Kostfaktorer och det
metabola syndromet
– observationsstudier i fokus
Att uttala sig om kostens roll i det metabola syndromet är
svårt. Inte minst för att det saknas en enhetlig definition för
syndromet. Sammantaget kan man ändå konstatera att resultaten från aktuella observationsstudier stöder att de gällande
generella officiella riktlinjerna och rekommendationerna för
kost ur hälsoperspektiv även gäller för att förebygga
metabolt syndrom.
>> text: Christina Berg, dietist, fil dr, Institutionen för mat, hälsa och miljö*,
Göteborgs universitet. [email protected]
* Den 1 juli 2010 byter institutionen namn till Institutionen för kost- och
idrottsvetenskap.
S
ambanden mellan kostfaktorer och metabolt syndrom
har undersökts i ett begränsat antal epidemiologiska
observationsstudier. Av dessa är ett
flertal tvärsnittsstudier och några kohortstudier. De bygger på olika typer
av kostundersökningar men undersökning av matvanor har i de flesta studier skett genom frekvensformulär, där
försökspersonerna får uppge hur ofta
man intar olika typer av livsmedel.
Samvariation ger osäkerhet
Med observationsstudier kan man
påvisa samband mellan till exempel
intag av olika näringsämnen eller
livsmedel och hälsa. Sambanden kan
dock ibland vara svåra att urskilja på
grund av samvariation mellan olika
kostfaktorer och även korrelation
med andra frisk- och riskfaktorer.
Försök att komma till rätta med
detta problem genom att justera för
många potentiella förväxlingsfaktorer
(confounders) i statistiska modeller
hjälper kanske inte alltid. De kan till
och med vara en bidragande orsak
till att vi inte lyckas fånga de verkliga
sambanden. Ett annat sätt att komma
runt felkällan som stark korrelation
28 Nordisk Nutrition 2 • 2010
mellan olika livsmedelsintag innebär är att undersöka kostmönster
istället för enskilda näringsämnen
och livsmedel, men då ökar istället
problemet med generalisering utifrån
den matkultur som råder i den undersökta populationen.
Ett generellt problem när man
uttolkar kostens roll för hälsa från
epidemiologiska data är också att deltagarna kan ha ändrat sina kostvanor,
kanske just för att förebygga eller behandla den sjukdom som undersöks.
Kostfibrer fördelaktigt
Slutsatsen i en fransk tvärsnittstudie
var att en kost med högt kolhydratintag, lågt fett- och proteinintag samt
en låg eller moderat konsumtion av
alkohol var associerat med en minskad
risk för metabola syndromet (1). Den
brittiska Whitehall-studien visade
också att ett högt proteinintag var negativt men fann inga andra samband
med makronutrienter (2).
När det gäller det totala kolhydratintaget är resultaten motsägelsefulla
men de är relativt samstämmiga när
det gäller kolhydratkvalitet. Kostfibrer
och fullkornsprodukter har visat sig
fördelaktigt om man vill undvika
Metabolt
syndrom kan
förebyggas med
regel­bunden
fysisk aktivitet.
metabolt syndrom, viktuppgång, ökat
midjeomfång och nedsatt glukosmetabolism medan det är mer osäkert om
en kost med högt glykemiskt index
respektive hög andel raffinerade kolhydrater är ofördelaktig (3-6).
Dubbeltydigt om alkohol
Likaså tyder kostundersökningar och
Frekvensformulär
Den vanligaste metoden i de
stora epidemiologiska studierna är
frekvensformulär (Food Frequency
Questionnaire, FFQ). Metoden
innebär att deltagarna anger hur
ofta och vanligen hur mycket de äter
av olika livsmedel/maträtter som
finns upptagna i formuläret. Ibland
täcker formuläret bara in vissa delar,
exempelvis livsmedel som innehåller
kalcium. Andra gånger vill man täcka
in hela kosten.
Fördelen med FFQ är att metoden
är billig, enkel att utföra och bearbeta för forskarna. En av nackdelarna
är att det krävs god kunskap om
Metabolt syndrom
Metabolt syndrom är en beteckning för en ansamling av
kardiovaskulära riskfaktorer.
Huvudkomponenterna i det metabola syndromet är bukfetma,
nedsatt glukostolerans, hypertoni och dyslipidemi i form av
förhöjda triglycerider och lågt
HDL-kolesterol.
Det finns inga enhetliga diagnoskriterier och syndromet klassificeras inte som en sjukdom.
Resultaten från olika studier av
metabolt syndrom är därför inte
helt jämförbara då man utgår
från flera olika definitioner.
Foto: iStockphoto.com
studier med biologiska markörer på
att fettkvaliteten har betydelse. Generellt har studier funnit att intaget
av mättade fettsyror varit associerat
med metabolt syndrom och förändrad glukosomsättning medan intaget
av fleromättade fettsyror tvärtom
varit negativt associerat (4, 7).
Alkoholintag kan å ena sidan med-
matvanorna i den befolkning man
studerar för att kunna konstruera ett
bra formulär. Metoden kan också ha
svårt att fånga variationen i en befolkning. Metoden ställer stora krav
på deltagarnas minne.
På senare tid har man uppmärksammat att FFQ har stora mätfel,
vilket gör det svårare att upptäcka
eventuella samband mellan matvanor och sjukdomar. FFQ har använts
i flertalet stora internationella observationsstudier, bland annat i den
stora amerikanska studien på sjuksköterskor, ”Nurses Health Study”.
Tvärsnittstudier
och kohortstudier
Källa: Livsmedelsverket, www.slv.se
I kohortstudier bjuds en grupp
personer (en kohort) in att delta.
Kohorten utgörs av en väldefinierad population där de som har
sjukdomen eller egenskaperna som
ska undersökas utesluts. Deltagarna undersöks vid starten avseende hälsotillstånd, exponering
(exempelvis matvanor) och andra
faktorer som kan ha betydelse för
tolkning av data. Efter en lång tid,
vanligtvis flera år, undersöks deltagarna igen för att se om sjukdom
eller andra hälsotillstånd uppstått.
Vid analysen jämförs grupper med
olika exponering avseende incidens, exempelvis antalet nya fall av
metabolt syndrom som tillkommit
sedan baslinjemätningarna.
Eftersom man mäter exponering
före utfall så ger kohortstudier viss
möjlighet att beskriva orsakssamband. För att med hög säkerhet
fastställa orsakssamband krävs
dock kunskaper om mekanismer
baserade på andra typer av studier
och oftast också kontrollerade randomiserade interventionsstudier.
verka till högre HDL-nivåer och kanske i måttliga mängder minska risken
för insulinresistens och diabetes, men
å andra sidan bidra till högre blodtryck
och triglyceridnivåer. Enligt en nyligen
publicerad metaanalys kan en moderat
alkoholkonsumtion vara skyddande
för metabolt syndrom (8). En tvärsnittsstudie som ej var med i denna
metaanalys fann dock att även om mer
frekvent alkoholkonsumtion innebar
mindre risk för metabolt syndrom så
medförde en högre kvantitet alkohol
vid varje tillfälle en ökad risk (9).
Kostmönster
populationsspecifika
Ett antal studier har också studerat
sambandet mellan kostmönster och
metabola syndromet. Det finns dels
studier där tidigare vetenskapliga
fakta ligger till grund för olika typer
av index eller score som speglar mer
eller mindre hälsosamma kostmönster, dels studier som med hjälp av
statistiska analyser söker mönster i
data från kostundersökningar.
Resultaten från studier som använt
sig av olika index för att kategorisera
kosten som mer eller mindre hälsosam tyder på att kostmönster som är
i linje med officiella riktlinjer innebär
minskad risk för metabola syndromet.
Likaså har några studier demonstrerat
att kostmönster som kan klassificeras
som medelhavskost troligen är skyddande (t ex (10)).
Det är svårt att sammanfatta
resultaten från flera olika studier som
studerat kostmönster med hjälp av
faktoranalys, klusteranalys och liknande metoder. Varje studie beskriver
kostmönster som är specifika för
populationen och som också beror på
forskarnas många ställningstaganden
I en tvärsnittstudie mäter man
exponering och utfall vid samma
tidpunkt. Exponering är här
kostfaktorer. Till exempel kan
man samtidigt mäta matvanor och
prevalens av metabolt syndrom hos
deltagarna i studien. En nackdel
med tvärsnittstudier är att det inte
går att säga något om orsakssamband, det vill säga vad som är orsak
och vad som är verkan.
vid bearbetning och analys av data.
Även kostmönster som benämns på
samma sätt i två studier kan se helt
olika ut.
Man kan dock se att vissa livsmedelsgrupper oftare finns med som karakteristiska för de kostmönster som
visat något samband med metabola
syndromet och dess komponenter
(11-14). Kostmönster som observerats vara skyddande karakteriseras
ofta av intag av frukt, grönsaker,
fiberrika produkter och fisk. De
livsmedel som ofta finns med i de
kostmönster som funnits medföra en
ökad risk är istället feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter, charkuterier, rött kött, läsk,
sötsaker samt alkoholdrycker.
»
Nordisk Nutrition 2 • 2010 29
view of the scientific evidence. Nutr Rev 2008;
66: 171-82.
6. Du H, et al. Dietary fiber and subsequent
changes in body weight and waist circumference in European men and women. Am J Clin
Nutr 2010; 91: 329-36.
Fo
to
: iS
to
ck
ph
ot
o.c
om
7. Warensjo E, et al. Factor analysis of
fatty acids in serum lipids as a measure of
dietary fat quality in relation to the metabolic
syndrome in men. Am J Clin Nutr 2006; 84:
442-8.
»
8. Alkerwi A, et al. Alcohol consumption and
the prevalence of metabolic syndrome: a metaanalysis of observational studies. Atherosclerosis 2009; 204: 624-35.
För att förebygga metabolt syndrom bör kosten sannolikt innehålla mycket fiberrika
livsmedel, som fullkorn, frukt och grönsaker
Stöd för gällande
rekommendationer
9. Fan AZ, et al. Patterns of alcohol consumption and the metabolic syndrome. J Clin
Endocrinol Metab 2008; 93: 3833-8.
med sötsaker. Detta styrks också till
viss del av kontrollerade interventionsstudier (15). ••
Enligt en svensk studie var risken
för metabolt syndrom dubbelt så
stor bland de deltagare som hade
en frekvent konsumtion av läsk, vitt
bröd, snabbmat, feta mejeriprodukter
och sötsaker samt i liten utsträckning
konsumerade grovt bröd, frukt och
grönsaker, jämfört med de deltagare
som hade ett kostmönster som mer
låg i linje med gällande näringsrekommendationer (figur 1, sid 30) (14).
Sammanfattningsvis tyder epidemiologiska observationsstudier på att
en kost för att förebygga metabolt
syndrom troligtvis bör innehålla stor
andel fiberrika livsmedel, som fullkornsprodukter, frukt och grönsaker,
vara begränsad gällande mättat fett
och innehålla tillräckligt med fleromättat fett, samt innehålla sparsamt
2. Brunner EJ, et al. What is an optimal diet?
Relationship of macronutrient intake to obesity,
glucose tolerance, lipoprotein cholesterol levels
and the metabolic syndrome in the Whitehall
II study. Int J Obes Relat Metab Disord 2001;
25: 45-53.
3. McKeown NM, et al. Carbohydrate nutrition, insulin resistance, and the prevalence of
the metabolic syndrome in the Framingham
Offspring Cohort. Diabetes Care 2004; 27:
538-46.
4. Hu FB, et al. Diet and risk of Type II diabetes: the role of types of fat and carbohydrate.
Diabetologia 2001; 44: 805-17.
A. Hälsosamt
godis och snacks
läsk
100
öl
50
sprit
socker
standardmjölkprodukter
mellanmjölkprodukter
lättmjölkprodukter
frukt
ris
200
ost
150
läsk
100
öl
50
sprit
inälvsmat
fågel
fisk
standardmjölkprodukter
mellanmjölkprodukter
lättmjölkprodukter
0
nötter
te
15. Abete I, et al. Obesity and the metabolic
syndrome: role of different dietary macronutrient distribution patterns and specific
nutritional components on weight loss and
maintenance. Nutr Rev 2010; 68: 214-31.
godis och snacks
mager ost
kaffe
14. Berg CM, et al. Food patterns and cardiovascular disease risk factors: the Swedish
INTERGENE research program. Am J Clin
Nutr 2008; 88: 289-97.
Snabb energi
0
vin
13. Panagiotakos DB, et al. The association
between food patterns and the metabolic
syndrome using principal components analysis:
The ATTICA Study. J Am Diet Assoc 2007;
107: 979-87.
kött
snabbmat
250
bakverk
inälvsmat
fågel
fisk
ost
150
12. Lutsey PL, et al. Dietary intake and the
development of the metabolic syndrome: the
Atherosclerosis Risk in Communities study.
Circulation 2008; 117: 754-61.
B. Snabb energi
Hälsosamt
kött
snabbmat
250
bakverk
socker
200
11. Esmaillzadeh A, et al. Dietary patterns,
insulin resistance, and prevalence of the metabolic syndrome in women. Am J Clin Nutr
2007; 85: 910-8.
Referenser
1. Skilton MR, et al. The association between
dietary macronutrient intake and the prevalence of the metabolic syndrome. Br J Nutr
2008; 100: 400-7.
5. Williams PG, et al. Cereal grains, legumes,
and weight management: a comprehensive re-
10. Tortosa A, et al. Mediterranean diet inversely associated with the incidence of metabolic
syndrome: the SUN prospective cohort. Diabetes Care 2007;30:2957-9.
grönsaker
pasta
baljväxter
potatis
rotfrukter
vitt bröd
kli
grovt bröd
vin
mager ost
kaffe
nötter
te
frukt
ris
grönsaker
pasta
baljväxter
potatis
rotfrukter
vitt bröd
kli
grovt bröd
Figur 1. Fem kluster identifierades i en svensk population (14) varav ett kunde klassificeras som mer hälsosamt (figur 1a). Prevalensen av metabolt
syndrom var lägre i detta kluster jämfört med ett av de andra fem (benämnt ”snabb energi”, figur 1b). Diagrammen visar genomsnittligt intag av
några livsmedelsgrupper i dessa två kluster i relation (procent) till det genomsnittliga intaget i hela populationen (det vill säga alla fem kluster
tillsammans). Exempelvis var konsumtionen av vitt bröd 2,5 gånger större än genomsnittet i ”snabb energi”-klustret.
30 Nordisk Nutrition 2 • 2010
