Grundsärskolan
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för
Grundsärskolans verksamheter
Enligt diskrimineringslagen
(2008:567)
samt
Skollagen
(SFS 2010:800)
Upprättad februari 2015
Revideras januari 2016
1
Innehållsförteckning
Verksamhetens långsiktiga mål ............................................................................................ 3
Kartläggning 2014 ................................................................................................................ 4
Utvärdering av målen 2014 .................................................................................................. 6
Arbete under året 2015 ......................................................................................................... 9
4.1 Kön ................................................................................................................................. 9
4.2 Etnisk tillhörighet ........................................................................................................... 9
4.3 Religion och annan trosuppfattning ............................................................................. 10
4.4 Funktionshinder ............................................................................................................ 10
4.5 Sexuell läggning ........................................................................................................... 10
4.6 Ålder ............................................................................................................................. 11
4.7 Könsöverskridnande identitet ....................................................................................... 11
4.8 Tillgänglighet…………………………………………………………………………11
5. Åtgärder i akuta situationer ................................................................................................ 13
6. Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med att ta fram
planen mot diskriminering. Planen ska vara levande och utvärderas . .............................. 14
1.
2.
3.
4.
Bilaga 1 Rutin Misstanke om kränkning ............................................................................ 15
Bilaga 2
Vad säger lagen? ............................................................................................................................................ 17
Definitioner av ord och begrepp .................................................................................................................... 17
Vilka är diskrimineringsgrunderna? ............................................................................................................... 17
Ansvarsfördelning .......................................................................................................................................... 18
Vem bevakar så att lagarna följs? ................................................................................................................. 19s
2
1. Verksamhetens långsiktiga mål.
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som
verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för
vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och
utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Läroplan för grundsärskolan
2011)
Grundsärskolans långsiktiga mål är att ständigt arbeta för att ingen elev blir utsatt för
diskriminering och/eller kränkande behandling i verksamheten.
Visionen för Grundsärskolans rektorsområde:
Vår miljö är välkomnande, trygg och utmanande.
Vårt förhållningssätt är positivt. Vi väcker nyfikenhet och lust till lärande.
Vi bemöter varandra med respekt. Vi förstår vårt eget värde och vår betydelse för varandra.
Alla inom grundsärskolan och dess fritidshem ska trivas, bli sedda och respekterade för den
man är. Detta förutsätter en trygg miljö, där de vuxna har ansvar för uppdraget och att ingen
blir illa behandlad. Barn och elever ges möjlighet till ett ökat ansvarstagande. För att uppnå
trivsam arbetsmiljö ska vår verksamhet präglas av vår vision och följande punkter:
Alla är olika men ska bemötas med samma respekt
Inse sina egna styrkor och svagheter för att respektera andra
3
2. Kartläggning 2014
Enkäter:
- Eleverna genomförde under hösten 2014 en kommunövergripande enkätundersökning
angående trivsel, trygghet och måluppfyllelse. 100 % av eleverna svarade att de
känner sig trygga och trivs i skolan.
-
Elever i skolår 5-9 har deltagit i Olweus standard- enkät november 2014. Enkäten
visar att samtliga elever trivs och är trygga. Ingen blir utsatt för mobbning och ingen
utsätter andra.
-
Vårdnadshavare har deltagit i enkätundersökning våren 2014. Vårdnadshavarna
uppger att deras barn trivs alternativ trivs till stor del i verksamheten. Samtliga
vårdnadshavare som deltog i enkäten har kännedom om vår plan mot diskriminering
och kränkande behandling för grundsärskolans verksamheter.
-
Vårdnadshavarna har deltagit i skolinspektionens skolenkät. 11 vårdnadshavare har
svarat av 20, drygt 50 %. Nedan presenteras resultatet:
Planerade samtal:
- Vid utvecklingssamtal har samtliga mentorer samtalat om kompisrelationer och
trivsel. Vårdnadshavarna har fått delge sin syn på sitt barns trivsel.
- Skolans ordningsregler har diskuterats fram i elev- och personalgrupp med
konsekvensbeskrivning. Arbetet har bland annat skett vid elevråd 1 gång/mån och
klassråd 1 gång/veckan, där trygghet och trivsel är en stående punkt.
4
Observation och dokumentation
- Arbetslaget gör kontinuerliga observationer kring elever, grupper och organisation.
- Ett välfungerande rastvärdsschema som uppdateras utifrån verksamhetens behov.
- Elevernas närvaro är hög vilket vi tolkar som att eleverna känner glädje över att gå till
skolan, skolbarnsomsorgen och korttidstillsynen.
Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning
Personalen har under hösterminen gjort en individuell bedömning av verksamheten utifrån
specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg. De individuella bedömningarna har
legat till grund för områdets totala bedömning. Arbetslaget har diskuterat vilka styrkor
verksamheten har samt vilka utvecklingsområde det finns.
5
3. Utvärdering av målen för 2014
Mål: Öka förståelsen och kunskap gällande språkbruk kopplat till diskrimineringsgrunderna..
Utvärdering: Enheten har inte haft något tema. Språkbruk och ordval har tagits upp under
KRAFT-lektioner. Åk 7-9 har samtalat och resonerat om hur andra människor kan uttrycka
sig kring deras funktionsnedsättning. Personalen upplever att det ger bäst effekt när samtal
görs i stunden, då en elev säger ett ”fult ord” alternativ svordom.
I personalgruppen har språkbruket diskuterats under pedagogiska forum. Under våren 2014
har diskussionerna berört vilka normer vi bär med oss, medvetet och omedvetet. Under hösten
2014 har fokus legat på lågaffektivt bemötande kopplat till psykologen Bo Hejlskov.
Intervju kring språkbruk har gjorts vid två tillfällen med eleverna. Eleverna konstaterar att det
är stor skillnad mellan våren och hösten, vilket är en positiv utveckling.
Vidare arbete: Personalgruppens upplevelse är att eleverna i åk 1-6 har börjat använda mer
svordomar. Målet kvarstår under nästa år.
___________________________________________________________________________
Mål: Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverkar
diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön.
Utvärdering: Samtliga åtgärder är genomförda. Pedagogerna tycker det är svårt att hitta
skönlitteratur som berör ämnet. Filmer är lättare. Personalen upplever att de har utvecklat sina
kunskaper gällande hbtq. Graden av kunskapsutveckling hos eleverna varierar beroenden på
ålder, förståelse och intresse. I enkäten uppger eleverna att ingen blivit diskriminerad pga. av
kön.
Vidare arbete: Diskutera målet ytterligare i personalgruppen genom att ta upp olika
situationer som har med kön att göra. Diskussioner kring kön sker frekvent i åk 7-9 och
arbete med normkritiskt spaning gällande kön.
Mål: På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma
rättigheter och möjligheter. Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande
behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet.
Utvärdering: Kopplat till trivselenkäten är det ingen som känner sig retad/utsatt för sin
etniska tillhörighet. Arbetsområde gällande stereotypa föreställningar om olika etniska
grupper som kan förekomma i media och läromedel har inte skett aktivt. Personalen upplever
att ingen elev reagerar på elever med utländsk härkomst. Inga nedsättande ord hörs. Samtal
kring etnisk tillhörighet har skett när vi har studerat ”Lilla aktuellt”.
Vidare arbete: att markera och agera enligt våra riktlinjer om något barn eller vuxen kränker
någon individ för etniska eller kulturell tillhörighet.
___________________________________________________________________________
6
Mål: Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolan ska underlätta för den
enskilde eleven att följa sin trosuppfattning.
Utvärdering: Inget tema har skett under året. I påsk pratade personalen i åk 1-6 om
kristendomen, inga övriga religioner. Åk 7-9 har haft spontana diskussioner kring religioner
när det har omnämnts i ”Lilla Aktuellt”. Enligt enkäten har ingen elev blivit kränkt pga. av sin
tro.
Vidare arbete: Genom att använda sig av nyheter alternativt ”Lilla Aktuellt” kan olika
religioner synliggöras. Personalen har en tanke om arbetsområde där likheter och skillnader
diskuteras mellan religioner.
__________________________________________________________________________________
Mål: Arbeta med att öka förståelsen för sin egen funktionsnedsättning och andras
funktionsnedsättningar. (skolår 1-6)
Utvärdering: En del av eleverna i åk 7-9 kan berätta och beskriva vilka
funktionsnedsättningar de har och det råder ett öppet klimat i gruppen. Vi har arbetet med
materialet ”Orka”. Många av eleverna i åk 1-6 kan inte sätta ord på varför de går i
grundsärskola. Eleverna har arbetat med temat ”vem är jag”? Det är svårt för eleverna att
uttrycka vad de har svårt för. Ofta svarar de vad de kan göra eller inte kan göra. Vi har inte
arbetat med de kognitiva svårigheterna.
Information har getts till grundskolans elever, skolår 4 och 7, om grundsärskolans verksamhet
och vad som krävs för att få lov att bli mottagen i grundsärskola.
Vidare arbete: Fortsätta arbete i åk 1-9 gällande vilka funktionsnedsättning som finns och
vad en utvecklingsstörning är.
___________________________________________________________________________
Mål: Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av
familjebild eller sexuell läggning. (Skolår7-9)
Utvärdering: Vi har arbetat mycket med sex- och samlevnadundervisning i åk 7-9.
Skolsköterskan har varit inkopplad och gett information till elever i åk 5-9. Det är svårt att
diskutera sexuell läggning med eleverna. Diskussioner har skett gällande olika
familjekonstellationer.
Vidare arbete: Sex- och samlevnadsundervisning fortsätter i åk 7-9 och åk 5-6. Den mobila
ungdomsmottagningen kommer att besöka oss i februari och mars och berätta om sin
verksamhet.
___________________________________________________________________________
7
Mål: Alla elever ska ha inflytande över verksamheten oberoende av elevens ålder.
Utvärdering: Vi har inte haft regelbundet klassråd under en period, vilket eleverna reagerade
på. Genom detta har eleverna börjat förstå nyttan av ett klassråd samt kopplingen till elevråd.
77,7 % av eleverna känner att de får påverkar verksamheten oberoende ålder. 50 % av
eleverna anser att de delvis får vara med och bestämma, 27,7 % anser att de fullt ut får
påverka verksamheten.
Det pågår en åldersrelaterad verksamhet i skapande verksamhet inom ämnet slöjd. Detta leder
till att eleverna får begränsade möjligheter under trädslöjden p.g.a. sin ålder.
Personalen har reflekterat och samtalat om bemötande av eleverna, kopplat till deras ålder och
funktionsnedsättning. Ibland brister vi i vårt bemötande av eleverna Detta kan hända när vi
blir frustrerade eller irriterade på våra elever.
Vidare arbete: regelbundna klassråd och elevråd samt normkritisk spaning gällande ålder
och inflytande.
___________________________________________________________________________
Mål: Alla elever ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha.
Utvärdering: Vi har haft tema kring sexuell läggning och sexualkunskap samt besökt den
mobila ungdomsmottagningen. Vi har berört HBTQ frågor på olika sätt. Kopplat till svaren i
trivselenkäten, gjorda av eleverna, anser vi att målet är uppnått.
Vidare arbete: Sex- och samlevnadsundervisning fortsätter i åk 7-9 och i åk 5-6. Den mobila
ungdomsmottagningen kommer att besöka oss i februari och mars och berätta om sin
verksamhet.
___________________________________________________________________________
8
4. Arbete under året 2015
Mål: Öka förståelsen och kunskap gällande språkbruk kopplat till diskrimineringsgrunderna.
(Skolår 1-9)
Främja: Uppmärksamma de goda exemplen som finns i verksamheten.
Förebygga:
- Konkretisera olika begrepp, ge information och bakgrund kring orden.
Ansvarig: samtlig personal i verksamheten.
- Samtal i personalgrupp gällande de ord som eleverna använder. Vad är ett
nedvärderande ord? Vilka normer bär jag med?
Ansvarig: rektor
- Intervjuer med eleverna kring hur de upplever språkbruket på enheten. Sker i maj
respektive oktober.
Ansvarig: rektor, koordinator inom KRAFT och elevstödsamordnare.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.1 Kön
Mål: Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverkar
diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön.
Främjande: samtala om frågor och normer kring kön i klassrummet.
Förebygga:
-
Arbeta aktivt med KRAFT med eleverna en gång/vecka.
Ansvarig: pedagoger som är ansvariga för KRAFT.
Normkritiskspaning.
Ansvarig: rektor
Samtalsgrupp med personal.
Ansvarig: koordinator och nyckelperson
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.2 Etnisk tillhörighet
Mål: På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter
och möjligheter. Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på
grund av etnisk eller kulturell tillhörighet.
Främjande: tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa
föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel.
9
Förebygga:
-
Arbeta aktivt med olik etnisk tillhörighet, på KRAFT och i religionskunskap. Arbete
gällande likheter och skillnader.
Ansvarig: undervisande pedagoger.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.3 Religion och annan trosuppfattning
Mål: Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolan ska underlätta för den
enskilde eleven att följa sin trosuppfattning.
Främjande: tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa
föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller läromedel.
Förebygga:
-
Arbeta aktivt med olik etnisk tillhörighet och olika religioner, på KRAFT och i
religionskunskap.
Ansvarig: undervisande pedagoger.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.4 Funktionshinder
Mål: Arbeta med att öka förståelsen för sin egen funktionsnedsättning och andras
funktionsnedsättningar. (skolår 1-9)
Främjande: anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan
delta. Möten mellan grundskolan och grundsärskolans personal.
Förebygga:
- information till grundskolans nya elever, skolår 4 och skolår 7 gällande vad
grundsärskola är, likheter och skillnader. Sker i augusti/september.
Ansvarig: elevstödsamordnare och skolsköterska.
- Vid planeringar tas hänsyn till de olika individuella behoven.
Ansvarig: undervisande pedagog.
- Arbetsområde ”Vem är jag”
Ansvarig: undervisande pedagog.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1
4.5 Sexuell läggning
Mål: Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av
familjebild eller sexuell läggning.
10
Främjande: tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa
föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller
läromedel.
Förebygga:
- konkretisera olika begrepp som t.ex hbtq och förklara bakgrund kring olika ord.
Ansvarig: pedagoger i 7-9an
- under läsåret genomförs ett arbetsområde inom sex och samlevnad i skolår 5-9.
Ansvarig: undervisande pedagoger samt skolsköterska.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.6 Ålder
Mål: Alla elever ska ha inflytande över verksamheten oberoende av elevens ålder.
Främjande: gemensamma aktiviter för olika årskurser.
Förebyggande:
- klassråd en gång/ vecka. Ansvarig: undervisande pedagog.
- Elevråd fyra gånger/ termin. Ansvarig: rektor.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.7 Könsöverskridande identitet
Mål: Alla elever ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha.
Främjande: tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
Förebygga:
- under läsåret genomförs arbetsområde inom sex och samlevnad.
Ansvarig: pedagoger i 7-9an samt skolsköterska
- samtala kring hbtqfrågor, utifrån nyheter som media förmedlar.
Ansvarig: pedagoger i åk 7-9 och åk 1-6.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
4.7 Tillgänglighet
Mål: Alla elever ska känna sig delaktiga och inkluderande.
Främjande:
Förebygga:
-
att använda tecken som stöd i verksamheten.
11
-
att varje personal tränar de tecken som behövs för att kunna göra sig förstådd
alternativ bli förstådda.
Åtgärder: Arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 1.
12
5. Åtgärder i akuta situationer.
Handlingsplan - om det otillåtna skett.
Arbetsgång vid kränkning elev - elev:
1. Vuxna som blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen
och samtalar med de inblandade. Lika viktigt att prata med den som är kränkt som den/de som
utfört kränkningen.
2. Mentor för eleverna meddelas av den vuxne som observerat händelsen om vad som har hänt
och vilka åtgärder som vidtagits.
3. Händelsen dokumenteras av den vuxna som observerat och ingripit.
4. Mentor informerar elev att de har kännedom om det inträffade. Mentor samtalar med elev som
kränkts så fort så möjligt.
5. Vårdnadshavare meddelas av mentor eller någon annan vuxen som observerat händelsen.
Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar
vårdnadshavare.
6. Anmälan om misstänkt kränkning görs till rektor. Rutin följs därefter.
Ytterligare uppföljning sker vid behov:
1. Om problem kvarstår kallar mentor vårdnadshavare och mobbaren/mobbarna till enskilda
samtal. Elevstödsamordnare ska delta.
2. Åtgärdsprogram skall upprättas.
3. Upphör inte kränkningarna kallar rektor till möte.
4. Om problemet kvarstår efter mötet sker en anmälan till enheten för myndigheten. Detta görs
av rektor.
Arbetsgång då elev anser sig kränkt av någon vuxen:
Som anställd i skola har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något barn/elev.
1. I första hand meddelar eleven eller vårdnadshavare mentorn eller elevstödsamordnare eller
annan vuxen som eleven har förtroende för. Rektor delges.
2. I andra hand kontaktas rektor som då handlägger ärendet.
3. Dokumentation ska ske.
4. Vårdnadshavare informeras men vilken form av kontakt som ska tas beslutas av rektor utifrån
rådande situation.
Arbetsgång när personal känner sig kränkt av elev:
Ingår i arbetsmiljölagen.
1. Rektor underrättas.
2. Rektor utreder via samtal och för dokumentation.
3. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala
styrdokument som utgångspunkt.
4. Kort information till närmast ansvarig pedagog.
5. Vid större dignitet rådfrågar rektor närpolisen ang. polisanmälan eller ej.
6. Enskilda samtal med berörda.
7. Vårdnadshavarna informeras.
8. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna.
9. Uppföljning under processens gång.
13
6. Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet
med att ta fram planen mot diskriminering, kränkande
behandling. Planen ska vara levande och utvärderas.
Vår plan för diskriminering och kränkande behandling är ett målinriktat arbete. Uppföljning sker
enligt följande årscykel.
Senast
klart
Januari/
Februari
Februari
Vad ska göras?
Av vem?
Ansvarig
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling fastställs på kvalitetsdagen i
januari.
Arbetslag/Rektor
Rektor
Revidering av KRAFT-plan
Arbetslag
Koordinator och
elevstödsamordnare
Föräldrars delaktighet i planen under skolråd
Vårdnadshavare
1 personal
rektor
Rektor
Publiceras på hemsidan
IT- pedagog
En översyn av tillämpningen av lagar och
rekommendationer från skolverket och
diskrimineringsombudsmannen görs.
Förvaltning
Behov av gemensam kompetensutveckling
eller andra åtgärder inventeras.
FÖRE- gruppen
Maj
Genomföra intervjufrågor med eleverna
gällande trygghet och trivsel
Elevstödsamordnare
Juni
Uppföljning av intervjufrågor samt
avstämning av likabehandlingsplanen.
Koordinator
och nyckelperson
inom KRAFT.
Koordinator,
Rektor
Elevstödsamordnare
Koordinator
och nyckelperson
inom KRAFT
Arbetslaget
Barn/elever och
personal på
respektive enhet
Rektor
Mars
Trivselenkät centralt
Okt
November
Uppföljning av vårens och höstens enkäter.
Rådande plan följs upp och utvärderas.
Resultatet redovisas i den nya planen.
Förvaltning
Rektor
Elevstödsamordnare
Rektor
14
Bilaga 1
Rutin
Misstanke om kränkande behandling
Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta)
Skollagen (2010:800) 6 kap 10 §
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet
som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller
förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.”
Delegation av beslut
Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta
utredningsuppdraget till annan befattningshavare.
Överlåtelse av arbetsuppgift
Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder.
Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan.
Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll.
Rutin
Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt
1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en ”Anmälan avseende
kränkande behandling” (Blankett – se handbok).
2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef
3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör
en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen).
4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare.
5. Utredningsuppdraget görs enligt ”Anmälan avseende kränkande behandling” (Blankett
– se handbok).
a. Stödfrågor vid analys
i. Har alla inblandade kommit till tals?
ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle?
iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade?
iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning
eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse)
15
6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder.
7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter
avslutad utredning.
Sekretess
En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan
omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden
(Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400).
Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar
(exempelvis den som handhar elevakterna).
Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef,
bitr förvaltningschef eller administrativ chef.
Registrering/arkivering
1. Anmälan om kränkande behandling
a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret
b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras
och läggs i elevakten.
Blanketter
Anmälan och utredning om kränkande behandling
16
Bilaga 2
Vad säger lagen?
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta, dels i
gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör
utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2011:681) om barns och elevers deltagande i
arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling.
De kräver att all skolverksamhet:
arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever
utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten
och åtgärdar det som har hänt.
varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en översikt över
de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever
eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, tillgänglighet eller
ålder, dels förebygga och förhindra trakasserier.
Lagarna har stöd i LGR 2011, läroplan för grundsärskolan Exempel på mål under rubriken Normer
och värden:
”Skolan mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling , samt medverkar till att hjälpa andra människor.” (sid. 12 ).
Läs mer på www.skolverket.se under Lagar och regler och vidare under Läroplaner.
Definitioner av ord och begrepp.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn/ elever ska behandlas så att de har lika rättigheter
och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt
diskriminering.
Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån
skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen
(familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för
att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt
diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en
elev på grund av dennes sexuella läggning.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som
verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om
exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl
behöver annan mat.
Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från
en eller flera personer. (Professor Dan Olweus` definition)
17
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever
kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:
Fysisk (slag knuffar)
Verbal (hot, svordomar, öknamn)
Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika
webcommunitys)
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av
kränkande behandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, kön, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig
mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella
trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Elev, den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen, samt barn och ungdomar inom
skolbarnomsorgen och korttidstillsyn enligt LSS.
Elev: den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen.
Barn, den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller annan pedagogisk verksamhet.
Personal, alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning.
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
De åtta diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, ålder och tillgänglighet.
Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person
har.
Religon eller annan trosuppfattning.
Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder.
Tillgänglighet.
Ansvarsfördelning.
Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål
som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en del i helheten i arbetet
med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse för mål och insatser
som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska också
tydligt framkomma vilka insatser som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under
18
kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års
plan. Ansvaret vilar även på rektor att all personal som arbetar i skolan får del av planen.
Personal har egenansvar att sätta sig in i lagarna och dess innebörd. Personal med pedagogiskt
uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål och riktlinjer samt kunskapskrav i läroplanen
LGR 11.
Elev har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra
elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som
elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett
gott föredöme.
Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skola ska vara ett komplement och ett
stöd i denna. Det är av stort värde med ett gott samarbete, där vårdnadshavarna delger skolan
kännedom om kränkande behandling och diskriminering. Då diskriminering eller annan kränkande
behandling av barn/elev uppstår är samverkan mellan skola och hemmet ett måste för att uppnå den
optimala lösningen på situationen.
Vem bevakar så att lagarna följs?
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat
anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Barn och Elevombudet Caroline Dyrefors Grufman
Skolinspektionen.
Box 23069, 104 35 Stockholm
Ring på: 08-586 08 000
E-post: [email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Den som är elev, vårdnadshavare eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en av BEO´s
jurister direkt, läs mer om det på BEO´s hemsida.
När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det.
Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person. Följande kan
vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO:
Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym.
Namn och adress på skolan.
En beskrivning av vad som hänt.
Hur länge kränkningarna pågått?
Om du har pratat med någon i skolan om det som hänt och i så fall vem.
Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig
Diskrimineringsombudsmannen (Do) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Ring på: 08-120 20 400
Texttelefon: 08-120 20 820
www.do.se
19
