kopplingar miljö och folkhälsa

HÅLLBAR UTVECKLING
- sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv
SLUTRAPPORT
Folkhälsocentrum
Landstinget Sörmland
Februari 2008
INNEHÅLL
INLEDNING .......................................................................................................................... 3
BAKGRUND ......................................................................................................................... 4
SYFTE.................................................................................................................................... 5
Övergripande målsättning .................................................................................................. 5
Uppdragets mål .................................................................................................................. 5
Avgränsningar .................................................................................................................... 5
Metod ................................................................................................................................. 5
Samverkansparter ............................................................................................................... 5
Definitioner och begrepp.................................................................................................... 6
HÅLLBAR UTVECKLING .................................................................................................. 7
KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA........................................................................ 8
Exempel på områden att arbeta vidare inom...................................................................... 9
Transporter/kommunikationer........................................................................................ 9
Energi ........................................................................................................................... 10
Livsmedel ..................................................................................................................... 11
Kultur ........................................................................................................................... 12
Upphandling ................................................................................................................. 13
Bostadsmiljöer.............................................................................................................. 14
Arbetsmiljö................................................................................................................... 15
KONKRETA FÖRSLAG..................................................................................................... 16
Förutsättningar för arbete mot en hållbar utveckling ....................................................... 16
Ledarskap och en gemensam vision............................................................................. 16
Tydlighet och samverkan ............................................................................................. 16
Utbildning och information.......................................................................................... 16
Uppföljning .................................................................................................................. 17
Förslag till åtgärder och fortsatta steg .............................................................................. 17
DISKUSSION ...................................................................................................................... 18
REFERENSER..................................................................................................................... 19
Uppdraget runt Hållbar utveckling har genomförts av:
Therése Jansson, Sektionen för folkhälsa, Folkhälsocentrum
Anna Klippmark, Sektionen för miljöstöd, Folkhälsocentrum
INLEDNING
Hållbar utveckling har blivit en viktig utgångspunkt för internationellt och nationellt miljöoch folkhälsoarbete. Begreppet hållbar utveckling syftar till att förbättra och utveckla arbetet
inom alla sakområden så att det tar hänsyn till, samt balanserar de miljömässiga, sociala och
ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 1 Dessa tre dimensioner är inbördes
beroende av varandra.
Hoten mot en hållbar utveckling är på många sätt globala och samarbete mellan olika
internationella, nationella och regionala aktörer är viktigt. Ansvaret ligger dock främst på de
enskilda länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för
vad som kan och bör göras. 2 Arbetet mot en mer hållbar utveckling styrs av mål,
överenskommelser och lagstiftning. Dessa är viktiga verktyg för att omsätta politiska
principer till konkreta krav på åtgärder.
Viktiga förutsättningar för en hållbar utveckling är ett medvetet ledarskap som kan förena alla
kring en gemensam vision, en hög delaktighet samt samverkan mellan olika sektorer och
nivåer i samhället.
1 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid. 57
2 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar www.euroinfo.se
3
BAKGRUND
I den politiskt initierade utredningen Översyn av det fortsatta miljöarbete i Landstinget
Sörmland 2005-09-07, synliggjordes behovet av ett antal strategiskt viktiga frågor som
behövde hanteras av ledningen, en av dessa var hållbar utveckling. I utredningen framhölls att
miljöfrågornas koppling till strategiskt viktiga frågor inom landstinget borde tydliggöras, som
exempel angavs kopplingen folkhälsa – miljö ur ett hållbarhetsperspektiv.
Denna slutrapport är en del av resultatet av arbetet runt uppdraget hållbar utveckling i
Landstinget Sörmland. Uppdraget är formulerat utifrån Budget med uppdrag 2006 samt 2007
(Direktiv LS-LED05-124 samt LS LED06-405) och har genomförs av sektionen för miljöstöd
samt sektionen för folkhälsoarbete vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.
Uppdraget innefattar tre delar där den första är en Förstudie som beskriver kopplingar mellan
folkhälsa och miljö sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien fokuserar på hållbar utveckling
och dess tre dimensioner; den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Arbetet baseras
på litteraturstudier av internationella, nationella, regionala samt lokala lagtexter, strategier och
mål samt aktuell litteratur inom området hållbar utveckling.
Den andra delen, är en Översikt av Landstinget Sörmlands styrande dokument 3 med syfte att
förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala aktörer.
Utifrån en systematisk genomgång av de styrande dokumenten skulle organisationens roll i
arbetet för en hållbar utveckling definieras och tydliggöras. Detta för att klargöra
organisationens roll i relation till andra aktörer. Då antalet styrande dokument utgör ett sådant
omfattande textmaterial var det metodiskt omöjligt att gå igenom allt, vilket kan ha haft
effekter på det slutliga resultatet. Del I och del II av uppdraget finns i separata dokument.
Slutrapporten, den sista delen av uppdraget, innehåller sammanställning av resultaten från
förstudien och översynen av Landstinget Sörmlands styrdokument. Dessa resultat ligger till
grund för exempel och konkreta förslag på områden att arbeta vidare med.
3 Med styrande dokument menas dokument som är styrande för alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumenten är fastställda
politiskt eller på koncernnivå
4
SYFTE
Syftet med uppdraget är att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kartlägga och påvisa kopplingar
mellan miljö och folkhälsa inom ramen för landstingets uppdrag.
Övergripande målsättning
Övergripande målsättning är att uppdragets resultat ska medverka till en hållbar utveckling
utifrån beskrivning nedan:
• Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt
• Den sociala dimensionen – innefattar aspekter rörande människors behov och
utveckling, sociala resurser och fattigdomsbekämpning
• Den miljömässiga dimensionen – yttre förhållanden som påverkar allt liv.
Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet
mellan dessa
Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra och ska bidra till att jordens resurser
ska räcka till även för kommande generationer.
Uppdragets mål
•
•
•
•
•
•
Utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö
Förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och
regionala aktörer
Medverka till en ökad medvetenhet om hållbarhetsperspektivet inom
organisationen
Ge konkreta förslag på hur befintliga uppdrag kan stärkas ur ett
hållbarhetsperspektiv
Stärka hållbarhetsperspektivet inom landstingets folkhälso- och miljöuppdrag
Utifrån resultatet kommentera eventuella behov av fortsatt utvecklingsarbete kring
hållbar utveckling
Avgränsningar
Arbetet fokuserar på kopplingar mellan miljö och folkhälsa sett ur de tre dimensionerna;
social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
Metod
•
•
•
Via litteraturstudier synliggöra kopplingarna mellan strategiska miljö- och
folkhälsofrågor ur ett hållbarhetsperspektiv
Utifrån en systematisk genomgång av Landstinget Sörmlands styrande dokument
definiera dess roll i arbetet för en hållbar utveckling
Genom samverkan och dialog med relevanta aktörer på lokal, regional och
nationell nivå
Samverkansparter
•
•
•
•
Folkhälsocentrums medarbetare
Västra Götaland regionen
Region Skåne
Regionförbundet Sörmland
5
Definitioner och begrepp
Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till
såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan
bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära
intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. 4
Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan
vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt,
kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser
mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om
samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. 5
Förebygga förorening - Tillämpning av processer, rutiner och användning av material eller
produkter för att undvika, minska eller begränsa förorening, t ex återvinning, rening,
processtekniska åtgärder, styrsystem, effektiv resurshållning och utbyte av material.
Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 6
Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd.
Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. 7
Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser
skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på
friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger
människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.
Kopplingar - Med kopplingar avser författarna till detta arbete faktorer eller förhållanden
runt miljö som kan påverka och ha effekter på folkhälsan och omvänt.
Miljö- Yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser,
flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa.
Miljöbelastning – Resultat av en aktivitet som påverkar den yttre miljön negativt.
Miljöpåverkan – Förändring i miljön positiv eller negativ, till exempel utsläpp till luft, mark
och vatten som uppstår genom olika aktiviteter i en verksamhet.
Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och
orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer
med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa
sjukdomar. 8
4 Janlert, U. 2000
5 Janlert, U. 2000
6 Regeringen. www.regeringen.se/sb/d/6936:jsessionid=aNilV GBLLqv7
7 Janlert, U. 2000
8 Janlert, U. 2000
6
HÅLLBAR UTVECKLING
Begreppet hållbar utveckling formulerades i den så kallade Brundtland-rapporten, ”Vår
gemensamma framtid” 1987 9 . EU:s och Sveriges arbete med omställning till ett hållbart
samhälle grundas på Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, vilken är
"en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina behov". 10 Definitionen är den som används i
detta uppdrag.
Sociala dimensionen
Ekonomiska dimensionen
Miljömässiga dimensionen
Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner:
• Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt
• Den sociala dimensionen – innefattar aspekter rörande människors behov och
utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning
• Den miljömässiga dimensionen – yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar
luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa
Kultur anses i detta arbete som en viktig del i den sociala dimensionen. I vissa skrivelser talas
det om kulturen som en fjärde dimension.
Mycket av litteraturen runt hållbar utveckling betonar vikten av att likställa alla tre
dimensionerna. Under uppdragets gång har vi upptäckt att det ofta är omöjligt att likställa
dessa då ingången i en problematik eller fråga har stor betydelse. Myndigheten för
skolutvecklings syn på begreppet, vilken följer nedan, har därför präglat uppdraget.
Den miljömässiga dimensionen kan sägas utgöra en yttre gräns då människan är beroende av
naturen och dess kretslopp, både som livsuppehållande förmåga och som resursbas. Utarmas
denna resurs kan inte hälsa och ekonomisk utveckling upprätthållas för de som lever nu eller
för kommande generationer. Den sociala dimensionen betraktas som målet för hållbar
utveckling dvs. alla människors rätt till ett värdigt liv och rätten att få sina behov
tillfredställda utan att den miljömässiga dimensionen, den yttre gränsen, överskrids. Den
ekonomiska dimensionen ses som ett medel för att uppnå mål inom ramen för en miljömässig
och social hållbar utveckling.
Även om dimensionerna i princip är lika viktiga, så kan fokus och ingång till det sammansatta
begreppet, samt balansen mellan dimensionerna variera beroende på sammanhang. Oavsett
ingångsdimension så innebär perspektivet hållbar utveckling att dimensionerna förstås och
integreras i ett större sammanhang. 11
9 Rapporten ingick i förarbetet till FN:s konferens om miljö och utveckling, United Nations Conference on Environment and Development
(UNCED), i Rio de Janeiro 1992.
10 Regeringen. www.regeringen.se
11 Myndigheten för skolutveckling. http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling/
7
KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA
Ett ökat intresse för miljöfrågor och folkhälsofrågor och deras betydelse för mänsklighetens
och miljöns framtid har ökat behovet av en hållbar utveckling. Människans hälsa och dess
relation till miljön lyfts fram i svensk och internationell lagstiftning samt i nationella och
internationella överenskommelser.
En god folkhälsa är ett mål för samhället. Miljö är en av flera bestämningsfaktorer för hälsa
vilket betyder att miljön påverkar människors förutsättningar för god hälsa. När det gäller
relationen folkhälsa och dess påverkan på miljön så är den inte lika tydlig men ett perspektiv
är t ex. att ökad fysisk aktivitet i form av vardagsmotion på sikt har betydelse för miljön i
form av minskat bilåkande.
Begreppet stödjande miljöer för hälsan är en nyckelstrategi i folkhälsoarbete och sambandet
mellan miljö och hälsa är starka i människans närmiljö. Stödjande miljöer omfattar var
människor bor, lokalsamhället, deras hem, där de leker, älskar och arbetar. Med miljö menas
inte bara de synliga strukturerna och servicen i närmiljön utan det innefattar även andliga,
sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och ideologiska dimensioner. Arbetet med stödjande
miljöer är förebyggande och grundas på både risktänkande och hälsofrämjande möjligheter
och flyttar perspektivet från individen till gruppen. 12
Klimatförändringar och miljöförstörelse har stor betydelse för folkhälsan och den hållbara
utvecklingen. På samma sätt har föroreningar i luft, mark och vatten ofta förödande
konsekvenser för människors hälsa. 13
Sveriges miljöpolitik kan sammanfattas i 16 miljökvalitetsmål och folkhälsopolitiken i elva
målområden. Det finns kopplingar mellan målområdena för folkhälsa, miljö samt kultur, vilka
i sin tur har betydelse för den ekonomiska utvecklingen och tvärtom. Uppnås
miljökvalitetsmålen skapas förutsättningar för en god hälsa, och genom hälsosamma val
gynnas miljön. 14 Kopplingen mellan hållbar utveckling, folkhälsa och miljö har blivit allt
tydligare de senaste åren genom forskning och analyser.
Många politikområden har en indirekt påverkan på miljö och folkhälsa t.ex. bostadspolitik,
jordbrukspolitik och transportpolitik. I regeringens strategi för hållbar utveckling har flera av
dessa kopplingar lyfts fram. Det är viktigt att via folkhälsoarbete främja genomtänkta
investeringar inom andra politikområden.
Styrmedel, lagstiftning, utvecklingsriktningar, teknologi mm som påverkar både miljö och
folkhälsa utgör viktiga drivande krafter för ett hållbart och hälsosamt samhälle. 15
12 Haglund, B, J, A.
13 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid. 258
14 Statens folkhälsoinstitut. (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT)
15.Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid. 240- 241
8
Exempel på områden att arbeta vidare inom
Arbetsgruppen har funnit flera områden inom ramen för landstingets uppdrag, vilket är både
internt och externt, där det utifrån ett hållbarhetsperspektiv finns tydliga kopplingar mellan
miljö och folkhälsa. Nedan presenteras ett urval av de områden där kopplingarna är som
starkast 16 och där det är viktigt att arbeta vidare för en mer hållbar utveckling och verksamhet.
I uppdraget ingick inte att se över vilka arbeten med hållbarhetsperspektiv som pågår inom
organisationen och vi kan därför inte ge konkreta förslag på åtgärder på verksamhetsnivå.
Inom vissa områden pågår det redan bra arbeten som kan stärkas och det är därför möjligt att
några av de exempel på åtgärder som anges redan är i gång.
Transporter/kommunikationer
Berör främst Miljömålen: Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Ingen övergödning
samt Begränsad klimatpåverkan.
Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social
trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer
och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt Ökad fysisk aktivitet.
Hållbara transporter är en fråga som fått mycket fokus både nationellt och internationellt.
Sverige har bland annat genom Kyotoavtalet förbundit sig att arbeta med transportfrågan. I
Sverige förbrukar industrin och bostäderna allt mindre fossila bränslen. Att användningen
ändå ökar beror på att bilismen och flygtrafiken ökar. Trafiken står för cirka 40 procent av de
svenska utsläppen. 17
Det är viktigt att landstinget verkar för att minska bil- och flygresorna internt och externt, att
resor ska kunna ske med allmänna kommunikationer där så är möjligt och att miljökrav ställs
vid upphandling. En omställning till mindre resande och transporter är bra för miljön och
människors hälsa samt frigör resurser för arbete med kärnverksamheten, vilket innebär
betydande besparingar för landstinget.
Kommunikationer och transporter påverkar folkhälsan på flera sätt. Minskade utsläpp och
renare luft har en positiv effekt på individens hälsa och därmed på folkhälsan. En annan
dimension är att närhet och tillgänglighet till kommunikationer och transporter är av stor
betydelse för möjligheten att ta sig runt, vara delaktig i samhällslivet och nå nödvändig
service. Ett väl utbyggt kommunikationsnät resulterar även i ett bredare
arbetsmarknadsområde och skapar möjligheter till pendling. Det har effekter på befolkningens
ekonomiska och sociala trygghet.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara transporter/kommunikationer både internt
och externt?
• Utöka upphandlingen av miljöanpassade fordon/drivmedel
• Besluta om aktiviteter för att få fler att samåka t.ex. fasta mötestider
• Öka användande av video-, nät- och telefonkonferenser
• Stimulera anställda inom landstinget till alternativa färdmedel via t.ex. cykelprojekt
• Undersöka resvanor för att kunna erbjuda ett behovsanpassat kommunikationsnät
• Arbeta med regional/lokal samverkan/påtryckningar t.ex. vad gäller länstrafiken
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
16 Starka kopplingar finns även inom andra områden som till exempel läkemedel, jämställdhet och integrationsarbete.
17 Berlin, E. Intervju med meteorolog Per Holmgren. 2007
9
Energi
Berör främst Miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Berör främst Folkhälsomålet: Sunda och säkra miljöer och produkter.
Användning av energi skapar miljöproblem och valet av energi påverkar klimatet och på sikt
folkhälsan. För en mer hållbar utveckling krävs en effektivare energikonsumtion och ökad
användning av förnyelsebara energislag. Den svenska regeringen har bland annat i
regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 framhållit att energifrågor i kombination med
klimatförändringar är prioriterade utmaningar att arbeta med. 18
EU har en gemensam energipolitik. Samarbetet inom energiområdet är reglerat i flera olika
direktiv. I februari 2007 antog Ministerrådet en gemensam handlingsplan för energipolitiken.
Mer om handlingsplanen finns att läsa i förstudien.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till en hållbar energianvändning?
Optimera all energianvändning inom landstinget genom att:
• Kartlägga energianvändningen inom landstinget. Detta kan till exempel ske genom
mätningar och checklistor. Inom vilka verksamheter/aktiviteter förbrukas mycket
energi?
• Utreda vilka energibesparande insatser som görs, har gjorts eller planeras inom
respektive verksamhetsområde
• Utreda hur och inom vilka områden landstinget kan spara energi/effektivisera
användningen
• Fastställa vilka krav som ska ställas vid upphandling, till exempel vad gäller
förnyelsebar el, medicinsk-teknisk utrustning, ljuskällor och övrig el-utrustning
• Anordna energikampanjer, som t.ex. ”Energijakten” i Service Fastigheters regi
• Anordna utbildning för personal
• Införa dokumenterade rutiner inom relevanta områden
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
18 Energipolitik, http://www.regeringen.se/sb/d/8478;jsessionid=a6tX20banEU7
10
Livsmedel
Berör främst Miljömålen: Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande
sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt ett Rikt växt – och
djurliv.
Berör främst Folkhälsomålen: Trygga och goda uppväxtvillkor, Sunda och säkra miljöer och
produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Goda matvanor och säkra
livsmedel.
En god miljö och hälsa förutsätter större krav på en hållbar livsmedelsförsörjning från
produktion till konsumtion. Det rör allt från användning av kemikalier vid produktion till val
av produkter och beteende förändringar vid behov. Det är även en kostnadsfråga. Det är
viktigt att se maten ur ett hälso- och hållbarhetsperspektiv.
Till år 2010 ska 25 procent av all den offentliga konsumtionen av livsmedel vara ekologisk.
Målet som sattes upp av den förra regeringen är inte tvingande men ska enligt stiftelsen
Ekocentrum 19 betraktas som en ”stark rekommendation”. 20
Livsmedel och matvanor har stor betydelse för folkhälsan. Samhället bör därför utformas så
att det ger förutsättningar för goda matvanor bland befolkningen. 21 En sådan förutsättning
skulle kunna vara att det finns ett brett utbud av produkter samt att prisnivån är sådan att
människor har ekonomisk möjlighet att välja det som är bäst för hälsan och för miljön.
En av de viktigaste aktörerna är livsmedelsbranschen, både när det gäller problemet med
ohälsosamma matvanor och också lösningarna. Det pågår aktiva insatser inom svenskt
jordbruk för att kunna erbjuda bra produkter.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion?
• Ställa krav vid upphandling och prioritera ekologiska produkter samt produkter som
har producerats enligt Rättvisemärkt 22 eller liknande etiska och sociala godtagbara
förhållanden, i fortsättningen kallat rättvisemärkt
• Prioritera utifrån svenska förhållanden årstidsbaserade produkter
• Anordna utbildning/information internt och externt om matens betydelse för hälsan
och miljön t.ex. enligt konceptet ÄT SMART och via föräldrautbildningar
• Sätta in punktinsatser, som t.ex. att ekologiskt och rättvisemärkt kaffe/te/frukt/mjölk
serveras inom alla verksamheter
• Ge amningsstöd
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
19 Stiftelsen Ekocentrum bildades 1993 och är en fristående oberoende stiftelse som arbetar för en hållbar
samhällsutveckling.
20 Areskog, M, Dagens Nyheter. 2007-08-18
21 Regeringens skrivelse 2005/06:205. Sid. 141
22 Rättvisemärkt innebär en rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav- och
barnarbete och diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro
11
Kultur
Berör nästan alla Miljömål: En god miljö och biologiskt mångfald är betydelsefull för
människors psykiska hälsa och välbefinnande.
Berör framför allt Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och
social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor samt Sunda och säkra miljöer och produkter.
Kultur, miljö och hälsa har starka kopplingar. Natur- och kulturmiljöer har positiv effekt på
människors hälsa och att möjligheter till kultur finns tillgängliga för alla är av stor betydelse.
De utgör en ”konsumtion” som innebär upplevelser och njutning som ökar befolkningens
välfärd och välbefinnande och samtidigt stimulerar till ökad miljömedvetenhet.
Forskning i t.ex. bostadsområden har visat att där miljön är kulturrik är människors hälsa
bättre än i ”kulturfattiga” områden. Samhällets roll är att förbättra dessa situationer genom att
skapa strukturella möjligheter och platser där människorna kan se anknytningen till sin
individuella och samhälleliga historia. Möjligheten att förstå sig själva och sin historia kan på
sikt leda till en ökad folkhälsa. 23
De kulturpolitiska målen tar sikte på människors delaktighet och inflytande i samhället.
Kulturaktiviteter kan främja hälsa genom att erbjuda kulturella upplevelser, stimulera
människor att ta vara på sin egen kapacitet och ge förutsättningar för nya kunskaper och
erfarenheter. 24
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till att skapa förutsättningar för kultur och kulturrika
miljöer?
• Skapa förutsättningar för befolkningen att kunna delta i kulturlivet och ha möjlighet
till eget skapande
• Erbjuda kulturella upplevelser
• Främja kulturell mångfald
• Skapa förutsättningar för skapande samt stödja och stimulera kulturutövare och
kulturella uttryck
• Samverka med andra aktörer
• Bevara och bruka kulturarvet
23 Cullberg, J. 2003:28. Sid. 6-7
24 Statens kulturråd. www.kulturradet.se
12
Upphandling
Berör främst Miljömålen: Berör de flesta miljömål då många produkter kan ge påverkan på
målområdena.
Berör främst Folkhälsomålen: Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande
hälso- och sjukvård och Goda matvanor och säkra livsmedel.
Inom upphandling i den offentliga sektorn finns möjlighet att påverka och tänka i ett
hållbarhetsperspektiv. Landstinget Sörmland är en stor inköpare av varor och vilka krav som
ställs vid upphandling är betydelsefullt för en hållbar utveckling. Ur ett globalt
solidaritetsperspektiv är det i upphandlingsfasen det finns möjlighet att påverka förhållanden
och arbetsvillkor under produktionsfasen, samt ursprunget hos en vara eller tjänst.
Regeringens skrivelse 2006/07:54 om miljöanpassad upphandling innehåller bedömningar av
nuläget och mål för de tre kommande åren. Enligt regeringens bedömning ställs i dag inte
miljökrav i den utsträckning som är möjlig. ”Den offentliga sektorn bör så långt som möjligt
enligt lagen om offentlig upphandling (1992:1528 ) och gemenskapsrätten ställa miljökrav
vid upphandling”
Swedish Standards Institute (SIS) har i februari påbörjat ett arbete med att ta fram en svensk
vägledningsstandard anpassad för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner.
Arbetet kommer i viss mån att fokuseras på att utarbeta vägledning i upphandlingsfrågor.
Idag ställs miljökrav samt sociala och etiska krav vid offentlig upphandling inom Landstinget
Sörmland. Landstingets upphandlingspolicy har reviderats under 2007 och enligt den ska
ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter beaktas vid upphandlingar. De sociala och
etiska aspekterna behöver dock ytterligare stärkas exempelvis genom uppföljning.
Allt förbrukningsmaterial inom landstinget upphandlas via Varuförsörjningen, som har
utarbetat miljöriktlinjer som används vid all upphandling. Övriga inköp sker via
upphandlingsenheten. Vid miljöprioriterade upphandlingar sker alltid ett samarbete med
sektionen för miljöstöd i landstinget eller med förvaltningarnas miljösamordnare.
Det som görs inom upphandlingsområdet i Landstinget Sörmland är positivt men kan
utvecklas vidare.
Hur kan Landstinget Sörmland främja en hållbar utveckling genom den offentliga
upphandlingen?
• Förtydliga vilka krav som ska ställas vid upphandling av varor och tjänster
• Beakta samtliga aspekter av hållbar utveckling vid offentlig upphandling. Främst de
sociala och etiska aspekterna behöver ytterliggare utvecklas och belysas
• Hitta vägar/samarbetspartners för uppföljning av främst de sociala och etiska krav som
ställs
• Redovisa hur och inom vilka områden miljömässiga, sociala och etiska aspekter beaktats,
vid upphandlingar, i den årliga uppföljningen
• Följa och delta i framtagandet av en svensk vägledningsstandard för hållbar utveckling
• Ge utbildning och stöd till upphandlare
• Medverka i projekt t.ex. avseende teknikanpassad upphandling
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
13
Bostadsmiljöer
Berör främst Miljömålen: Ren luft, Giftfri miljö, Stabilt klimat, Grundvatten av god kvalitet,
Skydd mot buller, Rent vatten, Bra avlopp, Behov av giftfri mark och God bebyggd miljö.
Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Trygga och goda
uppväxtvillkor, Sunda och säkra miljöer och produkter och Minskat bruk av tobak och
alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av
överdrivet spelande.
Hemmet, bostaden och miljön runt är viktig för människors trivsel, trygghet och
välbefinnande. Ur ett hälsofrämjande perspektiv är människors närmiljö en av de viktigaste
arenorna att arbeta inom när det gäller att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara bostadsmiljöer och områden?
• Skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande hos de boende genom samverkan
med andra aktörer
• Medverka till att skapa närhet till samhällsservice t ex genom samverkan med lokala/
regionala aktörer
• Skapa förutsättningar för goda och trygga uppväxtvillkor dels genom påverkan på
samhällsbyggande men också genom att erbjuda verksamheter som familjecentraler i
fler bostadsområden
• Medverka till ett bra utbud av kommunikationer och transporter
• Medverka till att skapa mötesplatser t ex genom samverkan med andra aktörer som
hyresgästföreningen och bostadsföretag
• Skapa förutsättningar och möjligheter till fysisk aktivitet
• Medverka till ett brett utbud samt närhet till natur- och kulturmiljöer
14
Arbetsmiljö
Berör främst Miljömålen: Ren luft, Giftfri miljö, Stabilt klimat, Grundvatten av god kvalitet,
Skydd mot buller, Rent vatten, Bra avlopp, Behov av giftfri mark och God bebyggd miljö.
Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social
trygghet, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Ökad fysisk aktivitet.
Arbetsmiljön och arbetsuppgifterna av största betydelse för människors hälsa och utgör en
viktig social funktion och känsla av tillhörighet och kompetens. Ett bra arbetsliv med
fungerande arbetsvillkor ökar den arbetsrelaterade hälsan, bidrar till en allmänt förbättrad
folkhälsa och minskar de sociala klyftorna i hälsa. Insatser för att förbättra arbetsmiljön är
därför av stor strategisk betydelse. 25
De senaste åren har många jobb ändrat karaktär från fasta anställningar till fler tillfälliga
anställningar och bredare uppgifter. Människor måste idag vara beredda att byta arbetsort,
arbetsuppgifter och arbetstider. En ökad konkurrens på arbetsmarknaden skruvar upp tempot
på arbetstakt. 26
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara arbetsmiljöer?
• Stödja implementeringen av Policy för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
landsting
• I största möjligaste mån erbjuda fasta tjänster och tillsvidareanställningar
• Erbjuda en fysisk och psykisk bra arbetsmiljö, dvs. värna om sina medarbetare
• Bedriva hälsofrämjande arbete bland personalen
• Erbjuda arbetsmiljöer som minskar stressymptom hos de anställda
• Öka förutsättningarna till delaktighet och inflytande på arbetsplatsen
• Arbeta aktivt med att minska antalet arbetsrelaterade skador
• Inte neka människor arbete på grund avsitt kön, etnicitet, ålder eller religion osv.
• Arbeta för en jämställd arbetsplats
Rehabilitering
Landstinget Sörmland ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande. En miljö som stärker hälsan och som också är socialt anpassad till de
olika behov som finns ökar möjligheterna för en hållbar rehabilitering. Inom Landstinget
Sörmland har en nyrehabiliteringspolicy utformats under 2007. Policyn åtföljs av riktlinjer
och rutiner.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbar rehabilitering och friskvård?
• Utreda vilka insatser som görs, har gjorts eller planeras inom hållbar rehabilitering och
friskvård samt se över hur landstinget inom sina verksamheter kan främja hälsa och
förebygga ohälsa
• Belysa goda insatser inom området, som t.ex. rehabiliteringsarbetsplatser för
långtidssjukskrivna på Öknaskolan - miljöns betydelse för hälsan
• Använda verksamma metoder för att förkorta sjukdomstid och förebygga ohälsa
25 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid. 89
26 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid. 73-79
15
KONKRETA FÖRSLAG
Efter förstudien och genomgången av ett urval styrande dokument inom Landstinget
Sörmland har nedanstående områden ansetts viktiga att arbeta vidare med. Syftet är att öka
medvetenheten och kunskapen om hållbarhetsperspektivet inom organisationen samt skapa ett
fundament för vidare arbete. Förslagen är lanstingsövergripande och grundar sig på det som
anses vara viktiga förutsättningar för arbete mot en hållbar utveckling. De är även
grundläggande när det gäller att stärka arbete inom de områden som presenterades i förra
avsnittet av rapporten. Det handlar om att implementera ett tankesätt där hänsyn tas till
sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter i beslut och åtgärder på alla nivåer i
verksamheten.
Förutsättningar för arbete mot en hållbar utveckling
Ledarskap och en gemensam vision
Under uppdragets gång har flera förutsättningar för en lyckad implementering av ett arbetssätt
som främjar hållbar utveckling påträffats. Hållbar utveckling, till sin karaktär, är mer ett sätt
att förhålla sig till verkligheten än något som tillfälligt ska läggas på en verksamhet. Det är
därför viktigt med en gemensam förståelse för begreppets betydelse och strävan mot samma
mål. Andra viktiga förutsättningar är delaktighet och samverkan.
För att arbeta med och ur ett hållbarhetsperspektiv krävs att Landstinget Sörmland för in ett
nytt tankesätt i hela verksamheten. Det bör finnas en landstingsgemensam grund och riktning
som är förankrad hos politiker och ledning och som fungerar som ett gemensamt ramverk för
alla verksamheter inom organisationen. Det krävs också ett medvetet ledarskap som kan
förena alla kring en gemensam grund för hållbar utveckling.
Tydlighet och samverkan
Hållbar utveckling innebär att samverkan måste ske mellan olika sektorer i samhället, samt på
och mellan nationell, regional och lokal nivå. Om samverkan mellan de olika verksamheterna
inom landstinget ökar blir det lättare att hitta gemensamma mål och tvärsektoriella lösningar
där ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter beaktas.
Det stora antalet styrande dokument som policies och riktlinjer i Landstinget Sörmland
främjar inte tydlighet och samverkan inom organisationen. En översyn och prioritering av
styrande dokument skulle leda till bättre överblick över vad som gäller och förhoppningsvis
främja ett ökat samarbete mellan verksamheterna. En sådan översyn har bl.a. gjorts i Västra
Götalandsregionen som nu har elva styrande dokument som ska prägla verksamheten.
Utbildning och information
En förutsättning för arbetet med hållbar utveckling är medvetenhet/kunskap inom
organisationen om begreppet hållbar utvecklings innebörd. Det handlar om att skapa en
gemensam grund och ett gemensamt tankesätt för det fortsatta arbetet mot en hållbar
utveckling.
16
Uppföljning
Det pågår arbeten med hållbarhetsperspektiv inom många områden i landstinget. För att
ytterliggare stärka dessa och få med fler verksamheter bör arbetet inom respektive verksamhet
ses över samt följas upp.
• Beaktas de olika dimensionerna i den egna verksamheten?
• Belyses och dokumenteras de olika perspektiven mot varandra?
• Används de tre dimensionerna som utgångspunkt vid beslut?
Förslag till åtgärder och fortsatta steg
Det är av största vikt att bevaka och delta i arbetet med att ta fram en vägledningsstandard för
hållbar utveckling. Resultatet av detta arbete kommer att innehålla riktlinjer och vägledning
för ett systematiskt arbete med hållbar utveckling inom offentlig verksamhet. I väntan på
resultatet finns stora möjligheter för landstinget att t.ex. genom ökad kunskap/information
samt samverkan internt och externt bereda väg för det fortsatta arbetet.
Steg 1
• Bevaka och delta i arbetet som påbörjats med att ta fram en svensk
vägledningsstandard anpassad för hållbar utveckling i kommuner, landsting och
regioner. Ansvarig för projektet är Swedish Standards Institute (SIS). Detta arbete
startade i februari 2008 och beräknas ta två till tre år att genomföra. Landstinget bör
utforma sin grund och inriktning för arbetet med hållbar utveckling i samklang med
denna vägledningsstandard
• Minimera antalet styrande dokument och se över vilka som verkligen behövs och ta
fram enhetliga definitioner och användningsområden
• Kommunicera begreppet hållbar utveckling internt och externt t.ex. genom utbildning,
information, remissvar, dragningar och goda exempel. Det är viktigt att belysa att
hållbar utveckling innebär förändringar som inte alltid ger mätbara effekter på kort
sikt utan handlar om långsiktigt arbete
• Främja samverkan med andra nationella, regionala och lokala aktörer runt området
och insatserna kring hållbar utveckling t.ex. Regionförbundet
• Främja samverkan inom den egna organisationen runt området och insatserna kring
hållbar utveckling
Steg 2
• Utifrån den nya vägledningsstandarden för hållbar utveckling utarbeta en
landstingsgemensam grund som beskriver riktning för det fortsatta arbetet inom
Landstinget Sörmland
Steg 3
• Möjliggöra för varje verksamhet att utveckla arbetet och därigenom bidra till
måluppfyllelse
• Beakta hållbar utveckling inom alla verksamheter och följa upp arbetet årligen i
verksamhetsuppföljningar och verksamhetsberättelser
• Utarbeta en till verksamheterna anpassningsbar grundmodell för uppföljning
17
DISKUSSION
Arbetet för en hållbar utveckling är globalt. Ansvaret ligger dock främst på de enskilda
länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som
kan och bör göras. 27 Landstingets roll i arbetet för en hållbar utveckling tydliggörs i
internationella och nationella mål, överenskommelser och skrivelser samt lagstiftning.
Hållbar utveckling, till sin karaktär, är mer ett sätt att förhålla sig till verkligheten än något
tillfälligt som ska läggas på en verksamhet. Det är därför viktigt med en gemensam förståelse
för begreppets betydelse.
Omvärldsbevakningen samt förstudien som gjorts runt detta uppdrag visar att det krävs vissa
förutsättningar för en lyckad implementering av ett hållbarhetsperspektiv. På flera ställen i
litteraturen och studier poängteras vikten av en gemensam vision samt tydliga definitioner och
mål. Vidare betonas betydelsen av samverkan och delaktighet i arbetet för en hållbar
utveckling.
För att arbeta med och ur ett hållbarhetsperspektiv krävs att Landstinget Sörmland för in ett
nytt tankesätt i hela verksamheten. Det bör finnas en landstingsgemensam grund som är
förankrad hos politiker och ledning och som fungerar som ett gemensamt ramverk för alla
verksamheter inom organisationen.
I del I i uppdraget, Förstudien, framkommer det att det finns många områden inom ramen för
landstingets uppdrag där kopplingarna mellan miljö och folkhälsa är starka.
Resultatet av del II i uppdraget, Översyn av Landstinget Sörmlands styrande dokument, visar
att det finns klara hållbarhetstankar och en tydlig vilja att arbeta mer hållbart i flera av de
dokument som granskats.
I Regnbågsalliansens politiska plattform 2006-2010 framgår det tydligt att en hållbar
utveckling och hållbart arbetssätt eftersträvas inom landstingets verksamheter.
Upphandlingspolicyn med tillhörande riktlinjer är ett annat bra exempel på styrande
dokument där hänsyn tas till alla dimensioner i hållbar utveckling.
Målet att systematisk gå igenom och analysera Landstinget Sörmlands styrande dokument har
inte gått att genomföra enligt de inledande planerna, då textmaterialet är alltför omfattande för
en total översyn. Det är möjligt att detta har påverka resultatet av uppdragets mål, framförallt
vad gäller att definiera och tydliggöra landstingets roll i hållbarhetsarbetet.
I landstingets Budget med genomförandeplan 2008 beskrivs att incitament skall skapas för att
öka medvetenheten inom landstinget samt att organisationen skall arbeta aktivt i samverkan
med andra regionala aktörer för att utveckla arbetet för en hållbar utveckling i Sörmland.
Denna Slutrapport innehåller exempel samt konkreta förslag för Landstinget Sörmland att
arbeta vidare med. Förhoppningsvis kan några av dessa exempel och förslag utgöra en grund
för landstingets fortsatta arbete mot en hållbar utveckling.
27 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar www.euroinfo.se
18
REFERENSER
Regeringens skrivelser
Regeringens skrivelse. Strategiska utmaningar, En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar
utveckling (2005/06:126). Regeringskansliet.
Regeringens skrivelse. Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (2005/06:205).
Regeringskansliet.
Regeringens skrivelse. Miljöanpassad offentlig upphandling (2006/07:54). Regeringskansliet.
Mål, överenskommelser och skrivelser
Cullberg, J. Ett humanvetenskapligt perspektiv på kultur och hälsa ur Kulturen – en viktig
bestämningsfaktor för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut. 2003:28
Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering.
Svenska folkhälsoinstitutet. 2005:3.
Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP), Avrapportering av ett
regeringsuppdrag, (N2004/2763/RUT;N2002/2055/RUT)
Artiklar
Areskog, Mattias, Skolor och sjukhus satsar inte tillräckligt på ekomat, Dagens Nyheter, 2007-08-18
Berlin, Eva, När det är varmt 10:e veckan i följd, Intervju med meteorolog Per Holmgren, Du &
Jobbet, nr 2, 2007
Haglund, Bo. J. A. Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet.
Internet
Energipolitik
http://www.regeringen.se/sb/d/8478;jsessionid=a6tX20banEU7
Euro Info Center. Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar
www.euroinfo.se
EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet, 2007,
http://regeringen.se
Myndigheten för skolutveckling
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling/
Statens kulturråd, De kulturpolitiska målen
www.kulturradet.se
19
20