Vallatorpsskolan likabehandlingsplan
1§ Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
(SFS 2006:67)
Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att
motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att
motverka annan kränkande behandling.
Definitioner av begrepp som ingår i lagen.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever.
• Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en
direkt koppling till någon av de fem diskrimineringsgrunderna, exempelvis
kön.
• Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse/ agerar
på ett sätt som verkar vara neutralt (man behandlar alla lika) men som i
praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
(Det kan finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda. Det är då
skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl och att det inte är
frågan om indirekt diskriminering).
Kränkande behandling
Trakasserier
Trakasserier är ett beteenden som kränker en elevs värdighet och som är
kopplade till diskrimineringsgrunderna
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
Trakasserierna kan vara
• Fysiska: slag, knuffar, tafsande
• Verbala/icke-verbala: hot, svordomar, öknamn, göra kränkande gester
• Psykosociala: utfrysning, blickar, alla går när man kommer
• Texter och bilder: sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden
Annan kränkande behandling
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som saknar koppling till någon
särskild diskrimineringsgrund. Syftet med begreppet är att alla beteenden som en
elev upplever som kränkande ska täckas in. Det kan men behöver inte vara
mobbning utan kan också vara en enstaka händelse.
Repressalier
Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn
eller en elev har anmält någon ansvarig eller medverkat i en utredning som gäller
överträdelse av lagen, så får inte barnet eller eleven bestraffas som en följd av
detta.
Skadestånd och bevisbörda
Genom lagen får barn och elever möjlighet att kräva skadestånd. Om barnet eller
eleven visar på omständigheter som tyder på diskriminering, annan kränkande
behandling eller repressalier är det huvudmannen som ska bevisa motsatsen. För
att undgå att bli skadeståndsskyldig måste skolan visa att alla rimliga åtgärder har
vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Det innebär att skolans
dokumentation är helt central.
Vallatorpsskolans vision/policy
På Vallatorpsskolan ska alla känna sig trygga. Ingen ska bli utsatt för
kränkningar.
Vi ska snabbt upptäcka, ingripa och tillsätta åtgärder om kränkningar ändå
förekommer.
Så här arbetar vi för att förebygga
Förskoleklass
•
•
•
År 1•
•
•
•
Daglig samling med tema
Värdegrundssamtal (från jag till vi)
Charlie övningar (enkla)
5
Charlie och Friendsarbete
Vuxentäta raster
Grupppstärkande aktiviteter på fritids
Hälsosamtal med skolsköterska år 1 och år 5
År 6-9
• Lägerskolan år 6, med bl .a samarbetsövningar
• Pojk- och flicksamtal i år 8
•
•
•
•
Trygg i Täby- aktiviteter
Under lunchtid finns fritidsledare i cafeterian.
Friends
Hälsosamtal med skolsköterska år 6 och 8
Ansvariga för respektive aktivitet är klasslärare/mentorer, fritidspersonal samt
elevvårdspersonal.
Klasslärarna/mentorerna har huvudansvar för att eleverna trivs i sin klass. Vid
utvecklingssamtalen bör alltid frågor om trivsel, kamratrelationer och elevens sociala
situation i klassen tas upp.
Eleven kan alltid vända sig till andra vuxna vid behov, som förmedlar informationen till
rätt klasslärare/mentor.
På skolan finns kamratstödjare som utbildas i samarbete med organisationen Friends.
Dessa träffas regelbundet tillsammans med skolsyster och SYV.
Om något händer och en elev upplever sig utsatt eller kränkt
•
•
•
Vuxen/vuxna som först informeras om eller ser det som händer pratar med berörda
elever.
Klasslärare/mentor informeras och föräldrarna informeras.
Trygghetsgruppen kontaktas och kallas in om behov föreligger och tidigare samtal
inte lett till något resultat.
Gruppen har representanter från samtliga arbetslag. Om gruppen behöver agera
samlas berörda vuxna för att delges information om vad som hänt och vilka som är
berörda.
Personalen delar upp sig parvis och samtalar med utsättaren/ utsättarna vid ett och
samma tillfälle. Gruppen samlas efteråt för att jämföra informationen. Om det är
möjligt träffas utsättarna och den utsatte, för att hitta ett sätt att förhålla sig till
varandra under skoltid. Detta sker med stöd av vuxna från gruppen.
Familjerna informeras alltid per telefon i anslutning till samtalet, eleven ringer alltid
upp och om den uppringde föräldern önskar pratar den vuxne.
Om behov föreligger gör skolledningen en polisanmälan av händelsen. Allt
dokumenteras.
Ansvarig för trygghetsgruppen är rektor.
Information om klimatet bland eleverna diskuteras vid
•
•
•
Arbetslagsmöten 1 gång/ vecka
Elevvårdsgruppens möte 1 gång/vecka
Klasskonferens 1 gång/termin/läsår
Revidering av likabehandlingsplanen sker i samband med skolans årliga utvärdering.
Implementering av planen sker i samband med personalmöte vid terminsstart.
