Utseende
Rörelser
Genetik
- ärftlighetslära
Humör
mm
Intelligens
Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn – www.lektion.se
I en cell
I cellkärnan
Vi börjar med
det mest synliga
Kromosom
DNA
Gen
– anlag
I cellkärna - ett bestämt antal
kromosomer
•
•
•
•
•
Finns i varje cells cellkärna.
Ses då cellen delar sig.
Människan har 46 st kromosomer (23 par).
23 från far (spermien) och 23 från mor
(äggcellen).
Könsceller fås efter reduktionsdelning = celler
med 46 kromosomer delas till celler med 23,
sker i äggstockarna och testiklarna.
Celldelning
A. Mitos – vanlig celldelning
B. Meios - reduktionsdelning
A. Mitos – vanlig celldelning
B. Meios - reduktionsdelning
Vad bestämmer om det blir en
flicka eller en pojke?
pappa
mamma
X
X
X
Y
XX XY
XX XY
Sorterade kromosomer från människocell
En pojke
Sorterade kromosomer person 2
En flicka
Varje kromosom innehåller
DNA = lång spiralformad molekyl
• DeoxiriboNukleinAcid
•
•
•
•
(syra)
Två ”pärlhalsband”
Tvinnade
”pärlorna” =
byggstenar kallas
nukleotider
som är 4 olika……
Kvävebaser – 4st
• Bara dessa passar
•
•
•
ihop…
A–T
C–G
Ordningsföljden av
kvävebasparen,
utmed DNA-trådarna
= ….
Gener - arvsanlag
• Ordningsföljden av kvävebaserna.
• 25 000 olika gener
• ”Instruktionsbok” för allt som gör oss till
en människa
• T.ex ögonfärg, sätt att röra sig,
högerhänt, grop i hakan
• De flesta mänskliga egenskaperna styrs av
flera gener.
Anlag (gener) för färg på ögonen
(Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter)
• Brunögd dominant anlag = B
• Homozygot = lika anlag
• Heterozygot = olika anlag
• Blåögd recessivt = b
(måste ha blått anlag i båda
kromosomerna för att bli blåögd)
• Korsningsschema
••
B
B
B
b
••
b
••
Brunögd
Brunögd med
blått anlag
b
Blåögd
Korsningsschema för en homozygot brunögd och
en heterozygot brunögd föräldrar och sedan får ett
av de barnen barn.
Andra generationen
25% homozygot brunögda
50% heterozygota brunögda
25% homozygot blåögda
B
B
b
BB
Bb
B
BB
B
Bb
Första generationen
50% homozygot brunögda
50% heterozygot brunögda
b
B
BB
Bb
b
Bb
bb
När arvet skadas
A. Downs syndrom:
-för många kromosomer – 47 st
-funktionshindret kan variera men många
behöver hjälp av en vuxen.
B. Mutation – en förändring i DNA, en
bestående skada, t.ex. cancer.
C. Könsbundet arv
A. Kromosomer person 3
En flicka med Downs syndrom
B. Mutation – en förändring i DNA
Varför?
• Fel vid kopieringen när en cell delar sig
• DNA skadas av kemikalier och av strålning
från radioaktiva ämnen eller solen.
Ex på följder:
• Cancer
C. Könsbundet arv
• Någon skada på könskromosomerna
Exempel:
• Blödarsjuka
• Färgblindhet
Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och
varför?
Genteknik bra eller dåligt?
Genteknik
A. Historia – Avel och växtförädling
B. DNA-analys
C. Genmodifiering
D. Kloning
A. Historia – Avel och växtförädling
Under alla år har människan förädlat växter
o djur genom att välja ut individer med
önskvärda egenskaper som sedan får föröka
sig under kontrollerade former (inga andra
individer finns i närheten/pollinering av
människan/insemination).
B. DNA-analys
• DNA som fingeravtryck – ordningen på
kvävebaserna i DNA är unikt för varje
människa.
• DNA och släktforskning – ju närmare
släkt, desto större likhet mellan DNA.
• DNA och sjukdomar – anlag för svåra
sjukdomar kan upptäckas genom en DNAanalys. Används t ex vid fosterdiagnostik.
C. Genmodifiering
• Genteknik på bakterier – gener från t ex
människan sätts in i bakterier, för att
bakterien ska tillverka t ex mänskligt insulin.
• Genteknik på växter (GMO) – gener från t ex
bakterier sätts in i växter, för att dessa t ex
ska bli resistenta mot skadeinsekter.
• Genteknik på djur – gener från människor
sätts in i t ex grisar för att deras organ ska
bli möjliga att transplantera till människor.
D. Kloning
• Två individer med exakt samma genuppsättning kallas kloner.
• Encelliga djur, vissa ödlearter och många
växter, skapar naturliga kloner.
• Enäggstvillingar är naturliga kloner.
• Forskare kan idag använda kroppsceller
från vilket djur som helst för att göra
kloner.
