sammanhållet folk.
Inom ett stort geografiskt område använde man
liknande symboler och föremål och sedvänjorna
visade stora likheter. För romarna var dessa nordliga folk en hop barbarer.
Keltisk kultur började framträda under sen
bronsålder omkring 1 000 f Kr. och har av arkeologerna kallats Hallstattkultur, efter en av fyndorterna. På 700-talet började man tillverka sina vapen av järn i stället för brons.
Båglinjer och kurvornament återkommer överallt. Formerna återfinns i yxan, hackan och kniven. Kelterna uppfann också hästskon. Iriskt bokmåleri bevarade sin keltiska karaktär långt fram i
kristen tid.
I den keltiska hjältediktningen förekom kung
Artur och hans riddare. Han försvarade landet mot
de germanska saxarnas invasion på 500-talet.
Kelternas präster, druiderna, hade en viktig
ställning i samhället. Deras diktare kallades barder. Den keltiska kulturgrunden i Gallien var en av
förutsättningarna för Frankrikes tidiga ledarskap
under medeltiden.
Några av guldringarna från fyndet i Vittene i
Västergötland (bild 1) tillverkades strax före vår
tideräknings början och har möjligen sina föregångare i den keltiska torquen – en ring som kelterna bar och som även förknippades med gudarna. Ett keltiskt kors (bild 2).
Bild 1,2
24
Arvet från antiken
Mycket av det som vi i dag tycker är självklart har
påverkats av antiken, till exempel våra styrelsesätt
och lagar. I konstverk, byggnader och böcker har
man försökt likna det som gjordes under antiken.
Inom stilhistorien relateras varje stil fram till modernismen för eller emot antika ideal och förebilder.
Homeros verk Iliaden och Odysséen på 700talet f.Kr. inledde hela den västerländska litteraturen och dramats rötter var Dionysoskulten i Grekland, där dramatiker från ca 500 f.Kr. tävlade med
varandra. Från mitten av 400-talet f.Kr. finns
Aischylos trilogi Orestien, Sofokles tragedier Antigone och Kung Oidipus och Euripides Medea.
Pythagoras, 580 - 495 f.Kr., filosof och matematiker, gav oss Pythagoras sats, som ger förhållandet mellan kateterna och hypotenusan i en rätvinklig triangel. Han hävdade att alltings grundprincip är talen och lade grunden till läran om proportioner.
Hippokrates, ca 460 - 370 f.Kr., kallas
"läkekonstens fader". Hans hippokratiska medicinska skola revolutionerade läkekonsten på sin
tid.
Sokrates, ca 470–399 f.Kr., var en av historiens
största tänkare. Han skrev ingenting själv utan verkade som lärare och pedagog. Hans metod var att
genom frågor få sin samtalspartner att tänka själv.
Han anklagades för att missakta Atens gudar och
vara skadlig för ungdomen. Han dömdes därför till
döden och fick tömma giftbägaren.
Platon, 427 – 347 f.Kr. var elev till Sokrates,
vilken var huvudperson i hans dialoger. Platon är
mest känd för sin idélära; att det som vi uppfattar
som verklighet bara är en ofullständig avbildning.
Den sanna verkligheten är idéernas värld och idéer
existerar av sig själva, till exempel skönhetens idé
eller godhetens idé.
Aristoteles, 384–322 f.Kr., kan sägas vara
centralgestalten inom den västerländska filosofin.
Han utbildade sig vid Platons akademi och en tid
var han lärare åt Alexander i Makedonien. Han
gick igenom all dåtidens vetande, vilket namnen
på hans skrifter visar: Organon (logik och metodlära), Fysiken, Metafysiken, Om himlen, Om uppkomst och undergång, Om själen, Djurens naturhistoria, Om djurens delar, Den Nikomachiska
etiken, Politiken, Retoriken och Poetiken. Hans
skrifter och verk kom så småningom på avvägar,
eftersom även han blev anklagad för hädelse. Det
blev araberna som översatte Aristoteles och höll
diskussionen och hans verk levande.
Poeten Vergilius, 70 - 19 f.Kr., skrev det romerska nationaleposet Aeneiden, som handlar om
hur den trojanske hjälten Aeneas ger upphov till
det romerska riket.
Horatius, 65–8 f.Kr., införde nya grekiska
versmått i den latinska poesin och han har citerats
flitigt under århundradena, till exempel "Carpe
diem" ur ett av hans oden. Skalden Ovidius, 43 17 f.Kr., skrev sagor och myter med förvandlingsmotiv på hexameter. Ofta var temat kärlek och
erotik. Han blev bannlyst och landsförvisad av kejsar Augustus 8 e.Kr.
Bild 1 Bakgrundsbild, Platon och Aristoteles, eller
Filosofi. Marmorpanel i Florens.
25
grundformerna från tidiga kulturer, till exempel
Egypten, men under antiken fick många av de detaljer sin form, vilka vi använder än i dag. Varje
Arkaisk tid 700–480 f.Kr.
detalj fick sin färdiga form och förblir sig själv var
Klassisk tid 480–330 f.Kr.
den än hamnar. Att dekorera med lånat gods är
Hellenisstisk tid 330–30 f.Kr.
egentligen mycket ogrekiskt.
Under den arkaiska tiden växte grekiska stadsstater
Keramik framställdes redan 5000 f.Kr. Motiv
fram, till exempel Aten, Sparta och Korint. Grepå vaser från 500-talet f.Kr. visar att grekerna hade
kerna grundade kolonier i nuvarande Italien och
vilobäddar, småbord och taburetter samt stolen
Nordafrika. Omkring 500 f.Kr. gjorde några greklismos
kiska stadsstater uppror mot perserna. Revolten
slogs snabbt ned. Kriget har kallats ”perserkrigen”.
Typiskt för Antikens Grekland - HarTill slut besegrades perserna vid Marathon 490
f.Kr. och Grekland kunde bevara sin självständig- moni, jämvikt, individualism
het. Maratonlopp togs upp i samband med den
.Den frie medborgaren (det vill säga mannen).
första olympiaden 1896. För eftervärlden blev det
- Den gyllene medelvägen.
en heroisk, men egentligen en påhittad saga om
- Hjälten - tävlingar - idrottsanda.
små grekiska städer som triumferade; den väster- Idealet blev den person som fick mest ut av livet.
ländska frihetens seger över österländsk despoti.
Under den klassiska tiden var den grekiska kul- - Man gjorde sina gudar till människor, inte tvärtom.
turen framstående med många konstnärer, författare och filosofer, som påverkat eftervärlden och
- Den enkla klädedräkten blev ett uttryck för mangivit upphov till uttrycket "Redan de gamla greker- nen själv.
na..."
- Plastisk, tredimensionell framställning av männiUnder den hellenistiska tiden slutade maktkam- skokroppen.
pen mellan småstaterna med att de blev lydstater
Typiska grekiska ornament som senare stilarter
under Makedonien och Alexander den store, som
tagit upp och som vi använder än idag:
också erövrade Persien och Egypten. Hans eröva) pärlband
ringar gav upphov till begreppet hellenismen, då
b) eklövsband
den grekiska högkulturen spreds ända till Indien.
c) "löpande hund"
Efter år 30 f.Kr. blev Grekland en del av det rod) bladband
merska riket.
Grekisk demokrati och grekiska ideal har
e) palmettmönster
påverkat och genomsyrat Västerlandet. Vi har fått
Antiken - Grekland
Bild 1, 2
26
Amasoner
Antikens Grekland var ett utpräglat manssamhälle.
Männen levde i offentligheten och kvinnorna i tillbakadragenhet. Men i dramer som Medea med
flera tilläts den kvinnliga erfarenheten framträda
som en subversiv motkraft.
I antikens Grekland hölls de olympiska spelen
Amasoner förekommer ofta i den grekiska mytill guden Zeus ära i Olympia på Pelopontologin. I många texter lokaliseras de till skyternas
nesos. Platsen var uppkallad efter gudarnas
område norr om Svarta havet. Det var ett ridande
hem.
nomadfolk med vandrade boskap. Där visar arkeoDe första olympiska spelen ägde rum på
logiska utgrävningar att det verkligen funnits
700-talet
f.Kr. och hölls vart fjärde år på
kvinnliga krigare. I gravar från 700 f.Kr. och
samma plats i över tusen år. Fyraårsperioden
framåt har man hittat välbevarade skelett av kvinmellan tävlingarna kallades för en olympiad. I
nor som dött av stridsskador. I deras gravar fanns
samband med tävlingarna var allt krigande
inte bara smycken och kosmetika utan även vapen.
förbjudet. Endast fria grekiska män tilläts delta
När den spanske upptäcktsresanden Francisco
i tävlingarna. Kvinnor fick inte vara med. De
de Orellanas kom till Latinamerika i mitten av
fick inte ens titta på.
1500-talet stötte han på fientliga kvinnliga indianVåra moderna olympiska spel hölls första
stammar. Han antog att de var amasoner och gav
gången
i Aten 1896.
Amazonfloden dess namn efter dem.
Amasonerna har alltid varit en inspirationskälla
inom olika konstarter och den amerikanske psyko- som Afrodite, vis som Athena, snabb som Hermes
logen William Moulton Marston skapade ”Wonder och stark som Herakles”.
woman” 1941, en amason som var ”förtrollande
Bild 1, 2, 3
Ungefär samtidigt med de grekiska filosoferna från Pythagoras till Platon, kan man omkring 500 f.Kr.
på olika håll i världen iaktta profeter, vars läror kom att bli grunden för några av våra världsreligioner.
I Kina trädde mästaren Kongzi (Confucius) fram som den främste bland ”hundra filosofer” och
konfucianismen kom till. Vid ungefär samma tid predikade Gautama Buddha en radikalt världsfrånvänd fromhet i Nordindien. Zarathustras lära om etisk dualism (kampen mellan den onda och den
goda) blev i modifierad form statsreligion i Persien och influerade den hellenistiska världen. Till dessa
kan man också lägga judendomens stora profeter, till exempel Jesaja, Jeremia och Hesekiel.
27
Arkitektur
Bild 1, 2
Korintiska - rikedom och praktkapitälet rikt
Grekerna utvecklade en arkitektur av kolonner och
murar i natursten (bild 1). I klassisk grekisk arkitektur användes pelarformer och stilar efter olika
grekiska folkslag: den doriska, den joniska och den
korintiska kolonnen med flera och som lade grunden för Västerlandets arkitektur.
Doriska ordningen - enkelhet och stränghet med kannelerade kolonner utan bas, kapitäl
(översta delen) med abakus (fyrkantig
stenplatta).
smyckat med akantusblad (bild 2, föregående
sida).
Parthenon, templet för Pallas Athena på Akropolis
invigt 438 f.Kr., är själva urbilden för antikens
arkitektur och form. Höjden, avstånden mellan
pelarna och fasadelementen var definierade i pythagoreisk talmystik och harmonier som byggde på
ideala kroppsrelationer.
Joniska - behag och sirlighet - kolonner
med bas, kapitäl med voluter (en spiralform i över
gången mellan vertikala och horisontella
byggnadsdelar). Karyatider
(kvinnostatyer) användes också som pelare.
28
Bild 1, 2 Förmodligen en skulptur av
Afrodite, kärlekens gudinna, romarnas
Venus. Grekerna kunde konsten att drapera skönheten och erotiken!
Inskjuten bild av Venus från Milo.
29
Antiken - Rom
Kungatiden cirka 575–450 f.Kr.
Republiken cirka 450–27 f.Kr.
Kejsartiden 27 f.Kr. till 476 e.Kr.
Det antika Grekland bestod
av en rad mindre stadsstater
medan romarriket däremot
kom att styras från ett enda
centrum, staden Rom. Under Republiken styrdes
Rom av adelsmän och
andra rika personer. Staden
erövrade först hela italiska
halvön och sedan alla områden runt Medelhavet.
Gaius Julius Caesar, 100
– 44 f.Kr. (bild 1), spelade en avgörande roll då
den romerska republiken övergick till kejsardöme. Hans namn har gett oss ordet kejsare och
namnet på månaden juli. Han utnämndes tidigt
till folktribun och hans senare titlar blev impera-
tor och konsul och ståthållare. Han adopterade sin
släkting Augustus, som blev Roms första kejsare.
Caesar mördades genom en komplott.
Kejsartiden inleddes med Augustus och Rom
blev så småningom ett världsvälde. Under Konstantin blev kristendomen 391 den viktigaste religionen i riket. På 400-talet invaderades riket av germaner och den siste kejsaren störtades 476 e.Kr.
Detta räknas som slutet på antiken. I östra delen,
Östrom, fortsatte kejsardömet med Konstantinopel
som huvudstad.
Bild 1, 2, 3
30
Det romerska krigarfolket var grekernas motsats i sin maskulinitet. De hårda linjerna i vår omgivning, vägens, vattenledningens, och murens
ändamålsenlighet har vi efter romarna. Vi har fått
större kunskap om hur man levde genom utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum (79 e.Kr.),
bland annat om det romerska atriumhuset med genomgående, ganska rikligt möblerade rum för
olika funktioner.
Liksom etruskerna använde romarna en sorts
betong av kalk, till byggnader, akvedukter, amfiteatrar med flera. Den romerske arkitekten Vitruvius skrev om den antika betongen i Tio böcker om
arkitektur. Den största amfiteatern i Rom var Colosseum, som stod färdig 80 e.Kr. och hade plats
för 85 000 åskådare (föregående sida, bild 3). I sitt
väldiga rike anlade man trehundratusen kilometer
väg med stora, flathuggna stenar (föregående sida,
bild 2).
Romarna gjorde bågen, kupolen och valvet till
dominerande element i arkitekturen. Deras experiment med valvbågsformerna gav medeltidsbyggnaderna sin prakt. Man tog över det grekiska formspråket, men utnyttjade också den offentliga konsten i propagandasyfte.
Den stora mäng-
den bevarade monument lade
grunden till renässansens och
nyklassicismens syn på antik
skulptur och har på så sätt
haft stor påverkan in i vår
tid.
Inom skulpturen utvecklade romarna en detaljerad
porträttkonst och de uppfann perspektivet inom
måleriet. De skapade myntet med dess bildform.
Glasindustrin blomstrade och graverade ädelstenar
(gem) och vackra silverföremål förekom.
Bild 1, 2
Typiskt för Antikens Rom: - krig, manlighet
Etruskerna
levde i Etrurien i mellersta Italien. Deras storhetstid inföll på 500-talet f.Kr. Etrurien var rikt på metallfyndigheter, som man bytte mot keramik och lyxvaror. De var först med ett skriftspråk i Italien, men
språket anses inte latinskt/indoeuropeiskt. Under 400-talet trängdes etruskerna ut ur Italien och deras
kultur och språk dog ut. Husen hade tak av bränt tegel med dekorerade terrakottor. Templen byggdes
som de grekiska, men man använde trä och terrakotta i stället för marmor. Bevarade väggmålningar i
gravarna skildrar idrottstävlingar, dans och avbildningar av de döda. Toscana har sitt namn efter etruskerna.
Under
Qindynastin i Kina, 221–207 f.Kr., började kejsaren Shi Huangdi bygga världens
största byggnadsverk den 4 000 km långa kinesiska muren.
Handynastin, 206 f.Kr.–9 e.Kr., var också samtidig med romarriket, och det förekom en livlig handel mellan rikena. Varorna transporterades landvägen genom Asien. Siden var en stor handelsvara och
handelsvägen kallades därför Sidenvägen.
31
Populärkultur, del 1
Estrid Ericsons etruskiska halsband
Originalet till det ”etruskiska halsbandet köpte
Estrid Ericson i en antikaffär i Rom 1934. Hon
avbildade formen på halsbandet och började tillverka det i förgyllt tenn under 1940-talet.
Estrid Ericson började visa nykomponerade
smycken i tenn 1943. Några hade förebilder i
bronsålderssmycken från Historiska museet, men
de flesta var egna skapelser.
Populärkultur används om allt som har med populär- och mass- att göra. (Det används däremot inte
om folkkonst.) En definition går ut på att först
nämna det som är finkultur, och det som sedan blir
över, det är populärkultur. Lättillgänglig underhållning helt enkelt. Och kommersiell sådan. Man avfärdade populärkulturen fram till 1960-talet, då
man började se mer seriöst på ämnet. Populärkulturen definierades då mer som en lins genom vilken livet i det moderna samhället kan ses och tolkas och som ger oss starka och omedelbara känslomässiga upplevelser.
Att definiera populärkultur som det som många
uppskattar och det som enbart är kommersiellt och
massproducerat, har inte alltid hållit. Även finkulturen är ju kommersiell och det finns mycket som
har riktats till massan som så småningom blivit
finkulturellt.
Kring 1600 skrev och spelade Shakespeare direkt för folket på puben. På 1700-talet ansågs Bellman vara en underhållare mer än en diktare medan
de flesta akademiledamöter är glömda. På 1800talet var operan ett folknöje.
Vissa stilar har i efterhand fått öknamn, gotik,
barock osv. Dessa stilar har varit mer uttrycksfulla
och känslosamma och har ansetts vara mer överdrivna och pråliga. Kanske är det därför det keltiska och germanska kulturarvet återkommer i populärkulturen, där dramatiken och fantasin får utlopp?
Teveserien Game of Thrones till exempel har
32
Populärkultur, del 1, forts.
många förebilder i medeltida historia och myter
och legender. Man kan spåra Rosornas krig i England och romare och vikingar. (Bild 2).
Populärkultur och datorspel är idag den viktigaste kunskapskällan när det gäller historia. Dataoch tevespel har bivit mer erkända och räknas nu
som en av världens största underhållningsbranscher, främst för ungdomar.
Det är ett ganska stort glapp mellan svenskundervisningens texter och vad eleverna konsumerar
på fritiden. Skolverket konstaterar att populärkultur är en stor del av ungdomarnas värld och att utforska den, ger förståelse för vilka livsfrågor som
fångar deras intresse. Men populärkultur ses inte
bara som ett sätt att nå ungdomarna; man vill
också ge dem kunskaper, så att problemställningarna i populärkulturen kan tolkas och fördjupas.
Fortfarande spelas de grekiska dramerna på
våra teatrar (bild 1). Romarna lär vi mer känna via
populärkulturen, som i filmerna Ben Hur, Gladiator med flera.
Kraven på en mer kultiverad viking hörs både
från forskningen och populärkulturen. Man vill
göra dem mer civiliserade. I Storbritannien vill
man inte att brittiska barn ska se sina nordiska förfäder som brutala våldsverkare. Men oavsett om
vikingen var fredlig eller krigisk så var det ändå
alltid en han.
Inom spelbranschen har man sett likheter mellan spelutvecklare och vikingar, en homogen, manlig grupp med en ensidig jargong. Man menar att
det behövs fler kvinnor som spelutvecklare för att
väga upp den grabbiga kulturen och för att representera verkligheten bättre.
Medeltidsmarknader arrangeras runt om i Sverige. Mest känd är kanske den i Visby (bild 3).
Medeltiden ligger nära sagans värld och man kan
få utlopp både för fantasin och ett praktiskt intresse för kläder, redskap och bruksföremål. Historiska rollspel har blivit vanligare de senaste tjugo
åren. Det finns Tolkiensällskap och lokalföreningar av den internationella Society of Creative
Anachronism, där man kan delta i riddarspel och få
33
kontakt med likasinnade
världen över.
Det finns också en subkultur Cosplay, costume
play, från Japan. Man klär
ut sig i dräkter och accessoarer för att föreställa en
speciell figur eller idé.
Bild 1, 2, 3
Tidig medeltid
Tidig medeltid ca 500 till och med 900-talet
Högmedeltid ca 1000 till och med 1350
Senmedeltid 1350 till och med 1400-talet
I svensk historia har gränserna för medeltiden av tradition satts snävare, ca
1000–1520-talet, men numera används samma tideräkning som i övriga Europa.
(Folkvandringstid 200–800)
(Vikingatid sent 700-tal till 1100)
Medeltiden betyder helt enkelt "tiden emellan", det
vill säga tiden mellan antiken och nya tiden. Man
talar ibland om den "mörka" medeltiden. Möjligen
kan det stämma med perioden 500 - 800 då det
romerska riket brutit samman, men även på grund
av följderna av en stor naturkatastrof år 536.
I Eddan berättas om Fimbulvintern, som ska
komma som ett förebud om Ragnarök, jordens undergång. Nu menar forskarna att det kan vara en
beskrivning av vad som faktiskt hade hänt. Studier
av trädens årsringar har visat att somrarna på hela
norra halvklotet, från USA till Sibirien, var ovanligt kalla under perioden 536 – 45. Orsaken var två
väldiga vulkanutbrott, det första troligen i nuvarande El Salvador och som spred ett lager sulfat
över jorden.
Bebyggelsemönstren förändrades helt och en
stor del av jordbruksmarken i norra och centrala
Europa återgick till skog. Det tog fyra till sju gene-
rationer innan odlingslandskapet återerövrades och
halva befolkningen i Skandinavien svalt ihjäl.
Samhälle - feodalism
Efter det att västromerska riket upplösts på 400talet fortlevde östra delen med Konstantinopel som
huvudstad. På 800- och 900-talen återtog Östrom
eller det Bysantinska riket flera förlorade provinser
och upplevde en storhetstid omkring år 1000.
Redan vid 700-talets början hade araberna lagt
under sig hela Mellanöstern, Nordafrika och Spanien.
Olika germanska grupper bildade nya kungariken i de områden som hade tillhört romarna. Störst
var frankernas rike under Karl den store, ett rike
som kring år 800 bestod av nuvarande mellersta
Europa. Han ville återupprätta det romerska riket
på kristen grund.
Det feodala samhället, en syntes mellan romerskt och germanskt, blev först tydligt i 700talets Frankrike. Kungarna delade ut län till stormännen, som fick styra för kungens räkning och
kräva skatt av bönderna. I gengäld fick de ställa
upp vid krig. Efter hand gick privilegierna i arv
och Europa fick en adelsklass. Både kyrkan och
det världsliga samhället byggdes som privilegiepyramider. Inom jordbruket spelade klostren en
aktiv roll. De blev utsatta för vikingarnas plundringar och hade en nedgångstid under 800-talet.
Bild 1 Karta från början av 800-talet.
34
Bild 1 Bakgrundsbild, Beowulf
Bild 2 Gandalf från Tolkiens Ringentrilogin och Billbo (filmatisering Hobbit).
35
Kultur - musik, litteratur
Den romersk-katolska kyrkans enstämmiga, liturgiska sång fick namn efter påven Gregorius i slutet av 500-talet. På 800-talet uppstod flerstämmig
sång.
Mohammed började skriva ner sina uppenbarelser i Koranen 610 och den kom att bestå av 114
kapitel, suror.
Hjälte- och riddarsagor spreds under den äldre
medeltiden. Beowulfkvädet var ett långt heroiskt
epos på fornengelsk vers från 700-talet
(bakgrundsbild, föregående sida). Det kallas
"Englands nationalepos” trots att det utspelar sig i
Danmark och Sverige under 500-talet. Beowulf
kämpar mot sina tre fiender, som ung fienden
Grendel och hans mor och senare i livet kämpar
han mot draken som blir honom övermäktig.
J.R.R. Tolkien skrev 1936 Beowulf: The Monsters
and the Critics. Han inspirerades av Beowulf när
han senare skrev Sagan om ringen och Billbo (bild
2, föregående sida).
På 800-talet översattes sagosamlingen Tusen
och en natt från persiska till arabiska med en ramberättelse om Sheherazade.
Nibelungenlied är ett medeltida hjälteepos på
medelhögtyska. Eposet återupptäcktes i mitten av
1700-talet och bedöms vara författat kring år
1200. Sagan utgår från äldre berättelser, till exempel Völsungasagan.
De grekiska filosoferna och författarna översattes till arabiska och räddades till eftervärlden.
Bild 2
Bild 1 Medeltida kläder, Italien 1300-talet.
Grekerna översattes till latin först på 11- och 1200
-talen.
Stilhistoria/stilar
Under äldre medeltid präglades stilen av det bysantinska rikets kultur och av den islamiska expansionen med dess arabiska inflytande. Hos germanerna härskade djurornamentiken, framför allt
den nordiska. Den keltiska….
Efter en tid av splittring enades Kina på 600-talet av Tangdynastin. Militärväsendet
stärktes och utbytet med främmande kulturer ökade. Boktryckarkonsten uppfanns och
man började tillverka porslin. Kina har under århundradena legat steget före Europa
vad gäller teknik och vetenskap. Papperet, krutet, magnetkompassen och boktryckarkonsten kallas ”de fyra stora uppfinningarna”. Man uppfann också skottkärran, teet
och sidenet. Tecknet (bild 2) betyder Kina det vill säga Mittens rike.
Mayakulturen blomstrade 250–950 e. Kr. i Centralamerika. Man anlade stora stenstäder med pyramider
och tempel och utvecklade astronomi och matematik och man lämnade en rik skriftkultur efter sig.
36
Germanerna
Germaner har genom historien betytt olika saker.
Har de funnits? Vilka var de i så fall? Det är dessutom ett laddat begrepp och diskuteras affekterat
ännu på 2000-talet. I nutida historieböcker nämns
de inte, kanske för att det är ett infekterat begrepp
och kanske för att de inte själva har lämnat skriftliga spår efter sig.
Germanerna är svårdefinierade, men ett gemensamt drag var att man hade förmåga att tillägna sig
andra kulturer, keltisk, romersk, bysantinsk.
Varje tid har sina kulturmöten. Det viktigaste
mötet i Europas historia var mötet mellan romare
och germaner under de första århundradena av vår
tideräkning. Så småningom kom de germanska
grupperna att tillsammans med de kristna att utgöra
grunden för medeltidens europeiska kultur.
Resultatet kan vi se inom konst, religion och
politik; till och med vår syn på varandra i EU kan
spåras tillbaka till dessa två poler. På ena sidan
civilisationens Rom och på den andra barbarins
Germanien (sett ur romarnas synvinkel).
Genom Julius Caesars erövring av Gallien ca 50
f. Kr., hade romarna blivit grannar till, i deras
tycke, halvvilda folkslag som var bosatta norr om
Alperna. Romarna kallade dem "germani". Från
början skilde inte greker och romare mellan kelter
och germaner. Poseidonios av Apemia som levde
under andra och första århundradena f.Kr. var den
förste som kallade grupperna norr om Rhen för
germaner och detta begrepp övertogs
av bland andra Caesar.
Romarna mötte galler i väst, skyter
i öst och däremellan ett femtiotal
sinsemellan olika germanska grupper.
Det var inga etniska utan ständigt föränderliga grupper. Språkvetarna bedömer att de ca 500 f.Kr. hade ett gemensamt språk, urgermanska, i ett
sammanhängande område i nuvarande
Nederländerna, mellersta och norra
Tyskland, Polen, Danmark, södra
Sverige och Norge. Efter ca femhundra år utvecklades olika dialekter.
Eftersom de inte hade något skriftspråk, känner vi
bara till dem genom vad som skrevs om dem i romarriket 50 f.Kr – 100 e.Kr. Kunskapen om dem är
alltså filtrerad genom grekernas och romarnas
ögon. Germani var romarnas beteckning för dem
inte deras egen.
Mötet och kontakterna mellan romare och germaner var både fredliga och krigiska. När romarna
förlorade mot germanska grupper i slaget vid
Teutoburgerskogen år 9 e. Kr., inriktade de sig på
diplomati i stället för krig. Germanska män rekryterades till romerska armén och återvände både
med erfarenheter och en mängd föremål.
Västromerska riket gick under på 400-talet och
de germanska grupperna hade blivit färre genom
erövringar, samgåenden etc. Stora grupper kunde
förmodligen hävda sig bättre vid gränserna till romarriket och små grupper sökte trygghet och
skydd.
Under 400 – 500-talen förekom folkvandringar
och stora förflyttningar in på romerskt område.
Ibland lite i taget, ibland stora grupper långa
sträckor. Orsakerna kan ha varit kravet på jordbruksland eftersom befolkningen ökade, kanske
krig och plundringar. Det kan delvis ha varit enbart
krigare som flyttade. Följden blev att västra Europas karta ändrades totalt. De germanska grupperna/
rikena blev färre; man kan urskilja Frankerna, Burgunderna, Sveberna, Visgoterna och Ostrogoterna.
Frankerna växte till en stormakt från 500-talet och
Karl den store lade under sig hela det geografiska
37
Bild 1
området Germania under 800-talet.
Efter romartiden föll begreppet germaner i
glömska, men det latinska namnet på det geografiska området, Germanien, levde kvar.
Ett språk är den första och viktigaste förutsättningen för en gemensam kultur och man kan
komma närmare germanerna genom att studera
deras språk.
Västra Europa fick sin nya identitet vid övergången till kristendomen då ett skriftspråk infördes
vid olika tider från 300-talet och framåt. Kristendomen är en skriftspråkets religion och med den kom
den latinska skriften. Före skriften har vi arkeologin att luta oss till.
De tidigaste skrifterna skrevs med runor (bild
2). Den äldsta runinskriften är från 160 e.Kr. i
Danmark. Den äldre futharken hämtade inspiration
från latinska alfabetet och kanske även från etruskerna i Italien. På kontinenten försvann runorna på
600-talet. I England och Norden konkurrerade runskrift och bokstavsskrift i flera hundra år. I Norden
tillkom på 800-talet den yngre futharken. På Island
använde man inte runor utan började skriva med en
modifierad variant av latinska alfabetet. Det var en
viktig förutsättning för den rika isländska litteraturen på 12- och 1300-talen.
När ett germanskt språk började skrivas med
latinska bokstäver fick det ett namn. I det germanska området uppkom så en rad skriftspråk och
i stort sett kom varje språk så småningom att bli
huvudspråk i en stat, England, Sverige osv. Och så
uppkom det Europa vi känner igen.
Goterna fanns i nuvarande norra Polen på 100talet och på 200-talet återfanns de vid Svarta havet.
De blev kristna redan på 300-talet. Wulfila skapade
ett gotiskt skriftspråk för att kunna översatta bibeln. Den gotiska silverbibeln, Codex argenteus,
från 500-talet, ett krigsbyte från trettioåriga kriget,
finns att bese i Uppsala.
När man under renässansen med ljus och lykta
letade efter grekiska och romerska texter, fann man
Tacitus skrift Germania från år 98 f.Kr., som legat
oläst i århundraden. Med boktryckarkonstens hjälp
blev den vida spridd. Tacitus beskrivning av germanerna är egentligen den enda källan vi har och
den har tolkats på olika sätt. En kompletterande
bild kan ges av arkeologin och av att studera och
härleda språken.
Man kan utläsa att de germanska grupperna
levde på jordbruk i glesa byar. Man levde inte i
städer och man hade inga ledare med särskild makt
i fredstid. Man mätte sin rikedom i antal kor och
man bodde med dem i sina hus. Familjer om 5–10
personer levde i självhushåll. Släkten var viktig,
kanske var de ättesamhällen. Åkrarna var inte permanenta. Genom någon form av ägodelningssystem eller rotation tilldelades man mark ett år i taget till skillnad från romarna som hade en utvecklad fastighetsrätt och lantmäteri. Vuxna vapenföra
män samlades till ”concilium”, rådslag (bild 1).
Man var skickliga krigare och familjerna var ofta
med i krigen. Hirden, ett följe av unga män som
följde hövdingen var fröet till feodaltidens riddare
och hans svenner i folkvisorna.
Efter det att romarna lämnat England ca 400
började angler och saxare flytta in. Redan på 600talet tycks de flesta ha talat det germanska språk
som gav upphov till engelskan i stället för latin och
Bild 1, 2
38
keltiska. ”Civilisationen” gick under, städerna försvann och man bodde i enkla bostäder på landet.
På 900-talet förenades de olika rikena under en
kung.
Med det latinska alfabetet skrevs lagar, från 400
-talet visigoternas lag och på 600-talet skrevs en
engelsk lag. På 1200-talet kom Västgötalagen.
Våra veckodagar berättar om gemensamma gudar Tyr, Oden, Tor och Frigg.
En rik muntlig tradition med sånger hade inflytande på den litteratur som skrevs i Tyskland och
England efter kristendomens införande. Fornengelska Beowulf från 700-talet med mer än 3000 verser och fornnordiska Völuspa från 900-talet.
Germanerna blev skickliga på metallarbeten
efter inflytande från både från kelter och romare.
Som dekoration använde man djurkroppsformer
utdragna till slingor till exempel på runstenar. Inspiration kan också ha kommit från hunnerna.
Djurmotiven var inte realistiska utan födda ur en
rik fantasi. Ibland avbildades de rent kubistiskt.
Brakteat, en nordisk specialitet 450 – 550 e.Kr.,
var en rund guldplatta, en imitation av romerska
mynt eller medaljonger (bild 1, 2, 3).
Under den turbulenta tiden med folkförflyttningar och införande av kristendom och skriftspråk, kunde man blanda allt: kristendom med hedendom, romersk historia med nordisk myt och
latinska bokstäver med runor. Romerska importföremål hade en praktisk funktion, men också en
symbolisk. En romersk vardagsvara kunde bli statusföremål för eliten inom de germanska områdena.
Det som gjort begreppet germaner så laddat var
att det Tacitus skrev om de ”oblandade” och ”rena”
germanerna stämde med senare tiders raslära och
en romantisk dyrkan av allt gammalt och ursprungligt. Begreppet germaner har blivit belastat av den
tyska användningen. När det tyska riket skulle enas
på 1800-talet ville man ge folket en egen, stolt men
påhittad historia. Eftersom man inte hade några
gemensamma hjältekungar eller frihetskämpar gick
man tillbaka ända till germanerna. Den germanske
Cheruskerkrigaren Arminius som besegrade romarna vid Teutoburgerskogen (nuvarande NordrheinWestfalen) blev Hermann. Statyn uppfördes mellan
1841 och 1875 och är över 53 meter hög (bild 4).
Senare använde nazisterna begreppet germaner
och deras föregångare arier för att skapa sitt stortyska rike. Efter andra världskriget har man försökt
avnazifiera begreppet germaner.
Germanerna som begrepp har inte betytt lika
mycket i Sverige. Här odlade vi vårt eget romantiska ursprung hos den germanska gruppen goter
eller göter som efter hand gjordes allt större och
mer enastående och som till slut gjorde dem och
oss till hela Europas ursprung. Götiska förbundet bildades 1811 för att återskapa ”de gamle göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne".
39
Bild 1, 2, 3, 4
Bysantinska riket
är egentligen namnet på det östromerska riket under medeltiden, 330 - 1453 e.Kr. Begreppet Bysans myntades på 1500-talet av den tyske historikern Hieronymus Wolf. Han använde det namn
som Konstantinopel hade haft innan det blev kejsar
Konstantins huvudstad. Med denne förenades kejsarmakt och den kristna kyrkan.
Den bysantinska kulturen har hamnat lite mellan stolarna, eftersom forskarna delade in historien
i forntid och medeltid med folkvandringarna som
skiljelinje.
Bysans nådde sin storhetstid under kejsar Justinianus I. Han lyckades bland annat återerövra
Rom. Under 500-talet framträdde det mest typiskt
bysantinska inom kyrka, vetenskap och konst.
Klosterväsendet präglade hela samhället. Det mest
bestående blev spridandet av den ortodoxa kristendomen, främst till Ryssland och andra slaviska
folk.
Den klassiska basilikan ersattes av den runda
eller korsformade kupolkyrkan. Den bysantinska
arkitekturens mästerverk är korskupolkyrkan Hagia Sofia i Istanbul (tidigare Konstantinopel), vars
kupol syntes sväva i luften (bild 1, bild 2 nästa
sida). Den byggdes som en kristen kyrka kring 535
och blev senare förknippad med den grekiskortodoxa kyrkan. När Konstantinopel föll mot turkarna 1453 blev den en moské och slutligen 1934
ett museum.
Även Markuskyrkan i Venedig från 1094 är
berömd för sin bysantinska stil och alla utsmyckningar av guld, Chiesa d'Oro, Guldkyrkan.
Orsakerna till det bysantinska inflytandet i
Europa beror mycket på korstågen, som skapade
kontakt mellan öst och väst. Påven kallade till
korståg för att hjälpa Bysans att återvinna det Heliga landet. Korstågen blev en vändpunkt för
Europa; från en isolerad region till en rik och expansiv. Det var mötet med den islamiska världen
och inte krigen som var det viktiga. En annan kontaktyta var pilgrimsfärderna till det Heliga landet.
Bild 1
40
senare mosaikkonst. I Markuskyrkan i Venedig
gick det åt ca 50 miljoner bitar till mosaikerna.
Även om den bysantinska konsten var grekisk
Och på 1920-talet gjordes det till exempel stora
både till språk och till innehåll, skilde den sig från mosaiker i Lunds domkyrka och i Stockholms
antikens konst, genom att den i stället för männistadshus.
skan och människokroppen hyllade Gud och Jesus.
De viktigaste konstföremålen blev ikonerna:
Den antika konstens realism övergick till det stabilder av Kristus, Jungfrun och helgon som tjänade
tiska och stiliserade med rötter i den orientaliska
som vördnadsföremål i ortodoxa kyrkor och prikonsten.
vata hem.
Den bysantinska stilen blev normgivande för all
Bysantinsk konst
Bild 1
Lökkupoler
De ryska kyrkorna fick bysantinska kupoler, som under asiatiskt inflytande
utformades som lökar, en praktisk form i länder med mycket regn och snö.
Araberna förde kupolformen med sig till Spanien. Därifrån övertog jesuiterna
den till Mellaneuropas kyrkor. Lökformen finns i barockform på en del
svenska kyrkor till exempel Leksands kyrka. På bilden klockstapel från Jamtli
utanför Östersund.
Bild 2
41
Den islamiska expansionen - vårt arabiska arv
På arabiska Fatah, 650 - 1250 e.Kr.
Under hundra år efter profeten Muhammeds död
632 e.Kr., spreds den nya religionen och det blev
början på den muslimska guldåldern. Till slut härskade islam över ett område från Portugal i väster
till Indien i öster. De militära erövringarna följdes
av en kulturell och vetenskaplig dominans från 700
-talet till mitten på 1200-talet.
Den islamistiska expansionen bröt sönder Medelhavsvärlden och blockerade den öst-västliga
fjärrhandel, som varit så viktig under antiken. Bagdad blev en stor knutpunkt där den internationella
handeln strålade samman med den lokala handeln
längs floderna och karavanstråken.
Den islamiska närvaron har ibland setts som
Västerlandets undergång, men i stället innebar den
en fruktbar symbios mellan islam, kristendom och
judendom. Den ledde också till en stark utveckling
inom vetenskap, filosofi och kultur, där gränserna
mellan olika vetenskapsfält var flytande. Viktiga
bibliotek skapades i Kairo, Aleppo och Bagdad
och i städer i Persien och Centralasien. Läs- och
skrivkunnigheten var spridd. Det första papperet
kom till Mesopotamien från Kina via Sidenvägen
på 700-talet, flera sekler innan det nådde Europa.
Ett första pappersbruk grundades i Bagdad och vid
slutet av 900-talet ersatte papper både pergament
och papyrus i hela arabvärlden. Arabiska var det
sammanhållande språket precis som latinet i Västeuropa.
Islams företrädare visade större religiös tolerans
än de tidigare kristna härskarna. Man intresserade
sig för kultur och vetenskap i de erövrade områdena. Man räddade de grekiska filosoferna och
författarna till eftervärlden genom att översätta
dem till arabiska. Staden Cordoba i Spanien blev
centrum för mötet mellan europeisk och arabisk
(morisk) kultur. Här levde Aristoteleskännaren
Averroës, som inspirerade Dante och Thomas av
Aquino. På 1200-talet var större delen av Iberiska
halvön återerövrad, men Grenada förblev muslimskt till 1492.
Arabiskt inflytande
Islamiska forskare och tänkare ägnade stort intresse åt matematik, astronomi, medicin och alkemi. Vi har araberna att tacka för inte bara våra
siffror utan även hela vårt talsystem, som de förde
med sig från Indien. Den indiska matematiken bidrog framför allt med nollan samt med decimalsystemet. Vårt ord siffra kommer från det arabiska
ordet för noll, sifr, med den ursprungliga betydelsen tomrum. Med de nya siffrorna kunde man hantera matematiska problem på ett helt annat sätt än
tidigare. Europa befriades några hundra år senare
från vad en munk har kallat ”de hela talens tyranni”. I Sverige dröjde det längre. De nya siffrorna infördes först under Gustav Vasas tid på
1500-talet.
Hur mycket araberna påverkat vår kultur visar
alla arabiska låneord i de europeiska språken, ord
som alfabet, algebra, alkohol, almanacka, amiral,
banan, bensin, haveri, jacka, kabel, kaffe, kanal,
kemi, konditori, lack, madrass, magasin, maskara,
marsipan, massage, pyjamas, racket, ras, ris, risk,
safari, saffran, siffra, sirap, socker, soffa, spenat,
tariff och många, många fler.
Att både bysantinsk och arabisk kultur fick inflytande i Europa, berodde på att unga män drog ut
på korståg och senare pilgrimsfärder och kom hem
med nya idéer och med konstföremål i bagaget.
Många av våra bruksföremål fick en arabisk prägel, till exempel tallrikar och fat och serviser och
bokband.
Våra tapeters blomsterrankor och linjearabesker
kommer från de orientaliska
mattorna, som korsfararna
tog med sig hem.
42
Bild 1
(bild 3). Av dem kunde man skapa girih-mönstren i
oändligt antal. Girih betyder knut på persiska och
Araberna använde den lokala byggnadsstilen men man använde girihmönster inom arkitekturen i
utnyttjade sin egen karaktäristiska dekoration. De moskéer och i konsthantverk. Bild 1 och 2 är från
tog efter den bysantinska idén att inte framställa
Shah-i Zinda i Samarkand (Uzbekistan).
människor på bild, eftersom människan är skapad
Man kan säga att araberna drev den bysantinska
som Guds avbild. I stället utvecklade man dekorat- abstraktheten till
ion och ornamentik till fulländning, till exempel
sin spets. Ett enkelt
rytmiskt upprepade mönster med oändlighetsverföremål som en
kan, sammanflätade stjärnmönster och stiliserad
mattpiska i form av
växtornamentik, så kallad arabesk. Dekoration och en arabesk visar
ornamentik utvecklades också i kalligrafisk form
kraften och elegansom förenades med bildkonsten i många bokverk. sen i formspråket
Islamiska arkitekter konstruerade komplicerade (bild 1, föregående
geometriska mönster med enbart fem mosaikbitar, sida).
där varje bit var dekorerad med ett linjemönster
Bild 1, 2, 3
Arabiska stildrag
Det osmanska riket eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium från och
med slutet av 1200-talet till 1923 då det moderna Turkiet bildades. I och med erövringen av Konstantinopel 1453 blev det Osmanska riket en världsmakt och Konstantinopel fick sitt turkiska namn Istanbul. När det var som störst under 1600-talet omfattade det hela Mellanöstern, Turkiet, Balkanhalvön
och stora delar av Nordafrika.
43