Kvalitetsredovisning för
Vittra Brotorp
Läsåret 2015-2016
Kvalitetsredovisning 2015/2016
Här kan du ta del av en
sammanfattning av vårt arbete
läsåret 2015/2016.
Här finns våra resultat från året och
analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också
se vad vi tar sikte på inför 2016/2017
eftersom analyserna från det här året
mynnar ut i vår plan inför nästa år.
Välkommen,
Inger Tegelström
Rektor och förskolechef, Vittra Brotorp
Fakta om Vittra Brotorp
Vittra Brotorp startade 2009. I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från förskoleklass till
årskurs 9. Vi har i år haft 103 barn i förskolan och 290 elever på skolan.
Vittra Brotorp är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och
grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2009 en del av AcadeMedia.
Vittras koncept
Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra
rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi
hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete
med våra barn och elever.
I stammen finns vår styrning. Här har vi våra
kärnvärden vilka ligger till grund för vårt
förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör.
Högre upp i stammen finns de nationella
styrdokumenten, med lagar, förordningar och
riktlinjer.
Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever
upp till de höga krav vi ställer på oss själva.
Alla dessa delar utgör tillsammans vårt
Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra
skolor och förskolor.
Vision
Ett starkt civilt samhälle med medvetna och
ansvarstagande medborgare som gör självständiga val.
Idé
Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och
lärande.
Drivkraft
Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar – det är
den bästa grunden för ett livslångt lärande.
Våra kärnvärden
Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas
ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma
miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt
vi gör.
Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror
på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra
elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att
vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel.
Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor.
Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna
att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss.
Styrdokument
Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och
fritidshemmets verksamhet.
Vår pedagogiska plattform
Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga
och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna
styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla
medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns
när vi utför våra uppdrag.
Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra
basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och
systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande
för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och
Vittras lärmiljö.
Vittrakultur
Individuell
utveckling
Samtida
undervisning
Vittras lärmiljö
Vittrakultur
I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är
genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och
elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara
ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma
metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och
daglig samling.
Individuell utveckling
Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en
plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån;
kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på
kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en
inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov.
Samtida undervisning
Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat
lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet,
vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare
kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra.
Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.
Vittras lärmiljö
Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas
till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och
var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas
kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen
utomhus och har exempelvis ”ute-matematik”.
Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt
utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för
våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till
exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela
barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår.
Krav enligt skollag och läroplan
Enligt Skollagen 4 kap. 3 §
ska varje huvudman inom
skolväsendet på
huvudmannanivå
systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla
utbildningen. (2010:800)
Förskolechefen ansvarar för
att systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp, utvärdera och utveckla
verksamheten. (Lpfö -98)
Rektorn ansvarar för att
skolans resultat följs upp och
utvärderas i förhållande till de
nationella målen och
kunskapskraven. (Lgr -11)
Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och
rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra
elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens
vårdnadshavare.
Kvalitetsmått
När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter:
Funktionell kvalitet – i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna.
Upplevd kvalitet – hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten.
Fokusområden 2015/2016
I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden:
§
§ Stärka och tydliggöra Vittrakulturen
§ Kommunikation i relation
§ Attraktiv arbetsplats
§ Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse
§ Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete
§ Ansvarsfullt affärsmannaskap
Vittra Brotorp förskola
Personalen på förskolan
Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster
Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
16.9
5
-
Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster
11.9
Organisation av förskolan, avdelningar
Ovalen
Cirkeln
Triangeln
Kvadraten
Pentagonen
Antal barn
16
17
22
23
25
Åldrar
1 år
2 år
3 år
4 år
5 år
Förskolans lokaler är anpassade utifrån barnens olika åldrar, behov och intressen. Barngrupperna är
åldersindelade i fem grupper. Barnen mellan 1-3 år har varsin hemvist, 4-5 åringarna delar en
gemensam lärmiljö. I anslutning till de hemvisterna ligger skötrum, toaletter och hallar som utnyttjas
gemensamt med övriga grupper.
Lokalerna består av dels öppna ytor, dels angränsande rum. Lärmiljön i lokalerna är utformade för att
skapa möjligheter till arbete i olika stora gruppkonstellationer. Lärmiljön är indelade i olika stationer. På
stationerna finns det varierande material lättillgängligt för barnen.
Utemiljön används flitigt av förskolebarnen. Förskolan har en gemensam gård, som utnyttjas både
växelvis och gemensamt av grupperna. Under större delen av dagen utnyttjas gården av en till tre
grupper. De övriga grupperna har då inomhus-verksamhet eller går på utflykter.
Gården består av två gårdar, den övre delen och den nedre del. Gårdarna delas av med ett staket och
en grind. I närliggande närmiljö finns både skog och parker och som används som en naturlig del av
verksamheten i alla åldrar.
Vårt kvalitetsarbete i förskolan
Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd
kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar
med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi att processverktyg som vi kallar Funktionell
kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir
utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver
utveckla.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi
två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor
och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns
områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som
vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 72 procent i oktober 2015 och 73
procent i februari 2016.
Fokusområden för Vittra Brotorp förskola 2015/2016
•
•
•
•
God undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida
behov
Öka NKI
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
God undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande.
• En stor del av arbetet utifrån detta fokusområde har varit att utveckla förskolans arbetssätt
med barns inflytande och delaktighet. En ny roll har inrättats på vår förskola i form av en förste
förskollärare. Uppdraget har varit att utveckla en likvärdig undervisning på hela förskolan och
därmed ökad måluppfyllelse och högre kvalitet kopplat till barns inflytande. Uppdragets
praktiska del har innefattat att tillsammans med pedagoggrupperna arbeta med att dels skapa
en god reflektionskultur och dels med utvärdering, analys och uppföljning av verksamheten,
bland annat genom verktyget funktionell kvalitet.
• Barnens intressen har styrt innehållet i den planerade pedagogiska verksamheten. Det har
synliggjorts i projektarbeten och i utformandet av den pedagogiska miljön. Förste
förskolläraren har deltagit i lagens planering- och reflektionsmöten för att stötta lagen i att
planera och följa upp den pedagogiska verksamheten.
• I samband med föräldrasamtal inför upprättande av UP, utvecklingsplan har pedagogerna
intervjuat barnen och några av frågorna var ”När känns det bra på förskolan?”, ” När känns
det inte bra på förskolan”, ” När får du får bestämma på förskolan? När får du inte
bestämma?” detta i syfte att få fatt i barnens egna upplevelser.
• För att lyfta fram arbetet med Normer och värden har förskolan valt att uppmärksamma FNdagen, Downs-syndromdagen, Skräpplockardagen.
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
▪
Det kommunikativa samspelet år något som lyfts fram i vår verksamhet. Barnen ska rustas att
▪
▪
få tillit till sin förmåga att våga framföra sina berättelser, funderingar och tankar inför sin
omvärld. Barnen har getts varierade möjligheter att träna sin berättar- och lyssnarteknik.
Barnen har getts möjligheter att ta del av texter, bokstäver och symboler i lärmiljön och på
våra väggar.
Barnen har dagligen lyssnat till högläsning. Under kommande läsår har förskolan
uppmärksammat Världsboksdagen genom olika bok- och läsaktiviteter. Under en vecka i april
har barngrupperna valt att arbeta med läsning och böcker.
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida behov
▪ Förskolan har låtit barnen använda sig av olika appar på iPads som stödjer och främjar
lärandet som tex matte- bokstavs- och språkappar. Apparna har valts ut av pedagogerna.
▪ Vi har under läsåret arbetat med att implementera och utveckla, Pluttra som en
dokumentations- och reflektionsplattform för barn - föräldrar – pedagoger. Alla grupper
använder sig av Pluttra för att olika dokumentationer.
▪ Barnen har fått testa programmering/kodningen genom lekar och med tekniska verktyg bla.
med ”Blueboots”.
Öka NKI
• Till förskolans föräldramöten har vi bjudit in föräldrarna till diskussioner kring de områden som
visat lägre resultat i enkätundersökningarna. Detta för att göra vårdnadshavarna mer delaktiga
i verksamheten samt ge dem insyn i hur vi arbetar. Vi har utveckla våra veckobrev genom att
beskriva mer hur vi arbetar med exempelvis barns inflytande, lärmiljön, barns utveckling.
Förändringar av rutiner vid tidpunkterna för hämtning och lämning av barnen har gjorts då
flera föräldrar har saknat muntlig återkoppling om barnens dag. Senareläggning av tidpunkten
då grupperna slås ihop på eftermiddagen har gjorts så att föräldrar får återkoppling av
gruppens ordinarie pedagoger.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet
Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt
fokus på området barns inflytande.
Arbetslaget har i ledning av förste förskolläraren arbetat med processverktyget Funktionell kvalitet för
att medvetandegöra målområdena för förskolans uppdrag. Pedagogerna har både i hela arbetslaget
och i de mindre lagen diskuterar och reflekterat över läroplanens mål och hur man genom skattningen
ska kunna bedöma verksamheten. Förste förskolläraren har gjort kartläggningar av gruppernas
verksamheter genom att granska dokumentationer så som veckobrev, samt deltagit på gruppernas
lagmöten. Förste förskolläraren har ansvarat för förskolans gemensamma möten då hela arbetslaget
deltagit i diskussion kring en samsyn och ett gemensamt språk d.v.s. hur vi definierat de olika
begreppen i verktyget Funktionell Kvalitet och hur vi definierar de olika läroplansmålen.
Utifrån resultatet kan vi konstatera att likvärdigheten mellan våra olika avdelningar är jämnare inom
vissa områden, så som barns inflytande, skapande medan i andra områden är det ojämnare.
Resultatet visar överlag att vi behöver arbeta vidare med att höja likvärdigheten mellan förskolans lag.
Det som har framkommit i pedagogernas utvärderingar har varit att de gemensamma diskussionerna
på förskolemötena har varit givande kring barns inflytande och implementeringen av Funktionell
Kvalitet. Resultatet visar också att grupperna har haft olika fokusområden eller teman i sina
verksamheter. Rent generellt går det att koppla ett specifikt tema till ett högre resultat. Exempelvis
visar det ett högre resultat för det lag som under rubriken Normer och värden arbetat med temat
”Kompisar” och hur man är med varandra.
Förskolan kommer under nästa läsår att fortsätta arbetet med samsyn och ett gemensamt språk kring
de olika begreppen i verktyget Funktionell Kvalitet och hur vi definierar de olika läroplansmålen.
Förskolan kommer också att utveckla arbetet med olika projekt och att tydligare koppla dessa till
läroplanens målområden.
Normer och värden
Varje läsår startas upp med en uppstartsperiod då förskolans pedagoger fokuserar extra mycket på att
skapa trygghet i gruppen genom tydliga rutiner och ett medvetet arbete med att skapa ett tillåtande
och inkluderande klimat i gruppen.
Två av förskolan grupper har arbetat med temat ”Kompis”. Temat blev aktuella utifrån barnens behov
och föräldrasamtal. Grupperna använde sig bl.a. av UR:s program ”Ugglan och kompisproblemet” och
bilderböcker kopplat till temat. Utifrån dessa fick barnen i grupp lyfta sina tankar och funderingar.
Projekt och aktiviteter i smågrupper har även kopplats på temat.
Förskolan har under läsåret arbetat med organiserade temadagar, så som FN-dagen, den
internationella Downs syndrom dagen och Skräpplockardagarna. Ett tydligt värdegrundsarbete har
varit kopplat till dessa dagar. FN- dagen uppmärksammades under en vecka och grupperna arbetade
med barnkonventionen och använde sig av Pernilla Stalfelds bok ”Alla barns barns rätt” som är en
bilderbok om Barnkonventionen. Under den internationella Downs syndrom dagen ”Rocka sockarna”
lyftes människors olikheter och likheter. Under ”Skräpplockardagarna” belystes hur vi kan värna om
miljön och Allemansrätten diskuterades i de äldre grupperna. Under en förmiddag fick barnen vara
med och plocka skräp i närmiljön.
Pedagogerna arbetar dagligen med normer och värden men resultatet visar att det finns olikheter
mellan lagen och det behöver förtydliga i dokumentationer hur det systematiska arbetet med normer
och värden sker. Många bra och viktiga frågor diskuteras och arbetas med tillsammans med barnen
men det behövs en tydligare koppling till målen i Läroplanen.
Det behövs en gemensam samsyn av värdegrundsarbetet och en ökad medvetenheten kring normer
och värden i vardagen.
En plan för detta arbete kommer att tas fram inför nästa läsår.
Utveckling och lärande
Delområden: Kultur, Lek ,Språk och kommunikation, Matematik, Naturvetenskap och teknik
Resultatet i de olika delområden i Utveckling och lärande skiljer sig mellan grupperna. Gruppernas
utvärderingar visar att pedagogerna har olika sätt att tolka läroplanens mål vilket ger avtryck i hur man
bedömer sin verksamhet. Det visar att förskolans arbetslag behöver arbeta vidare hur vi definierar de
olika pedagogiska begreppen och en samsyn kring den pedagogiska verksamheten.
Delområdena Kultur och Lek har alla grupperna i förskolan arbetat med i olika gemensamma projekt
och aktiviteter vilket visar ett jämnare och högre resultat.
Språk och kommunikation visar ett högre resultat i grupperna vilket kan härledas till att läsning och
språkande har varit ett fokusmål de senaste två åren. Högläsning sker både organiserat i läsgrupper
och spontant underverksamheten. Pedagogerna använder sig av olika medier för högläsning
exempelvis UR-programmet ”Lässugen” och Youtubeklipp. Under vårterminen fick förskolans
arbetslag en föreläsning av Anna Olsson Svahn, arbetslagsledare för åk F-3, om hur skolan arbetar
med läsförståelse. Inspirerad av föreläsningen har grupperna tagit till sig delar av modellen i sitt arbete
med högläsning. Under en vecka uppmärksammades Världsboksdagen. Barngrupperna la då ner
extra fokus på böcker. Det lästes och skapades böcker. Barnen fick även ta med sig sina favoritböcker
hemifrån och på så sätt involverades även vårdnadshavarna. Barnen använder sig av olika
språkutvecklande iPads-appar tex. Bornholmsmodellen och LetterSchool. 3-5 åringarna har aktivt
arbetat med olika presentations-tekniker. Barnen har skapat egna digitala filmer och bland annat
presenterat sina projekt och sagor. Barnen har även fått framträda ”live” för andra barn i små och stora
gruppkonstellationer.
Matematik och Naturvetenskap och Teknik är områden där resultatet skiljer sig mest mellan lagens
resultat. Några av förskolans grupper har arbetat med projekt med fokus just på Matematik och
Naturvetskap och pedagogerna har arbetat systematiskt med att utveckla varje barn kring läroplanens
mål kring områdena. Barnen har då kunnat gå in på djupet av utforskandet. De övriga grupper har
arbetat med Naturvetskap och Matematik genom organiserade temaveckor, så som
skräpplockarveckan och adventskalendern med ett mattetema. Temaveckorna har startat arbetet kring
målområden men den korta tiden gjorde att en djupare förståelse för ämnen saknats.
Förskolan kommer att utveckla arbetet med fokus på naturkunskap, matematik och teknik under nästa
läsår.
Barns inflytande
Barns inflytande har varit ett fokusområde under läsåret. Förskolans grupper har utifrån
självskattningarna i Funktionell Kvalitet analyserat och kartlagt hur pedagogerna arbetar med barns
inflytande. Skattningarna har gjorts under flera tillfällen under läsåret och pedagogerna har
kontinuerligt arbetat med att öka barnens inflytande. En process för samtliga pedagoger har varit att
systematiskt dokumentera barns inflytanden i den dagliga verksamheten. Barnens intressen styr nu i
högre grad innehållet i den pedagogiska verksamheten. Detta synliggörs i gruppernas
dokumentationer i informations- och dokumentationsverktyget Pluttra, i veckobrev till föräldrarna och i
förskolans mötesprotokoll.
Utvecklingssamtalen har utvecklats i 3-5 års grupperna. För att få fatt på barnens upplevelser, åsikter
och tankar har barnen intervjuats om vad de tycker är roligt och spännande att göra och lära sig mer
om. Pedagogerna och barnen har sedan utifrån svaren förändrat det pedagogiska upplägget.
Exempelvis berättade ett barn att utflykterna inte var så kul, då erbjöds barnet att komma med förslag
på utflyktsmål. Många barn upplever nu att de fått bestämma vad de ville leka och vilka kompisar de
ville leka med.
Alla grupper har utifrån barnens intressen startat upp olika projekt. Projekten har uppkommit utefter
både utifrån barnens visade intressen och utifrån det pedagogerna bedömt varit barnens behov
exempelvis tema ”Kompis” eller tema ”Berättande och identitetsskapande”. Utifrån dessa teman har
barnens intressen fått styra aktiviteter. En grupp barn visade stort intresse för bilen Blixten och har
under några månader arbetat med att göra en egen Blixten av återvinningsmaterial. De yngsta
barnen visade ett stort intresse av vatten och de arbetade med att utforska vatten på olika sätt. De
äldsta barnen arbetade under läsåret med ett matematikprojekt och aktiviteter där matematik ingick
på olika sätt bla. genom programmering med BlueBot (en liten enkel robot) , matematiksagor och
utematematik.
Hur pedagogerna använder begreppet projekt och hur vi arbetar skiljer sig från grupp till grupp. En del
grupper arbetar tydligare med att dels härleda den pedagogiska innehållet till läroplanen, dels med att
en röd tråd mellan projekt och övriga aktiviteter under dagen.
Vi har utformat vårt pedagogiska innehåll och lärmiljön utifrån de pågående projektarbetena på
förskolan. Projekten har synliggjorts genom väggdokumentationer och lekmaterial. Det vi behöver
fördjupa oss mer i är dokumentation och reflektion tillsammans med barnen och synliggöra sambandet
mellan deras inflytande och den pedagogiska innehållet i verksamheten.
Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan
I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande
och påverkan. Detta har rubriken ”Lärmiljö”. Så här blev resultatet:
I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust,
ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling.
Detta rubriceras som ”Undervisning”. Resultatet blev så här:
Förskolan har höjt resultat i frågan ”Mitt barn har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll.” ( 2015:
80 och 2016: 90). Resultaten visar att vi kunnat förmedla hur barnens dagar ser ut och hur de kan
påverka innehållet i verksamheten. Barns inflytande och delaktighet har varit ett återkommande tema
på bl.a. föräldramöten, veckobrev. Vårdnadshavarna har varit insatta i barnens projekt och sett att
dessa har varit kopplade till barnens intressen. Det går att finna en intressant jämförelse med
ovanstående fråga och i frågan ”Personalen tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker” (2015:93 och
2016:91), där vi gjort en liten sänkning. Det framgår att det finns en närmare korrelation till frågorna då
båda resultaten nu ligger på 90 respektive 91. Vilket tyder på att vi har kunnat kommunicera ut en mer
enhetlig bild av vårt arbete med barns inflytande och delaktighet.
I frågorna ”Mitt barn kan få lugn och ro i förskolan” (2015:67 och 2016:78) och ”Pedagogerna informerar
hur mitt barn utvecklas i förskolan” (2015:72 och 2016: 82) har vi gjort markanta höjningar.
Vårdnadshavarna har påtalat att de upplever att de nya rutinerna för hämtning och lämning har gett
dem en mer positiv bild på hur de upplever lugn och ro. Resultatet visar att vi blivit bättre på att på att
informera om barnens vardag och barnets utveckling. Vi har under läsåret arbetat med att utveckla
våra veckobrev, dokumentationer på Pluttra samt att oftare ge muntliga återkopplingar vid lämning och
hämtning. På föräldramötena under detta läsår har vi bjudit in vårdnadshavarna i mer aktiva
diskussioner kring dessa frågor. Vårdnadshavarna har gett oss positiv feedback på diskussionerna
och menat att de fått en större insyn i verksamheten.
På frågan ”Förskolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt” (2015:94 och
2016:92) har vi gjort en liten sänkning och i den relaterade frågan ”Barnen på mitt barns förskola
behandlar varandra med respekt” (2016:76 och 2016:87) har vi gjort en stor höjning. Vilket även här
framgår att korrelationen mellan frågorna har minskat. I våra veckobrev och i våra dokumentationer
kan vi se att pedagoger är duktiga på att lyfta upp hur barnen samspelar med varandra. Det vi kan bli
mer tydliga med är att lyfta fram är hur vi pedagogen samspelar och stöttar barnen i den sociala
utvecklingen.
Upplevd kvalitet föräldrar
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är.
Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken
grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt
förskola.
Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra.
Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.
Resultaten visar tydliga höjningar i både Rekommendationsgrad (2015: 73 och 2016: 84) och i
NöjdKundIndex (2015: 69 och 2016: 74). Trivselgraden ligger kvar på samma resultat som föregående år
(2015: 91 och 2016: 91).
Utifrån vår analys visar resultaten på frågorna att vi gjort kraftiga höjningar och några mindre
sänkningar. Det framkommer att korrelationen har minskat gällande många av frågorna. Vilket
resulterar i ett jämnare helhetsresultat i Nöjdhet. Vårdnadshavarna upplever att barnen trivs på
förskolan och att de i större utsträckning kan rekommendera förskolan till andra. NKI visar att
vårdnadshavarna i högre grad är nöjdare med förskolan. Det är intressant att diskutera vidare
tillsammans med vårdnadshavarna om vad en perfekt förskola innebär och vilka förväntningar de har.
Resultatens positiva höjningar kan summeras med att läsåret 2015-2016 blev ett år med ett gott
samarbete mellan förskola och hem.
Vi kommer läsåret 2016-2017 arbete med:
Fortsätta med att vidareutveckla våra forum för kommunikation: veckobrev, föräldramöten, workshops,
UP-samtal, Pluttra:
•
•
•
•
•
I våra veckobrev förtydliga och fördjupa vårt pedagogiska arbete
Anpassa våra föräldramöten ut i från föräldragruppens behov och intressen
Bjuda in föräldrarna till workshops för att diskutera aktuella förskolefrågor
UP-samtal, förtydliga UP-samtalets syfte och innehåll
Vidareutveckla dokumentationen i Pluttra
Funktionell kvalitet: Öka graden av samsyn kring värdegrund och kting utvärdering av verksamheten
Upplevd kvalitet: Öka NKI
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
Vi fortsätter även detta år att ha gemensamma fokusområden för hela enheten och varje verksamhet
planerar tydliga mål utifrån dessa. Förskolans pedagoger kommer att arbeta vidare med att höja
likvärdigheten i den pedagogiska verksamheten mellan och i grupperna genom att:
•
Samtida undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
Genom att utveckla våra lärmiljöer både ute och inne så att de bjuder in barnen till mer
spännande lek och utforskande.
•
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
Både förskolan och skolan kommer att arbeta utifrån Bornholmsmodellen.
Förskolan ska konkretisera och lyfta in mer matematik och naturvetenskap/teknik
•
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida
behov genom att utforma en konkret handlingsplan för förskolan fortsatt digitala arbete.
Förskolan kommer att utveckla arbetet med informationsplattformen ”Pluttra”
Vittra Brotorp grundskola
Personalen på skolan
Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster
Antal lärare med lärarlegitimation
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster
Antal förstelärare
Arbetslag
Miniorlaget
Junioer/seniorlaget
Antal elever
141
153
11,20
11,20
1
5
1
Åldrar
åk F-3
Åk 4-9
Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Inger Tegelström samt arbetslagsledare Anna Olsson
Svahn för miniorlaget åk F-3 och Sofia Brunefeld för junior/seniorlaget åk 4-9.
Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Javiera Petrakovic, kurator Susanne
Markebjer, skolpsykolog Frida Malmgren, skolläkare Stefan Holmström samt specialpedagog Christina
Friesendahl, Marie Björklund, socialpedagog Josimar Blanco och skolans rektor.
Vittra Brotorp är en förskola och skola som ligger mitt emellan Solna och Sundbyberg i nya och
spännande lokaler och en modern lärmiljö som skapar förutsättningar för variation, kreativitet och
stimulans för alla. Skolan ligger alldeles intill Ursviks naturområde som dagligen nyttjas i
verksamheten. Intill skolan ligger en nybyggd idrottshall och vi har även god tillgång till kommunens
simhall.
Skolan är relativt nybyggd och är byggd utifrån erfarenhet att elever behöver olika lärmiljöer utifrån
olika behov. De behöver små utrymmen för att enskilt arbete och ett större utrymme för att
tillsammans med få utforska, reflektera och samtala. De behöver även större ytor där de samarbetar
med fler, delge andra och för att hålla föredrag. Under året har vi prövat oss fram tillsammans med
eleverna i de olika utrymmen och sett att miljön ger oss en stor flexibilitet samtidigt som den utmanar
oss alla i förställningen om hur en skola ska vara organiserad. Vi har under året byggt till två nya rum
för att eleverna ska ha ”hemvister”.
Skolan är indelad i två arbetslag
- Miniorer årskurs F-3
- Juniorer/seniorer årskurs 4-9
Vårt kvalitetsarbete i grundskolan
Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd
kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp
kunskapsresultat och värdegrundsresultat.
Uppföljning av kunskapsresultat
Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen,
höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle
sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken
grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån
slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs
kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer
utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs
individuella utvecklingsplan.
Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en
sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i
årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och
korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9.
Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis
genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument,
till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna
granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på
elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en
indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex.
möjligheten till studiero och trygghet.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan.
Uppföljning av den upplevda kvaliteten
Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga
föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att
ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där
de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Svarsfrekvens från eleverna var 85 procent i oktober 2015 och 75 procent i februari 2016.
Svarsfrekvens från föräldrarna var 58 procent i oktober 2015 och 57 procent i februari 2016.
Fokusmål för Vittra Brotorp grundskola 2015/2016
•
•
•
God undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida
behov
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
• Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framt
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida behov
•
Skolan har under året anställt en IKT-pedagog med ansvar att utveckla arbetet med att öka
den digitala kompetensen.
•
Hel skolan har har utrustats med bildskärmar och AppleTV i flertalet klassrum, allt för att
pedagoger och elever ska kunna vara digitalt aktiva och projicera arbeten tillsammans.
Detta har lett till att vi ser våra elever som producenter och inte lika mycket som
konsumenter av och på digitala läromedel.
•
I Junior/Senior-laget har pedagoger och elever arbetat med e-läromedlet “På riktigt” vilket
har gett oss verktyg och modeller för att integrera ämnen och använda digitala lär-resurser i
våra ämnen. Allt för att få till en undervisning som vilar på elevernas intresse och ha en god
undervisning.
•
Flera av skolans elevgrupper har arbetat med programmering/kodning och 3D-printing
Eleverna i juniorerna deltog i SETT-mässan som är en av Skandinaviens största mässa för
digitalt lärande.
•
På elevens val har elever haft möjlighet att arbeta med Quirkbots, som de har byggt egna
robotar av.
•
Skolan har samarbetat med ”Kodcentrum” som är en förening med fokus på programmering
och kodning. Vi har startat ett gemensamt Vinnova-projekt som går ut på att ta fram
handledningar till lärare för att integrerar programmering/kodning i sitt ämne. Detta projekt
fortsätter under nästa läsår.
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
• Miniorlaget har genomfört den kollegiala utbildningen “Läslyftet” under läsåret. Vi har
arbetat med modulerna “Läsa och Skriva i alla ämnen” och “Kritiskt textarbete” - detta har
gett oss verktyg och metoder vad det gäller att få in detta med läsande och språkande som
naturliga delar i vår verksamhet varje dag och varje lektion. Alla pedagoger har fått utveckla
läsa och skriva i just sina ämnen. Läslyftet är utformat så att vi som arbetslag först tar del av
modern forskning omkring läsning och skrivning, sedan reflekterar kring forskningen
tillsammans och sedan utformar lektionsidéer som vi sedan genomför tillsammans med
eleverna. Sedan reflekterar vi tillsammans över det som vi genomfört och vad för lärdomar
vi tar med oss i vårt vidare arbete tillsammans med eleverna. Vi ser att detta kollegiala
lärande har gett oss mycket och har påverkat vår undervisning positivt.
•
I junior/senior-laget har vi arbetat med Läslyftet en del av läsåret- modulen “Tolka och skriva
text i skolans alla ämnen” , då fick vi bl.a. fördjupad förståelse för det här med literacitet, att
vi alla pedagoger behöver tänka över vilka typer av texter vi använder.
God undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
• Skolans alla pedagoger har arbetat tillsammans med en externa skolutvecklare för att
utveckla skolans undervisning genom kollektivt lärande
•
Pedagogerna har en utvecklat en tydlig struktur för lektioner och undervisningen och
planerar utifrån varje elevs behov
Eleverna har inflytande över undervisningen och involveras I planering, genomförande och
utvärdering
•
Miniorlaget har fortsatt att utveckla sina projekt-arbeten och det kollegiala planeringsarbetet
med sammanhangsstyrda projekt. Vi ser att när många ämnen och pedagoger arbetar
tillsammans gagnar detta elevernas undervisning och det blir lustfylld och meningsfull
undervisning.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat
Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar.
Normer och värden
Under läsåret har vi arbetat med att implementera våra ordningsregler som eleverna varit med och
tagit fram. Vi skickade ut reglerna inför läsårets start i augusti. Under senvåren har eleverna
involverats i förslag till nya regler inför nästa läsår. Dessa kommer att skickas ut i början av läsåret för
underskrift av både elever och vårdnadshavare.
I både minior- och i junior/senior laget har det särskilt arbetats kring arbetsro då enkätundersökningen
i november visade ett lågt resultat bland vårdnadshavare. Pedagoger upplevde dock att det varit en
högre arbetsro detta läsår och ville nå ut till vårdnadshavarna med vad vi som skola anser att arbetsro
är. Miniorlaget hade ett föräldramöte i början av VT-2016 med fokus just på arbetsro och har även haft
workshops om arbetsro, kunskapsuppföljning, projektarbete. Dessa har varit uppskattade bland de
vårdnadshavare.
Utifrån enkätresultat i mars anordnade skolan en föräldrakväll för att diskutera resultat Vi samtalade
kring arbetsro och vad kunskap är och att skolan vilar på LGR11 och att det inte är samma skola idag
som föräldrarna själva gick i. Tillsammans kom vi fram till att vi ett gemensamt ansvar (Skola-Hem) för
språkbruket och att de vill vara med oss och påverka elevernas språkbruk och vill verkligen veta hur vi
i skolan arbetar med språket.
Vi kom också fram till att vi har olika bilder av vad arbetsro och ordning och reda är och att det är
viktigt att det är en levande diskussion kring detta både bland pedagoger, elever och vårdnadshavare.
Mitt i vårterminen hade vi i miniorlaget ett projekt om språkbruk och förhållningssätt som byggde på
modellen “Giraffspråket”, att man kan välja hur man formulerar sig och bemöter varandra. Vårdnadshavarna informerades om projektet genom ett bildspel som skickades. Projektet var uppskattat och
gav goda resultat i form av ett bättre språk och färre konflikter och kommer att fortsätta även nästa
läsår.
Pedagogerna i de äldre åldrarna har tillsammans med kommunens fältassistenter arbetat i
elevgrupperna kring projektet ”Demokrati” och vad det innebär för var och en. De har arbetat med
rollspel och övningar som bygger på att våga säga sin mening och att våga säga ja till det som är bra
och säga nej till sådant som är negativt, tex. i grupptryck.
Eleverna har tyckt att det har varit svårt och att det inte varit så lätt att utrycka sin mening men att de
har en önskan om att lära känna varandra bättre. De vill också stärka samhörigheten i grupperna och
de vill gärna göra roliga saker med varandra.
Skolans socialpedagog har arbetat med elevgrupper om att ”Vara vänner” och att våga säga till om
någonting inte är bra.
Samarbetet mellan fältassistenter fortsätter även nästa läsår och med liknande projekt.
Elevernas ansvar och inflytande
Både minior- och junior/seniorlagen har aktivt arbetat med att visa på elevernas inflytande i
undervisning på ett än mer tydligt sätt. Eleverna har kommit med förslag på ämnen och aktiviteter till
“Elevens val”.
Till de olika projekt som skolan har haft har eleverna varit med och bestämt vad de vill att de ska
innehålla utifrån deras intressen. Ett utvecklingsområde för pedagogerna i de yngre åldrarna är att
återkoppla tydligare till eleverna om vad de har påverkat undervisningens innehåll, då de inte tycker
att de får påverka så mycket.
För pedagogerna i de äldre åldrarna är det viktigt att involvera eleverna i hela processen från idé,
planering, genomförande och utvärdering.
Skola och hem
Inför att barn ska börja i förskoleklass får de besöka verksamheten vid 3 tillfällen under våren och se
verksamhet och lära känna våra lokaler och vårt arbetssätt. Det har varit bra tillfällen och det har gett
möjlighet för barnen att känna sig trygga. I år har vi även bjudit in till en eftermiddag i fritidshemmet för
att de blivande förskoleklass-eleverna ska vara förberedda även på fritidsverksamheten.
Ett utvecklingsområde för oss som vi ser är att miniorlaget och juniorlaget bör pedagogiskt samverka
mer och att pedagogerna ska arbeta mer sammanhangsstyrt även i juniorlaget. Det ska finnas en ”röd
tråd” i verksamhet mellan lagen då flera kunskapskrav sträcker sig fram till åk 6 såsom t.ex. engelska,
musik och bild.
Alla lagen skriver regelbundet ”Veckobrev” och både mailar dem direkt till vårdnadshavarna och även
lägger in dem i informationsplattformen Schoolsoft. Vårdnadshavarna tycker lite olika om dessa brev
då en del tycker att de är för informativa och långa och en del vårdnadshavare anser att de ger för lite
information. Skolan kan bli bättre på att förmedla vad som ska informeras om och vad som
ansvarspedagogerna direkt kan svara till enskilda vårdnadshavare.
Skolan har haft öppna föräldraråd som vi har kallat för Föräldraforum. Anledningen till att de har varit
öppna är få fler vårdnadshavare att engagera sig och även att fler ska känna sig välkomna till dessa
möten. Vårdnadshavarna har fått komma med förslag på innehåll tex. gemensam föreläsning om
något aktuellt ämne. Det har varit sex öppna föräldraforum under året och innehållet har varit bla. om
organisationen, enkätresultaten, arbetsro och ordning och reda, skolans digitala verksamhet,
läroplanen och att möta barn i konflikt. Forumen har varit uppskattade av de vårdnadshavare som har
kommit men det har kommit få till dessa forum.
Fråga om hur föräldrasamverkan ska fungera till nästa läsår diskuterar vi på läsårets första
föräldramöte.
Övergång och samverkan
Inför att barn ska börja i vår förskoleklass får barnen komma hit vid 3 tillfällen och känna på vår
verksamhet och lära känna våra lokaler och vårt arbetssätt. Det har varit bra tillfällen och gett
möjlighet för barnen att känna sig trygga. I år har vi även bjudit in till en eftermiddag i fritidsverksamheten för att de blivande förskoleklass-eleverna ska vara förberedda även på fritidsverksamheten.
Ett utvecklingsområde för skolan är att miniorlaget och juniorlaget bör ha ett närmare samarbete vad
det gäller den pedagogiska arbetssättet och att vi ska arbeta än mer sammanhangsstyrt även i Juniorlaget och ha en röd tråd i vår verksamhet då många skolämnen sträcker sig fram till år 6- såsom t.ex.
engelska, musik, bild som först finns kravnivåer för år 6.
Skolan och omvärlden
I samarbete med “Skapande skola” har miniorlaget haft ett samarbete med författaren Martin Olczak.
Vi läste hans bok-serie om “Spådomen om Jack” och hade sedan besök av författaren. Eleverna var
med i samtal om författarens röst och drivkrafter till att skriva just den här bokserien. Eleverna gjorde
besök i hans bok-miljöer såsom t.ex. Gamla Stan och Slussen.
Detta samarbete har inspirerat eleverna till att skapa egna texter och berättelser både till fysiska och
digitala böcker. Genom dessa möten med riktiga författare har ökat elevernas läslust.
miniorlaget har även haft ett samarbete med Moderna Museet och då haft filosofi-visningar och sedan
skapat i deras verkstäder. Detta är något som alla elever i år F-3 fått vara med om.
De äldre elever har inom ”Skapande skola” arbetat med filmskapande och eget berättade. Filmerna
har sedan kunnat kopplats till projekt i olika ämnen. Eleverna har blivit producenter istället för
reproducenter.
Årkurs 8 har varit på PRAO, praktisk arbetsorientering i en vecka. Innan besöket gjorde rektor och
ansvarspedagog en riskanalys av den arbetsplats och det arbete som skulle utföra.
Nästa läsår kommer vi att arbeta utifrån en annan modell och eleverna får tillsammans med lärare
besöka olika arbetsplatser och företag.
SYV, studie och yrkesvägledaren på skolan utökar sin tjänst hos oss och medverkar i arbetslagens
framtagande av en plan för studie och yrkesvägledning.
Skolan fortsätter att ha samarbete med författarcentrum även under nästa läsår då vi ser att detta
skapar ett intresse för böcker och skrivande/läsande hos eleverna.
Pedagogerna i skolan vill utnyttja samhällets resurser ännu mer under nästa läsår genom att planera
in studiebesök under varje period.
Bedömning och betyg
Minorlagets arbete med formativ bedömning i Vittraboken i form av återkopplingar kändes bra och
uppskattad. Det är ett tydligt verktyg för pedagogerna att följa upp elevernas kunskapsutveckling och
IUP, elevens individuella utvecklingsplan, och att göra detta kontinuerligt.
Skolans pedagoger har haft ännu mer struktur kring diagnoser. Det har medfört att pedagogerna fått
en tydlig information om elevernas kunskapsutveckling och identifierat utvecklingsområden hos
enskilda elever. Pedagogerna har även identifierat ämnesdelar som behöver repeteras och fokusera
på (såsom t.ex. automatisering 0-20 +/- och Ordförståelse).
Vårdnadshavare till de yngre eleverna upplever att de känner sig mer informerade om sitt barns
kunskapsutveckling. Det beror antagligen på att skolan tydligare har informerat om elevens
kunskapsutveckling utifrån en mitterminsbedömning som görs kontinuerligt och strukturerat.
Miniorlaget har även erbjudit eleverna en extratimme i svenska och matematik för elever i år 2 och 3.
Pedagogerna har under extratimmen fokuserat på att ge elever som behöver mer utmaningar och de
som behöver repetera.
Junior/seniorlaget har erbjudit en extratimme till elever i 4-9 vid två tillfällen i veckan. De elever som
utnyttjade timmen ville både utveckla sig mer i ett ämne och också de elever som ville ha mer stöd till
vissa uppgifter. Många elever besökte extratimmen och både vårdnadshavare och elever är positiva
så skolan fortsätter att erbjuda extratimme även nästa läsår då vi sett goda resultat på elevernas
kunskapsutveckling.
Skolan har haft workshop med vårdnadshavare kring betyg och bedömning och dessa har varit
mycket uppskattade och de kommer även nästa läsår att erbjudas detta.
I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet,
arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken ”Studiemiljö”. Så här blev
resultatet hos elever respektive föräldrar:
Studiemiljö – elever
Studiemiljö – föräldrar
Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera
om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken
”Undervisning”. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:
Undervisning – elever
Undervisning – föräldrar
Jämförelse elever – föräldrar – lärare
Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete.
Vår Analys av kvalitetsundersökningen 2016:
Under året har hela skolan arbetat med arbetsro och att ha en gemensam bild av vad arbetsro är både
inom pedagoglaget, med eleverna och med vårdnadshavare. Det har varit föräldramöten i båda
arbetslagen med fokus på arbetsro och vi kan konstatera att elever och föräldrar har en annan syn än
vad skolan har om vad arbetsro är. Pedagogerna har att förhålla sig till att LGR11 fokuserar på
förmågor, och dessa förmågor kräver elever som är med i processer och att de är aktiva och att det är
många tillfällen att samtala. Det ger då lektioner som är innehållsrika, varierande och det är inte
pedagogen som förmedlar kunskapen. Det är inte tyst på lektioner och ska inte vara tyst på lektioner
men det ska naturligtvis vara arbetsro så att eleverna kan fokusera på sin uppgift. Arbetsro är för oss,
som vi ser det, att alla elever ska kunna få rätt att arbeta och kunna driva processer i ro. Att elever inte
blir störda i sina processer och att det finns möjligheter till anpassningar utifrån elevers individuella
behov, såsom t.ex. möjlighet att gå undan och arbeta själv stundtals och vid behov.
Vi ser att vårt arbete med respekt och samtal under föräldramöten om vad respekt är, har gett oss en
samsyn i vad respekt mellan varandra är. Att eleverna inte uppfattar att de är respektfulla mot
varandra ser vi som ett tecken på att vi har ett förbättringsområde. Vi behöver arbeta tydligare med
våra ordningsregler och varför vi måste ha regler. Att regler är till för att ha en god stämning och en
bas för gruppen att förhålla sig till. Vi har under vårterminen (efter det att kvalitetsundersökningen
gjordes) börjat ett arbete under ansvarssamlingar kring normer och regler. Båda lagen har haft projekt
om språkbruk, regler i samhället och i skolan och hur vi ska ha det tillsammans och det har blivit en
förbättring i slutet av vårterminen. Arbetet med dessa frågor pågår varje lektion och varje dag och
arbetet med normer och regler fortsätter även nästa läsår. Skolan har anställt en socialpedagog som
stöttar och handleder i det sociala ansvar och uppdrag som pedagoger har. I arbetet med
värdegrunden och normer och regler tar skolans EHT, elevhälsoteam, fram verktyg (samtalsunderlag,
länktips, filmer m.m.) som pedagogerna tar upp med eleverna under sina ansvarssamlingar.
Vi har under läsåret haft ett fokusområde som heter “god undervisning”, vilket bl.a. har inneburit att
alla pedagoger handletts av en extern skolutvecklare. Pedagoger har fått tydligare verktyg/modeller för
att planera sin undervisning och för att göra anpassningar i sin undervisning utifrån den elevgrupp de
har. I det kollegiala lärandet för pedagogerna har auskultationer och rektorsbesök under lektioner
ingått. Detta för att undervisningen ska vara rätt för våra elever och för att få syn på våra
utvecklingsmöjligheter.
Vi har under vårterminen inlett ett samarbete med LinEducation och deras digitala läromedel “På
Riktigt” för att få tillgång till digitala lärresurser som ger oss ökad möjlighet att variera undervisningen.
För att öka elevernas läsintresse och tillgänglighet av olika litteratur behöver skolbiblioteket förbättras.
Skolan kommer att från och med nästa läsår inrätta ett digital bibliotekstjänst, WeLib ifrån Axiell för att
underlätta utlåning och tillgång av olika slag av böcker både digitala och fysiska. Även NE/UR,
nationalencyklopedin/utbildningsradio kommer att finnas tillgängliga för att tillgodose elevernas och
pedagogernas behov av referenslitteratur och litteratur anpassad till de olika skolämnena.
Kunskapsresultat
Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2015-2016
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9
Andel (%) behöriga till gymnasiet
Meritvärde år 9
Totalt
91
75
88
94
225(17)
Flickor
98
83
88
94
214
Pojkar
92
70
88
94
236
2014
-
2015
81
95
242,5
2016
88
94
216
-
248,5
225
Resultat åk 9, över tid
Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid
Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid
Meritvärde, sett över tid – baserat på 16 st betyg
Meritvärde, sett över tid – baserat på 17 st betyg
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs
Ämne
Måluppfyllelse åk 3
Måluppfyllelse åk 6
Bild
100
100
Engelska
100
95
Hem- och konsumentkunskap
100
100
Idrott
100
100
Matematik
94
100
Moderna språk
Musik
100
100
NO
Biologi
Ingår i NO
80
Fysik
Ingår i NO
100
Kemi
Ingår i NO
95
SO
100
Geografi
Ingår i SO
90
Historia
Ingår i SO
95
Religion
Ingår i SO
95
Samhällskunskap
Ingår i SO
95
Slöjd
100
100
Svenska
91
100
Svenska som andraspråk
90
Teknik
Ingår i NO
100
Måluppfyllelse åk 9
100
97
100
100
94
97
97
97
97
100
94
94
94
94
100
100
100
97
Nationella prov årskurs 3
Svenska åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
36
22
14
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
87
91
72
Matematik åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
36
22
14
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
75
77
86
Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg
Åk 6 – Korrelation Nationella prov och betyg
Svenska åk 6
Antal elever
17
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
17
SvA – Svenska som andraspråk, åk 6
Antal elever
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
3
2
Matematik åk 6
Antal elever
20
Engelska åk 6
Antal elever
20 st
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
18%
53%
29%
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
0%
100%
0%
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
18
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
50%
50%
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
17
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
35%
65%
Åk 9 – Korrelation Nationella prov och betyg
Svenska åk 9
Antal elever
31
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
31
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
13%
52%
35%
SvA – Svenska som andraspråk, åk 9
Antal elever
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
3
3
Matematik åk 9
Antal elever
34
Engelska åk 9
Antal elever
34
NO åk 9
Antal elever
34
SO åk 9
Antal elever
34
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
0%
67%
33%
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
33
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
3%
39%
57%
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
30
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
17%
70%
13%
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
25
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
0
36%
64%
Antal elever m
provbetyg &
slutbetyg
31
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än
provbetyg
Lägre
Lika
Högre
22%
35%
42%
Kommentarer till korrektionen Nationella prov och betyg
I matematik för årskurs 6 har eleverna underpresterat vilket har skapat ett högre ämnesbetyg än
provbetyget. Vid intervjuer av elever och pedagoger framkommer det att eleverna är ovana vid
provsituationer och att detta skulle vara grunden till lägre resultat på provet än betyget visar.
I engelska för årskurs 6 visar korrelationen ett högre betyg på provet än ämnesbetyget. Pedagogen
förklarar detta med att provet var enkelt för eleverna att klara. Kunskapskraven för E,C och A för
proven var lågt satta och då eleverna senare har testats samt gjort andra uppgifter under årets och har
då inte uppfyllt kraven för respektive betyg.
I Svenska och svenska som andra språk för årskurs 9 är värt att notera att nationella provet inte
prövar alla kunskapskraven för kursen och att det är inte rimligt att anta att elevernas provresultat
skulle vara helt avgörande för slutbetyget i ämnet. Samtidigt kan eleven i fråga ha uppvisat goda
kunskaper inom ett eller flera kunskapskrav vid något annat tillfälle än just nationella provet. Om en
elev som exempelvis skrev F på läsförståelseprovet redan tidigare uppvisat goda kunskaper i just
läsförståelse har inte provresultatet påverkat den tidigare bedömningen nämnvärt. I flera fall har elever
som t.ex. inte kunnat hantera citat- och källhänvisning på ett tillfredsställande sätt under provtillfället
fått möjlighet att visa att de behärskar detta vid ett senare tillfälle.
Vad det gäller matematik för årskurs 9 har eleverna inte så stor vana att göra traditionella prov och det
kan vara en förklaring till ett lägre betyg på proven än slutbetyget. Eleverna har kunskaper i ämnet
matematik och har visat det på andra sätt både muntligt som skriftligt och därför har de ett högre
slutbetyg i ämnet.
I NO/SO för årskurs 9 visar analysen att de elever med annat modersmål än svenska har haft svårare
att förstå vad som efterfrågas i uppgifterna. I undervisningen har detta haft mindre betydelse för
slutbetyget i ämnet då eleverna fått det stöd som de behöver för att tillgodo se sig undervisningen i
ämnena NO och SO. Därför visar ämnesbetyget ett högre betyg än provbetyget.
Salsavärde
För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar
betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas
utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands
samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars
utbildningsnivå.
Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse
för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan.
2010
-
2011
-
2012
-
2013
-
2014
-
2015
31
Upplevd kvalitet
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är.
Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken
grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola.
Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra.
Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i skolan.
Upplevd kvalitet – elever
Upplevd kvalitet – föräldrar
Vi ser att resultaten av kvalitetsundersökningen 2016 varierar mycket mellan de olika arbetslagen.
Våra Miniorföräldrar och Juniorföräldrar/elever är överlag nöjda och vi har goda resultat. De som
sticker ut är våra seniorelever som inte alls är nöjda. Särskilt våra resultat i Miniorlaget är goda och
överensstämmer inte med grundskolans resultat totalt. Så ett utvecklingsområde för oss som enhet är
att olikheterna mellan lagen behöver jämnas ut. Det vi ser är att vi behöver arbeta med tre områden:
arbetsro, att eleverna behandlar varandra med respekt och elevernas lust att lära.
Enkätsvareren från januari visar att pedagoger uppfattar sin egen undervisning som mer lustfylld än
eleverna och föräldrarna. Detta är något som har tagit fasta på under vårterminen, bl.a. genom att
göra fler sammanhangsstyrda projekt även med äldre elever. Skolan har ett utvecklingsområde vad
det gäller de äldre elevernas nöjdhet. Samarbete mellan ämnena och att eleverna ska tycka att
lektioner är meningsfulla behöver förbättras och utvecklas. Genom kollegialt samarbete inspireras
pedagogerna av varandra i skolan genom att miniorlagets arbetssätt med projekt kan modifieras och
implementeras även i äldre årskurser.
Kvalitetsmål för Vittra Brotorp grundskola 2016/2017
Funktionell kvalitet: Stärka och bättre förankra värdegrunden
Upplevd kvalitet: Öka NKI, elever och vårdnadshavares nöjdhet
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
Vi fortsätter även detta år att ha gemensamma fokusområden för hela enheten och varje verksamhet
planerar tydliga mätbara mål utifrån dessa.
•
Samtida undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
Genom att utveckla vår undervisning och vår lärmiljö och att öka elevernas inflytande på detta
sätt öka elevernas nöjdhet
•
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
Alla pedagoger har ansvar för att öka läsintresset och läsförmågan hos våra elever.
Biblioteket kommer att förbättras ytterligare och möjligheten att aktivt läsa, ta del och även
producera egna böcker och texter ska öka
•
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida
behov genom att utforma en konkret handlingsplan för skolans fortsatt digitala arbete.
Samarbetet med Kodcentrum fortsätter detta läsår och fler pedagoger kommer att arbeta med
digitalt skapande i sina ämnen och i gemensamma projekt
•
Att fortsätta att arbeta med arbetsro som krävs för ett aktivt lärande och kunskapande. Och
att stärka den värdegrund som behövs för ett bra och trivsamt skolklimat
Vittra Brotorp fritidshem
Personalen på fritidshemmet
Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster
Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster
3
0,5
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Fritidsgrupp
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Antal barn
36
32
30
29
1
Åldrar
6
7
8
9
Fritidshemmets lokaler är integrerade med skolans och används tillsammans under
elevernas hela dag. Rummen har historiskt varit mer anpassade för skolans verksamhet men
till kommande läsår har en dialog mellan fritids och skola inletts för att skapa och anpassa
rummen och lärmiljön till de båda verksamheterna.
Fritidshemmet har anpassat rummen utifrån de aktiviteter som har planerats.
Förskoleklassrummet tex. har anpassats till skapande- och byggverksamhet, och åk 3rummet är digital verkstad. Möjlighet till lek har funnits i de rum som inte har någon
organiserad och pedagogiskt ledd aktivitet.
Till kommande läsår vill vi förbättra lokalerna genom skåp och hyllor i rummen där eleverna
kan lätt få tillgång till fritidsmaterial, samt att rummen då signalerar att det både är skol- och
fritidshemsverksamhet. Rummen kommer att anpassas mer utifrån olika aktiviteter,
exempelvis att all digital verksamhet i ett rum och skapande i ett.
Utemiljön är stimulerande genom skogen och tillgång till konstgräsplaner i skolans närhet.
Fritidshemmet använder ofta skolans närområde till olika aktiviteter. Rollekar och andra lekar
har genomförts i skogen och på konstgräsplanen har eleverna kunnat leka och spela fotboll,
samt utöva andra aktiviteter.
För att förbättra verksamheten till kommande läsår kommer skogen nyttjas mer då det finns
en stor lärande- och utvecklingspotential i form av olika lekar och aktiviteter. Vi vill även
utveckla rastverksamheten för att erbjuda eleverna organiserade lekar som tränar deras
motoriska och sociala färdigheter samt utvecklar deras förhållningssätt mot varandra.
Rastförrådet kommer att anpassas utifrån både elevernas önskemål om leksaker och
material och material som har ett tydligt lärande, exempelvis material som tränar elevernas
motoriska färdigheter.
Kvalitetsarbete i fritidshemmet
Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet
och Upplevd kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi
utvecklar kvaliteten i fritidshem genom regelbundna utvärderingar av verksamheten. Det sker
i slutet av varje period, alltså sex gånger under året och eleverna är med och utvärderar.
Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i
läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och
vad vi behöver utveckla.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets
verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De
riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna
upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda
analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Fokusmål för Vittra Brotorp fritidshem 2015/2016
•
•
•
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möte samtida och
framtida behov
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
God undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
God undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
• Fritidshemmet har en viktigt uppgift att både utmana och stimulera eleverna till
nyfikenhet att utforska och vilja att lära mer och nytt. De aktiviteter som har erbjudits
under året har haft ett fokus på att de ska kunna testa och något som de kanske
•
aldrig har provat tidigare eller aldrig skulle självmant ha valt.
Fritidshemmet har haft välplanerade aktiviteter med mål och syfte kopplat mot
läroplanen för att skapa en god undervisning som stimulerar elevernas lärande och
utveckling.
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
• Eleverna har fått skapa egna böcker både fysiska och digitala för att öka deras
språkliga förmågor och även för att väcka intresse för läsning/språkande.
• För att fånga elevernas intresse för läsa och språkandet har de haft möjlighet att
möta olika slags läs/språkupplevelser exempelvis Minecraft och Moviestarplanet.
• Pedagoger har dagligen har erbjudit eleverna högläsning och eleverna själva har haft
högläsning för varandra.
• Fritidshemmet har använt leken för att utveckla elevernas berättande, exempelvis
genom rollekar i skogen
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möte samtida och framtida
behov.
• En IKT-pedagog anställdes under året för att sprida digital kunskap både till
pedagoger och elever.
• Fritidshemmet har arbetat med Quirkbots som är små minidatorer som
sammankopplas med sugrör och olika robotar kan skapas. Pedagogerna har fått
utbildning i att skapa och bygga med Qiurkbots. Eleverna har haft möjlighet att välja
att arbeta i digitalt skapande verkstad med Quirbots.
• Eleverna och pedagoger har fått arbeta med programmering och kodning genom bla.
programmet Scratch.
• För att öka pedagogernas digitala kompetens har pedagoger både från förskolan,
fritidshemmet och skolan deltagit på SETT-mässan, Scandinavian Educational
Technology Transformation. Mässan är Skandinaviens största inom det moderna och
innovativa lärandet och handlar om inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring
hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer.
Även elever medverkande aktivt på mässan genom en workshop med 3D-skrivare
och de hade även möjlighet att ta del av mässan.
• Fritidshemmet har aktivt lyft frågor kring nätetik för att de ska förhålla sig kritiskt
online. Eleverna har fått lära sig att de digitala verktygen är mer än bara
underhållningsverktyg och bla. programmet Minecraft använts i lärande syfte.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet
Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden genom
Normer och värden
Fritidshemmet har aktivt arbetat med normer och värden genom några av de digitala aktiviteterna som
finns på fritids, exempelvis genom programmen och spelen Moviestarplanet och Minecraft. Att spela
digitala spel har gett upphov till diskussioner tillsammans med eleverna om hur vi är mot varandra på
nätet, vilket språk som används och även att vara observant på vad andra skriver. Det har blivit bra
diskussioner om att vara lika mot varandra offline som online.
Att det uppstår konflikter är naturligt och konflikthantering är en viktig del i verksamheten och något
som är återkommande. I konfliktlösningen pratar vi med eleverna om vad som är rätt och fel och vad
man kan göra för att lösa olika situationer.
Planerade insatser till kommande läsår är ett skapa ett läsårslångt projekt kring värdegrund på fritids.
Värdegrund skall vara levande i fritidshemsverksamheten genom bland annat diskussioner om normer
och värden i aktiviteterna och under fritidssamlingar.
Elevernas ansvar och inflytande
Eleven är själv ansvarig för sin egen eftermiddag. De har varje dag möjlighet att välja en aktivitet från
aktivitetstavlan. Det blir ett aktivt val och ett eget ansvar och inflytande över vad de vill göra. På
fritidssamlingar har eleverna vid några tillfällen utvärderat aktiviteterna och kommit med önskemål på
nya aktiviteter. Årskurs 3 har regelbundet utvärdera och de övriga grupper har utvärderat mer
sporadiskt.
Planerade insatser till kommande läsår är att skapa en möjlighet för eleverna att mer organiserat lyfta
upp synpunkter på verksamheten. Detta kommer att ske genom ett fritidsråd med elever från de olika
grupperna. Återkommande utvärdering i alla aktiviteter för att kunna utveckla utefter elevernas
inflytande, samt genom diskussion på fritidssamlingarna.
Skola och hem
Kommunikationen mellan skola och hem har skett genom återkommande fritidsveckobrev under
vårterminen då det har funnits önskemål från vårdnadshavare om mer information om vad som händer
och sker i fritidshemmet. Kommunikationen med vårdnadshavare har också skett genom dagliga
samtal vid hämtning och lämningar samt genom mail och telefon.
Fritidshemmets pedagoger deltar vid gemensamma föräldramöten för årskurs F-3 och detta har
uppskattats mycket av vårdnadshavare.
För att öka kommunikationen mellan skola och hem kommande läsår kommer ett ”drop-in” på fritids att
äga rum. Detta för att synliggöra verksamheten för vårdnadshavarna och för att ge dem möjligheten
att prata med alla pedagogerna. Fritidshemmet kommer också att vara mer aktiv utåt via sociala
medier då det ofta är där som vårdnadshavare är aktiva.
Övergång och samverkan
Övergången mellan skola och fritids har under läsåret skett genom planerade möten och samtal
mellan pedagoger. Fördelen som vi har är att pedagoger arbetar både i skolan och fritidshemmet vilket
bidrar till ett nära samarbete och delade erfarenheter.
För att förbättra övergången och samverkan mellan skola och fritids är gemensamma projekt
inplanerade. För att säkerställa att information når alla pedagoger i fritidshemmet och skolan och för
att stärka samverkan kommer fritidshemsansvarig och biträdande rektor att ha regelbundna träffar.
Skolan och omvärlden
Under läsåret har fritidshemmet haft olika utflykter till exempelvis museum och parklekar. Längre
utflykter har främst skett under lovverksamheterna. Eleverna i årskurs tre har under läsåret deltagit i
idrottslyftets verksamhet en dag i veckan och de har fått prova på olika typer av idrottsaktiviteter.
Dessa aktiviteter har varit mycket uppskattade och välbesökta av våra elever.
För att utöka samarbetet med omvärlden till kommande läsår kommer vi att på fritidssamlingarna ha
samtal med eleverna kring olika nyheter. Fritidshemmet kommer också att utöka samarbetet med olika
föreningar och andra fritidshem i skolans närhet då detta är ett önskemål ifrån eleverna.
Upplevd kvalitet föräldrar
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet.
Resultaten visar att vårdnadshavaren är nöjd med vår verksamhet och att vi också har förbättrat oss
på vissa punkter. Vi kan också se att vi på flera punkter har högre resultat än Vittra sammantaget.
Grunden till det kan vara att pedagogerna i fritidshemmet gärna testar och provar nya aktiviteter för att
utveckla både eleverna och pedagogerna. Fritidshemmet har en bred aktivitetsbas för att stimulera
alla elever och ge de en meningsfull fritid och de har ett stort inflytande på vilka aktiviteter som ska
erbjudas.
Tryggheten hos eleverna är god vilket kan bero på att pedagogerna alltid är nära eleverna och finns till
hands vid konflikter och frågeställningar. Och att det finns flera olika aktiviteter att välja på, att de
känner sig lyssnade på.
Att resultaten för kommunikationen mellan fritids och hemmet om vad som händer i verksamheten är
lägre än föregående läsår kan bero på avsaknaden av fritidsveckobrev under höstterminen, samt att
eleverna och vårdnadshavarna i förskoleklassen inte fick så mycket information om fritidshemmet när
de började.
Att vårdnadshavarna upplever att deras barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter som
stimulerar barnets utveckling beror bland annat på att fritidshemmet detta läsår utökade den digitala
verksamheten i form av programmering, onlinespel och 3D-printing. Eleverna fick därmed ta del av en
mer utvecklande digital verksamhet. Vidare utvecklades verksamheten i stort med nya aktiviteter
utefter elevernas intressen och behov, bland annat en utomhusdag varje vecka som tränade och
utvecklade elevernas social förmågor.
Samverkan mellan skola och fritids gav ett litet sämre resultat än föregående läsår och förklaringen
kan finnas i att alla grupper inte hade en fritidspedagog knuten till sig. För att stärka samverkan till
kommande läsår kommer biträdande rektor och fritidshemsansvarig att ha samtal varje vecka kring
båda verksamheterna. Samtal om vilket lärande under skoltid som pedagogerna på fritids kan bida
med för att utveckla och stimulera elevernas lärande ytterligare.
Fritidshemmet har haft ett öppet hus för förskoleklasselever och deras vårdnadshavare i början av
höstterminen och det blev ett uppskattat besök där eleverna fick lite mer information om hur fritids
fungerar och vad det är. De vårdnadshavare som var med sina barn fick möjlighet att ställa frågor
kring fritidshemmets verksamhet.
Vi kommer även till kommande läsår att ha ett öppet hus för nya förskoleklasselever för att de ska
bekanta sig med fritidsverksamheten och med pedagogerna.
För att förbättra kommunikationen ytterligare om vad som händer i verksamheten kommer vi att ordna
ett drop-in på fritidshemmet. Detta för att vårdnadshavarna ska få möjlighet och se verksamheten
samt ställa frågor och träffa alla pedagoger. Som tidigare läsår kommer ”Fritidshemmets dag” att
arrangeras. Under dagen får eleverna visa upp verksamheten och arrangera uppträdanden och
vårdnadshavarna bjuds in.
För att utveckla verksamhetens innehåll och för att ge eleverna än mer meningsfull och stimulerad
verksamhet kommer pedagogerna att se över verksamheten i stort på kommande UF-dagar,
utvärdering och förberedelse-dagar. Under dessa dager kommer pedagogerna att planerare
verksamhetens innehåll utefter vilka elever som finns på fritids och vad de är intresserade av. Efter
varje sexveckorsperiod kommer fritidshemmets pedagoger att ha kvällsmöten för att analysera och
utvärdera verksamheten och planer och förbereda nästa period. Varje aktivitet kommer att ha tydliga
mål och syften kopplade till läroplanen. På så sätt kvalitetssäkras varje aktivitet.
Utöver pedagogiskt planerade aktiviteter kommer pedagogerna i början av läsåret att arbeta med det
nya läroplanskapitlet för fritidshemmet som skolverket beslutat om. Pedagogerna kommer att
analysera, tolka och skapa en gemensam syn kring kapitlet.
Vi kommer läsåret 2016-2017 arbete med:
•
•
•
•
•
Arbeta med de nya kapitlet i läroplanen
Öppet hus/drop-in på fritids för att synliggöra verksamheten för vårdnadshavarna och ge
möjlighet att träffa pedagogerna
Utvärdera och analysera verksamheten var sjätte vecka
Utökat samarbeta mellan skola och fritids genom återkommande möten mellan biträdande
rektor och fritidshemsansvarig för att tydliggöra samverkan mellan skola och fritids.
Pedagogerna på fritids kan bidra under skoltid till elevernas lärande och utveckling.
Drop-in för nya förskoleklasselever så att de kan få en bild av fritids och dess verksamhet,
samt ge möjlighet för de vårdnadshavare som att ställa frågor till pedagogerna om
fritidshemmet och om verksamheten.
Funktionell kvalitet: Stärka och bättre förankra värdegrunden
Upplevd kvalitet: Öka NKI, elever och vårdnadshavares nöjdhet
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
Vi fortsätter även detta år att ha gemensamma fokusområden för hela enheten och varje
verksamhet planerar tydliga mätbara mål utifrån dessa.
•
Samtida undervisning genom ett lustfyllt och meningsfullt lärande
Genom att utveckla våra aktiviteter och vår lärmiljö, och att öka elevernas inflytande.
Öka samverkan mellan fritidshemmet och skolan
•
Läsning och språkande är naturliga delar i vår verksamhet, varje dag
Fler möjligheter till läsande och språkande kommer att erbjudas i olika aktiviteter.
Biblioteket kommer att förbättras ytterligare och möjligheten att aktivt läsa, ta del och även
producera egna böcker och texter ska öka.
•
Öka den digitala kompetensen för pedagoger och barn för att möta samtida och framtida
behov genom att utforma en konkret handlingsplan för fritidshemmets fortsatt digitala arbete.
Vittra Brotorp Medarbetare
Rektor och förskolechef är Inger Tegelström, som har examen från Rektorsprogrammet vid Uppsala
Universitet 2012. Hen är också utbildad Fritidspedagog och grundskollärare. Vid sidan av
universitetsutbildningar är hen även utbildad till drogförebyggare vid Tollares folkhögskola.
Ledningsgruppen på Vittra Brotorp består av rektor/förskolechef samt
Biträdande förskolechef Yoshiko Katori
Arbetslagsledare för arbetslaget årskurs F-3 Anna Olsson Svahn
Arbetslagsledare för fritidshemmet Andreas Nordh
Arbetslagsledare för arbetslaget åk 4-9 Sofia Brunefeldt
Totalt är vi 48 medarbetare på Vittra Brotorp.
Kvalitetsmål för Vittra Brotorp medarbetare 2015/2016
•
•
Att öka medarbetarnöjdheten NMI
Öka frisknärvaron
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
•
•
•
•
•
•
-
För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi varje
veckan arbetat med kollegialt lärande
För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god har vi byggt om två klassrum för att förbättra
ljudnivån och möjliggjort dela elevgrupper. Vi har ljuddämpat i de utrymmen som varit mest
ljudliga så som matsal och entréer
Vi har haft medarbetarsamtal och uppföljningssamtal med nya medarbetare
För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi gemensamma APT och UF-dagar
Som ett led i att förebygga stress och ohälsa har det funnits möjlighet att ta frågor kring
detta under APT. Förslag på förbättringar har då diskuterats
För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en
rad kompetensutvecklande insatser.
7 nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med
utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform.
Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum.
Som ny arbetslagsledare har Sofia Brunefeldt och Andreas Nordh deltagit vid Vittras interna
ledarskapsutvecklingsprogram.
Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i
år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning.
Ett projekt tillsammans med HR-avdelningen har startat under året för att öka frisknärvaron.
Detta projekt fortsätter under nästa läsår
Resultat, analys och planerade insatser
En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs
är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö,
medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av
respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI),
ledning, engagemang och attraktivitet.
Medarbetare i förskolan
Nöjdheten av förskolans pedagoger har markant ökat vilket är mycket glädjande. Vi har haft fokus på
den fysiska miljön och förbättrat utifrån behov.
Vi har ett delat ledarskap med en biträdande förskolechef vilket gör att det finns ett nära ledarskap till
pedagogerna.
Vi har också utarbetat en hållbar modell med lagansvariga för varje barngrupp och de ingår i
förskolans samråd. Där lyfts och diskuteras aktuella frågor, utvärderingar av verksamheten och
planering framåt. Detta har stärkt den pedagogiska utvecklingen.
Inför nästa läsår fokuserar vi på att utveckla en samsyn kring funktionell kvalitet för att göra likvärdiga
utvärderingar och konkreta åtgärder.
Vi kommer också att fortsätta arbetet med att öka frisknärvaron.
Medarbetare i grundskola och fritidshem
Engagemang och ledarskap får höga resultat och det märks även i den dagliga verksamheten.
Pedagogerna är engagerade och är villig att pröva nya arbetssätt och arbetsformer då det behövs. Det
finns en nära daglig dialog mellan medarbetare och ledningen. Vi har utvecklingsområden som gäller
den fysiska miljön då vi upplevt att den från början inte har varit anpassade till de elever vi har. Sedan
starten i nya lokaler 2012 har vi ständigt förbättrat och byggt om för att få bättre fungerande lokaler. Att
starta upp en ny verksamhet och att i relativt snabb takt öka elevintaget har varit en krävande process
för pedagogerna. Nu börjar verksamheten stabilisera sig och lokalerna är bättre anpassade.
Vi kommer att fortsätta det kollektiva lärande i skolan tillsammans med en skolutvecklare och detta
kommer att ske varje vecka. Arbetet utgår ifrån aktuell forskning beprövad erfarenhet.
Vi kommer också att fortsätta arbetet med att öka frisknärvaron.
Kvalitetsmål för Vittra Brotorp medarbetare 2016/2017
§
§
§
Att öka medarbetarnas nöjdhet, NMI i skolan
Att öka frisknärvaron
Att fortsätta utveckla en förskola och skola inkl. fritidshemmet utifrån aktuell forskning
och beprövad erfarenhet
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
§
Att öka medarbetarnas nöjdhet, NMI i skolan genom att bla. förbättra och skapa
trivsammare pedagogrum. Att genom kompetensutbildning ge pedagogerna verktyg
att hantera svåra situationer och även ge dem fortbildning i arbetet med elever med
olika diagnoser
§
Att öka frisknärvaron genom ett projekt i samarbete med HR-avdelningen. Att tidigt
fånga ev. ohälsa och göra en plan för det fortsatt arbetet
§
Att fortsätta utveckla en förskola och skola inkl. fritidshemmet utifrån aktuell forskning
och beprövad erfarenhet. Vi delar egna goda exempel och ger möjlighet att ta del och
processa aktuell forskning – att ha möjlighet att utgå från forskning och göra den till
vår beprövade erfarenhet
