Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling

Plan för att förebygga och förhindra
kränkande behandling
Gäller för lå 13/14
Grevhagsskolan
2
Innehållsförteckning:
Sida
Uppdrag och vision
4
Vårt främjande arbete
5
Definitioner och begrepp
7
Utvärdering av föregående års mål
8
Kartläggning inför upprättandet av nya mål
8
Mål och åtgärder
9
Ansvarsfördelning
10
Utvärdering och Amourgrupp
12
3
Uppdrag och vision
Skollagen (2010:800 6 kap 8§)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året.
En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års
plan.
Den första april år 2006 trädde den nya lagen, Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av elever och barn i kraft.
Den nya lagen ska förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och
elevers trygghet i skolan.
Lagens syfte är också att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen innebär även att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling
och trakasserier. Lagen gäller vidare hur de vuxna, all personal på skolan, behandlar barnen
och eleverna.
Grevhagsskolan är en två parallellig F-6 skola med ca 350 elever. Vi har integrerad
grundsärskola. På skolan finns också en omfattande skolbarnsomsorg med 180 barn
inskrivna på fyra avdelningar.
Allt som beskrivs i denna plan omfattar all verksamhet.
Vår vision:
På vår skola ska alla känna sig trygga.
4
Så här arbetar vi för att främja
likabehandling på Grevhagsskolan
 Likabehandling av flickor och pojkar
Flickor och pojkar ges samma förutsättningar, tid, plats och bemötande i skola och på fritids.
Vi erbjuder medvetet pojkar och flickor tillgång till de olika lekområdena och
idrottsaktiviteter som finns på skolan.
Med olika rollspel visar vi att pojkar och flickor har samma värde.
Vid många situationer, ute som inne, styr den vuxne/pedagogen/läraren gruppindelningar.
Samtalet är en viktig del i vårt likabehandlingsarbete.
Vi stannar regelbundet upp och tänker efter om vi är inne på rätt väg när det gäller
likabehandling av pojkar och flickor.
 Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Vid inskolningen uppmanar vi eleverna och föräldrarna att berätta om de har en
trosuppfattning som vi behöver ta särskild hänsyn till i samband med mat, kläder, idrott,
ledigheter, skolavslutningar, högtider etc.
Vid behov informerar vi varandra om elever med annan religion eller trosuppfattning.
Vi ser gärna att föräldrar eller annan vuxen berättar för eleverna om sin kultur och sitt
hemland.
 Funktionshinder.
Rektor informerar vid första föräldramötet i Fk om att särskola finns på Grevhagsskolan.
Alla elever i särskolan tillhör en värdklass i grundskolan.
Personal informerar kontinuerligt om elever med funktionshinder. Detta sker både i
personalgruppen och i klasserna.
 Sexuell läggning.
Sexualundervisning genomförs i år 2 och 5, där lämplig litteratur/ filmer används.
Skolsköterska och kurator har pubertetssnack i år 5 för flick- respektive pojkgrupper.
Vi bemöter ord och uttryck för sexuell läggning och förklarar detta för eleverna.
 Kränkande behandling.
Vi har trivselregler på Grevhagsskolan som gäller alla.
Vi har Sluta-regeln.
Vi säger: ”Vi skojar/säger inte så på vår skola.”
Vi har rastvakter.
Vi har styrda rastaktiviteter vid fyra tillfällen/vecka i hus 1
Vi har schemalagda samtal i smågrupper för alla klasser.
Vi har kompisklasser, kompisdagar, elevens val och skolbarnsomsorg i åldersblandade
grupper.
5
Vårt främjande arbete respektive år:
FSK-klasser:
 Arbetsmaterialet ”Livsviktigt”
 Samtalsträning
 Klassgemenskap
Åk 1:




Arbetsmaterialet ”Livsviktigt”
Samtalsträning
Social och emotionell träning
Klassgemenskap
Åk 2:




Arbetsmaterialet ”Livsviktigt”
Kompisrelationer
Social och emotionell träning
Klassgemenskap
Åk 3:
 Kroppsspråk
 Skitsnack
 Tjej och killsnack
Åk 4:






Rättvisefrågor – millimeterrättvisa
Acceptera oliktänkande och olikheter
Våga ta ställning – värderingsövningar
Ledarskapsrollen
Grupptillhörighet
Tjej och killsnack
 Forumspel
Åk 5:






Sex och samlevnad
Våga ta ställning
Omvärlden – nyheter, krig, miljö
Ledarskapsrollen
Tjej och killsnack
Forumspel
Åk 6:








Moraliska dilemman, öppna slut – diskutera fram
Att vara tonåring
Sex och samlevnad
Vem är jag?
Rök och snusdiskussioner
Omvärlden – nyheter, krig, miljö
Liv och död
Forumspel
6
Definitioner och begrepp
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar kan vara:
- Fysiska (t ex att bli utsatt för slag, knuffar mm)
- Verbala (t ex att bli hotad eller kallad för olika saker så som hora, bög eller svartskalle)
- Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning mm)
- Text- och bildburna (t ex klotter, brev eller lappar, e- post, sms och mms)
Mobbning är då någon vid upprepade tillfällen och över tid blir utsatt fysiskt eller psykiskt av
en eller flera individer. Även utfrysning är en form av mobbning. Den som blir utsatt är i
underläge och känner sig kränkt. Spontant bråk eller annan konflikt mellan elever är inte
mobbning.
Rasism är föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om
att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre
värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskrimineringsgrunderna är kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Trakasserier är uppträdanden som kränker någons värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara trakasserier, kränker en
elevs värdighet.
Kartläggning
För att vi på Grevhagskolan ska ha en nulägesbild, så använder vi oss av olika metoder. Syftet
med detta är att kunna göra snabba åtgärder om vi upptäcker brister.





7
Planerade samtal
Utvecklingssamtal, föräldramöten, intervjuer med slumpvist utvalda elever,
lägesrapport vid konferenser, elevhälsoteam, amourgrupp
Intervjurundor
Sker i år 4-6
Enkäter
Elevenkäter inför utvecklingssamtal, lägesenkät i klasserna, enkät av personal inför
amourgruppens träffar.
Ärendeblad
Dokumentation vid kränkande behandling
Genomgång av rutiner, planer och regler
Årlig utvärdering av exempelvis rutiner för raster, ordningsregler, schemaläggning
Utvärdering av föregående års mål:
Föregående års mål ”Alla ska känna sig trygga på Grevhagsskolan” tycker vi är ett viktigt och
angeläget mål, dock svårt att utvärdera. Därför föreslås att vi till nästa läsår har mål som är
lättare att utvärdera. ”Alla ska känna sig trygga på Grevhagsskolan” kan vara en vision att
sikta mot.
Våra förhållningskort har varit en metod för att fokusera och lyfta sådant vi kan bli bättre på
för att komma närmare målet ”Alla ska känna sig trygga på Grevhagsskolan”. Det som stått
på korten har varit anslaget på många olika ställen i skolans lokaler, i syfte att påminna ofta.
Målet att byta förhållningskort ca var 14:e dag, har varit svårt att hålla fullt ut. Ett större
elevdeltagande i framtagandet av förhållningskort hade troligen gett ännu större effekt.
Exempel på vad som stått på korten; ”Jag hälsar på den jag möter”, ”Jag bidrar till matro” osv.
Intentionen har varit att undvika ordet inte och istället visa på det vi vill att eleverna ska tänka
på.
Kartläggning inför upprättandet av nya mål
Läsåret 13/14 startades upp med en uppdatering kring vad forskningen säger om mobbing och
kränkande behandling sam en diskussion i personalgruppen.
I diskussionen framkom att vi kunde utveckla vissa områden för att nå längre med vårt arbete
mot mobbing och kränkande behandling. Vårt främjande arbete kommer att följa samma
arbetsgång som föregående år, men vi har intentionen att följa upp detta arbete mer frekvent
under läsåret. Syftet med det är att vi ska ha utvärderingsbara mål för att kunna utvärdera de
främjande åtgärder vi vidtar.
De personer som sitter med i vår Amourgrupp kommer att få ett ansvar att lyfta diskussionen
om likabehandlingsarbetet och de främjande åtgärderna med jämna mellanrum.
Vid diskussionen i början av läsåret framkom att eleverna behöver få mer kunskap om
mobbing och har man som grupp kan hjälpa varandra. Ett led i detta skulle vara att diskutera
och på olika sätt åskådliggöra skillnaden mellan att ha en konflikt och att någon utsätts för
mobbing eller kränkande behandling. Pedagogerna såg en vinst i att lyfta detta med eleverna
eftersom ordet mobbing kan användas på ett slarvigt sätt. Personalen såg att konflikt inte
behöver vara av ondo, utan det är en lärsituation och en del av livet. Mobbing är däremot
förbjudet enligt lag. Det är alltid den som är utsatt som äger känslan av att ha blivit utsatt.
Diskussionen vid läsårsstarten landade också i det faktum att vi under föregående läsår haft en
del fall av kränkningar genom SMS och nätet. Viljan fanns att förmedla en nätetik till
eleverna och förbereda dem på hur man kan agera i olika situationer man kan hamna i när
man befinner sig i sociala medier.
8
Mål och åtgärder
Mål:
Vid läsårsslutet kan alla elever definitionen på mobbing



Negativ handling
Upprepade gånger
Obalans i styrkeförhållande
Dessutom kan eleverna redogöra för skillnaden mellan
mobbing och konflikt
Åtgärd:
Specialpedagog informerar personal kring forskning om
mobbing och introducerar mobbingcirkeln.
Alla elever får under höstterminen minst en lektion kring
mobbing och mobbingcirkeln.
Ansvar:
Specialpedagog samt all personal
Utvärdering:
Elever redovisar sin kunskap på läsårets sista kompisklassdag.
Mål:
Eleverna i år 4-6 blir medvetna om hur mobbing på nätet och
genom sms kan se ut. Bli medvetna om konsekvenserna. Få
kunskap om var man vänder sig om de blir utsatta.
Åtgärd:
Elever i år 4-6 får minst en lektion kring nätmobbing och
nätetik.
Ansvar:
Kurator
Utvärdering:
Utvärderas i samråd med elever. Dokumentera antal fall
under året som har anknytning till nätmobbing.
9
Ansvarsfördelning vid kränkande behandling
All personal agerar enligt Skollagen 6 kap 10§

Personal pratar med den som troligen är/ upplever sig utsatt. Han/hon bedömer om det är
mobbning, diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller konflikt.

Kontakta föräldrarna och dokumentera på ärendeblad.

Vid behov kontaktar man Amour- gruppen och aktuella lärare samtalar med
de inblandade, samt uppföljningssamtal till situationen är löst.
Amour- gruppen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vid mobbning eller kränkande behandling fortsätter Amour- gruppen sitt arbete
enligt en framtagen modell. Modellen innehåller kortfattat följande moment:
Någon ur Amour- gruppen eller aktuella lärare talar med den utsatte och använder
mobbingcirkeln.
Amour- gruppen samt elevens aktuella lärare lägger upp en strategi för hur
man ska fördela arbetet.
De inblandade kallas till individuella samtal, enligt mobbingcirkelns intensioner. Den/ de
som utsatt någon upplyses om att detta beteende är oacceptabelt och omedelbart måste
upphöra. Han/ hon får också i uppdrag att hjälpa den utsatte att få det bättre.
Ytterligare samtal med alla inblandade hålls efter några dagar.
Efter några veckor hålls enskilda uppföljningssamtal och därefter bedöms om
mobbningen, diskrimineringen, trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphört
eller om fortsatt arbete behövs.
Redan vid det första samtalet uppmuntras de inblandade att berätta om det inträffade för
sina föräldrar. Skolan har som regel att kontakta hemmet och informera om det inträffade
samt att informera om hur det fortsatta arbetet kommer att se ut. Vårdnadshavare
informeras om det fortlöpande arbetet.
Skolledningens ansvar
 Om inget annat hjälper polisanmäler rektor mobbning, diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
 Anmälan till socialtjänsten görs alltid av rektor när man i verksamheten får
kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett
barns skydd, socialtjänstlagen 14 kap. §1
Vårdnadshavare ansvar
Alla vårdnadshavare har skyldighet att meddela personal i skolan om man upptäcker att
någon blir utsatt för mobbing, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
10
Ansvarsfördelning om vuxna, diskriminerar, trakasserar
eller kränker elever eller andra vuxna
Skolledningens ansvar
 Att likabehandlingsplanen följs
 Att samtal sker med den vuxne
Personalens ansvar
 Alla har skyldighet att reagera och agera om man upptäcker att någon blir utsatt för
mobbing, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
 All personal har ansvar för sitt förhållningssätt.
 Informera skolledningen när diskriminering, trakassering eller kränkning sker.
 All personal har ansvar för att alla elever och föräldrar har kunskap om innehållet i
likabehandlingsplanen.
Elevers ansvar
 Alla elever ska ta ansvar för sina egna handlingar och för vad de säger.
 Alla elever ska veta vad likabehandlingsplanen innebär.
Vårdnadshavare ansvar
Alla vårdnadshavare har skyldighet att meddela personal i skolan om man upptäcker att
någon blir utsatt för mobbing, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Dokumentation och uppföljning
Loggbok, daglig dokumentation. Lämnas in till skolledning vid uppmaning
Alla konstaterade mobbningsfall dokumenteras noggrant på en av Barn- och ungdomssektorn
framtagen dokumentationsmall samt på ett sekretessbelagt ärendeblad som arkiveras och
sparas hos rektor. Även vid fall som bedöms som konflikter och där samtal hålls upprättas
ärendeblad/minnesanteckningar, se ovan.
Skolledningen har ansvar för uppföljning av trivselregler och att kontinuerligt diskutera
skolans värdegrund.
Elevenkäterna som genomförs ska följas upp i respektive klass.
Vårdnadshavare och elevers delaktighet
Vid varje hösttermins start informeras föräldrarna i alla klasser om skolans
likabehandlingsplan, samt hur Amour- gruppen arbetar. De får bland annat information om
hur de på bästa sätt agerar om de får kännedom om att deras barn blir mobbat, utsatt på annat
sätt eller själv utsätter någon i skolan. Föräldrarna får också planen hemskickad. Vid varje
föräldramöte finns värdegrundsfrågor med på dagordningen.
Eleverna är genom klassråd och elevråd delaktiga i främjandet av likabehandling och vid
framtagandet av likabehandlingsplanen.
11
Amour- gruppen informerar muntligt alla elever om likabehandlingsplanen vid varje
läsårsstart. Denna information samt folder ges även till alla nytillkomna elever och deras
föräldrar.
Uppföljning och utvärdering
Skolans likabehandlingsplan utvärderas varje läsår av eleverna och personalen på skolan.
Alla mål och åtgärder följs upp på det sätt som beskrivs i planen.
Amourgruppen ansvarar för att kartläggning och upprättandet av ny likabehandlingsplan
genomförs.
Amourgruppen läsåret 2013/2014
Carina Bergander tel. 36507
Emma Ljung tel. 36593
Linda Pettersson tel. 36582
Aldijana Kurtovic tel. 36578
Susanne Karlsson tel 36587
Daniel Henriksson tel. 36584
Jan Ekelund tel. 36421
Lotta J Sundblad tel. 36403
Veronica Tiderman tel. 36556
12