Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
HT16
Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl.
Nervcellen
1. Vad är en jonkanal?
Svar: sid 53-54
2. Beskriv jämviktspotentialen för K+ respektive Na+.
Svar: sid 51-53
3. Beskriv uppkomsten av en nervcells vilomembranpotential.
Svar: sid 51-53
4. Beskriv uppkomsten av en aktionspotential.
Svar: sid 54-56
5. Hur fortleds en aktionspotential i omyeliniserad respektive myeliniserad nerv?
Svar: sid 57-59
6. Beskriv synapsen mellan ett α-motorneuron och en skelettmuskelcell.
Svar: sid 61
7. Vad menas med excitatorisk respektive inhibitorisk postsynaptisk potential?
Svar: sid 63-64
Muskel
1. Beskriv uppbyggnaden av en skelettmuskel (starta med hela muskeln och gå ned till de enskilda
proteinfilamenten).
Svar: se Fig 7.2 och tillhörande text
2. Redogör för hur en muskelcells korsbryggor aktiveras (starta med en aktionspotential i
ytmembranet).
Svar: sid 136-138
3. Redogör för hur aktin och myosin samverkar för att producera kraft.
Svar: se Fig 7.8 och tillhörande text
4. Vad menas med isometrisk kontraktion? Beskriv förhållandet mellan kraft och stimuleringsfrekvens.
Beskriv förhållandet mellan kraft och muskellängd.
Svar: sid 139-142
5. Vad menas med isotonisk kontraktion? Beskriv förhållandet mellan kraft och hastighet.
Svar: sid 142-143
6. Redogör för muskelcellens metabolism. (Vad kräver energi? Varifrån kommer energin? Har
muskelcellernas energikonsumtion någon nämnvärd betydelse för hela kroppens energikonsumtion?)
Svar: sid 143-144
7. Redogör för olika muskelfibertyper.
Svar: se Tabell 7.1
Motorik
1. Vad ingår i en motorisk reflex?
Svar: sid 159-160
2. Vad menas med ett motoriskt program? Beskriv några olika program.
Svar: sid 160
3. Redogör för sträckreflexen.
Svar: sid 161-164
4. Redogör för autogen hämning.
Svar: sid 164
5. Redogör för bortdragningsreflexen (flexionsreflexen).
Svar: sid 164-165
6. Redogör för gångens motorik.
Svar: sid 165
7. Redogör för motoriken som styrs från hjärnstammen.
Svar: sid 167-168
8. Hur påverkar lillhjärnan motoriken? Vad händer vid skador på lillhjärnan?
Svar: sid 168-170
9. Hur påverkar basala ganglierna motoriken? Vad händer vid skador på basala ganglierna?
Svar: sid 170-171
10. Redogör för storhjärnebarkens olika motoriska områden samt deras respektive funktion.
Svar: sid 170-173
11. Beskriv hur olika delar av vårt centrala nervsystem samverkar för att utföra viljemässiga rörelser.
Svar: se Fig 8.17 och tillhörande text
Sensorik
1. Hur kan man dela in sinnena med utgångspunkt för den typ av stimulering de svarar på?
Svar: sid 76
2. Hur kan mekanisk stimulering omvandlas till ett elektriskt svar i en sinnescell?
Svar: sid 76-78
3. Adaptation – vad är det och vad har det för betydelse för sinnesorganens funktion?
Svar: sid 79
4. Receptoriskt fält – vad är det och hur skiljer det sig mellan ett perifert och ett centralt neuron?
Svar: sid 79
5. Redogör för de bansystem som leder information från hudytan till cortex (och den medvetna
upplevelsen) för smärta och beröring?
Svar: se Fig 5.8 samt tillhörande text
6. Vilka är receptorerna för nociceptiv smärta? Vilka primära sensoriska nervfibrer förmedlar smärta
från dessa receptorer?
Svar: sid 115-117
7. Redogör för skillnaden mellan nociceptiv smärta och neuropatisk smärta.
Svar: sid 128
8. Vad är refererad smärta?
Svar: sid 120
9. Varför är det så stor skillnad mellan ytan på trumhinnan och ovala fönstret i hörselorganet?
Svar: sid 96
10. Redogör för receptorpotentialens uppkomst i innerörats hårceller.
Svar: sid 97-98
11. Vad har basilarmembranet för egenskaper som bidrar till att hörselsystemet kan skilja på olika
frekvenser i ljudet?
Svar: sid 98
12. Varför rör sig ögonen, och hur, när man vrider på huvudet?
Svar: sid 90
13. Var sitter luktcellerna placerade och till vilken struktur skickar de sina axoner?
Svar: sid 111-112
14. Tungans smakreceptorer – hur är de organiserade på tungans yta.
Svar: sid 110-111
Högre hjärnfunktioner
1. Beskriv olika metoder att studera hjärnfunktionen samt deras respektive fördelar-nackdelar.
Svar: sid 180-181
2. Beskriv EEG vad beträffar uppkomsten, viktigaste rytmerna och sjukdomar som kan diagnostiseras.
Svar: sid 180-181
3. Redogör för funktionen hos hjärnans limbiska delar.
Svar: sid 181-182
4. Hur regleras graden av vakenheten? Beskriv olika typer av sömn.
Svar: sid 182-184
5. Beskriv funktionen hos hjärnans olika associationsområden.
Svar: sid 184-186
6. Hur kontrolleras tal och skrift?
Svar: sid 186-187
7. Beskriv olika typer av inlärning och minne.
Svar: sid 187-192
Autonoma nervsystemet (ANS)
1. Redogör för skillnader i den anatomiska och biokemiska (transmittorsubstanser) efferensen mellan
sympatiska och parasympatiska delen av ANS.
Svar: Figur 4.1 och sid 70-71
2. Beskriv de funktionella skillnaderna mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet?
Svar: sid 69-70
3. Vilka celltyper påverkas av ANS?
Svar: sid 67
4. Beskriv översiktligt hypothalamus funktion.
Svar: 72-74
Endokrinologi
1. Beskriv översiktligt hur det endokrina systemet är organiserat och hur det kontrolleras, inklusive hur
hypothalamus-hypofysens påverkar övriga endokrina organ?
Svar: Figur 4.4, sid 273-276
2. Beskriv två principiellt skilda sätt som hormoner påverkar mottagarceller.
Svar: Figur 15.1
3. Hur påverkar thyroideas ämnesomsättning och tillväxt?
Svar: sid 278-280
4. Beskriv binjurbarkens och märgens funktioner.
Svar: 284-286
5. Hur påverkar olika hormoner blodsockret?
Svar: sid 281-283
Hjärta och cirkulation
1. Beskriv hjärtats uppbyggnad med förmak, kammare och klaffar.
Svar: Figur 11.2
2. Vad menas med att hjärtat har spontanaktivitet? Hur sprids aktionpotentialen i hjärtat?
Svar: Figur 11.3, sid 202-203
3. Beskriv EKG vad beträffar hur det uppkommer och hur det registreras.
Svar: Figur 11.4-7, sid 203-204
4. Hur påverkar sympaticus resp parasympaticus hjärtat?
Svar: sid 212
5. Beskriv blodflödet i hjärtat under diastole och systole och hjärtklaffarnas funktion.
Svar: Figur 11.8, sid 207-208
6. Hur mycket blod pumpar hjärtat per minut i vila respektive under arbete? Hur stor blodvolym har
vi?
Svar: sid 211
7. Redogör för de olika blodkärlens principiella uppbyggnad och relationen mellan struktur-funktion.
Svar: sid 215
8. Beskriv artärblodtrycket och hur det mäts.
Svar: Figur 11.17, sid 217-218
9. Hur transporteras vatten, gaser och näringsämnen/slaggprodukter i kapillärerna?
Svar: Figur 11.18, sid 218-219
10. Vilka faktorer påverkar det venösa återflödet till hjärtat?
Svar: Figur 11.20-21, sid 219-221
11. Vilken funktion har lymfsystemet?
Svar: sid 224
Respiration
1. Beskriv översiktligt luftvägarna från näsan till alveoler.
Svar: Figur 12.1
2. Vilken funktion har pleura (lungsäcken)? Vad händer om det kommer in luft i pleura?
Svar: sid 231
3. Hur sker inanadning respektive utandning? Vilka muskler används?
Svar: sid 232-233
4. Beskriv de olika lungvolymerna.
Svar: Figur 12.5
5. Vad menas med obstruktiva respektive restriktiva lungsjukdomar? Ge exempel på sjukdomar.
Svar: sid 236
6. Vad menas med dead space (döda rummet)?
Svar: Figur 12.8
7. Beskriv gasutbyte i alveoler. Hur skiljer sig sammansättning mellan vanlig luft och luften i
alveolerna?
Svar: Figur 12.9-10
8. Hur transporteras O2 och CO2 i blodet?
Svar: sid 239-241
9. Hur regleras andningen, dvs hur mycket vi andas? Vilka problem uppkommer vid hyper- respektive
hypoventilation?
Svar: sid 241-242
