Att främja förändrad livsstil bland personer
med psykiskt funktionshinder. Studier av
metabola och psykologiska effekter, upplevd mening
och hälsa.
KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr
Möjlighetens metoder, Stockholm 15-16/5 2013
Introduktion
n Livsstilen
orsakar i genomsnitt en förlust
av 5 förväntade friska levnadsår i
utvecklade länder
n Orsaker: h blodtryck, h blodfetter och
tobaksbruk.
n Fysisk inaktivitet är en av de 10 viktigaste
riskfaktorerna (WHO 2002).
n Personer med psykisk funktionshinder är I
detta avseende särskilt utsatta.
Bakgrund
n
n
n
n
n
Psykisk sjukdom förkortar livet. Den förväntade
livslängden är ca 20% kortare än hos övrig
befolkning. (CanAm kontext). 10-12 år kortare i
skandinavisk kontext.
Fysisk översjuklighet: Metabolt syndrom, hjärt/
kärlsjukdomar, bltr, blskr, rubbade blodfetter,
fetma.
Sjukdomar i mage /tarm, lungsjukdomar, cancer
m.m. är överrepresenterade i gruppen
Översjukligheten ökar med ålder och missbruk
Översjukligheten ger överdödlighet
Bakgrund forts.
n Somatiskt
orsakad överdödlighet skall
adderas till den ökade dödligheten
orsakad av psykisk sjukdom (suicid).
n Multifaktoriella orsaker; dålig kost, tobak,
fysisk inaktivitet, fattigdom och social
utsatthet.
n Undermålig preventiv sjukvård
n Bieffekter av neuroleptikabehandling.
Syfte 1och 2
n 1.
Undersöka hur ett etablerat
livsstilsprogram påverkar fysiologiska
parametrar. Tillfredställelsen med
interventionen mättes också, samt
n 2. Hur påverkas psykologiska och
livskvalitetsparametrar bland personer
med psykiska funktionshinder och deras
vårdare.
Personer och metod Studie 1 och 2
n Personer
med psykiska funktionshinder
(DSM-Iν diagnos tex. schizofreni, bipolär
sjukdom, personlighetsstörning) boende i
10 stödboende och deras personal.
n 41 boende och 41 personalmedlemmar
deltog i 12 månaders interventionen.
Interventionen, studie 1 och 2
n
n
n
n
5 till 12 deltagare (boende och personal).
Beprövat studiecirkelmaterial framtaget av ABF.
Hälsosam kost: 2 timmar/vecka: motivation,
näringslära, tallriksmodellen, tillagning av god
och näringsriktig kost. Teori och praktik
Fysisk aktivitet: 2 timmar/vecka med fysisk
aktivitet, stress kontroll, ANT-frågor. Teori och
praktik.
Matlagning, läsa och förstå innehållsdeklarationer
planera, välja rätt ”rätt”, äta på restaurang (buffé
bord). Teori och praktik varvas, gemensamt arbete
Styrketräning, simning, bordtennis,
innebandy, bowling, frisbeegolf, badminton
Promenader, stavgång,
intervallträning, pulsklocka
Kaffepaus i lingonskogen. Pimpling,
cykelpicknick
Kontroll gruppens ”intervention”
n 5
till 9 deltagare (boende och personal)
n Två timmar per vecka i en estetisk
studiecirkel (Färg och Form).
n Målning, teckning, kolteckning,
oljemålning, batik, lera.
Hos krukmakaren, Gå på konstutställning,
betrakta och diskutera konst, ordna egen
konstutställning
Skissning ute i naturen
Mått studie 1 och 2
n
n
1. Hba1c, p-glucos, p-insulin, blodfetter, puls,
blodtryck, vikt, midjemått, BMI. ISWT
(Incremental Shuttle Walk Test), stegmätare,
Heart-Score, Metabolt syndrom, demografiska
data.
2. Frågeformulär: “Nöjdhet över deltagande I
studien”, SF-36, MANSA, GAF, KASAM13,
SCL90-R. Folkhälsoinstitutets hälsoenkät.
Studie 1. Resultat totalt hela
cohorten- boende och personal
n
n
n
Signifikant minskning av antalet personer med
metabolt syndrom och riskfaktorer för metabolt
syndrom (NCEP ATP III 2001) jämfört med kontroller.
Interventionsgrupp: signifikant minskning av
systoliskt blodtryck och ökning av HDL jmf m
base line
Kontrollgrupp: Ökat Hba1c, HDL och ökat antal
personer med metabolt syndrom jmf m base line.
Resultat studie 1(boende) - Fysiologiska
faktorer:
n Interventionsgrupp:
Sign. minskning av
riskfaktorer för metabolt syndrom jämfört
med kontroller. Personer med utvecklat
metabolt syndrom minskade från 13 till 10.
n Systoliskt blodtryck minskade signifikant
jämfört med base line.
n Kontroll grupp: Sign förbättring av
arbetskapaciteten (ISWT) jämfört med
interventionsgruppen.
Resultat studie 2. Psykologiska faktorer:
(boende).
n Interventionsgrupp:
Sign. förbättring av
KASAM (hanterbarhet, begriplighet,
meningsfullhet) jämfört med kontroll.
n Signifikant förbättring av GAF jmf m base
line
n Kontrollgrupp: Sign. förbättring av KASAM
(begriplighet) jämfört med base line
Syften för delstudie 3 och 4
n 3.
Vilken betydelse (innebörd) har ett
deltagande för personer med psykiska
funktionshinder i en studiecirkel med
livsstilsinnehåll.
n 4. Hur beskriver och förstår personer med
psykiska funktionshinder hälsa med
särskilt fokus på kroppen.
Personer och metod studie 3 och 4
n 11
personer med psykiska funktionshinder
ombads att berätta om sina erfarenheter
av deltagande i studiecirkel om hälsa
n 11personer med psykiska funktionshinder
ombads att berätta om sina erfarenheter
av hälsa med särskilt fokus på kroppen.
Analys studie 3 och 4
n 3.
11 intervjuer skrevs ut ordagrant och
analyserades med fenomenologisk
hermeneutisk metod
n 4. 11 intervjuer skrevs ut ordagrant och
analyserades med deskriptiv
innehållsanalys
Resultat delstudie 3. Innebörden av ett
deltagande i studiecirkel är att:
.
n
n
n
n
min fysiska hälsa kan påverkas
det dagliga livet har delvis fått ett nytt
innehåll
en ökad närhet och jämlikhet med
personalen har uppstått
bli medveten om livssituationen
Resultat studie 4. Erfarenheter av
hälsa med fokus på kroppen är:
n Hälsa
är att ha ett liv som andra.
n Hälsa är att vara utan fysiska och
psykiska problem.
n Hälsa är att kunna påverka sin egen
hälsa
Slutsatser
n
n
n
n
Det är möjligt att påverka den fysiska hälsan
hos personer med psykiska funktionshinder.
Det är också möjligt att genomföra breda
hälsointerventioner och det finns en önskan att
förbättra sin fysiska hälsa.
Hälsoinsatsen har varit viktig för deltagarna i
olika avseende. KASAM förbättrades
Attityden och kunskapen i hälsofrågor bland
personalen är avgörande för att framgångsrikt
stödja en förändring av livsstilen hos personer
med psykiska funktionshinder.
Slutsatser
n
n
Behovet av att följa upp neuroleptikabehandlingen och dess negativa effekter på
hälsan är en viktig klinisk implikation där
personalens särskilda ansvar i vårdkedjan
poängteras
Behovet av att utveckla de preventiva
insatserna poängteras liksom personalens
funktion som stöd i brukarnas
livsstilsförändring
