Skiftarbete och metabolt syndrom
Författare:
Åse Andersson Ahlsen
Säfflehälsan
Handledare:
Carl-Göran Ohlson
Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009,
60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska
kliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Förord
Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 60 poäng
år 2008-2009 Hälsoakademin Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro.
Arbetet har utförts vid Säfflehälsan i Säffle
Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro: överläkare Carl-Göran Ohlson
Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att
arbetsmiljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten.
Säffle november 2009
Åse Andersson Ahlsen
Industrigatan 16 661 91 Säffle.
Fax 17344.
[email protected]
Utbildningsansvarig: Sofia Loodh
Arbets- och miljömedicinska kliniken
Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson
Arbets- och miljömedicinska kliniken
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning
1
2. Bakgrund
2.1. Fysiologiska effekter av stress
2.2. Den biologiska klockan
2.3. Metabola syndromet
2.4. Sömnens betydelse för hälsan
2.5. Lagregler om arbetstid
2
2
2
3
3
4
3. Syfte
4
4. Studiegrupper
4
5. Metod
4
6. Resultat
6
7. Diskussion
7
8. Referenser
8
1. Sammanfattning
Andersson Ahlsen Å. Skiftarbete och metabolt syndrom.
Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 60 poäng, 20008-2009.
Sömnen är ofta ett stort problem för skiftarbetare, vakna nätter, tidiga mornar och störd
dygnsrytm kan leda till stress och medföra olika hälsorisker. Skiftarbetare är
överrepresenterade bland dem som drabbas av metabola syndromet. Det metabola syndromet
är ett samlingsnamn för ett flertal tillstånd såsom bukfetma, högt blodtryck, rubbningar i
blodsocker och blodfetter.
Syftet med denhär studien var att se om det fanns samband med skiftarbete, trötthet och
metabolt syndrom.
Denhär studien är genomförd på en grupp skiftarbetare på Nordic Paper Säffle och bestod av
17 män och 6 kvinnor i åldrarna 24-61 år.
Metoden som användes Hälsoprofilbedömning, Hälsoenkät Nordic Paper och ett eget
formulär om sömnvanor samt fysiologiska tester.
Studien visade att glukos/s och totalkolesterol/s var högre för männen. Högre kolesterol fanns
hos de som upplevde trötthet och högre glukos/s visades bland de som inte motionerade.
Högre glukosvärde fanns även hos dom som sov bra innan dagskift men inte hos de som
vaknade i förtid innan dagskiftet. Nio deltagare med BMI > 28 och eller glukos/s > 6,5 var
äldre och hade också högre kolesterol än de övriga. Kvinnorna upplevde en bra hälsa och
kände ingen trötthet. I resultatet tycks det finnas ett samband mellan skiftarbete och metabolt
syndrom.
Att företaget satsar på promotivt och preventivt hälsoarbete kan vara ett sätt att förhindra
uppkomsten och utvecklingen av metabolt syndrom.
1
2. Bakgrund
Arbete på udda tider medför ofta hälsorisker för individen. Stress är en utav riskerna. Stress
betyder belastning eller påfrestning och är från början ett engelskt ord. I medicinen blev
stressbegreppet känt på 30-talet av den kanadensiske forskaren Hans Selye. Han betraktade
stressen som ett svar på individens påfrestningar. I dag benämns orsakerna till stressen
stressorer [1].
2.1 Fysiologiska effekter av stress
Det som händer rent fysiologiskt när människan utsätts för stress är att olika centra
i hjärnan påverkas av de känslor, upplevelser och frustrationer som individen möts av.
Hypotalamus som även brukar kallas stresscentrum, påverkas att insöndra hormonet ACTH
(adenokortikotropt hormon), som i sin tur stimulerar binjurebarken att frisätta kortisol.
Förhöjda kortisolnivåer, som uppkommer till följd av stress kan bl.a. leda till magsår,
blodtrycksstegring, förhöjda blodsockervärden och åderförkalkning samt ge skador på
hippocampus, vilket är ett minnesbildande område i hjärnan. Ett annat stresskänsligt hormon
är prolaktin insöndras från hypofysen. Både kortisol och prolaktin har visat sig finnas i
förhöjda mängder hos individer som lever under krävande arbetsförhållanden[2]. Olika
sorters stress som skiftarbete kan leda till är:
•
•
•
•
Biologisk stress på grund av tidiga morgnar, vakna nätter och störd dygnsrytm.
Social stress att hinna med familj, vänner och fritidsintressen.
Mental stress att klara av olika situationer som uppstår under arbetet.
Mental stress att kämpa mot sömnighet under nattskift och under dygn då man sovit
för dåligt.
2.2 Den biologiska klockan
Förr i tiden arbetade man från att ljuset kom på morgonen tills det mörknade på kvällen, det
naturliga var att följa dygnsrytmen i naturen. I dag är vi inte beroende av dagsljuset för att
kunna arbeta eftersom vi har det konstgjorda ljuset och kan arbeta dygnet runt. Människan är
biologiskt inte anpassad för nattarbete då man utsätts för både fysiska och psykiska
påfrestningar och den biologiskt klockan som styr oss i mycket ändras långsamt. Natten och
sömnen ger en återhämtning för kroppen, normalt går kroppstemperatur, blodtryck,
ämnesomsättning och förbränning på sparlåga nattetid. Melatonin som är ett sömnhormon och
bildas i tallkottskörteln. Detta frigörs under sömnen, är en antioxidant samt stärker
immunförsvar och påverkar tillväxt. Om sömnen störs minskar melatonininsöndringen [3].
Melatoninets påverkan på vårt immunförsvar spelar en stor roll i den ökade risken för hjärtkärlsjukdomar hos den som arbetar skift. Den minskade insöndringen av melatonin har en
inverkan på inflammatoriska processer i blodkärlen och ger upphov till kärlförändringar och
åderförkalkning som kan leda till hjärtinfarkt (Maria Lennernäs föreläsning) [4].
Melatonin har visats sig vara en bra biomarkör vid mätningar vid störd biologisk rytm.
Förekomsten av melatonin i urin, saliv och blod har visats sig vara användbara i studier på
speciellt skiftarbetare [5].
2
Risk att drabbas av det metabola syndromet ökar vid skiftarbete. Det metabola syndromet är
ett samlingsnamn för ett flertal tillstånd såsom bukfetma, högt blodtryck, rubbningar i
blodsocker och blodfetter. Risken att drabbas av metabolt syndrom ökar vid sömnbrist,
felaktig kosthållning, för lite fysisk aktivitet, stress, rökning och hög alkoholkonsumtion.
Störd dygnsrytm kan vara en av orsakerna till depression, vilket kan leda till bukfetma och
rubbningar i blodsocker och blodfetter. Även ökad kolesterolinsöndring anses spela roll i
denna utveckling. Prover av morgonurin från patienter med metaboliskt syndrom visade en
förhöjd melatonproduktion nattetid. Man drog slutsatsen att ökad insöndring av melatonin
nattetid och risken att utveckla metabolt syndrom hade ett samband, patientens ålder verkade
ha en betydelse [6].
2.3 Metabola syndromet
Individer med hypertoni, bukfetma och dyslipidemi med eller utan hyperglykemi har en hög
risk för hjärt-kärlsjukdomar. De olika komponenterna är var och en oberoende riskfaktor men
kombinationen av dem ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. De riskfaktorer som utgör
metabola syndromet är diabetes eller nedsatt insulinkänslighet med två av nedanstående
komponenter [7]:
- Blodtryck > 140/90 mm Hg.
- Plasmatriglycerider > 1,7 eller lågt HDL-kolesterol <0,9 hos män eller < 1,0 hos
kvinnor.
- Bukfetma.
- Microalbuminuri.
En studie som är gjord i Västerbotten där man jämförde skiftarbetare och en grupp som
arbetade enbart dagtid visade att övervikt, höga triglycerider och lågt HDL var vanligare
bland skiftarbetare än bland de som arbetade dagtid, vilket indikerar att det finns samband
mellan skiftarbete och metaboliskt syndrom [8].
2.4 Sömnens betydelse för hälsan
Att sömnen och sömnförloppet har en viktig och betydande roll för en god hälsa visar tidigare
forskning [9]. Olika sömnstadier beskrivs med fem stadier:
-
-
Stadium 1 är gränslandet mellan sömn och vakenhet
Stadium 2 är stabil sömn och efter ca 20 minuter i denna nivå når man
Stadium 3 och 4 som är den viktiga djupsömnen. I djupsömnen sker största delen av
återhämtningen och insöndring av viktiga hormoner. Efter någon timma i djupsömn
går man upptill stadium 1 igen. Här befinner man sig någon minut innan man går in i
Drömsömnen, och denna nivå kallas REM- sömn (Rapid Eye Movement) efter de
snabba ögonrörelser som är typiska hos den som drömmer. På detta sätt går vi upp
och ner i sömndjup fyra till fem gånger under natten. För varje omgång blir
djupsömnen mindre djup och varar kortare. Den tredje cykeln innehåller nästan ingen
djupsömn men desto mer drömsömn. Drömsömnen anses ha betydelse för
långtidsminnet.
Nattskiftet är det skift som medför mest problem. Även om man är fräsch och pigg i början av
passet kommer tröttheten gradvis under natten och den värsta tröttheten brukar infinna sig
runt kl. 5-6 på morgonen. Här är vi lika trötta som om vi druckit alkohol eller tagit
sömnmedel orsaken är vår biologiska klocka som ger sig till känna.
3
Innan morgonskiftet blir sömnen ofta förkortad som efter ett nattskift. Till skillnad från
sömnen efter nattskiftet vaknar man kanske inte självmant utan blir väckt av en klocka som
ringer. Det uppvaknandet kan vara tungt och plågsamt som beror på att vi inte är helt utsövda
och dygnsrytmen är i bottenläge och vill förhindra att sömnen bryts. Det kan vara svårt att
tidigarelägga sänggåendet på kvällen för att då den biologiska klockan fortfarande är inställd
på aktivitet [10].
2.5 Lagregler om arbetstid [11].
Arbetstidslagen ATL
- Normal arbetstid = 40 timmar
- Övertid max 200 timmar per år
- Minst 36 timmars veckovila
- Max 5 timmars arbete före rast och rätt till nödvändiga pauser
- Nattarbete kl. 24-05 är i princip förbjudet
- Regelbundna läkarundersökningar av nattarbete
Arbetstidslagen är dispositiv och kan ändras genom avtal.
EU – direktivet
- Maximal arbetstid/vecka är 48 timmar inklusive övertid
- Dygnsvila 11 timmar/dygn
- Max 6 timmars arbete före rast
- Max 8 timmars längd på nattpass i genomsnitt
- Rätt till regelbundna läkarbesök
- Rätt till överflyttning till dagarbete av medicinska skäl – om möjlighet finns
- Speciell hänsyn ska tas till arbetets krav vid utläggning av arbetstider
3. Syfte
Syftet med arbetet var att belysa hälsorisker vid skiftarbete och sambanden mellan sömnbrist,
mental stress och metabolt syndrom.
4. Studiegrupper
Undersökningen genomfördes på en grupp skiftarbetare på Nordic Paper i Säffle.
Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som utfördes under september
2009 och tidigare utförda hälsoprofiler, HälsoProfilBedömning (HPB) enligt Stråkens hus,
som genomfördes hösten 2008. Undersökningsgruppen bestod av 6 kvinnor och 17 män i
åldrarna 24 – 61 år. Deras arbetsuppgifter består av processövervakning och arbete vid
pappers- och rullmaskiner. Skiftschemat är 3 förmiddagsskift, 3 eftermiddagsskift och 3
nattskift och efter det följer en veckas ledighet.
5. Metod
Tre enkäter användes i denna undersökning: HälsoProfilBedömning, Hälsoenkät Nordic
Paper, och ett eget formulär som upptog kompletterande frågor om sömnvanor. Till detta
kommer fysiologiska tester i HPB och medicinsk information som ingick i Hälsoenkäten.
4
HälsoProfilBedömning, HPB, har sitt ursprung från 1972 genom upphovsmännen Sture
Malmgren och Gunnar Andersson [12, 13]. HPB är en metod för att motivera människor till
livsstilsförändring genom medvetandegörande kommunikation. Metoden kan användas i
första hand individuellt och är även en bra metod på gruppnivå och organisationsnivå där
syftet kan vara förebyggande och hälsofrämjande och ett led i det systematiska
arbetsmiljöarbetet i företaget. Syftet med HPB är att individen ska bli medvetande om vikten
att ta ansvar för sin egen hälsa.
Hälsoprofilbedömningen innehåller ett självskattningsformulär där olika levnadsvanor tas
upp i 10 olika områden som behandlar hälsoaspekter, dessa områden är: fritid, motion, kost,
tobak, alkohol, medicin, symtom, upplevd stress, upplevd ensamhet och upplevd hälsa. De
olika hälsoaspekterna baseras på frågor med skattningsskalor från 1-5, där 1 är sämst och 5 är
bäst.
HPB innehåller också fysiologiska tester dessa är skelettmätning som syftar till individens
kroppssammansättning och undre och övre viktgräns, blodtrycksmätning och en
konditionstest på testcykel. Konditionstesten syftar till att få fram individens
syreupptagningsförmåga och konditionsvärde.
Hälsoenkät Nordic Paper innehöll frågor om motionsvanor, upplevd hälsa, trötthet,
stressupplevelse och tre frågor om sömnen. Vidare ingick medicinsk information, dvs
blodtryck, BMI, Glukos/s och totalkolesterol/s.
Ett eget formulär som bestod av sju frågor som handlade om sömnvanor, det var frågor om för
tidigt uppvaknande efter nattskift och dels förtidigt före dagskift. Svarsalternativen var 1) ej
för tidigt 2) för tidigt 3) ibland förtidigt. Frågan om hur många timmar efter nattskiftet man
sov var svarsalternativen från två timmar till 6-8 timmar. Formulären lämnades till deltagarna
som inte svarade anonymt för att kunna jämföras med informationen i de personliga
hälsoprofilerna. I samband med att hälsoprofilerna utfördes togs blodprover och blodtryck.
Uppgifter från hälsoprofilernas områden valdes ut för att kunna jämföras med det egna
frågeformuläret. Variablerna BMI, glukos, kolesterol och ålder bearbetades som kontinuerliga
variabler, t.ex. för beräkning av medelvärden, dvs. utan klassindelning. BMI (Body Mass
Index) bildas genom vikten i kg dividerad med längden i meter i kvadrat. Variablerna trötthet,
motionsvanor och stress samt sömnfrågorna hade fyra eller fem svarsalternativ som
sammanfördes till två klasser, så likstora som möjligt. Denna dikotomisering gjordes för att
underlätta korstabelleringarna. Blodtryck dikotomiserades vid gällande övre referensvärde
dvs. 90 mm Hg för diastoliskt och 140 mm Hg för systoliskt blodtryck. Skillnader i
medelvärden analyserades med T-test och skillnader i proportioner med Fisher´s exakta pvärdetest.
Metabolt syndrom kunde inte diagnosticeras inom ramen för detta projekt. Däremot
bedömdes ett BMI >28 och/eller glukos/s >6,5 kunna tjäna som indikator på risk att utveckla
syndromet och dessa kritiska värden valdes också med hänsyn till det låga antalet deltagare i
studien.
5
6. Resultat
Män och kvinnor jämfördes med avseende på några medicinska variabler. Som framgår av
tabell 1 var kvinnorna något äldre medan BMI-värdena var i närmaste lika. Både glukos/s och
totalkolesterol/s var klart högre för männen och dessa skillnader var statistiskt signifikanta.
Tabell 1. Medelvärden för ålder, BMI, glukos/s och totalkolesterol/s uppdelat på kön.
Män (n=17)
Ålder
41
BMI
24
Glukos/s
6,21
Totalkolesterol/s
5,02
1) t-test: p<0,01. 2) t-test: p=0,04
Kvinnor (n=6)
43
24
4,6
3,9
I tabell 2 visas medelvärden för några medicinska variabler efter dikotomiserad uppdelning av
olika symtom och livsstilsvariabler. Högre kolesterol sågs bland de som ofta upplevde
trötthet. Högre glukos/s-värden sågs bland de som inte motionerade regelbundet, men även
bland de som sov bra före dagskift jämfört med de som vaknade i förtid före dagskiftet.
Tabell 2. Medelvärden för ålder, BMI, glukos/s och totalkolesterol efter uppdelning av
upplevd hälsa, trötthet, och stress samt motionsvanor och sömn.
God hälsa/sämre hälsa
Ej trött/trött
Sover bra/Vaknar tidigt natt
Sover bra/Vaknar tidigt dag
Sover 6-8 timmar/sover ≤ 5
Motionerar/motionerar ej
Ej stressad/stressad
1) t-test: p=0,05.
2) t-test: p<0,01.
Ålder
43/40
41/43
42/41
45/38
43/41
42/41
43/40
BMI
25/25
25/25
26/23
25/25
25/25
25/24
25/25
Glukos/s
5,7/6,0
5,7/5,9
5,7/6,0
6,2/5,21
5,8/5,7
5,3/6,82
5,7/5,8
Totalkolesterol/s
4,8/4,5
4,6/5,1
4,7/4,7
5,0/4,4
5,1/4,5
4,8/4,6
4,7/4,7
Korstabelleringar av kön mot symtom och livsstilsvariabler visade att kvinnor hade högre
andel med god upplevd hälsa och som ej kände trötthet. F.ö. var skillnaderna mellan könen
små.
Nio deltagare med BMI >28 och/eller glukos/s >6,5 var äldre och hade högre kolesterolvärden
än de övriga, 49 mot 37 år respektive 5,3 mot 4,3 och båda dessa skillnader var statistiskt
signifikanta (p=0,01 respektive p=0,02). När det gällde livsstil rapporterades en lägre
motionsgrad bland de förstnämnda än bland de övriga. Varken sömn eller upplevelser av
hälsa, trötthet eller stress skiljde sig nämnvärt mellan dessa grupper.
6
7. Diskussion
I denna tvärsnittsstudie av 23 skiftarbetare undersöktes om det fanns några samband mellan
sömnbrist, mental stress och metabolt syndrom. Den övergripande frågeställningen gällde om
det finns ett samband mellan metabolt syndrom och skiftarbete, men detta syndrom kunde inte
diagnosticeras inom ramen för denna studie. I stället identifierades nio deltagare med övervikt
och/eller förhöjt blodsockervärde. De var äldre, hade högre kolesterolvärde och motionerade i
mindre omfattning än de övriga.
När det gäller samband mellan enskilda variabler sågs förhöjda kolesterolvärden bland de som
uppgav trötthet. Vidare sågs ett förhöjt blodsockervärde bland de som aldrig motionerade men
även, något överraskande, bland de som uppgav att sömnen var bra och sällan vaknade i förtid
före dagskift. Resultaten tycks således peka mot ett samband mellan skiftarbete och metabolt
syndrom.
Den undersökta gruppen var liten, endast 23 deltagare, vilket medför en bristande precision i
analyserna. Urvalsfel och slumpmässiga felklassificeringar kan göra att eventuella samband
inte kommer fram eller att sådana inte uppnår statistisk signifikans.
Deltagandet i studien var frivilligt och det är välkänt att erbjudanden om hälsosatsningar som
är frivilliga främst accepteras av de som redan har en bra livsstil och är intresserade av sin
hälsa. När företaget erbjöd de anställda att delta i hälsoprofilerna, som var ett led i en
hälsosatsning på Nordic Paper, var det flera i gruppen som upplevde trötthet speciellt under
nattskiftet och svårighet att vända tillbaka till dagarbete med en seghet som satt i ett till några
dygn efter nattskiftet. De i arbetslaget som börjat få signaler och ligger i riskzonen och redan
fått högt blodtryck, övervikt eller förhöjt blodsocker och har en ökad risk för att utveckla
metabolt syndrom kanske väljer att inte delta. Detta skulle då leda till att deltagarna var
friskare än övriga skiftarbetare och denna s.k. selektions-bias försvagar såväl slutsatser som
generaliserbarhet av resultaten.
Intressant är melatoninets roll och dess samband med metabolt syndrom och störd dygnsrytm.
Vissa forskningsrapporter visar att det kan ha betydelse för utvecklandet av metabolt syndrom
[3, 4].
Det promotiva och förebyggande hälsoarbetet för företaget blir mycket viktigt, och som
nyanställd är det viktigt att information ges om riskerna vad det gäller hälsan och skiftarbete
och störd dygnsrytm. Om det finns möjlighet pröva en period för att känna på nattarbetet och
skiftgången kanske de som känner att de inte passar för detta skulle avstå från att ta ett
skiftarbete.
Att företaget satsar på återkommande utbildningstillfällen om hälsa och livsstil vore positivt
och att kunna erbjuda de anställda hälsoundersökningar och hälsoprofiler liksom att de
anställda får information om det egna ansvaret för sin hälsa. Tyvärr kan det vara så att
hälsosatsningar för de anställda inte prioriteras av arbetsgivaren och speciellt inte när det är
lågkonjunktur och ekonomin är i fokus.
Många upplever trötthet speciellt efter nattskift och flertalet har arbetat oregelbunden arbetstid
i många år. Att många väljer att stanna och jobba kvar måste betyda att det finns fördelar med
detta. Längre ledighet efter nattskift och obekväm arbetstid som ger tillägg på lönen verkar
7
vara faktorer som många av de anställda prioriterar. En viktig anledning att fortsätta arbeta
skift tycks vara trivseln och gemenskapen på arbetsplatsen samt bra ledarskap.
8. Referenser
[1]. www.suntliv.nu
[2]. Rydén, O & Stenström, U (2000). Hälsopsykologi. Psykosociala aspekter på hälsa och
sjukdom. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
[3]. Miller, M & Åkerstedt, T (1998): Tid och ork. Arbetarskyddsnämnden.
[4]. Maria Lennernäs föreläsning: Habal & Al-Jabri, Rev Immunology, 28-108, 2009
Parliamentary Office of Science and Technology, UK, 2005.
[5]. Mirik DK, Davis S. Melatonin as a biomarker of circadian dysregulation. Cancer
Epidemiol Biomarkers Prev. 2008 Dec;17(12):3306-13.
[6]. Balliuzek M, Grinenko TN, Kvetania TV. The role of melatonin in the development of
metabolic syndrome. Klin Med (Mosk).2009;87(6):26-31.
[7]. Asplund, Berglund, Lindgren, Lindholm (2002). Internmedicin. Liber.
[8]. Karlsson B, Knutsson A, Lindahl, Is there an association between shiftwork and having a
metabolic syndrome? Results from population based on study of 27,482 people. Occup
Environ Med 2001;58:747-52.
[9], Åkerstedt T, Leissner L, Norlén L, Wålinder J (2004). Den lilla boken om Sömn.
Bohlins Grafiska.
[10]. Åkerstedt T, Knutsson A. Skiftnyckeln. PUA pappersindustrins utvecklings- och
arbetsmiljöråd.
[11]. Arbetsmiljölagen. SFS 1977:1160, omtryckt: SFS 19191:667, Uppdaterad: t.o.m. SFS
2009:870.
[12]. Malmgren S. A health information campaign and health profile assessment as revelatoty
communication. Linköping University medical dissertations, 0345-0082;246.
[13]. Malmgren S, Andersson G. På jakt efter hälsoprofilen: en uppföljning på arbetstid
genomförda arbetsfysiologiska hälsokontroller omfattande 1313 anställda födda 1016-1925
på flygdivisionen, Saab.Scania, Linköping. Libris. 1976.
8
