Bilaga 1

ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
______________________________________________________________________________
Teknik i Förskolan
Förskolepersonalens synsätt och konsekvenser för arbetet i
förskolan
Viola Beauman
Pedagogik med didaktisk inriktning C
Examensarbete, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2010
_____________________________________________________________
Förord
Jag har under den här terminen lagt ner många timmar och mycket arbete för att få denna
uppsats att bli så intressant som möjligt.
Jag vill tacka min handledare Sven- Erik Nilsson för Dina viktiga kommentarer, Dina
kunskaper, Ditt positiva engagemang och Din uppmuntran.
Jag vill även tacka min man Alf Beauman för all stöd, uppmuntran och hjälp jag fick från
Dig.
Sist men inte minst vill jag självklart tacka alla Er som har ställt upp på intervjuer. Utan
Er hade denna uppsats inte varit genomförbar.
Viola Beauman
Örebro juni 2010
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt
problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra
dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa
förskolepersonal syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att
problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete
i förskolan. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för
förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan.
Metoden som användes i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal på
en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog.
Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan
genom sitt positiva synsätt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lärande,
starkare självförtroende och rikare fantasi.
Innehållsförteckning
FÖRORD…………………………………………………………………………………1
SAMMANFATTNING ..................................................................................................... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ....................................................................................... 4
1 INLEDNING .................................................................................................................. 1
1.1
UPPSATSENS DISPOSITION ..................................................................................... 3
2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ...................................................................... 4
2.1 SYFTE ......................................................................................................................... 4
2.2 FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................. 4
3 BAKGRUND .................................................................................................................. 5
3.1 BEGREPPSDEFINITIONER ............................................................................................. 5
3.2 STYRDOKUMENT ........................................................................................................ 6
3.3 TEKNIKÄMNET FORSKNINGSRESULTAT....................................................................... 9
3.3.1 Teknikundervisning ............................................................................................. 9
3.3.2 Teknikdidaktik ................................................................................................... 10
3.4 FORTBILDNINGENS INVERKAN PÅ LÄRARENS KOMPETENS I TEKNIKUNDERVISNING . 11
3.5 SAMMANFATTNING .................................................................................................. 13
4 METOD ........................................................................................................................ 15
4.1 METODVAL ............................................................................................................. 15
4.2 URVAL ..................................................................................................................... 16
4.3 RELIABILITET OCH VALIDITET ................................................................................. 17
4.5 INTERVJUFRÅGOR .................................................................................................... 19
4.6 GENOMFÖRANDE ..................................................................................................... 20
4.7 ANALYS .................................................................................................................... 21
5 RESULTAT .................................................................................................................. 21
5.1 INTERVJUER MED FÖRSKOLPERSONALEN OCH TEKNIKPEDAGOGEN........................... 21
5.1.1 Presentation av institutionen ............................................................................ 21
5.1.2 Presentation av intervjupersonerna ................................................................. 22
5.1.3 Redovisning av intervjusvar ............................................................................. 24
6 DISKUSSION ............................................................................................................... 33
6.1 RESULTATDISKUSSION ............................................................................................. 33
6.1.1 Synsätt och inställning till teknik ...................................................................... 33
6.1.2 Teknik som komponent i barnets utveckling ..................................................... 35
6.1.3 Fortbildningens roll i lärande i teknik ............................................................. 36
7 SLUTORD .................................................................................................................... 37
7.1 METODDISKUSSION .................................................................................................. 37
7.2 FRAMTIDA FORSKNING ............................................................................................. 39
REFERENSER................................................................................................................ 40
BILAGA 1 MISSIVBREV TILL ANSVARIG OMRÅDETSREKTORN ................ 43
BILAGA 2 MISSIVBREV TILL EN TEKNIKPROFILERAD
FÖRSKOLEPERSONAL............................................................................................... 44
BILAGA 3 INTERVJUFRÅGOR MED FÖRSKOLEPERSONAL .......................... 45
BILAGA 4 INTERVJUFRÅGOR MED EN TEKNIKPEDAGOG ........................... 46
1 Inledning
Jag har studerat på lärarprogrammet med inriktning natur och skapande sedan hösttermin
2007. Jag blev inspirerad av studierna i många olika kurser. Mycket upplevdes
användbart i en verksamhet som arbetar med småbarn. Men ett särskilt intresse väcktes
inom mig för ett ämne som speglar våra liv i olika sammanhang, speciellt när vi står inför
ett problem som behöver lösas på ett vettigt och skicklig sätt. Ingen levande varelse har
så effektivt påverkat livet på jordklotet som vi människor, delvis tack vare människans
kunskaper i teknik.
Tekniken finns mer än någonsin runt omkring oss i vårt vardagliga liv. Den tekniska
utveckling går fortare än vad vi hinner med. Gunilla Mattsson (2002) skriver i sin
avhandling Teknik i ting och tanke att detta ger oss en anledning till att skapa en bild av
att teknik är svårt och komplicerat samtidigt som vi förknippar den enbart med mekanik
och elektronik som i själva verket är delar av vad tekniken är. Man förknippar inte teknik
med annat som den också kan innebära, det vill säga de kläder vi bär, det språk vi
använder, glasögon som vissa av oss använder, bilar, tåg, båtar, spadar, hinkar, knivar,
böcker, pennor, tråd, nålar till och med hundar och grisar är tekniska uppfinningar. Men
trots detta har teknik inget omfattande innehåll i förskolans verksamhet. I läroplan för
förskolan (Lpfö 98) uppmärksammas teknik inte på samma sätt som andra ämnen görs
som t.ex. matematik, språk och naturkunskap. Det enda som man kan hitta om teknik är
det som finns i mål att sträva efter att varje barn utvecklar:
Sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.
Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i
vardagen (Lpfö 98, s 9).
Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Johansson skriver i sin bok Förskolan - barns
första skola (2003) hur barnens nyfikenhet och kreativitet spelar en central roll i deras
lärande av naturvetenskap och teknik men att det är den negativa attityden mot teknik
som pedagogerna har i mötet med teknik samt att det finns ytterst få förskolor som
arbetar effektivt med teknik. Det resulterar i att man inte kan ta tillvara på barnens
glödande intresse och utveckla det till en givande och lärofull upplevelse för dem i
1
förskolans verksamhet. Ett viktigt perspektiv som jag vill ta upp är Eva Blomdahls
rapport (2007) som förankrar Pramling Samuelssons och Johanssons (2003) aspekt om
lärarens attityd mot teknik.
Blomdahl (2007) anger i sin doktorsavhandling, som handlar om Styrdokument och
klassrumsverklighet i skolans teknikundervisning, att olika rapporter från detta
forskningsfält visar att lärare saknar en lämplig utbildning i teknik. Blomdahl skriver:
Att teknikundervisning endast förekommer i liten utsträckning i skolorna, att lärare
saknar adekvat utbildning och att det dessutom bland lärarna finns en osäkerhet kring
ämnets innehåll (se CETIS enkätundersökning, 1998/1999 i Skogh, 2001; samt
uppföljningen CETIS enkätundersökning, 2003/2004; Fabricius, Malm & Pisilä, 2002;
Teknikföretagen, 2005). Det finns dessutom ännu så länge endast lite forskning rörande
grundskolans teknikämne i Sverige (Blomdahl 2007, s 9).
Pramling Samuelsson (2009) hävdar i sin artikel Mer teknik i förskolan att barn som tidigt
involveras i kommunikation och samspel kring frågor i sin omvärld strävar efter att
begripa världen. De iakttar, undersöker, ställer hypoteser och drar slutsatser. Ju mer barn
får möjlighet till detta, desto mer nyfikna blir de och då ställer de också fler frågor och
vill veta mera. Då undrar man hur en icke kompetent förskolepersonal kan hjälpa barnen
till att lära sig ett mer tekniskt förhållningssätt till sin omvärld.
Teknikämnet är relativt nytt. Det fick en egen kursplan i Lpo94 trots att tekniken speglar
vår vardag. Dessutom kan teknikämnets identitet och lärares/forskares syn på teknik och
teknikämnet beskrivas som att ämnet befinner sig mellan eller inom andra skolämnen
genom att det integrerats i skolans andra ämnen som matematik, naturvetenskap,
samhällskunskap, bild och slöjd (Mattsson 2005).
Det finns dessutom inte många
avhandlingar eller forskning i ämnet teknik i förskolan. Dock finns det flera som tar upp
teknikämnet i grundskolan. Man kan allmänt säga att det saknas en djupare diskussion
om teknikämnet inom förskolan.
Mattsson (2000) anger i sin IPD- rapport Tekniktankar - en studie om vad skolämnet
teknik innebär för lärarstudenter och lärare, att Göteborgs Universitet har vidtagit
åtgärder sedan Lpo 94 för grundskolan kom med en kursplan i skolämnet teknik. Dessa
åtgärder har varit i form av anordnandet av en utbildning för blivande grundskollärare i
teknik och fortbildning för lärare i teknik. Man vill att små barn och elever i grundskolan
2
ska få möjlighet att upptäcka den potential som finns i teknikens värld och att på detta
sätt öka deras intresse för teknik. Men det krävs mer än fortbildning och extra kurser. För
att kunna uppnå den önskan måste läraren själv ha en kunskapspotential och en positiv
syn på ämnet innehåll. Mattsson (2009) påpekar vidare i boken Teknisk bildning att
elever som har blivit undervisade av utbildade lärare i teknik har en större förståelse och
intresse i teknik än de som hade obehöriga lärare som saknade teknikkunskaper. Hon
lägger stor press på samtliga ansvariga i landet att satsa mera resurser till att hjälpa
förskole- och skolpersonal att få fortbilda sig i teknikdidaktik.
Enligt en uppföljning och utvärdering av Komteks verksamhet (Den kommunala
entreprenörs och teknikskola) i Örebro som är gjord av Hannu Larsson, Ann-Sofie
Hellberg och Åke Grönlund (2009) visar Skolverkets data att antalet lärare och
förskollärare som söker tekniska utbildningar minskar generellt. I hela Sverige har
andelen sjunkit från 28 % till 23 % under de senaste sju åren. Detta gäller även för
Örebro län, intresset är lägre än för Sverige som helhet. Men enligt Örebro kommuns
hemsida så fortsätter kommunen sin satsning på teknik genom att utbilda tre förskolors
pedagoger inom teknik hos Komtek under förra vårterminen och startar till hösten tre
förskoleavdelningar med teknikprofil.
Jag vill med detta arbete studera lärarens syn på teknik i förskola och teknikkunskap som
en komponent i barnens utveckling.
1.1
Uppsatsens disposition
För att denna studie skall kunna genomföras kommer jag att dela upp mitt arbete i tre
delar. Första delen kommer att vara teoretiskt baserad. Den kommer att behandla teknik
som ett undervisningsämne utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är bland annat att
se teknik utifrån läroplanerna och styrdokumenten, vad forskningen inom området har
givit teknikämnet samt få en översikt om fortbildningens betydelse till att bidra till
fördjupat kunskap och positiv attityd till teknik.
Andra delen kommer att bygga på en empirisk undersökning. Detta undersöknings
resultat kommer att ligga till grund för diskussion. Undersökningen kommer att vara i
3
form av intervjuer med verksam förskolepersonal i en förskola med teknisk inriktning
samt en intervju med en teknikpedagog från Komtek.
Tredje delen är baserad på diskussion av intervjuresultat. Det betyder att intervjuresultatet
kommer att förankras i tidigare forskning inom området. Uppsatsen avslutas med förslag
till fortsatt forskning samt en metoddiskussion, där jag gör några korta reflektioner kring
den metod jag valt och vilken betydelse mitt val hade för studiens resultat.
2 Syfte och forskningsfrågor
2.1 Syfte
Syftet med denna studie är att belysa personals syn på teknik i en teknikprofilerad
verksamhet inom förskolan. Därtill problematisera förskollärarens utbildning och
behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i
förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonals syn på teknikkunskap som en
komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken
betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskola. Vidare är syftet att få en bild
av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att
aktualisera teknikämnet i förskolan.
2.2 Frågeställningar
Som konsekvens av syftet kan följande forsknings frågor formuleras

Vilken syn på teknik har förskolans personal och vad har denna syn för
konsekvenser i arbetet på förskolan?

Hur betraktar förskolans personal teknik som en komponent i barnets utveckling?

Vad kan fortbildning bidra med till arbetet med teknik i förskolans verksamhet?
4
3 Bakgrund
För att kunna ge en djupare förståelse för teknik i förskolan kommer jag att presentera
vad tidigare forskning har kommit fram till. Vidare en historisk bakgrund för att kunna
visa hur teknikämnet har utvecklats som ett undervisningsämne under de senaste 20 år.
Dessutom kommer jag att belysa fortbildningens betydelse för en förändrad attityd i
teknikämnet.
3.1 Begreppsdefinitioner
Under denna rubrik vill jag definiera teknik som ett undervisningsämne samt ta upp olika
synsätt på sambanden mellan teknik och naturvetenskap med anledningen av att teknik
integreras i naturvetenskapliga ämnen och ses som en del av det.
Flera studier om samtal med lärare och elever kring definitionen av begreppet teknik som
ett undervisningsämne visar, enligt Thomas Ginner (2009), att många tyckte att det varit
lättare att diskutera tekniken i skolan när relationen mellan teknik och skolans
teknikämne tydliggjorts (Ginner 2009). Man ska inte betrakta skolämnet teknik som
själva tekniken. I skolans teknikundervisning kan endast en mycket begränsad del av det
stora området teknik studeras. Dessutom varierar teknikämnets mål och innehåll från
grupp till grupp beroende på elevernas behov, tiden och samhällets krav på utbildningen
och arbetsmarknadens efterfrågan på tekniker (Ginner 2009). Medan i förskolan har man
inget manus om vad som ämnet teknik i förskolan skulle innefatta. Teknik i förskolan är
ett öppet område för allt vad teknik är då utgångspunkten är barnets intresse.
I ett internationellt perspektiv som skapats av en av de mest inflytelserika forskarna inom
naturvetenskaplig forskning och teknikutbildning, den engelske professorn David Layton
(1993), bör teknik undervisning betraktas i fyra ”röda stråk” nämligen:
Tekniskbildning som betyder att eleverna bekantar sig med ett urval av
vardagsbegrepp inom teknik innehåll och tekniker. Tekniskmedvetenhet som
innebär att eleverna blir medvetna om individuella, moraliska, sociala, etiska,
ekonomiska och miljöinriktade konsekvenser av teknikutvecklingen. Teknisk
förmågan som förställer att eleverna får förmåga och tilltro att lösa tekniska
problem på en individuell nivå och med andra i grupper. Teknisk information
som betyder att eleverna blir kompetenta och förtrogna i det tekniska
hanterandet av information (Layton 1993, s21).
5
Layton menar att ämnet teknik har en speciell karaktär som inte går att förstå om man
inte tar hänsyn till ämnets specifika kunskapsområden. Om man betraktar teknik som ett
språk och inte bara som ett verktyg framstår utbildningens funktion tydligt. Det är nästan
omöjligt, enligt honom, att endast med ord beskriva en specifik teknik och hur den
fungerar. Det krävs ritningar och bilder. Oftast måste man praktiskt pröva för att kunna
förstå vad som händer och hur det händer.
Skolämnet teknik förs ibland fram som tillämpad naturvetenskap. Det uttrycks ofta
”naturvetenskapåteknik”. En sådan definition har som konsekvens att skolans teknikämne
innebär praktisk problemlösning med tillverkning av produkter som har sitt ursprung i
naturen (Mattsson 2005). Sven Sjøberg (2004), är professor i naturvetenskapens didaktik
och är än en forskare inom samma fält. Han menar att man kan använda sig av
konstruktivt tänkande för att definiera sambandet mellan naturvetenskap och teknik. Han
menar att allt vi omger oss med är skapat utifrån vår kunskap om den fysiska
verkligheten. Man kan välja en teknisk uppfinning och försöka spåra eller följa dess
beståndsdelar tillbaka till deras ursprung. Då kommer man till råmaterial som man har
grävt fram eller tillverkat tack vare människans kunskap om naturen (Sjøberg 2004). För
att kunna skilja mellan naturvetenskaplig kunskap och teknisk kunskap ska man lägga
fokus på dessa områdens mål och syfte. Naturvetenskap förklarar fenomen och lagar i
naturen medan teknik manipulerar och gör saker utifrån någons behov (Mattsson 2002).
Sjøberg (2004) tillägger att naturvetenskapens mål är att förstå världen då man frågar sig
är detta rätt, sant eller fruktbart? Naturkunskapen producerar tankar, begrepp, idéer lagar
och teorier. Teknikens mål är att lösa praktiska problem då man frågar sig fungerar det?
Håller det? Man kan vidare säga att naturvetenskap präglas av ”Know why” medan
tekniken präglas av ”Know how” (Sjøberg 2004).
3.2 Styrdokument
Kursplanen i teknik meddelar att undervisning i teknik ska sträva efter att stimulera både
pojkars och flickors intresse för teknik och att underlätta deras framtida val av studier och
yrke. Undervisningen ska präglas av undersökande arbetssätt. Undervisnings innehåll och
utformning ska utgå från utveckling, vad tekniken gör, konstruktion och verkningssätt,
komponenter och system samt tekniken, naturen och samhället. I Skolverkets hemsida
6
står det att forskarna inte ser att kursplanen (Kursplanen i teknik i svenska grundskolan
Lpo94) är tydlig i varesig arbetssätt eller innehåll i teknikundervisning.
Enligt
Blomdahls doktorsavhandling (2007) om teknik i skolan är nuvarande läroplaner (Lpo 94
respektive Lpfö 98) utan något tydligt innehåll om hur arbetssätt och innehållet i
teknikundervisning för barn borde vara. Båda läroplanerna överlämnar dessa centrala
aspekter till läraren själv. Mattsson i sin rapport teknik ämnet i skolan (2005) som är en
uppföljd till sin avhandling Teknik i ting och tanke (2002) har diskuterat detta ämne. Hon
skriver att varken en central satsning av ekonomiska resurser eller av fortbildning av
lärare har skett som en följd av kursplanen Lpo94. Detta innebär att de förändringarna i
teknikens kursplan i Lpo94 måste klaras inom befintliga budgetramar i kommunerna.
Mattsson (2005) anger även vilka konsekvenser detta har medfört. Hon skriver att
skolornas resurstilldelning för teknik undervisning har bedrivits på olika villkor beroende
på kommunernas ambition och förmåga. Många skolor har valt att integrera teknik i
andra ämnen eller förmedla den på ett passivt och omedvetet sätt till mottagarna det vill
säga barnen.
Regeringen håller med om att förskolans och skolans läroplaner behöver förtydligas samt
att det behövs mer satsning angående fortbildning och kunskapslyft hos pedagoger i både
skolans och förskolans verksamheter. När det gäller förskolan anser Regeringen att
förskolans läroplan innehåller otydlighet avseende vissa mål, personalens ansvar samt
verksamhetens uppföljning och utvärdering. Som lösning har Utbildningsdepartementet
lämnat ett uppdrag till Statens Skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för
förskolan (Skolverket 2009). På Skolverkets hemsida finner man Skolverkets förslag till
förtydliganden i läroplanen för förskolan, ett nytt förslag till förskolans läroplan som ger
tydliga detaljer om hur förskolan ska kunna ge de grundläggande kunskaperna om teknik
för barnen. Det anges att lärandet inom teknik ska ske i kombination med lek. Detta
förklaras på följande sätt
Att teknik har nära kopplingar till andra målområden, som språk, matematik, skapande
och också till värdegrundsfrågor. Genom lek och med ett utforskande arbetssätt får
barnen goda möjligheter att på ett mångsidigt sätt bearbeta olika frågeställningar som är
angelägna för dem och som upptar deras intresse (Skolverket 2009, s18).
7
När det gäller arbetssättet anser Skolverket att förskolan ska uppmuntra barnen till
experimenterande och undersökning av olika fenomen och tekniska företeelser.
Personalens roll är att vara medforskare som uppmuntrar. Personalen ska dessutom ta
tillvara barnens tankar då utgångspunkten för lärandet är att ta vara på barnens tidigare
erfarenheter, intresse och engagemang.
När det gäller vilka mål som Skolverket föreslår anges följande i deras rapport:
Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen
att:
I samspel med andra barn och vuxna upptäcka och utforska naturvetenskap och teknik i vardagen,
Bearbeta sin förståelse av naturvetenskap och teknik i samspel med andra barn och vuxna och
med hjälp av olika uttrycksformer,
Bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material, redskap och verktyg,
Utveckla en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människans livsstil, natur och samhälle
är relaterade till varandra (Skolverket 2009, s 20).
Detta förslag har lyfts fram till regeringskansli för granskning september 2009 och nu
pågår en sedvanlig beredning inom regeringenskansliet gällande detta förslag (Skolverket
2010).
Det finns flera motiv och argument bakom syftet med lärande i teknik i förskoleåldern.
Enligt Skolverket är det viktigt att barnen får ta del av teknisk kunskap för att kunna lösa
vardagliga problem samt för att få ett perspektiv på människans delaktighet och samspel
med sin omgivning utifrån tekniska uppfinningar. Dessutom understryks vikten om
medverkandet av hur våra val av redskap påverkar vår miljö och omgivning. Det finns
flera händelser i barnens omgivning som kan kopplas till teknik och som ofta fångar
barnets intresse och nyfikenhet. Förskolans uppdrag blir här att ta tillvara och
vidareutveckla barnens engagemang och utmana deras förståelse för tekniska företeelser
som barnen möter i sin vardag. CETIS, Centrum för Teknik I Skolan skriver i sin tidskrift
(mars 2010) att detta nya förslags mål stämmer med deras syn på små barns lärande i
teknik. CETIS menar att barnen ska kunna få tillfälle att bearbeta sin förståelse för teknik
med hjälp av olika uttrycksformer som bland annat att få bygga och skapa med hjälp av
olika material. Sådant stimulerar barnets tänkande genom bland annat att låta barnet öva
sitt val av material som både håller bra och är miljövänligt och användbart. Barnet får öva
på att göra ett eget val som är både miljövänliga och är goda tekniska val.
8
3.3 Teknikämnet forskningsresultat
Som det är angivet ovan är forskning inom teknikämnet än så länge begränsad. En central
orsak är att det är ett relativt nytt ämne i grundskolan och inte minst i förskolan. Jag vill i
denna del av arbetet visa vad forskning inom båda teknikundervisning och teknikdidaktik
har kommit fram till.
3.3.1 Teknikundervisning
Utvecklingen och introduktionen av allmän teknikundervisning i den svenska skolan har
dokumenterats och diskuterats i en studie av Ulla Riis och Ole Elgström (1990) vid
Linköpings
Universitet,
Läroplansprocesser
och
förhållningsdynamik:
exemplet
obligatorisk teknik i grundskolan. I deras studie framhålls att teknikutbildningen har
tilldelats olika och gradvis motstridiga uppgifter. Är det användarens vardagsbehov eller
teknikproducentens kunskapsintressen som skall vägleda? Är det allmänbildning eller
specialkunskaper som skall förmedlas? Är det teknikens sociala och kulturella effekter
eller dess uppbyggnad och skapande som ska intressera mest? Kan teknikundervisning
förmedla ett experimenterande och undersökande arbetssätt till nytta för andra
skolämnen?
Undervisar
skolan
i
teknik
för
att
öka
intresset
för
senare
ingenjörsutbildningar eller för att stärka medborgarkunskaper som behövs för att utöva en
demokratisk kontroll av te knikutvecklingen? Riis och Elgströms (1990) observationer
visar att företrädare för olika kunskapskulturer kan ha helt olika syn på
teknikutbildningens mål. Tekniken har integrerats i andra ämnen som naturkunskap vilket
resulterade i att tekniken fick en teoretisk inriktning. Dessutom var teknik enligt många
en del av slöjdutbildningen och därmed betraktades teknik som en manuell
hantverkstradition. En annan grupp ansåg då att teknik handlade endast om praktisk
yrkesinriktade kunskaper (Riis och Elgströms 1990). I forsknings rapporten skolans
undervisning och elevers lärande i teknik som producerats av vetenskapsrådet 2005 anger
man att Riis och Elgströms studie1990 öppnade för en diskussion om vad teknik som
ämne kan vara och hur teknikämnet ska presenteras i grundskolan (Vetenskapsrådet
2005). Efter fyra år av Riis och Elgströms studie blev teknik ett självständigt ämne med
egen kursplan i grundskolan.
9
Ulla Riis som är professor och forskaren vid tema Teknik och social förändring har
medverkat i Thomas Ginner bok Teknik i skolan (2009). Hon skriver att man har iakttagit
en oro i samhället inför barnens och ungdomars svikande intresse för teknik. Dessutom är
det alldeles för få som söker till tekniska yrkesutbildningar. Hon föreslår en större
satsning på allmänbildningen i teknik för att barn och ungdomar ska kunna analysera och
värdera teknik av olika slag (Riis i Ginner 2009).
3.3.2 Teknikdidaktik
Trots att teknik har fått en egen kursplan och blev ett självständigt ämne i grundskolan så
väljer vissa förskolor och skolor att fortfarande integrera teknikundervisning i andra
ämnen (Mattsson 2002). Forskning om teknikämnet börjar ta en annan inriktning trots
allt. Nu är teknikdidaktik mer intressant. Forskarna vill undersöka hur läraren undervisar
och vad som krävs för att teknikundervisning ska nå till alla elever. Mattsson (2002) är en
av de få som forskar inom teknik i skolan. Hon hävdar i sin avhandling Teknik i ting och
tanke (2002) att en förutsättning för ämnets utveckling är att utbilda lärarna i teknik och i
handlingskompetens för att undervisningen ska löpa enligt läroplanernas krav. Hon
påpekar vidare vikten av att ha ett praktiskt arbetsmoment i teknik för att locka elevernas
intresse. Enligt hennes undersökning ökar intresset för teknik hos eleverna när de är
delaktiga i sitt lärande. Teknikämnet är för många barn och ungdomar ”diffust” då
eleverna inte känner till att teknik som skolämne finns. Eleverna ska inte agera passivt
som mottagare eller endast lyssnare. Eleverna ska istället vara medvetna om att de sysslar
med teknik varje gång de löser ett problem eller stöter på tekniska företeelser (Mattsson
2002).
En annan forskare som forskat i teknik med utgångspunkt i teknik som ett
undervisningsämne är Blomdahl (2007). Hon har forskat kring hur teknik som skolämne
formas till pedagogisk handling i två lärares praktiker. Hon har också undersökt, utifrån
praktikfallen, hur teknikundervisningens innehåll och undervisningsprocess beskrivits
samt hur ramfaktorer påverkar detta. Det slutliga resultatet som man kan utläsa från
hennes avhandling tyder på att läraren försöker att i sin undervisning i teknik utgå från
sina elevers egna erfarenheter i enlighet med teknikämnets kursplan, samt att läraren
10
använder sig av den omgivande tekniska miljön som läromedel. Detta kan ställa stora
krav på både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper eftersom det kan vara svårt för
läraren att arbeta på nytt sätt när han/hon är van vid andra undervisningstraditioner
(Blomdahl 2007).
En internationell studie gjord av K W M Siu och M S. Lam (2005) Early Childhood
Technology Education: A Sociocultural Perspective ger nästan liknande resultat som
Blomdahls forskning (2007). Siu och Lam (2005) anger i sin forskning som är gjort i tre
länder, England, Hong Kong och Nederländerna, hur en otillräcklig lärarutbildning i
teknik kan påverka lärarens attityd inför teknikundervisning. Vidare, att lärarnas
utbildning i teknik och teknikdidaktik fortfarande är begränsad. Forskarna har kommit
fram till att läraren upplever rädsla inför att göra misstag som till exempel att hans/hennes
experiment ska misslyckas.
3.4 Fortbildningens inverkan på lärarens kompetens i
teknikundervisning
Internationella rapporter som European Commissions rapport (2007) Science educations
Now – A Renewed Pedagogy for the future of Europe visar att Sverige inte skiljer sig från
andra länder när det gäller undervisningen i teknik i lägre årskurser nämligen att
undervisningen sker av lärare med annan utbildningsbakgrund än teknik. Dessa lärare,
enligt rapporten, är i stort behov av stöd för att de ska kunna ge en intresseväckande
undervisning i teknik.
Utbildningsdepartementet (2009) har i sitt uppdrag angett att syftet med fortbildning som
Skolverket ska anordna är att stärka lärares kompetens och därmed öka elevers
måluppfyllelse. Detta ska uppnås genom att lägga fokus på att stärka lärares ämnesteoretiska
och ämnesdidaktiska kompetens.
På Skolverkets hemsida kan man läsa en redovisning av det uppdrag som
Regeringenskansliet föreslår till förtydliganden i förskolans läroplan. Där står det bland
annat att det uppdrag som finns i förskolans läroplan ställer höga krav på förskolans
verksamhet och kräver att förskolans personal besitter goda pedagogiska kunskaper.
Skolverket (2009) betonar vikten av att förskolans personal ska vara högskoleutbildade
11
med goda kunskaper om barnens utveckling och lärande. Men ett dilemma som speglar
förskolans verksamhet är att kommunerna inte ställer samma krav på personalens
utbildningskvalitet och menar att den kommande läroplanen som nu är på
Regeringenskansliet för granskning kommer att ställa ännu högre krav på personalens
kompetens.
Som
en
lösning
på
detta
kommer
Skolverket
att
föreslå
”implementeringsinsatser” riktade till förskolans personal utifrån de förändringar som
kan bli aktuella. Behovet av fortbildning och kompetensutveckling kommer att vara stort
i samband med de nya förändringar som kan komma i den nya läroplanen för förskolan
(Skolverket 2009).
Kunskaper i naturvetenskap och teknik blir allt viktigare för det samhälle vi lever i. Men
det finns ett samband mellan grundskollärare och förskollärare bristande kunskaper i
ämnet teknik och dess didaktik, och barns och ungdomars minskande intresse för ämnet
(Sjøberg 2009). Skolverket har som uppdrag att på olika sätt stödja förskolor och skolor i
deras arbete med att öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik (Skolverket
2009). Enligt Skolverket finns det stora möjligheter att uppnå en förändring i barns och
ungdomar attityd mot ämnet genom att använda fortbildning som ett stöd till lärarna och
pedagogerna. Fortbildning ska förse lärare och pedagoger med nya utvecklade
arbetsmetoder. Dessa arbetsmetoder innebär en förändring av arbetssätt, tämligen att
integrera över ämnesgränser och en sprida av kunskap och inspiration från andra
verksamheter som arbetar med ämnet på ett kreativt och spännande sätt (Skolverket
2009).
Enligt Mattsson (2005) bör lärarens fortbildning i teknikundervisning och teknikdidaktisk
kompetens fokusera på att väcka elevernas intresse för teknik. Fortbildningen kan hjälpa
pedagogerna att vara målmedvetna i sin undervisning i teknik. Enligt en IPD- rapport
gjort av Inger Björneloo, Jan Landström, Ingrid Pramling Samuelsson och Monica H
Sträng ”Stenar sjunker hur små de än är” kompetensutveckling i naturvetenskap, miljö
och teknik med personal inom barnomsorg och skola (2003) är pedagogerna instängda i
vissa traditionella arbetssätt och i sitt synsätt på lärande. Det är lätt att skylla på elevernas
passivitet, men man borde lära sig att hitta nya vägar för att få fram en fungerande
12
kommunikation som bygger på sociokulturellt perspektiv på lärandet. Fortbildningen och
kompetensutveckling kan öppna dörrar för en sådan tankegång. Därför uppmuntras de till
att komma in på sådana utbildningar (Mattsson 2005).
Men det finns hinder som gör att fortbildning inte kan nå till alla pedagoger som behöver
den. Enligt en undersökning som Skolverket (2009) har gjort visar att löneavdrag och att
balansera studierna med arbetstiden är ett stort dilemma för dem som går en fortbildning.
Vissa deltagare blir tvungna att finansiera studierna själva; eftersom de inte uppfyller
kriterierna för att ta del av fortbildningssatsningen eller att skolan är för liten och inte haft
någon tilldelning av poäng under fortbildningens pågående termin (Skolverket 2009). Det
här väcker besvikelse och en känsla av orättvisa från dem som får bekosta studierna
själva (Skolverket 2009).
Teknikdelegationen är en grupp utredare som tillsattes av regeringen år 2008 med
uppdrag att, bland annat, kartlägga hur välutbildade lärare inom ämnena matematik,
teknik och naturvetenskap är. Dessutom var uppdraget att lyfta fram goda exempel på hur
man kan öka intresset särskilt bland flickor och kvinnor för de nämnda ämnena.
Delegationen har under april 2010 överlämnat sitt utredningsresultat till högskole- och
forskningsminister Tobias Krantz för granskning. Delegationen kritiserar i sin rapport
regeringens satsning på lärarlyftet i form av fortbildning. Delegationen menar att
lärarlyftet inte har gynnat dessa ämnen då kompetensutveckling ligger på den enskilda
lärarens ansvar. Delegationen anser att kommuner och skolledningar måste ta sitt ansvar
gentemot lärarnas kompetensutveckling i dessa ämnen. Delegationen föreslår full lön för
lärare som fortbildar sig i dessa ämnen. Det betyder en satsning på 1,2 miljarder kronor
för 6000 grundskollärare. I detta förslag nämns inte förskolepersonal och deras behov av
fortbildning i teknik (Teknikdelegation 2010).
3.5 Sammanfattning
Teknik i skolan är ett relativt nytt ämne i läroplanerna med eget kursplan. Skolämnet
teknik är inte detsamma som Teknik då endast ett mycket begränsat del av det stora
området teknik studeras. Teknik har en speciell karaktär som endast begripas när man tar
13
hänsyn till ämnets specifika kunskapsområden nämligen: Teknisk bildning, Teknisk
medvetenhet, Teknisk förmågan och Teknisk information.
Det finns ett samband mellan Naturvetenskap och Teknik. För att kunna förstå detta
samband ska man använda sig av ett konstruktivt tänkande. För att kunna skilja mellan
både ämnarnas kunskaper ska man lägga fokus på dessa områdens mål och syfte.
Naturvetenskap präglas av ”Know why” medan teknik präglas av ”Know how”.
Nuvarande läroplaner (Lpo 94 respektive Lpfö 98) saknar tydligt innehåll om hur
arbetssätt och innehållet i teknikundervisning för barn borde vara. Båda läroplanerna
lämnar dessa centrala aspekter till läraren själv. Skolornas resurstilldelning för
undervisningen i teknik har bedrivits på olika villkor beroende på kommunernas strävan
och förmåga. Många skolor har valt att integrera teknik i andra ämnen eller förmedla den
passivt och omedvetet till barnen. Förskolans och skolans läroplaner behöver förtydligas.
Dessutom behövs det mer satsning rörande fortbildning och kunskapslyft hos pedagoger i
skolans och förskolans verksamheter.
Det finns en oro i samhället inför att många barn och ungdomar tappar intresse för teknik.
Forskning om teknikämnet är begränsat. Teknikämnet är för många barn och ungdomar
diffust. Lärarnas utbildning i teknik och teknikdidaktik är fortfarande begränsad. Detta
resulterar i att lärarens attityd inför teknikundervisning påverkas negativt då läraren
upplever rädsla inför att inte ha kontroll över situationer som kan uppstår i
undervisningen.
Undervisning i teknik sker oftast av lärare med annan utbildningsbakgrund. Sådana lärare
har stort behov av stöd för att kunna driva en intresseväckande undervisning i teknik. Ett
dilemma som speglar förskolans verksamhet är att kommunerna runt om i landet inte
ställer krav på personalens utbildningskvalitet. Ett annat dilemma är att pedagoger som
väljer att gå en fortbildning i vissa fall kan riskera löneavdrag och bekymmer över att
kunna balansera mellan studierna och arbetstiden. Fortbildning för lärare i
teknikundervisning och teknikdidaktisk kompetens borde fokusera på att väcka elevernas
intresse för teknik. Den ska ses som en resurs som hjälper pedagogerna till att vara
målmedvetna i sin undervisning i teknik.
14
4 Metod
Den metod jag har valt att använda mig av är en kvalitativ intervjuundersökning. Jag
kommer att intervjua verksam förskolpersonal i en förskola med teknisk inriktning. Syftet
med att använda en kvalitativ metod är att få kunskap om förskolepersonalens syn på
teknik och vilka konsekvenser deras syn medför i arbetet med teknik på förskolan. Vidare
är syftet att belysa förskolepersonalens syn på teknikkunskap som en komponent i
barnens utveckling.
Jag kommer dessutom att intervjua en teknikpedagog från Komtek som utbildar
förskolepersonal. Detta eftersom jag vill få en bild av vad fortbildning i
teknikundervisning för förskolepersonal resulterar i när det gäller intresse och förståelse
för ämnet teknik samt att aktualisera arbetet i ämnet på förskolan.
4.1 Metodval
Jag valde att använde mig av kvalitativ forskningsmetod eftersom kvalitativ intervju är en
metod som fångar erfarenheter och innebörder i undersökningspersonernas vardagsvärld.
Genom intervjun kan deltagare förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och
med egna ord (Kvale 1997). Det finns några exempel på specifika kvalitativa metoder
som deltagande observation, samtalsintervju, och djupintervju (Barbosa Da Silva &
Wahlberg 1994). Alla dessa metoder behöver inte användas i en studie. Det är syftet med
undersökningen samt forskningsfältet som valet av metoder ska baseras på (Barbosa Da
Silva & Wahlberg 1994). Samtal är en grundläggande form för mänskligt kommunikation
och samspel. Forskningsintervjun bygger på vardagens samtal (Kvale 1997):
Att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna
fenomenens mening (Kvale 1997 s 25).
Som nämns ovan är teknik ett relativt nytt ämne i förskolans verksamhet. Syftet med att
introducera teknik som allmänbildning till barn i förskola är att främja deras intresse och
öka deras måluppfyllelse i ämnet teknik. Detta kan förverkligas genom fortbildning vars
roll är att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens (Skolverket
2009). Det är fortfarande få förskolor som inkluderar teknik i deras verksamhet och
arbetar aktivt och medvetet med teknik. Då syftet är att utveckla kunskap om en specifik
15
situation, teknik i förskolan, ansåg jag att det är passande att använda mig av båda
samtalsintervju och deltagande observation. Men jag kommer att använde mig endast av
samtalsintervjuer. Detta eftersom avgörande faktorer som brist på tid och svårt att få
tillåtelse att använda mig av videokamera som en dokumenterande teknik gör det
omöjligt för mig att använda deltagande observation som metod i min studie.
Anledningen till mitt val av metod, Kvalitativa samtalsintervjuer är för att få ett
helhetsperspektiv på personalens arbetssätt i teknik. Jag räknar med att få personalens
neutrala och spontana svar samt få dem att reflektera över det som specificerar genom
mina frågor.
Den kvalitativa forskningsintervjun hjälper forskaren att finna beskrivning och
meningsförståelse i centrala teman hos den intervjuades livsvärld (Kvale 1997). Detta
betyder att jag som forskare måste kunna tolka och förstå, vara observant på,
ansiktsuttryck, tonfall och andra kroppsliga uttryck hos deltagarna.
Kvale (1997) beskriver en strukturerad intervju genom frågornas struktur och placering.
Denna metod skiljer sig från den ostrukturerade intervjun där målet är att deltagaren ska
svara så fritt och berättande som möjligt. Kvalitativa intervjuer ger i stort sett intervjuaren
möjlighet till att få utrymme för den intervjuade att svara med egna ord (Kvale 1997).
4.2 Urval
Jag baserade mitt urval från början på två förskolor. En förskola vars personal har en
utbildning i teknik och de arbetar målmedvetet med teknik i sin verksamhet. Den andra
förskolan har en annan profil än teknik och dess personal saknar teknisk utbildning.
Tanken var att göra en jämförelse mellan båda verksamheterna får att kunna se vilken
verksamhet som gynnar barnens utveckling och förmåga till problemlösning. Vidare att
jämföra personalens synsätt på teknik och få en uppfattning på hur de arbetar med
läroplans (Lpfö 98) mål i teknik. Jag fick nya tankar då jag insåg att mitt syfte inte är att
pröva huruvida förskolor når upp till läroplanens mål utan att få ett perspektiv på
teknikämnet i förskolan. Samt att veta hur förskolans personal syn på teknik har ändrats
eller snarare blivit efter att dem har gått en fortbildning i teknik och har börjat arbeta
målmedvetet med teknik på förskolan.
16
För att förverkliga mitt syfte och undersöka mina frågor valde jag att genomföra
intervjuerna med tre verksamma förskolepersonal som arbetar i samma förskola.
Personalen har gått fortbildning i Komtek tillsammans sedan 2006. De har arbetat med
teknik i förskolan sedan dess. De går fortfarande utbildningen för att få nya idéer och
inspiration. Dessutom träffar de annan personal från olika verksamheter som har
erfarenhet av teknik i förskolan. Syftet med dessa träffar är att få ett annat perspektiv på
arbetet samt att diskutera vissa problem och hinder som inträffar i deras verksamhet. Jag
har inte känt till förskolan eller träffat någon av dess personal tidigare. Jag fick kontakt
med dem via en representant i det län som förskolan finns. Den representanten förslog att
jag tar kontakt med Komtek i deras län för att i Komtek vet man bäst vilken
förskolepersonal som har kommit långt i utbildning. Komteks personalansvarige i detta
län hjälpte mig att komma i kontakt med ansvarig rektor för området i den kommun som
förskolan finns. Rektorn har i sin tur förslagit denna förskola. Sådant urval kallas för
Snöbollurval (Kedjeurval). Det betyder att forskaren får en initial kontakt med ett mindre
antal individer som är relevanta för undersökningens frågeställning och med deras hjälp
för kontakt med andra individer som är relevanta för undersökningen (Bryman 2002).
Jag har även valt att göra en intervju med en teknikpedagog som undervisar barn och
pedagoger i teknik med utgångspunkt teknik som allmänbildning. Denna pedagog arbetar
på en av Komteks lokaler i landet. Det finns inget samband mellan denna teknikpedagog
och mitt val av förskolepersonal. Jag valde en teknikpedagog som inte arbetat med dem
förskolepersonal som jag intervjuade. Valet av teknikpedagog blev ett bekvämlighets val
(Bryman 2002). Syftet med intervjun med en teknikpedagog är få ett perspektiv på vilka
arbetsuppgifter teknikpedagogen har för att stärka förskolepersonalens kunskaper i
teknik. Vidare att veta vad Komtek kan bidra med för att aktualisera teknikämnet i
förskolan.
4.3 Reliabilitet och Validitet
I denna undersökning arbetade jag kontinuerligt och systematiskt i frågor som berör
beprövning av reliabilitet och validitet. Genom att studera och granska olika forsknings
resultat som berör min studie, intervjua personer med olika relation till mitt syfte,
motivera mitt urval av deltagare och skriva i detalj hur urvalet skett, använda mig av
17
inspelning utrustning med hög kvalitet. Jag har även försökt vara så neutral som möjligt
under intervjuernas förlopp då jag försökte vara uppmärksam på min kropp språk och vad
den ger för signal till deltagarna. Genom min analys av samtalsintervjuer försöker jag att
få perspektiv på vilka tankar och vilken syn på teknik teknikutbildade förskolepersonal
har samt undersöker, utifrån en teknikpedagogs- och förskolepersonalens perspektiv, hur
fortbildning i Komtek kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i
förskolan. Intervjuerna sker vid ett tillfälle. Intervjuerna genomfördes under ett
förmiddagspass i förskolan där intervjudeltagare arbetar. Med anledningen av att det inte
finns många förskolor som inkluderar teknik i deras verksamhet kan jag inte dra generella
slutsatser. Men jag vill belysa ett fenomen och jämföra mitt resultat med tidigare
forskningsresultat.
Att jag är obekant med alla deltagarna i studien anses ha sina fördelar som påverkar
studiens pålitlighet. Enligt Pål Repstad (2007) kan pålitlighet, lojalitetsrelationer och
andra faktorer påverka forskningens kvalitet och pålitlighet. Sådant uppstår när forskaren
blir okritisk i miljöer där han/hon har bekanta
Mason (1996) menar i sin bok om kvalitativ forskning att validitet handlar om hur man
observerar, identifierar eller mäter det man gör. När det gäller validitetsaspekten i min
undersökning följer mina frågor en ganska strukturerad form. Deltagaren fick chansen att
tala fritt och öppet det fanns utrymme till vidare diskussioner i en del tema för vissa
frågor.
Frågorna testades även i en pilotstudie. Det innebär att jag har genomfört en testintervju
på två deltagare som är före detta teknik lärarstudenter för att försäkra att frågorna är
tydliga och förståeliga och kommer att tolkas på samma sätt som jag avsett.
På detta sätt har jag försökt höja reliabiliteten i hela studien och pröva validiteten av
uppsatsens syfte.
4.4 Etiska överväganden
18
Intervjuerna kommer att genomföras i enlighet med de fyra huvudkrav som ställs av
Vetenskapsrådet
(2009)
på
forskaren.
Dessa
huvudkrav
är
informationskrav,
samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Informationskravet innebär att
forskaren informerar de som är berörda av forskningen om forskningsuppgiftens syfte.
Jag har tagit kontakt med ansvariga rektorerna via e-mail och telefonsamtal samt
intervjudeltagarna om syftet med intervjuerna. Samtyckeskravet innebär att deltagare i
undersökningen har rätt att bestämma över sin medverkan. Jag har informerat samtliga
deltagare om deras rätt att avbryta sin medverkan om frågorna anses medföra negativa
konsekvenser för undersökningsdeltagarna. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer ska ges största möjliga
konfidentialitet samt att personuppgifter ska vara anonyma och bevaras oåtkomligt för
obehöriga. De svar som kommer att lämnas under intervjuerna kommer jag att behandla
konfidentiellt. Endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till materialet och
intervjusvaren kommer att vara anonyma. Materialet som jag kommer att använda i
arbetet kommer inte att kunna spåras till vare sig person eller förskola. Jag kommer inte
heller att använda materialet i något annat sammanhang. Materialet kommer att förstöras
när detta arbete har ventilerats.
4.5 Intervjufrågor
Jag gjorde två olika manus av intervjufrågor. En var menat till teknikpedagogen och den
andra till förskolepersonalen. Jag konstruerade mina frågor utifrån mitt syfte och
bakgrund. Men Gunilla Mattssons intervjufrågor som hon använde sig av i sin doktorand
avhandling 2002 var en inspirationskälla till en del frågor som jag formulerade.
Jag har valt att gruppera huvudfrågorna i tre grupper/tema av intervjufrågor och som
svarar mot de tre forskningsfrågorna i uppsatsen. Tema ett svarar mot forskningsfrågan
Vilken är förskolans personal syn på teknik och vad har denna syn för konsekvenser i
arbetet på förskolan? Tema två svara frågan angående hur betraktar förskolans personal
teknik som en komponent i barnets utveckling? Medan tema tre handlar om
fortbildningens roll i att bidra till bättre lärande i teknik i förskolan.
19
4.6 Genomförande
Under mars 2010 kontaktade jag en representant i kommunlednings kontur i det län som
förskolan finns. Representanten föreslog att jag skulle ta kontakt med Komtek i deras län
för att personalen på Komtek vet vilken förskolepersonal som kommit långt i
utbildningen. Jag kontaktade en personalansvarige på Komtek i detta län via e- post.
Denna person har i sin tur hjälpt mig att komma i kontakt ansvarig rektorn, områdes chef,
för området i den kommun som förskolan finns samt hjälpte mig att vidare kunna ta
kontakt med en teknikpedagog i samma Komtek lokal.
Områdets chef gav mig numret till förskolans rektor som i sin tur gav mig sitt samtycke
till att göra min studie och e-posten till den förskola där jag genomförde studien. Under
april 2010 kontaktade jag, via e-post, förskolepersonal för att informera om mitt syfte
med intervjun. Att den skulle spelas in samt att inspelningen kommer att behandlas
konfidentiellt.
Förskolepersonalen var positiva till intervjuerna och gav mig sitt samtycke till medverkan
i studien. De fick bestämma tid och datum för intervjun vilket var en förmiddag i
förskolelokalen.
Jag ringde teknikpedagogen och informerade om mitt syfte med intervjun och fick ett
positivt svar. Vi bestämde under samtalet platsen och tiden för att genomföra intervjun.
Intervjun ägde rum i Komtekslokalen en eftermiddag under april 2010.
Jag använde mig av en Mp3 spelare, av märket Creative Media vid intervjun. Valet av
denna apparat baserades på att den är liten och är lätt att använd samt att den kan används
på ett längre avstånd från informanterna. Allt detta gör att den inte stör dem intervjuade
som en vanlig bandspelare gör. En annan anledning till mitt val är att kunna underlätta
transkriberingsmomentet, det vill säga att genomarbeta intervjun i datorn utan några
konverteringsomvägar. Vid intervjun förklarade jag ännu en gång syftet med studien. Jag
påminde deltagarna om de etiska huvudkrav på en forskning som ställs från
Vetenskapsrådet. Intervjutiden varierade mellan cirka 14 till 21 minuter. Jag ville hålla
intervjutiden kort för att minska risken för bortfall då samtliga deltagare hade ont om tid
på grund av olika arbetsuppgifter. Jag hade intervjufrågorna nedskrivna men visade
dessa inte för de deltagande. Detta för att jag ville få så många spontana svar som möjligt.
Frågorna togs inte alltid upp i den ordning som redovisas i denna studies resultat. I vissa
20
fall svarade deltagarna spontant på någon fråga och då avstod jag från att ställa den i
förutplacerad ordning.
4.7 Analys
Intervjufrågorna
som
användes
i
intervjun
är
konstruerade
efter
mina
tre
forskningsfrågor. Efter att intervjuerna genomförts transkriberade jag materialet.
Intervjutiden var mellan 14 till 21 minuter lång och detta resulterade i cirka två till tre
sidor ren text per intervjuperson. Dock detta text innefatter enbart mina frågor och
deltagarnas svar. Sammanlagt blev det 13 sidor text som kategoriserades i följande tema:
Tema 1 handlar om teknik i verksamheten då förskolepersonalens definition och synsätt
på teknik lyfts fram. Jag har ställt 7 delfrågor som anses berör detta tema.
Tema 2 behandlar sambandet mellan barnets utveckling och teknik inlärning. Jag har
ställt 12 delfrågor i detta tema.
Tema 3 handlar om fortbildnings roll i att bedra till en aktualisering av ämnet teknik i
förskolan. Jag har ställt 11 delfrågor i detta tema. Tre av de delfrågorna besvarades av
förskolepersonalen medan resten har teknikpedagogen svart på.
5 Resultat
Inom resultatkapitlet presenteras först institutionen där jag gjorde intervjuerna för att ge
en beskrivning av dess miljö. Sedan kommer en närmare presentation av
intervjudeltagarna. Deras uppfattningar kommer att konkretiseras med citat. Sista delen
av resultatkapitlet kommer att handla om intervjun med teknikpedagogen från Komtek.
5.1 Intervjuer med förskolpersonalen och teknikpedagogen
5.1.1 Presentation av institutionen
Förskolan är belägen i en liten stad omgiven av bostadsfastigheter. Det är nära till en
badsjö och växlande natur. Intill förskolan finns idrottsplats med hockeyrink och
elljusspår.
21
Förskolan består av en avdelning med 17 barn. I huset finns också förskoleklass, skola åk
1-4 samt fritidshem. Förskolan har mottagningskök. Arbetslaget består av 2 förskollärare
och 2 barnskötare. Förskolans ledning är en rektor som även leder andra förskolor och
familjedaghem, och en arbetslagsledare.
Jag kommer att använda mig av ett fingerat namn för förskolan, för att värna om
anonymiteten. Jag kommer att använda mig av namnet Magneten när jag refererar till
förskolan.
5.1.2 Presentation av intervjupersonerna
För att läsaren ska kunna skapa sig en uppfattning om den intervjuade förskolepersonalen
kommer jag att presentera dem med fingerade namn för att värna om anonymiteten. De
kommer att presenteras som Personal X, Personal Y och Personal Z. Detta gäller även
teknikpedagogen; då jag förmår att läsaren ska kunna skapa sig en uppfattning om
teknikpedagogen som jag intervjuade kommer jag att presentera denna person med ett
fingerat namn för att värna om anonymiteten. Teknikpedagogen kommer att presenteras
som pedagog A
Personal X
Personal X är barnskötare. X är från början utbildad transportledare och lastbilbusschaufför. Efter det utbildade X sig på folkhögskola. Sedan sökte X in till
förskollärareutbildning men ville först prova på att arbeta för att kunna mer säkert känna
inför ett sådant yrke. X har sedan dess arbetat i förskolan Magneten i 11 år. Personal X
ångrar att inte utbildad sig till förskollärare. Samtidigt menar X att på grund av sin ålder
är det svårt att ta ledigt och ta lån och utbilda sig nu.
Personal X var intresserad av teknik före fortbildningen i Komtek. X har gått olika
fortbildningskurser men teknik har varit mest intressant. Då man redan har intresse blir
Komteks roll, enligt Personal X, att ge idéer och inspirera pedagogerna till hur man kan
introducera teknik för barnen i förskoleåldern.
22
Personal Y
Personal Y är utbildad förskollärare. Y har gått lärarutbildning från 1991 till 1996.
Personal Y har sammanlagd 13 års erfarenhet av arbetet som förskollärare. Y har börjat
arbeta i förskolan Magneten redan 1999.
Personal Y tycker att det är roligt att få vara med på inspirationsdagar på Komtek.
Personal Y har varit mycket glad och tackade ja direkt när möjligheten fanns till att gå
fortbildning i teknik på Komtek. Personal Y har varit i kontakt med teknik sedan Y var
liten men då visste Y inte att när man skruvade, byggde och konstruerade i pappas lilla
verkstad i källaren sysslade Y med teknik. Den erfarenheten gav Personal Y extra
trygghet i mötet med verktyg och att av praktiska aktiviteter inte var främmande.
Personal Z
Personal Z är barnskötare. Personal Z hade gått tilläggskurser för att sedan arbeta som
dagbarnvårdare i 20 år. Personal Z har arbetat på förskolan Magneten i sju år. Personal
Z tycker att teknik är ett intressant ämne. Personal Z går snart i pension men trots det är Z
villig att inta nya utmaningar.
Personal Z har varit positiv till att gå en fortbildning i teknik på Komtek med sina
kollegor. Personal Z fick ett annat synsätt på barns inlärning och problemlösning under
fortbildningen. Personal Z tycker att fortbildning i teknik dessutom har hjälpt till att ändra
synen på förskolan som en plats för lek och fostran. Teknik, enligt Z, ger möjlighet att få
göra saker med barnen som är intressanta på ett helt annat sätt.
Pedagog A
Pedagog A har blivit teknikpedagog genom en utbildning som startades 2002. Pedagog A
var på den tiden arbetslös. Det var en 80- veckors AMS-utbildning som anordnas av
Arbetsförmedlingen. Pedagog A tyckte att utbildningen var intressant. Pedagog A
tillägger att denna utbildning betraktas som unik eftersom den inte finns på någon
högskola eller något universitet. Det finns ingen officiell beteckning som teknikpedagog
23
som teknikpedagog. Pedagog A är en utbildad grundskollärare med inriktning mot
skolans tidigare år.
5.1.3 Redovisning av intervjusvar
Definition, synsätt och inställning till teknik
Alla tre av förskolepersonalen definierade teknik som allting vi omger oss med. Att det är
allting som människan har berört för att skapa något nytt med eller använda sig av. Sedan
gav de en definition utifrån relationen mellan teknik och skolans teknikämne.
Personal Y definierade teknik som en del av allt man gör. Sedan gav Y en definition av
teknikbegreppet utifrån förskolans värld:
Det är väldigt mycket och olika saker. Teknik är det mesta man gör. När man skapar, eller
målar eller bygger. Det kan vara att man bygger med lego med klossar det kan vara elektriska
grejer. Det kan vara att man bakar. Det är också teknik att mäta och väga och experimentera
och hålla på med vatten. Eller när man går i skogen. Det är så mycket (Y).
Personal X definierade teknik på samma sätt men X anknöt det till skolans värld och
menade att man kan hitta teknik i alla möjliga ämnen:
Teknik är ju nästan allting. Matte är teknik, att vara ute i naturen är teknik. Hur man gör det och de
redskap man använder är teknik, språk är teknik, slöjd, … Allt runt omkring oss och allting är ju
teknik. Så att skolämnet teknik kan bli vilket ämne du vill (X).
Personal Z definierade teknik utifrån ett tidsramsperspektiv. Personal Z menade att
begreppets betydelse har förändrats med tiden:
Det har förändrat med tiden sedan jag har varit elev. Tekniken är nu i det mesta man gör. Allting
vi gör idag är teknik. Förr var det mera motorer och slöjd (Z).
Förskolepersonalen hade en gemensam tankegång gällande deras inställning till teknik.
Personalen är positiva till teknik. De hade använt sig av teknik före fortbildningen men
begreppet var då skapandet. Nu är de mer medvetna om det och försöker göra barnen
uppmärksamma på teknik genom att använda sig av tekniska begrepp och vara positiva i
arbetet med teknik i verksamheten.
Personal X har ändrat sin inställning till teknik sedan fortbildningen då X fick mer
förståelse för teknikens betydelse:
Man har ändrat sig. Man tycker att vi har mer teknik nu än för. Ja. Det som vi kallar pyssel förut.
Är nu teknik. För det är ju det som det är egentligen när man sätter ihop saker som rör sig
24
tillexempel. Man säger inte till barnen att det här är ju teknik. Den får liksom ingå i arbetet. Vi
uppmuntrar barnen och bygga på och låta de komma vidare med det. Vi försökt att plocka bort ord
som pyssla och säga istället att nu konstruerar vi. Vi benämner verktygen i deras rätta namn (x).
Personal Y hade ett tidigt möte med teknik. Det var redan i barndomen. Men att man
förstår begreppets innebörd gör det lättare för ens att nå barn och uppmuntra de till
tekniska aktiviteter:
Att barnen ska få pröva på så mycket som möjligt och göra själva och känna att de fixar och att det
är roligt att bygga och konstruera och pröva på nya saker… Det tror jag mycket för att jag tycker
att sådant har varit roligt sedan jag varit liten. Det kanske man inte visste då att man håll på med
teknik men jag fick vara med pappa. Han hade en snickarebord i källaren. Jag fick vara med och
skruva och greja. Sådan kallade man inte för teknik och jag tyckte att det är roligt att det är inte
främmande med verktyg och att spika och greja (Y).
Teknikens roll i barnens lärande
De tre pedagogerna gav ett intryck av att barnens inlärning och självständighet hos dem
har påverkats positivt. Barnen är nyfikna. Deras finmotorik har förbättrats ju mer de får
chansen att använda sig av tekniska verktyg. Barnen vågar pröva och ta till sig nya
utmaningar. Dessutom får barnen bekräftelse och starkare självkänsla varje gång de
lyckas i en teknisk utmaning.
Personal Y ger en bild av att barnens fantasi har förbättrats. De är självständiga och det är
slutresultat av en teknisk aktivitet blir stadigare och stabilare. Barnen har dessutom blivet
snabbare på att fixa saker och använda verktygen. Personal Y menar att det speglar hela
förskolebarnet.
Man märker att de har fått konstruera fritt. Vi har en experiment låda som barnet får plocka och
konstruera det finns där saker som limpistoler. Man märker att de har blivit bättre och vana vid att
använda och hantera sådant. Man ser på andra barnen. Som inte har gjort sådant lika mycket. Men
ibland kan man bli hemmablind man tänker inte på det. Det märks skillnaden med det att de ha
blivit så snabba. Man ser att när de bygger blir resultaten stadigare och stabilare. Att de tänker
efter. De bara gör de är mycket självständiga (Y).
Personal X har bestämt förklarat att självkänslan hos barnen ökar när de får komma i
kontakt med teknik i tidigt ålder:
Jag tror att de får en stärkt självkänsla och veta att de kan och så vidare. Och det gör ju mycket.
Det spelar igen roll vad det är sedan som de ska gå vidare med men har man liksom en tror på sig
själv och att det fungerar. Mycket sådant som de får med sig (X).
25
Angående teknikens roll i barnens lärande anser personalen att det är viktigt att barnen,
oavsett kön och ålder, får möta teknik i förskolan. Det ger mycket för dem under deras
utveckling. Barnen får då starkare självförtroende. De kommer att lära sig redan i tidigt
ålder att lita på sina förmågor och med tiden automatiskt kunna pröva, fixa och skapa
utan någon rädsla av att göra fel eller misslyckas. Dessutom är det viktigt att, från ett
genusperspektiv, flickor får lika stor chans som pojkar att komma i kontakt med allt vad
teknik innebär för att förstå att teknik är allmänbildning som är tillgänglig för alla oavsett
kön. Teknik är dessutom inte krångligt eller omständligt. Teknik är i sig ett redskap för
att vi ska använda våra kunskaper och fantasi för att lösa problem på ett smidigt sätt.
Personal X
Jag tror om man får testa och göra sådana här olika grejer och även misslyckas utan att det är
något fel så gör ju det stärkande för barnen. Att de lyckas och ser att det fungerar saker och ting.
Jag tror att de får en tanke sett på det visit (X).
Personal Y
Jag tror att det är väldigt viktigt att de från början känner att de vågar och prövar på nya saker att
man inte är rädd får det utan att man har det med sig automatiskt då är det mycket lättare ju högre
upp man kommer även när de är äldre. Det gäller att de blir mycket med teknik och speciellt för
tjejer, att det inte något bara för killar utan att det är för alla (Y).
Personal Z
Jag tror att de får använda sin fantasi och påhittighet för att lösa saker. Det är inte så krångligt och
omständligt för de. Om man börjar tänka tekniskt så hjälper vi dem att även i framtiden lösa saker
i ett enklare tankesätt (Z).
Angående sambandet mellan teknik och barnens effektivitet i problemlösning ger
personalen en bild av att sambandet är starkt. Både teknik och problemlösning bygger på
en praktisk grund då man utgår från att hitta en lösning som är hållbar, enkel, miljövänlig
och praktiskt. Det blir enklare för barnen som är bekanta med teknik i förskoleåldern att
senare i skolan hitta smidiga och enkla lösningar till olika slags problem.
Personalen kopplar dessutom ihop matematik och teknik. Man mäter, väger, jämför och
räknar i båda ämnena.
Personal Y
Teknik innehåller väldigt mycket andra biter. Det innehåller mycket matematik. Att man grunder
det innan man har börjat skolan. Man pratar mycket om learning by doing att man gör och tar in
26
kunskapen mycket lättare när man har gjort och prövat på. Det är likadant med matte det ingår
jätte mycket i teknik. Att kunna räkna, vara problemlösare, väga, mäta, jämföra. Det har man gjort
länge i förskolan. Det blir inget nytt för barnen i skolan. De sorterar, kategoriserar. Vi uppmuntrar
barnen och bygga på och låta de komma vidare med det (Y).
Personal Z
Barnen för det enklare och lösa saker vi ser att barnen har blivit bättre i det de är mera
självständiga tar initiativ. Och kommer med lösningar till saker som de vill bygga. De prövar
själva (Z).
Personal X
Jag tror att de blir duktiga på att lösa problem. Och just det här.. det kanske egentligen inte har
med teknik det väl inställningen kanske också. Det här att barnen ska få prova. Man ska låta
barnen få prova själva. Att det inte ska finnas speciallösningar på allting utan man måste testa och
sedan det kanske funkar. Nej, det gör det inte det. Men man har lärt sig någonting under vägen.
Jag tror att det är lite så (X).
Barnens eget lärande i teknik och personalens arbetssätt
Personalen är ense om att teknik är ett praktiskt ämne. Barn kan arbeta individuellt eller i
grupp med teknik. Men det går inte att skilja teknik från andra ämnen då man i förskolans
värld arbetar med alla delar i läroplanen på en och samma gång. Man kommunicerar,
använder sig av korrekt och klart språk, använder matematiska begrepp och kanske till
och med ritar eller målar en plan för hur projektet ska se ut. De flesta barnen tycker att
teknik är roligt därför att det är på deras villkor. Arbetet i teknik med små barn i förskola
kan i vissa fall innebära styrda aktiviteter, men hittills har detta inte varit något problem
då sådana aktiviteter syftar till att träna barnen på att hitta svar på frågor som; vad
kommer att hända härnäst eller hur gör vi nu? Detta gör att barnen vill vara med och är
nyfikna på slutresultatet.
Avseende barnens egen påverkan av sin inlärning i teknik hävdar personalen att barnen
har intresse för att använda det materialet som finns tillgängligt i förskolan. De bygger
någonting sedan lekar de med det eller använder det. De minsta barnen försöker bygga på
ett enkelt sätt medan de stora bygger på en mer avancerad nivå. Pedagogerna observerar
barnens utveckling och planerar i arbetslaget utifrån deras utveckling vad nästa steg ska
bli.
27
Personal Y
Dels så försöker man uppmuntra deras egna initiativ. Man har blivit bättre och se vad som har
förändrat hos ett barn som har börjat bygga och lägga på klossar och för större barn som håller på
med mera avancerade grejer. Men man försöker uppmuntra och se om det är ett led som är början
till teknik. Vi är alltid med och ser på ett annat sätt med andra ögon. Vi pratar mycket med
varandra om vad vi ska göra härnäst. Vi har jobbat med barnens inflytande. Vi har inte en så styrd
verksamhet utan man anpassar efter vad barnen är intresserade av just nu (Y).
Personal X
Vi har försökt ändra arbetssättet och få in ännu mer teknik än vad vi har haft tidigare. Men vi har
ändrat våra tankesätt. Mer av de saker som vi hade gjorde är redan teknik. Teknik är ändå större än
så jag tycker att man ska räkna in matte och alla andra ämnen ingår i teknik. Vi jobbar både i
innemiljö och ute. Vi har mycket ute. Vi har skaffat trä som de kan spika och de grejar utom hus.
Vi bygger tillsammans motoriska banor. Och en våg som de kan väga saker på. Vi har tillsamman
gjort elektriska kopplinga… Det finns jätte mycket (X).
Personal Z
Vi märkte att barnen har lärt sig att kunna tänka runt, på ett annat sätt. Vi hjälper barnen att förstå
att teknik är det inget fel och göra fel. Man ser att de är väldigt intresserade av att använda vårat
material som finns framme alltid. De leker med grejerna på ett annat sätt De bygger upp en sak
sedan lekar dem med det (Z).
Fortbildning
Magnetens personal fick under 2006 en e-postinbjudan till en teknikkväll,
inspirationsträff, på Komtek i deras län. Personalen blev nyfikna och bestämde sig för att
komma dit och bli inspirerade. Sedan har personalen bestämt sig för att börja en
fortbildningskurs hos Komtek som syftar till att presentera teknik som ett
allmänbildningsområde för förskolebarn med målen i Lpfö 98 som utgångspunkt.
När jag frågade personalen om varför de valde att gå en fortbildning inom teknik var de
ense om att de blev uppmuntrade redan vid första mötet. Personalen hade gått andra
sorters fortbildning som språk och sagopåser (en slags mini teaterföreställning av små
dockor, möbler och djur) men det var inte lika roligt och intressant som teknik för
personalen. Personalen utryckte sig på olika sätt men alla visade ett brinnande intresse för
teknik redan innan fortbildningen hade startat men de behövde vägledning i hur man kan
presentera det för barnen på ett spontant sätt. En del av fortbildningen bygger på
studiebesök. Det innebär att personalen besöker andra förskolor som är engagerade i
teknik för att få inspiration och idéer och få se hur andra arbetslag kan tolka och förankra
fortbildningen i sin verksamhet.
28
Personal X
Vi brinner för den och vi tycker att det är jätte roligt. Och allt det som komtek har ordnat har varit
väldigt intressant. Nu har vi varit flera grupper på olika förskolor som har gått utbildningen
tillsammans. De har varit hos oss på studie besök och vi ska åka till de på studiebesök. Det ger så
mycket att komma ut och se andra saker. Man får en kick av det här (X).
Angående hur fortbildning har påverkat arbetslaget svarar X följande:
Man blir inte så rädd för verktyget. Man kan borra, skruva ... Förrut ringde vi mycket till
vaktmästaren men nu gör vi det mesta själva, vi borrar och sätter upp saker själv. Man har blivit
mer händigt. Sedan är ju olika hur man är så vi kanske tyckte om det redan från början. Man blir
jätte glad och få gå sådan fortbildning och se alla roliga saker och så mycket idéer. Det poppar ut
och man kommer också med egna idéer (X)
Personal Y tycker att Komtek har givit arbetslaget i Magneten ett stort stöd både när det
gäller den pedagogiska delen, att vara teknikinriktad pedagog, och den ekonomiska delen.
De inspirations dagar vi var på var så himla roligt man känner att man vill bara ha mera. Att vi
fick pengar från Komtek för att kunna köpa material är suveränt och jätte fördel. Vi har prövat på
så mycket olika saker som man inte har gjort. Att man känner att man klarar av och vågar göra det
gör att man inte blir så rädd och pröva med barnen de enkla saker. Just det här att vi fick gå allihop
och det genomsyra verksamheten på ett helt annat sett att alla fick få del av samma saker. Sedan
tycker vi att det är väldigt roligt (Y).
Personal Z som är äldst i arbetslaget reflekterar över fördelen med fortbildningen i teknik
utifrån sin situation. Fortbildning, enligt Z, hjälpte att kunna se barn som kreativa och
kapabla till att påverka sin egen inlärning positivt.
Eftersom jag som är ju äldre och inte har så många år kvar tyckte jag att det var intressant att
kunna få göra med barnen saker som är fascinerande på ett helt annat sätt. Fortbildning hjälpte mig
att kunna se hur barn är väldigt duktiga på att tänka för sig och kunna genomföra något bra och
hållbart. Det är intressant för att kunna få lite uppdatering. Man behöver mer fortbildning för att
kunna kursplanerna (Z).
För att få ett perspektiv på hur fortbildning i teknik sker och hur den kan bidra till en ökat
aktualisering av teknik i förskolan ställde jag en del frågor om fortbildning till
teknikpedagog i komtek, Pedagog A, som började med att förklara för mig Komteks
riktlinjer som är att sprida teknik till skolor genom fortbildning och till barn och
ungdomar genom kvällskurser. Men kommunerna i Sverige har börjat ge Komtek
uppdrag att även fortbilda förskolepersonal i teknik för att sprida ämnet teknik som
allmänbildning i förskolan. Det är nytt och finns inte i Komteks ursprungliga riktlinjer.
29
Sedan ställde jag en fråga som berör sambandet mellan kvaliteten på lärarutbildning och
teknik i förskolan. Jag ville veta om förskollärare behöver utbilda sig i teknik för att
arbeta med teknik i förskolan. Pedagog A anser att det behövs utbildning för förskollärare
i teknik. Pedagog A tycker att förskollärarutbildning inte innehåller tekniska kunskapar.
Begreppet teknik är omgärdat med fördomar och föreställningar. Många pedagoger är
rädda för att arbeta med teknik. Förskollärarutbildning, enligt Pedagog A, måste ha en
väldigt bred syn på teknik. Denna syn är av betydelse när man arbetar med småbarn i
förskoleåldern:
Teknikbegreppet är så omgärdat utav fördomar och förställningar. Så att många är rädda för att
jobba med teknik… Ska man jobba med småbarn, riktigt småbarn i förskolan, då måste man ha en
väldigt bred syn på vad teknik är. Då är det inte begränsat till att vara kuggar och maskiner eller
datorer. Och därför ju så det är mest kvinnor som jobbar i förskolan och teknik har så många
manliga förtecken så mitt mål är väl att få tjejer eller kvinnor att förstå att de kan visst teknik (A).
Jag frågade sedan pedagog A om vad man skall göra för att aktualisera och aktivera
teknikämnet i förskolan. Pedagog A svarade bestämt att förskolepersonalens
självförtroende ska stärkas och att teknikbegreppet ska breddas. Att förskolepersonalen
ska öppna ögonen för vad teknik kan vara och inse att barnen redan håller på med teknik
fast på egen hand och detta gör att de inte förstår det.
Sedan
frågade
jag
om
teknikpedagogens
roll/arbetsuppgifter
i
att
förstärka
förskolepersonalens kunskaper i teknik. Pedagog A svarade genom att först förklara
Komteks kognitiva synsätt på lärande, som är baserad på att koppla det som man lär sig
och iakttar till de erfarenheter som man redan har. Utifrån denna synsätt blir Komteks roll
att skapa en förståelse av teknikens begrepp genom att muta in de praktiska delarna av
teknik. Sedan förklarade A att fortbildning börjar i form av inbjudan till en
inspirationskväll på Komtek. Man bjuder in förskolepersonal tillsammans med ansvarig
rektorn för att bygga, konstruera och skapa med hjälp av teknik. Handledaren utgår ifrån
att ta tillvara deltagarnas initiativ, kunskaper och engagemang. Alla frågor och
funderingar betraktas som värdefulla. Var och en får lära sig i egen takt och på sina egna
villkor. Fortbildningens syfte är att förskolepersonalen lär sig att hantera tekniska verktyg
och maskiner och samtidigt bota rädslan som många pedagoger har mot att misslyckas
eller mot att använda sig av tekniska redskap. Man blandar in litteraturstudier i genus, lek
30
och lärande och teknik, matematik och naturvetenskap. Handledarens roll är att finnas
tillhands utan att styra deltagarna i det praktiska arbetet. Övningarna kan läggas upp på
olika sätt till exempel kan deltagaren utgå från en teknisk lösning och försöka hitta en
tillämpning eller att utgå från en idé och sedan söka en teknisk lösning:
Jag bjuder hit alltså förskollärare att komma hit till komtek på inspirationsträffar där de får bygga
och konstruerar och greja… Komtek här mutat in de praktiska delarna av teknik… För oss handlar
det mycket om bygg, konstruktion, verktygshantering, hålla på, greja, med händerna. Jag försöker
ju visa de på lämpliga material … Men även för och stärka dem själva att upptäcka att det är roligt
med teknik. Vi blandar in även litteratur studier i genus, lek, matematik och teknik och
naturvetenskap. De får uppgifter att göra på hemma plan alltså... (A).
Pedagog A är medveten om den rädsla som många pedagoger har för teknik. Pedagog A
försöker som teknikpedagog att förmedla att teknik betyder flera misslyckande försök
inför en problemlösning. När man misslyckas då börjar man tänka på en hållbar lösning.
Detta väcker nyfikenhet, vilja, lust och intresse att lösa problemet. Det är då man börjar
konstruera och fundera. Teknik för Pedagog A är att lösa teknik. Det är när det blir fel
man verkligen börjar arbeta med teknik. Det är då man verkligen börjar tänka. Det är då
det blir teknik.
Teknik handlar om att hitta lösningar. Kunskap runt alla och kunskap om teknik alla det finns inte
någon som inte intar någon kunskap om teknik. Det bara gäller och förstå att det har man visst det.
Tycker jag (A).
När det gäller vad förskolepersonal behöver för att de ska lyckas arbeta med teknik på
förskolan svara Pedagog A följande:
Självförtroende. De ska ha självförtroende. Sedan är det möjligt att dem har blivit skrämda. Många
har otroligt rädsla och blir blockerade bara av ordet teknik. Det är därför menar jag att man måste
liksom problematisera vad är teknik då? Det går inte bara och säga vad är teknik? Jag har jobbat
här i nästan sju år. Eller hållt på med teknik i nästan sju år och det är det stora stora stora
problemet vart man än kommer åt alla. Den här vad är teknik. Vad är det? (A).
Till sist ställde jag en fråga som handlar om vilka konsekvenser förskollärares utbildning
i teknikämnet har för teknikundervisning i förskolan. Pedagog A anser att lärarstudenter
behöver möta begreppet teknik för att få en bred förståelse för det och se teknik i
praktiken. Pedagog A är bekymrad om situationen fortsätter som den är idag, rädsla och
fördomar om teknik av pedagogerna. Det nya förslaget till läroplan kräver att
förskolpersonal har kunskaper om ämnet för att kunna arbeta mot målet i läroplanen:
31
De behöver under utbildningen träffa på begreppet i arla högsta grad. Nu när det kommer en ny
läroplan på förskolan som har en ännu starkare betoning i teknik och naturvetenskap måste man ta
upp det i utbildningen. Absolut. Där för att komma förbi fördomar föreställningar som ligger i
vägen. Rädslor som ligger i vägen. Det behövs man måste ta sig an begreppet och problemet och
bearbeta de och sedan kan man börja jobba med det om man säger så. Så är det väl med allt (A).
Utvärdering av arbetssätt i teknik
Jag ställde en fråga om hur förskolepersonalen X, Y, Z utgör det gemensamma
utvärdering av sitt arbetssätt i teknik. Jag strävade efter att få ett gemensamt svar som alla
tre var överrens om för att jag ansåg att eftersom frågan berör verksamheten i sin helhet
är det lättare för personalen att ge ett gemensamt svar. Förskolepersonalen väljer att
utvärdera sitt arbetssätt i teknik genom kontinuerliga samtal och didaktiska reflektioner.
Kvalitetsredovisningen är alltid en utgångspunkt för arbetslaget att utvärdera arbetet med
teknik under ett helt år. Samt att planera hur arbetet i teknik ska ske i fortsättning.
Förskolepersonalen tycker att denna utvärderingsmetod är givande då hela arbetslaget har
samma synsätt på teknik tack vare att alla har gått samma fortbildning samtidigt. Det är
viktigt, enligt dem, att problematisera sin bedömning på hur arbetet med teknik har varit
och hur det har utvecklats för att kunna utvärdera arbetssättet i teknik. Tidsramen för
diskussion anses vara liten. Det behövs mer utrymme för diskussion och bedömning:
Att vi samtalar om det för att utvärdera det. Vad som har gått och vad som har hänt och vad som
var bra och inte bra. När vi har kvalitetsredovisning så ser vi mera hur arbetet med teknik har varit.
Vi tycker att det är givande att göra på det sättet om vi har haft mer tid för att diskutera... Men vi
tycker att arbetslaget arbetar ganska lika. Det är viktigt att alla i arbetslaget är med och satsar på
teknik. Fortbildningen kan inte ge så mycket om alla i arbetslaget inte är med på det (X, Y, Z) .
32
6 Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt
problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra
dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa
förskolepersonalens syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och
att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för
arbetet i förskola. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i
teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera
teknikämnet i förskolan.
Jag har delat upp intervjufrågorna som användes i samtalsintervjun, i tre teman/grupper.
Den första delen av diskussionen kopplar till den ställda forskningsfrågan som speglar
förskolpersonalens syn på teknik och vad denna syn har för konsekvenser i arbetet på
förskolan. Den andra delen av diskussionen fokuseras på hur förskolepersonal betraktar
teknik som en komponent i barnets utveckling. Medan den tredje delen av diskussionen
kommer att handla om fortbildningens roll till att bidra till bättre lärande i teknik i
förskolan. Syftet med denna disposition är att skapa en tydlig överblick av resultaten. Då
jag jämför resultatsvaren med varandra och med de olika forskningsresultat som ligger
till grund för denna studie.
6.1.1 Synsätt och inställning till teknik
Variationen i förskolepersonalens utbildningsbakgrund och deras yrkeserfarenheter
speglar inga stora skillnader i förhållningssätt eller tankarna runt Teknik som går att
återkoppla till förskolepersonalens fortbildning. Angående personalens egen definition av
begreppet teknik och teknik som skolämne märks att alla intervjupersoner har en
positiv attityd, intresse, nyfikenhet och vilja till att forska och experimentera. Personal Z
ger en definition utifrån hur skolämnet teknik har utvecklats och ändrats med tiden. Z
hade haft inte bara en typisk fördom om teknik innan Z gick på fortbildning som att
teknik är endast motorer och slöjd utan Z fick uppleva det under sin skolgång. Personalen
33
upplever glädje och trygghet i arbete med teknik efter fortbildning i Komtek. De menar
att deras trygghet och intresse har betydelse för barnen som är nyfikna och visar en
ständig utveckling i sitt eget lärande i teknik.
Dock har förskolpersonalen uttryckt att de före fortbildningen har arbetat med teknik men
i form av pyssel eller skapande. Personalen behöver någon form av vägledning för att
kunna planera arbetet och lägga fram det på rätt sätt för barnen. Pramling Samuelsson &
Johansson (2003) menar på samma sätt att man ska stimulera barnens lärande i teknik
samtidigt som man utgår från leken och bevarar barnens lust och nyfikenhet till lärande.
Personalen nämner att de hade haft en rädsla för teknik som var förknippat med fördomar
som att teknik handlar om teknologi och är en manlig sysselsättning. Personalen visste
inte alla namn på verktyg och kunde inte heller använda dem. Efter fortbildningen har de
blivit mer positiva till teknik. Detta genomsyrar verksamheten. Behovet av
utbildning/fortbildning i teknik är något som Mattsson (2002) har betonat. Hon klarlägger
i sin avhandling att lärarens egen positiva upplevelse av ett skolämne gör att läraren blir
mer villig att vilja undervisa i det. Sjöberg (2009) anger att elevernas måluppfyllelse i
teknik ökar om läraren är kompetent i ämnet. Mattsson (2009) belyser vidare att lärarens
måste själv ha en kunskapspotential och ha en positiv syn på ämnets innehåll för att
kunna bidra till ökat intresse och förståelse för ämnet bland elever.
Skolverket (2009) betonar konsekvenserna av att läraren behärskar ämneskunskapar
genom att hänvisa till att lärarens arbetsglädje i verksamheten kan generera ett ökat
engagemang i undervisningen vilket är en förutsättning för bättre måluppfyllelse i ämnet i
enlighet med förskolans läroplan, Lpfö 98.
Sammanfattningsvis är förskolepersonalen positiva i sitt arbeta med teknik och detta
märks på barnens inställning till teknik i förskolan då barnen är nyfikna och visar
utveckling i sitt lärande. Personalen behöver vägledning i arbetet i teknik. Personalens
synsätt och inställning till teknik har ändrats på grund av fortbildning i teknik på Komtek.
Detta är i linje med tidigare forskningsrapporter och studier av Mattsson (2002 och
2009), Pramling Samuelsson & Johansson (2003), Sjöberg (2009) och Skolverkets
undersökning (2009).
34
6.1.2 Teknik som komponent i barnets utveckling
Förskolepersonalen ger alla tre ett intryck av att både barnens inlärning, självförtroende
och deras självständighet påverkas positivt av teknik. Personal Y hänvisar till barnens
egna portföljpärmar som personalen har gjort till varje barn. Där dokumenterar man olika
moment i varje barns utveckling och lärande. Enligt Y fångar man ögonblicket med en
digitalkamera för att sedan sätta in dokumentation i barnets pärm för vidare reflektion
samt för att kunna utmana barnet vidare i dess egen takt till eget lärande. Skolverket
(2009) menar att förskolans uppdrag är att ta tillvara och vidare utveckla barnens
engagemang och utmana deras förståelse för tekniska företeelser som barnen möter i sin
vardag.
Personal X säger att teknik handlar om att hitta lösningar. Det handlar om att lyckas efter
att ha misslyckats. Personal X förklarar att barnen i sin verksamhet har fått ett starkare
självförtroende tack vare denna unika egenskap som ämnet teknik har. Barnen blir stolta,
glada och mycket nöjda när de löser ett tekniskt problem. Oavsett om det är på en
individuell nivå eller i grupp. Barnen tror på sig själva och konstruerar fritt. De använder
många verktyg själva utan hjälp av en vuxen. Dessa verktyg kan vara tunga, vassa eller
farliga för många som är rädda och oerfarna med tekniska verktyg.
Personal Z förklarar att det finns samband mellan teknik och barnens fantasi. Z menar att
teknik har bidragit till att stimulera barnens fantasi i förskolan Magneten. Detta genom att
alltid sätta deras fantasi in i ett praktiskt sammanhang. Barnen i Magneten står ofta inför
olika sorters problem som de ska lösa på egen hand. Tekniska uppfinningar blir en
praktisk lösning för sådana problem. Men detta kräver kreativitet och vettiga lösningar
som i sin tur förutsätter en rik fantasi. Pramling Samuelsson & Johansson (2003) menar
att barnens nyfikenhet och kreativitet är nycken till lärandet av teknik. Barnen är nyfikna
på sin tillvaro. Problemlösning, utifrån tekniskt perspektiv, ger barn en lärofull
upplevelse i förskolans verksamhet. Pramling Samuelsson (2009) anser att barn strävar
efter att begripa världen i tidig ålder om de blir involverade i samspel kring frågor i sin
omvärld. Sådant hjälper dem att iaktta, undersöka, experimentera, ställa hypoteser och
dra slutsatser.
35
Personalen på Magneten har en genussyn på teknik som betyder att alla oavsett kön ska
ha tillgång till teknik som allmänbildning. Det finns skillnader på hur barnen löser ett
problem men dessa skillnader kan inte relateras till kön. De ska istället realters till
mognadsgrad och barnens erfarenheter och kunskaper i ämnet. Detta ryms med
Skolverket (2009) menar att lärande i teknik skall sträva efter att stimulera båda pojkars
och flickors intresse för teknik.
Sammanfattningsvis, enligt min tolkning av förskolepersonalens uppfattning och
dokumentation angående barnets lärande i teknik, bidrar teknik i förskolan till att stärka
barnets självförtroende, självständighet och barnets egen inlärning. Barnet utvecklas av
att lösa tekniska problem. Problemlösning i teknik berikar barnets fantasi, stimulerar
lärande, förbättrar kommunikation hos barnet med andra och bidrar till bättre fin- och
grovmotorik.
Det finns många forskningar och rapporter om hur barnen lär sig genom lek. Men det
finns inte många om hur teknik kan bidra till ett bättre lärande. Pramling Samuelsson
(2009) skriver om vilka krav barnet ställer för att lära sig men hon anger inte
teknikämnets roll i barnets lärande.
6.1.3 Fortbildningens roll i lärande i teknik
Förskolepersonalen visar alla tre ett brinnande intresse för arbetet med teknik i förskolan.
Före fortbildning i teknik hade personalen svårt att presentera teknik för barnen. Både
personal X och personal Y har haft en rädsla inför teknik och arbetet med teknik i
förskolan. Det beror enligt dem på att de två förknippar teknik med ett manligt yrke och
att teknik endast skulle innebära motoriska och teknologiska redskap. Alla tre var rädda
för att misslyckas och tappa kontrollen eller greppet över situationer som uppstår då man
arbetar med teknik tillsammans med barnen. Detta har även Pedagog A sagt angående
vilken syn förskolepersonal har på teknik.
Fortbildning i teknik bidrar till att hjälpa personalen att förstå förskolans läroplan på ett
annat sätt. Att vara förskollärare innebär inte att man ska ha alla svar på barnens frågor
utan att tillsammans med barn utforska. Pedagogen ska enligt Pramling Samuelsson och
36
Johansson (2003) spekulera tillsammans med barnen och våga låta dem undersöka. En
förutsättning för förändring och utveckling är enligt Mattsson (2002) att förstå hur saker
och ting fungerar. Rädslan för teknik är en naturlig följd av pedagogernas feldefinition
och det begränsade synsättet på teknik (Mattsson 2002).
Pedagog A visade missnöje med kvaliteten i förskollärarutbildning. Pedagog A tycker att
förskollärarutbildning borde ge en bredare syn på teknik. Att förskollärare behöver förstå
vad teknik är och hur den kan användas som en redskap i arbetet med barns utveckling
och lärande i förskolan. Det nya lärarutbildning, enligt Skolverket (2009), är en del av
regeringens satsning på en bra lösning som leder till att öka kompetensen i teknikämnet
hos förskollärarna. Teknikdelegationsutredningen förslår full löneersättning till alla lärare
som fortbildar sig i teknik.
En slutsats kan dras utifrån detta, nämligen att fortbildning i teknik för förskolepersonal
är av betydelse. Detta eftersom förskolepersonal ofta har en rädsla för teknik grundad på
feldefinition samt fördomar om teknik som en manlig sysselsättning. Teknik saknas i
lärarutbildning. Teknik borde presenteras under lärarutbildningen för att skapa en bredare
syn på teknik hos förskollärarstudenter.
7 Slutord
7.1 Metoddiskussion
Jag tycker att mitt val av metod, kvalitativa samtalsintervjuer, passade bra då jag ville
undersöka förskolepersonalens syn på teknik och få veta utifrån hur olika arbetssätt med
teknik har påverkats barnens utveckling och lärande. Jag fick ta del av hur teknik i
förskolan fungerar i enlighet med praktiken; att man inte behöver vara högutbildat för att
behärska användandet av tekniska redskap och vara trygg i sin roll som pedagog.
Att intervjua förskolepersonal i en teknikprofilerad förskola med lång erfarenhet och lång
fortbildningsperiod bakom sig kan anses vara meriterande för studiens syfte. Det höjde
kvaliteten på min undersökning. Hade jag haft möjligheten att genomföra flera intervjuer
med andra verksamma personal i andra teknikprofilerade förskolor. Personal som kan ha
annat bakgrund och erfarenhet av arbetet med teknik i förskolan, kunde ha påverkat mitt
37
slutliga resultat. Jag hade förhoppningar om att göra ett större urval av förskolepersonal
som inriktar sitt arbetssätt på teknik men detta var svårt eftersom det var komplicerat att
få tag på tillgängliga förskolor som uppmärksammar teknik eller profilerar sig i teknik.
Min studie anses belysa och fokusera sig på ämnet teknik i förskolan och problematisera
det utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är personalens synsätt och inställning,
barnens lärande och utveckling samt fortbildnings påverkan på det hela. Andra perspektiv
kan ge annat resultat. Jag valde just de tre utgångs punkter eftersom teknik är fortfarande
ett nytt ämne och inte är uppmärksam i förskolorna runt om i landet.
Att genomföra
intervju med en erfaren teknikpedagog som arbetar i en av landets mest kända
fortbildningsorganisationer i teknik är också av betydelse för min studie.
Det framkom i intervjuerna spontana följdfrågor som uppstod när vissa svar upplevdes
intressanta och jag ville utveckla dem vidare. Jag ville inte påverka intervjupersonerna
med min respons som att nicka eller le vid vissa svar. Jag försökte att varken kommentera
negativt eller positivt deras svar. Jag anser dock att det var svårt att ignorera vissa av
mina kroppsspråks- signaler. Ibland hände det att jag log, nickade eller rynkade pannan
utan att jag märkte det.
Att jag inte lett deltagarna tadel av intervjufrågorna innan intervjuerna anser jag har sina
positiva tillföljd. Jag ville få så spontana svar som möjligt utifrån hur deltagarna upplever
sin kontakt med teknik utifrån mitt syftes perspektiv. Jag vet att en tidig förberedelse
genom att få veta intervjufrågorna i förväg kan ge mer detaljerade svar. Men detta kan
påverka pålitligheten på resultaten då jag inte har någon garanti på att svaren var
spontana och utifrån deltagarnas arbetsvardag.
Jag ville använda mig av deltagandeobservationer. Avgörande faktorer som brist på tid
och tillåtelse att använda dokumenterande teknik som, till exempel, videokamera (för att
dokumentera hur barnen aktivt använder sig av teknik i vardagen i verksamheten och hur
personalen arbetar med teknik) gjorde att sådan observationsmetod blev omöjligt att
tillämpa. Jag tror inte att detta kommer att påverka uppsatsens resultat negativt eftersom
personalen har talat utifrån sina erfarenheter i arbetet med teknik. Samt att de alltid har
hänvisat till sina reflektioner, förskolans kvalitetsredovisning samt barnens
38
dokumentationspärmar, portföljpärmar, som användes som en grund för barnens
utvecklingssamtal.
Jag anser att mitt sätt i att dela intervju frågor i tre teman var av betydelse för
sammansättning av resultat och resultats diskussion. Jag har genom det kunnat hantera
det sammansätta materialet och kunnat sammankoppla deltagarnas olika svar. Eftersom
intervjufrågorna hölls öppna var tematiseringen en nödvändighet för att kunna redovisa
resultaten från intervjufrågorna.
Det som är nytt i mitt resultat, tror jag, är att förskolepersonalen hänvisar till de positiva
effekterna arbetet i teknik har på barnen. Dessa effekter är, bland annat, att stärka barnens
självförtroende genom att lyckas efter flera misslyckade försök med att lösa tekniska
problem.
7.2 Framtida forskning
Efter att ha läst och studerat en del av det material som finns tillgänglig inom det svenska
teknikdidaktiska forskarsamhället skulle jag vilje avsluta med att ge förslag till fortsatt
forskning inom teknikämnet. Jag har valt två ingångar som kan anknytas till denna studie.
Övergången från förskola till skola med fortsatt arbete i teknik hur kan detta ske så att
teknik fortsätter prägla barnens lärande? Det är viktigt att barnen får möta teknik och är
medvetna om det innan de kommer i årskurs fem och mötet då kan upplevas negativt.
En annan forskningsfråga kan vara vad teknik har för positiva effekter på små barns
lärande och utveckling.
39
Referenser
Björneloo, Inger & Landström, Jan & Pramling Samuelsson, Ingrid & Monica H Sträng
(2003): ”Stenar sjunker hur små de än är” kompetensutveckling i naturvetenskap, miljö
och teknik med personal inom barnomsorg och skola Göteborgs universitet: institutionen
för pedagogik och didaktik.
Blomdahl, Eva (2007): Teknik i skolan - En studie av teknikundervisning för yngre
skolbarn. Stockholms HLS Förlag, Studies in Educational Sciences 99.
Barbosa da Silva, António & Wahlberg, Vivian (1994): Vetenskapsteoretisk grund för
kvalitativ metod. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och
vetenskapsteori s 97-123. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
CETIS, Centrum för Teknik I Skolan (2010): Tekniken i skolan Nyhetsbrev för
teknikämnet i förskola och skola Årgång 16 Linköping: Linköpings universitet.
European Commissions (2007): Science educations Now – A Renewed Pedagogy for the
future of Europe EUR 22845. Luxembourg: Office for Publications of the European
Communities.
Ginner, Thomas & Mattsson, Gunilla (red.) (2009): Teknik i skolan- Perspektiv på
teknikämnet och tekniken Lund.: Studentlitteratur AB.
Hagberg, Jan-Erik & Hultén Magnus (2005): Skolans undervisning och elevers lärande i
teknik- svensk forskning i internationell kontext Uppsala: Vetenskapsrådet.
Ingerman, Åke & Wagner, Karin & Axelsson Ann – Sofi (red.) (2009): På spaning efter
Teknisk bildning Stockholm: Liber AB.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003): förskolan - barns första
skola Studentlitteratur: Lund.
Larsson, Hannu & Hellberg, Ann-Sofie & Grönlund, Åke (2009): Uppföljning och
utvärdering av Komteks verksamhet i Örebro. Örebro: Örebro universitet.
Layton, David (1993): Technology’s Challenge to Science Education. Cathedral, Quarry
or Company Store? Buckingham/ Philadelphia: Open University press.
40
Mason, J. (1996): Qualitative researching London: Saga
Mattsson, Gunilla (2000): Tekniktankar En studie om vad skolämnet teknik innebär för
lärarstudenter och lärare. Göteborgs universitet: institutionen för pedagogik och
didaktik.
Mattsson, Gunilla (2002): Teknik i ting och tanke Skolämnet teknik i lärarutbildning och
skola Göteborgs universitet: institutionen för pedagogik och didaktik.
Mattsson, Gunilla (2005): Teknik ämnet i skolan Elevers uppfattning och intresse av
teknikämnet och lärarens didaktiska kompetens Göteborgs universitet: institutionen för
pedagogik och didaktik.
Riis, Ulla & Elgström, Ole (1990): Läroplansprocesser och förhållningsdynamik:
exemplet obligatorisk teknik i grundskolan Linköping studies in art and science, 52.
Linköpings universitet.
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (2000): Grundskolan Kursplaner och betygkriterier Stockholm: Skolverket &
Fritzes.
Sven Sjøberg (2004): Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik
Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska dokument:
Lpfö 98, läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet & Fritzes.
www.skolverket.se[Hämtad: 2010-02-10].
Pramling, Ingrid (2009): Mer teknik i förskolan. Förskolan nr 08/2009 www.forskolan.se
[Hämtad:2010-02-10].
Skolverket (2009): Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Redovisning av
regeringsuppdrag U2008/6144/S Dnr: 2 008:03000 www.skolverket.se [Hämtad: 201004-15]
Skolverket (2009): Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i förskolans
läroplan – Delrapport Dnr U2008/6144/S Regeringskansliet Stockholm
Utbildningsdepartementet. www.skolverket.se[Hämtad:2010-04-15].
41
Skolverket (2009): Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom
matematik, naturvetenskap och teknik. Stockholm: Utbildningsdepartement.
www.skolverket.se [Hämtad: 2010-04-15].
Siu, K W M. & Lam, M S. (2005). Early Childhood Technology Education: A
Sociocultural Perspective. [Elektronisk version]. Early Childhood Education Journal, Vol
32, No. 6, June 2005. www.springerlink.com [Hämtad: 2010-04-15].
Teknikdelegationen (2010): Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik,
naturvetenskap, teknik och IKT. Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
förvaltningsavdelning. Stockholm: Fritzes. www.teknikdelegation.se [Hämtad: 2010-0504].
Vetenskapsrådet (2010): Forskningsetiska principer inom humanistiska
samhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfh [Hämtad: 2010-0325].
42
Bilaga 1
Missivbrev till ansvarig områdesrektorn
Hej,
Mitt namn är Viola Beauman. Jag läser sista året på lärarprogrammet vid Örebro
Universitet med inriktning Natur och Skapande samt specialisering mot matematik och
teknik. Inriktningen ger mig behörighet som förskollärare, lärare i de yngre åldrarna år 1
till 3 samt fritidshem.
Under våren 2010 kommer jag att arbeta med C- uppsats där jag valde att inrikta mig mot
teknik i förskola. Syftet med denna C- uppsatsen är att belysa förskolans personal syn på
teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och
synliggöra dess konsekvenser på teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att
belysa förskollärarens syn på teknikkunskap som en komponent på barnens utveckling.
Dessutom är syftet att problematisera uppfattning om vilka betydelse har barns erfarenhet
i teknik för arbete i förskola.
För att denna studie ska kunna genomföras behöver jag veta vilka förskolor som inriktar
sin verksamhet på teknik i Örebro för att vidare i min studie kunna kontakta ansvarig
personal för intervju, då det är av stor relevans för mitt kommande arbete att få möjlighet
att intervjua verksamma förskollärare.
Önskar svar snarast möjligt.
Tack!
Med vänlig hälsning
Viola Beauman
Tfn: XXX-XXXXXXX
E- post: [email protected]
43
Bilaga 2
Missivbrev till en Teknik profilerad förskolepersonal
Teknik i förskolan
Jag läser sista året på lärarprogrammet vid Örebro Universitet med inriktning Natur och
Skapande samt specialisering mot matematik och teknik. Inriktningen ger mig behörighet
som förskollärare, lärare i de yngre åldrarna år 1 till 3 samt fritidshem.
Under våren 2010 kommer jag att arbeta med C- uppsats där jag valde att inrikta mig mot
teknik i förskola. Syftet med denna C- uppsatsen är att belysa förskolans personal syn på
teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och
synliggöra dess konsekvenser på teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att
belysa förskollärarens syn på teknikkunskap som en komponent på barnens utveckling.
Dessutom är syftet att problematisera uppfattning om vilka betydelse har barns erfarenhet
i teknik för arbete i förskola.
För att denna studie ska kunna genomföras är det önskevärd att träffa Er för en intervju,
då det är av stor relevans för mitt kommande arbete att få möjlighet att intervjua
verksamma förskollärare. Jag vill poängtera att dessa intervjuer enbart genomförs med
pedagoger i förskolan. De svar som lämnas under intervjuerna behandlas konfidentiellt,
det vill säga att endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till materialet och
intervjusvaren kommer att vara anonyma. Materialet kommer att användas i arbetet men
kan inte spåras till vare sig person eller förskola. Jag kommer inte heller att använda
materialet i något annat sammanhang.
Tack!
Med vänlig hälsning
Viola Beauman
Tfn: XXX-XXXXXXX
E- post: [email protected]
44
Bilaga 3
Intervjufrågor med förskolepersonal

Vilken syn på teknik har förskolans personal och vad har denna syn för
konsekvenser i arbetet på förskolan?

Hur kom det sig att du undervisar i teknik?

Vad är skolämnet teknik för dig?

Vad präglar din inställning och synsätt till teknik? Varför?

Hur har Ni format den lokala arbetsplanen i teknik? Varför?

Hur uppmärksammar du teknik i verksamheten? På vilket sätt gör du det? Varför
valde du just detta sätt?

I vilket form utvärderas ert arbetssätt i teknik? varför sker det i det sättet?

På vilket sätt
problemlösning?

Vilken roll anser du lärande i teknik har för barnens uppfattning och lärande?

Hur betraktar du teknik som en komponent i barnets utveckling?

Hur tänker du om hur barnen lär i teknik? Skiljer det sig från andra ämnen?

Vad kan du säga om barnens intresse för teknik i jämförelse med andra ämnen?

Hur anser du att barnen påverkar sin egen inlärning i teknik? Vad gör ni för att
stärka denna påverkan?

Hur påverkar detta din undervisning i innehåll, arbetssätt och kunskapsnivå?

Varför har du/ni valt att gå fortbildning i teknik?

Varför just komtek?

Vad har fortbildningen bidragit med
påverkar
tekniska
45
kunskaper
barnens
effektivitet
på
Bilaga 4
Intervjufrågor med en teknikpedagog

Varför undervisar du förskole- och skolpersonal i teknik?

Hur blev du kvalificerad till din tjänst som teknikpedagog? Var utbildade du dig?

Behövs det fortbildning för i arbetet med teknik i förskolans? I så fall vilken
slags fortbildning?

Vad görs för att aktualisera teknikämnet i förskolan?

Vilka arbetsuppgifter har du som teknikpedagog för att stärka förskolepersonalens
kunskaper i teknik?

Vad saknar förskoleläraren enligt din mening för att kunna arbeta kvalificerat med
teknik i förskolan?

Vilka konsekvenser har förskolelärarens utbildning i teknikämnet för
teknikundervisning i förskolan?
46