HÅLLBAR UTVECKLING
- sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv
FÖRSTUDIE
Folkhälsocentrum
Landstinget Sörmland
Hösten 2006/Våren 2007
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING .............................................................................................................................. 4
SYFTE.................................................................................................................................... 5
Övergripande målsättning .................................................................................................. 5
Uppdragets mål .................................................................................................................. 5
Avgränsningar .................................................................................................................... 5
Metod ................................................................................................................................. 5
Definitioner och begrepp.................................................................................................... 6
BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING ......................................................................................... 8
Den sociala dimensionen.................................................................................................... 9
Den miljömässiga dimensionen ....................................................................................... 10
Den ekonomiska dimensionen ......................................................................................... 11
MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER ..................................................... 12
Internationella................................................................................................................... 12
FN:s miljökonferens i Stockholm, 1972 ...................................................................... 12
FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992.................................................................. 12
Amsterdamfördraget 1999............................................................................................ 12
Lissabonstrategin 2000................................................................................................. 12
EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/2005 ................................................. 13
FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 ....................................... 13
EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 .................................................................... 14
Nationella ......................................................................................................................... 14
Nationella miljökvalitetsmål ........................................................................................ 14
Nationella folkhälsomål ............................................................................................... 15
Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 ...................................................... 15
Strategiska utmaningar 2005/06:126............................................................................ 16
Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken....................................................................................... 17
Regionala och lokala ........................................................................................................ 18
Regionala miljömål 2002 ............................................................................................. 18
Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv 2003-2008....................................... 18
2
Länsstrategin för folkhälsoarbetet 2002....................................................................... 18
Regionala utvecklingsprogram (RUP) ......................................................................... 18
Regionala tillväxtprogram (RTP)................................................................................. 19
LAGSTIFTNING....................................................................................................................... 20
Regeringsformen .............................................................................................................. 20
Miljöbalken ...................................................................................................................... 20
EU:s viktigaste miljöprinciper och lagar.......................................................................... 21
KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA .................................................................................... 22
Transporter/ kommunikationer......................................................................................... 23
Energi ............................................................................................................................... 24
Livsmedel ......................................................................................................................... 25
Kultur ............................................................................................................................... 26
Upphandling ..................................................................................................................... 27
Bostadsmiljöer.................................................................................................................. 28
Arbetsmiljö....................................................................................................................... 29
Rehabilitering ............................................................................................................... 30
REFERENSER..................................................................................................................... 31
Förstudien runt Hållbar utveckling har genomförts av:
Anna Klippmark, Sektionen för miljöstöd, Folkhälsocentrum
Therése Jansson, Sektionen för folkhälsa, Folkhälsocentrum
3
INLEDNING
Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt för internationellt och nationellt
miljö- och folkhälsoarbete. Det råder ingen direkt konsensus runt definitionen av begreppet
Hållbar utveckling men det syftar till att förbättra och utveckla arbetet inom alla sakområden
så att det tar hänsyn till och balanserar de miljömässiga, sociala och ekonomiska
konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 1 Dessa tre dimensioner är inbördes beroende av
varandra och påvisar att det finns kopplingar mellan områdena för folkhälsa, miljö och kultur.
Dessa har i sin tur betydelse för den ekonomiska utvecklingen och omvänt.2
I propositionen, Om vissa folkhälsofrågor (1990/91:175), introducerar den svenska regeringen
uttrycket en hållbar utveckling. ”På samma sätt som sker inom miljöpolitiken bör man inom
hälsopolitiken, när olika utvecklingsalternativ ska bedömas, kunna tala om en hållbar
utveckling ur ett hälsoperspektiv”.3
Hoten mot en hållbar utveckling är på många sätt globala och samarbete mellan Förenta
nationerna (FN) och mer regionala institutioner bland annat Europeiska unionen (EU) är
viktigt. Ansvaret för en hållbar utveckling ligger dock främst på de enskilda länderna och på
den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som kan och bör
göras.4
Denna förstudie är en del av arbetet runt uppdraget Hållbar utveckling i Landstinget
Sörmland. Uppdraget är formulerat utifrån Budget med uppdrag 2006 samt 2007 (Direktiv
LS-LED05-124 samt LS LED06-405). Uppdraget genomförs av sektionen för miljö samt
sektionen för folkhälsa vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.
Förstudien koncentreras runt de delar av uppdraget som handlar om att kartlägga och utreda
kopplingar mellan folkhälsa och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet fokuserar på
hållbar utveckling och dess tre dimensioner; den miljömässiga, den sociala och den
ekonomiska. För att bevara hållbarhetsperspektivet och för att relationerna mellan de olika
dimensionerna ska kunna förstås, måste alla tre åskådliggöras. Lite större vikt läggs dock på
att belysa de sociala och miljömässiga dimensionerna då det är inom dessa kopplingar mellan
folkhälsa och miljö är starkast. Utifrån en översikt av kopplingarna inom de två områdena
förtydligas hur det strategiska arbetet inom landstingets folkhälso- och miljöarbete kan
bedrivas för att stärka hållbarhetsperspektivet.
Arbetet baseras på litteraturstudier av internationella, nationella, regionala samt lokala
lagtexter, strategier och mål samt aktuell litteratur inom området hållbar utveckling. Utifrån
denna studie har vi valt att presentera ett antal områden där kopplingarna mellan miljö och
folkhälsa är starka samt där vi kan se att det finns mandat för landstinget att arbeta vidare,
utifrån organisationens uppdrag.
1 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid. 57
2 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT)
3 SOU 1998:43
4 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. www.euroinfo.se
4
SYFTE
Syftet med uppdraget är att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kartlägga och utreda kopplingar
mellan miljö och folkhälsa inom ramen för landstingets uppdrag.
Övergripande målsättning
Övergripande målsättning är att uppdragets resultat ska medverka till en hållbar utveckling
utifrån beskrivning nedan:
• Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt
• Den sociala dimensionen – innefattar aspekter rörande människors behov och
utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning
• Den miljömässiga dimensionen – yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar
luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa
Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra och ska bidra till att jordens resurser
ska räcka till även för kommande generationer.
Uppdragets mål
•
•
•
•
•
•
Utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö
Förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala
aktörer
Medverka till en ökad medvetenhet om hållbarhetsperspektivet inom organisationen
Ge konkreta förslag på hur befintliga uppdrag kan stärkas ur ett hållbarhetsperspektiv
Stärka hållbarhetsperspektivet inom landstingets folkhälso- och miljöuppdrag
Utifrån resultatet kommentera eventuella behov av fortsatt utvecklingsarbete kring
hållbar utveckling
Avgränsningar
Arbetet fokuserar på kopplingar mellan miljö och folkhälsa sett ur de tre dimensionerna;
social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
Metod
•
•
•
Via litteraturstudier synliggöra kopplingarna mellan strategiska miljö- och
folkhälsofrågor ur ett hållbarhetsperspektiv
Utifrån en systematisk genomgång av Landstinget Sörmlands styrande dokument5
definiera dess roll i arbetet för en hållbar utveckling
Genom samverkan och dialog med relevanta aktörer på lokal, regional och nationell
nivå
5 Med styrande dokument menas dokument som är styrande för alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumenten är fastställda politiskt eller på koncernnivå
5
Definitioner och begrepp
Agenda 21 är en handlingsplan för jordens bevarande som antogs vid FN:s konferens i Rio de
Janeiro 1992. Handlingsplanen skrevs under av 181 länder.
Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till
såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan
bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära
intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa.6
Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan
både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt,
kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser
mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om
samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa.7
Fossila bränslen – Kol, olja och naturgas. Bränslen som innehåller kol som har bildats ur
djur och växter som levde för länge sedan. Bensin och diesel räknas hit.
Förebygga förorening - Tillämpning av processer, rutiner och användning av material eller
produkter för att undvika, minska eller begränsa förorening, t ex återvinning, rening,
processtekniska åtgärder, styrsystem, effektiv resurshållning och utbyte av material.
Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.8
Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd.
Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. WHO:s hälsodefinition från 1946: ”Hälsa är
ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast
frånvaron av sjukdom och handikapp. 9
Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser
skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på
friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger
människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.
Inflytande – beskriver individens eller gruppens möjlighet att utöva kontroll över sin
situation. Två delar av denna möjlighet till inflytande/kontroll kan lyftas fram nämligen
inflytande i beslut och inflytande över handling.10
Kluster – begreppet av kluster utgår från att det finns koncentrationer av företag i ett område
som har ömsesidiga och ofta starka fördelar av geografisk närhet. Inom ett kluster finns ofta
ett fungerande samarbete mellan det privata, finansiärer och entreprenör samt arbetskraft och
utbildning/utveckling.
6 Janlert, U. 2000
7 Janlert, U. 2000
8 Regeringen. www.regeringen.se/sb/d/6936;jsessionid=aNilV GBLLqv7
9 Janlert, U. 2000
10 Theorell, T. 2003
6
Kopplingar - Med kopplingar avser författarna till detta arbete faktorer eller förhållanden
runt miljö som kan påverka och ha effekter på folkhälsan och omvänt.
Kyotoprotokollet - I Japan 1997 skevs Kyotoprotokollet under av ca 40 stycken
industriländer som förband sig att minska sina utsläpp av koldioxid och fem andra
växthusgaser med drygt fem procent från 1990 års utsläppsnivå, under perioden 2000-2012.
Idag har ca 123 länder ratificerat avtalet.
Miljö- Yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser,
flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa.
Miljöbelastning – Resultat av en aktivitet som påverkar den yttre miljön negativt.
Miljöpåverkan – Förändring i miljön positiv eller negativ, till exempel utsläpp till luft, mark
och vatten som uppstår genom olika aktiviteter i en verksamhet.
RUP – Regionala utvecklingsprogram är långsiktiga regionala program. Ett slags
paraplydokument vägledande för andra program och avtal till exempel regionala
tillväxtprogram. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är huvudansvariga
för detta program.
RTP - Regionala tillväxtprogram är program för att samordna och främja åtgärder för en
hållbar näringslivsutveckling. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/ självstyrelseorgan är
huvudansvariga för detta program.
Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och
orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer
med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa
sjukdomar.11
11 Janlert, U. 2000
7
BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING
Begreppet hållbar utveckling formulerades i den så kallade Brundtland-rapporten, ”Vår
gemensamma framtid” 1987. Rapporten ingick i ett förarbete till FN:s konferens om miljö och
utveckling, United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), i Rio de
Janeiro 1992. EU och Sveriges arbete med omställning till ett hållbart samhälle grundas på
Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, vilken är "en samhällsutveckling
som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov".12
Landstinget Sörmland har inte formulerat någon egen definition av vad organisationen anser
vara en hållbar utveckling och därför har vi i detta förarbete valt att utgå från Brundtland
definitionen.
Sociala dimensionen
Ekonomiska dimensionen
Miljömässiga dimensionen
Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner:
• Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt
• Den sociala dimensionen – innefattar aspekter rörande människors behov och
utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning
• Den miljömässiga dimensionen – yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar
luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa
Kultur anses i detta arbete som en viktig del i den sociala dimensionen. I vissa skrivelser talas
det om kulturen som en fjärde dimension.
Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra. För att jordens resurser ska räcka
till även för kommande generationer krävs en balans och integrering mellan ekonomiska,
sociala och miljömässiga dimensioner.13 Det handlar om att balansera alla de tre
dimensionerna för att nå en hållbar utveckling, tappas en är hållbarhetstanken förlorad. Den
miljömässiga hållbarheten kan ses som överordnad då vi bara har en jord att leva på vilket gör
den till en förutsättning för den sociala och ekonomiska hållbarheten.14
12 Regeringen. www.regeringen.se/sb/d/6936;jsessionid=aNilV GBLLqv7
13 Regeringens skrivelse 2005/06:126 och Miljödepartementet skrivelse 2003/04:129
14 Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid. 161
8
Den sociala dimensionen
En utveckling som är socialt hållbar sätter människors behov och utveckling i centrum.
Demokrati, trygghet, delaktighet, inflytande och hälsa är viktiga begrepp i strävan efter ett
samhälle där alla människor har samma möjligheter. Sociala aspekter bör vägas in i alla beslut
som rör människors hälsa vilket gör folkhälsa till en del i den sociala dimensionen. Social
hållbarhet innebär också att ta hänsyn till hur miljön påverkar människor och hur människor
påverkar miljön.
En social hållbar utveckling är en del av ett samhälle som:
• tillgodoser människors grundläggande behov som mat, skydd, utbildning, arbete
inkomst och säkra levnads- och arbetsvillkor
• garanterar en rättvis fördelning av resurser
• förhöjer den fysiska, sociala och mentala hälsan hos befolkningen.
• bevarar biologiska och kulturella arv vilket stärker människors känsla av delaktighet
och sammanhang i sin historia och miljö
• förespråkar jämställdhet och harmoni mellan människor
• grundar sig på demokratiska värden
• är levnadsanpassat d.v.s. kopplar samman samhällets allmänna platser med invånarnas
sociala, emotionella och fysiska välmående
System och processer som används för att nå detta samhälle kan sägas vara den mjuka
infrastrukturen i samhället. Den ”mjuka” strukturen innefattar allmän service (skola,
hälsovård, social service, rekreation och kultur) samt informell service i samhället så som
frivilligorganisationer, nätverk och kontakter. Dessa element måste integreras i
samhällsplaneringen på samma sätt som den ”hårda” strukturen för att få samhällen som är
välmående och fungerar bra. Vid planering av byggande måste hänsyn tas till grundläggande
mjuka frågor som möjligheter för matproduktion och dess tillgång, lika möjligheter till arbete
och skola. Det inkluderar även sociala mötesplatser och delaktighet.
En socialt hållbar miljö är en framgångsfaktor för regioner, kommuner och landsting. En
kommun som växer för snabbt kan få ökade sociala problem som leder till ökat tryck på
samhället. Samhället består av människor och platserna där de bor och måste därför vara både
miljömässigt och socialt hållbart.
En god folkhälsa är också ett väsentligt mål för en hållbar utveckling.15 Ett samhälle som är
hållbart har skapat förutsättningar att ge alla människor en hälsosam miljö, meningsfull
tillvaro med möjligheter till aktivt deltagande i samhället och en inkomst som är tillräcklig för
att möta dagens behov. Det motsatta förhållandet råder också, då existensen av dessa villkor i
sig är viktiga förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle.16
15 Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid. 25
16 Ibid. Sid. 40
9
Den miljömässiga dimensionen
Med den miljömässiga dimensionen avses yttre förhållande som påverkar allt liv: luft, vatten
mark, naturresurser, flora, fauna, människan och samspelet mellan dessa. En hållbar
utveckling inom miljöområdet handlar om att långsiktigt bevara en bra miljö att leva i samt att
minska påverkan på naturen och människors hälsa.
Miljöfrågorna har fått allt större fokus i samhällsdebatten. Sveriges riksdag, regering, EU,
andra nationella och internationella organ är överens om att miljö är ett prioriterat område,
som alla måste arbeta med för att nå en hållbar samhällsutveckling. Detta synsätt återspeglas i
lagstiftningen inom olika områden.
En miljömässigt hållbar utveckling är en del av ett samhälle som präglas av:
• långsiktighet - de miljömässiga konsekvenserna måste ses i ett längre tidsperspektiv
och sättas i samband med de ekonomiska och sociala dimensionerna
• varsamhet med de naturresurser som finns - nyttja men inte utnyttja
• stödjande insatser inom miljöområdet och förmågan att se sambanden med de andra
dimensionerna. Det som är bra för människan och miljön är också långsiktigt bra för
ekonomin
• samverkan lokalt, regionalt, inom EU och internationellt är viktigt och att alla
människor ges förutsättningar att känna sig delaktiga i den utveckling som sker 17
Den svenska miljöpolitiken byggs upp kring de 16 nationella miljökvalitetsmålen.
Omställningen av energi och transportsystem, en giftfri miljö, effektiva kretslopp och
hushållning med naturens resurser är några områden som miljöarbetet fokuseras kring idag.
De nationella miljökvalitetsmålen gör den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling
tydlig och är bland annat tillsammans med de nationella folkhälsomålen vägledande för hur en
hållbar utveckling ska nås.
17 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid. 7 och 15.
10
Den ekonomiska dimensionen
En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystemen vi är
beroende av riskeras och skadas, samtidigt som de mänskliga resurserna skyddas. En ren
miljö och en god hälsa är mål som i sig bidrar till ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt
menas att de ekonomiska resurserna i samhället ökar.
Inom ekonomi knyts numera ofta hållbarhet till utveckling av ekonomins alla kapitalområden.
Indirekt säger den typen av definition endast något om resursers effektivitet och inget om
fördelning av resurserna, ökat inslag av energi som är förnybar, minskade mängder avfall eller
livscykelperspektivet. Utvecklingen anses inte hållbar om landets förmögenhet minskar vilket
kan leda till att framtida generationers välfärd minskar.18
En av vår tids politiska utmaningar är att hitta balans mellan konkurrerande ekosystem, dess
tjänster och förhållanden utan att äventyra materiell välfärd och dess tillväxt. En allt mer
globaliserad värld med ökat tryck på naturen och resurserna skapar hälso- och miljöhot som är
världsomfattande och som kräver åtgärder av global omfattning vilket i sig är en utmaning.
En ekonomisk hållbar utveckling är en del av ett samhälle som:
• sätter också de mänskliga behoven i centrum, inte enbart marknadens eller ekonomins
• hushållar och fördelar resurser rättvist så att ”sammanhållningen” i samhället är
hållbar i flera generationer
• bevarar och stärker konkurrenskraft genom att integrera sociala och miljömässiga
frågor i verksamheter
• skapar förutsättningar för sunda och stabila ekonomiska förhållanden
18 Samhällsekonomiska aspekter på hållbar utveckling. Sid. 22
11
MÅL, ÖVERENSKOMMELSER OCH SKRIVELSER
Internationella
FN:s miljökonferens i Stockholm, 1972
Konferensen i Stockholm var den första miljökonferensen som hölls i FN:s regi. Delegater
från 113 länder samlades för att diskutera sex huvudfrågor: bebyggelse och boendemiljö,
utnyttjande av naturresurser, identifiering och kontroll av föroreningar, sociala, kulturella,
utbildnings- och informationsaspekter av miljöproblem, utveckling och miljövård och
konsekvenser av eventuella åtgärder mot miljöförstöring.
Konferensen ledde inte till någon direkt handlingsplan men fungerade som ett startskott för
FN:s arbete för miljöskydd. Generalförsamling upprättade efter rekommendationer av
konferensen FN:s miljöprogram, United Nations Environment Programme (UNEP).19
FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992
Rio-deklarationens principer för hållbar utveckling godkändes av 178 länder och innehåller 27
grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete t ex. försiktighetsprincipen,
principen som innebär att förorenaren ska betala (PPP principen) och produktvalsprincipen.
Agenda 21 är ett globalt åtgärdsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s
miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Målet med Agenda 21 är att bekämpa fattigdom och
undanröja miljöhot. Enligt programmet skapas en varaktig förändring genom att miljöarbetet
decentraliseras och lokala aktiviteter främjas.20
Amsterdamfördraget 1999
Med Amsterdamfördraget har målet om hållbar utveckling skrivits in i EU:s grundlagar. Fyra
områden prioriteras i handlingsprogrammet för miljö, ”Miljö 2010: Vår framtid, vårt val”:
Klimatförändringar, Naturen och den biologiska mångfalden, Miljö och hälsa samt Hållbar
användning av naturresurser och Hållbar avfallshantering.21
Lissabonstrategin 2000
Lissabonstrategin är en strategisk metod att arbeta med frågor ur ett lokalt, regionalt och
nationellt perspektiv.
Vid toppmötet i Lissabon våren 2000 satte EU:s medlemsländer upp målet att till 2010 göra
unionen till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Detta innebär en ekonomi
med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad
av social sammanhållning.
Året efter Lissabontoppmötet lades det till ytterligare ett huvudmål, hållbar utveckling. Ökad
tillväxt kan inte nås genom att tömma miljön på dess resurser. Bra miljö och social trygghet är
bra för tillväxten. Enligt Lissabonstrategin ska alla medlemsländer utforma en nationell
strategi för hållbarhet som innefattar alla tre dimensionerna.
EU har utarbetat målsättningar med ett stort antal strukturindikatorer (mått) inom sex olika
områden:
19 Svenska FN förbundet. FN konferenser. http://www.sfn.se
20 Regeringen. Agenda 21-Rio de Janeiro, Johannesburg och framåt.
www.regeringen.se/sb/d/6936;jsessionid=aNilV GBLLqv7
21 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. www.euroinfo.se
12
•
•
•
•
•
•
Ekonomierna i sin helhet
Sysselsättning
Innovation och forskning
Ekonomiska reformer
Social sammanhållning
Miljö22
Regionförbundet Sörmland arbetar med att implementera Lissabonstrategin i Sörmland.
Kommunernas politiska ledning och kommuncheferna i länet har enats om att pröva elva av
de indikatorer som finns uppsatta i strategin. Indikatorerna som ska mätas är:
• Befolkningstillväxt
• Sysselsättningsgrad %
• Sysselsättningsgrad utomnordiskt ursprung %
• Lönesumma/invånare
• Samlat resultat/omsättningstillväxt
• Antal nystartade företag
• Utbildningsnivå, humankapital
• Koldioxid/basår/invånare (exkl. SSAB)
• Andel miljöklassade bilar
• Andelen restavfall
• Hälsotal23
EU:s första strategi för hållbar utveckling 2001/2005
EU:s strategi för hållbar utveckling fastställdes vid EU-topp mötet i Göteborg 2001. Den
innehåller en långsiktig vision och värdegrund samt konkreta mål och handlingsplaner för en
hållbar samhällsutveckling.
Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002 kompletterar EU strategin.24
2005 antog Europeiska rådet ett uttalande om huvudprinciperna för en hållbar utveckling. I
detta definieras mål för miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning, ekonomiskt välstånd
och internationellt ansvar.3
FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002
Vid Johannesburg konferensen förband sig länderna att fortsätta arbeta tillsammans för
hållbar utveckling. Länderna förklarade att de tänker följa Rio-deklarationen och genomföra
åtgärdsprogrammet Agenda 21. Under konferensen lades fokus på följande områden:
Fattigdomsbekämpning, Bevarande av naturresurser, Handel, Hälsa och konsumtion.25
Ett aktivt miljöarbete bedrivs genom FN:s miljöprogram (UNEP) och genom en rad
internationella konventioner, som till exempel Koyotoprotokollet, som rör klimatförändringar
och konventioner om luftföroreningar och miljögifter.26
22 EU:s tillväxtstrategi- Lissabonstrategin i halvtid sid. 4,18, och 5 samt Sörmlands och EU:s Lissabonstrategi 2005 sid. 1
23 Nyhetsbrev Regionförbundet Sörmland, nr 2, april 2007
24 Miljö/Hållbar utveckling/EU-satsningar. www.euroinfo.se
25 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar. www.euroinfo.se
26 Strategiska utmaningar 2005/06:126. Sid. 10-12
13
EU:s strategi för hållbar utveckling 2006
En ny strategi för hållbar utveckling antogs av EU:s medlemsländer vid Europeiska rådets
möte i juni 2006. Den är en vidareutveckling av strategin som beslutades i Göteborg i juni
2001 och vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002.
Den nya strategin innehåller ett antal mål och insatser inom sju områden:
• Klimatförändringar och ren energi
• Hållbara transporter
• Hållbar produktion och konsumtion
• Bevarande och förvaltning av naturresurser
• Folkhälsa
• Social integration, demografi och invandring
• Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling
Strategin för hållbar utveckling och EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, den så
kallade Lissabonstrategin ska komplettera varandra. Enligt båda strategierna kan de
ekonomiska och sociala målen samt miljömålen förstärka varandra och bör därför utvecklas
tillsammans.27
Nationella
Nationella miljökvalitetsmål
De 16 nationella miljökvalitetsmålen antogs i april 1999.
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Flera av miljökvalitetsmålen har koppling till folkhälsomålen. Vissa mer direkta än andra.
27 EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet. http://regeringen.se/sb/d/1591/a/66992
14
Nationella folkhälsomål
Den nya svenska folkhälsopolitiken antogs 2003 och det övergripande målet är ”att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.28
Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på faktorer i samhället som
påverkar befolkningens hälsa, t.ex. livsvillkor, miljöer, levnadsvanor och produkter.
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomisk och social trygghet
3. Trygga och goda uppväxtvillkor
4. Ökad hälsa i arbetslivet
5. Sunda och säkra miljöer och produkter
6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Gott skydd mot smittspridning
8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa
9. Ökad fysisk aktivitet
10. Goda matvanor och säkra livsmedel
11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade
skadeverkningar av överdrivet spelande.
Enligt de nationella folkhälsomålen är en viktig uppgift inom folkhälsoarbetet att skapa en
god fysisk miljö. Genom folkhälsomål nummer fem, Sunda och säkra miljöer och produkter,
blir kopplingen mellan miljö och folkhälsa tydlig men kopplingen finns också i flera av de
andra målen.
Den svenska strategin för hållbar utveckling 2002
Den svenska strategin för hållbar utveckling som från 2002 kompletterar EU strategin.
Hållbar utveckling är en del av regeringens politik och ett övergripande mål som ska
integreras i alla politikområden. ”En svensk strategi för hållbar utveckling” redovisar
regeringens strategi för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och nämner
åtta kärnområden där integrationen kan fördjupas och utvecklas.29
Den svenska strategin har tre utgångspunkter;
• För att uppnå en hållbar utveckling krävs globalt och regionalt samarbete.
• Hållbar utveckling måste integreras i alla politikområden.
• Det krävs ytterliggare insatser för att långsiktigt värna de kritiska resurser som utgör
fundamentet för en hållbar utveckling.
2005 inrättades även ett råd för hållbar utveckling av regeringen, Hållbarhetsrådet.
Hållbarhetsrådet avvecklades under våren 2007.
28 Ågren, G. 2003:57.
29 Svensk strategi för hållbar utveckling. www.regeringen.se/sb/d/3142/a/18634
15
Strategiska utmaningar 2005/06:126
Skriften Strategiska utmaningar 2005/06:126 omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling.
Fyra områden anses särskilt viktiga: Bygga samhället hållbart, Stimulera en god hälsa på lika
villkor, Möta den demografiska utmaningen och att Främja en hållbar tillväxt. Sverige betonar
även jämställdhetsaspekten av hållbar utveckling.30
Bygga samhället hållbart
Ett hållbart samhällsbyggande avser kommunal planering, regional utveckling, övergripande
stadsplanering, kommunikationer och infrastruktur samt boende och god miljö. Det innefattar
också människors möjligheter att delta i beslut som rör de här frågorna och är ett viktigt
instrument för att uppnå mål om hållbar konsumtion och produktion.
• De 16 nationella miljökvalitetsmålen ska trygga en god miljö idag och för kommande
generationer
• Det är viktigt att ge människor inflytande i alla led och att mänskliga resurser tas
tillvara
• En livsmiljö med goda ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar för
människor i olika delar av landet. Exempel på detta är tillgång till naturområden, ren
luft, bra inomhusmiljöer
Stimulera en god hälsa på lika villkor
Att stimulera en god hälsa på lika villkor är viktigt för en hållbar tillväxt, god välfärd och ett
miljömässigt hållbart Sverige. Det handlar om att skapa förutsättningar för bra levnadsvillkor
som tillgång till arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd,
känsla av delaktighet och inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda
levnadsvanor.
Samhälliga strukturer kan vara i form av lagstiftning, ekonomiska resurser, normer och
traditioner inom olika samhällssektorer t.ex. arbetsmiljö, utbildning, boende, arbetsfördelning
mellan kvinnor och män, trafik, jordbruk, fritid och kultur mm.31
Möta den demografiska utmaningen
Befolkningens struktur förändras och andelen äldre ökar vilket gör att försörjningsbördan på
de yrkesarbetande ökar och välfärdssystemen sätts under press. Det i sin tur leder till
ekonomiska och sociala konsekvenser. Den demografiska utvecklingen blir en utmaning som
kräver insatser på flera områden. Social sammanhållning och delaktighet är grunden för en
hållbar utveckling. Det finns en stark koppling mellan ett tillgängligt samhälle och ett hållbart
samhälle.32
Främja en hållbar tillväxt
”En politik för hållbar tillväxt främjar ekonomisk tillväxt utan att de ekosystem som vi är
beroende av äventyras samtidigt som de mänskliga resurserna värnas”. Resurser som skapas
bör fördelas rättvist.
30 Strategiska utmaningar 2005/06:126.
31 Ibid.
32 Ibid. 2005/06:126. Sid. 35- 37
16
Utveckling av hållbara produktions- och konsumtionsmönster, ren miljö och välfärd är mål i
sig och bidrar till en ökad tillväxt. En ökad tillväxt gör det möjligt att genom utveckling av
teknik lösa miljöproblem, men ökad tillväxt ger också upphov till nya miljöproblem som
måste mötas. För detta krävs:
•
•
•
En infrastruktur och samhällsplanering som underlättar för människor att agera
hållbart. Till exempel närhet till inköpsställen, återvinningsstationer, hållbart
utformade bostäder och energisystem samt transporter
Hållbar avfallshantering och kemikalieanvändning
Hållbar energipolitik
För att kunna ge en indikation av läget vad gäller hållbar utveckling har regeringen med hjälp
av SCB tagit fram tolv huvudindikatorer.
Hälsa
1. Medellivslängd
2. Våld
Hållbar konsumtion och produktion
3. Energieffektivitet
4. Investeringar
Ekonomisk utveckling
5. Sysselsättningsgrad
6. Offentlig skuld
7. Tillväxt
Social sammanhållning
8. Ekonomisk utsatthet
9. Demografisk försörjningsbörda
Miljö och klimat
10. Växthusgaser
11. Farliga ämnen
Global utveckling
12. Bistånd
Regeringens proposition 2006/07:100 Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken
Klimatförändringar har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.
I regeringens proposition 2006/07:100 slås fast att globala miljöfrågor, särskilt
klimatpåverkan, är viktigt att arbeta med. Inom detta område krävs betydande insatser för att
minska utsläppen i luft och vatten. Vidare behövs också åtgärder för att bromsa och mildra
effekter av klimatförändringar.
Regeringen har tagit tre initiativ vad gäller klimatpolitiska åtgärder:
• Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor har skapats. Rådet har till uppgift att arbeta med
vetenskapliga bedömningar inom klimatområdet. Rådet ska bland annat titta på vilka
mål som bör sättas upp för klimatpolitiken i Sverige.
• Rådets rekommendationer kommer att utgöra ett underlag till den parlamentariska
beredningen för klimatfrågor som utgör beredning för den klimatpolitiska proposition
som regeringen tänker presentera 2008.
• En kommission för hållbar utveckling har inrättats. Klimatfrågan kommer att
prioriteras det första året. Kommissionen ska ”främja arbete över sektorsgränser,
anlägga ett internationellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala som
ekonomiska aspekter”. 33
33 Proposition 2006/07:100, Finansplan, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
17
Regionala och lokala
Regionala miljömål 2002
Regionala miljömål anger riktningen för det miljöarbete som bedrivs och kommer att bedrivas
i respektive län. Dessa revideras kontinuerligt. I Sörmland antog Länsstyrelsen 2002 tolv
regionala miljömål: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kuster och skärgård,
Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Begränsad
klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö,
Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö och Levande skogar.34
Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv 2003-2008
Landstinget Sörmland vill med det miljöpolitiska programmet visa den politiska
viljeinriktningen när det gäller miljöarbetet kopplat till folkhälsoaspekten. Att miljön påverkar
individers hälsa och även folkhälsan är tydligt.
De övergripande målen med det miljöpolitiska programmet är att främja människors hälsa och
miljön, att minska landstingets påverkan på klimatet, arbeta för en giftfri miljö, värna om den
biologiska mångfalden och tillvarata kulturhistoriska värden.
I Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv finns miljömål uppsatta inom följande
områden:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Energi
Transporter
Avfall
Kemikalier
Läkemedel
Byggnader
Jord- och skogsbruk
Utbildning
Upphandling35
Arbete med att ta fram ett nytt miljöpolitiskt program avseende 2009-2013 har startat under
hösten 2007.
Länsstrategin för folkhälsoarbetet 2002
En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland fastställdes av kommunerna i Sörmland och
Landstinget Sörmland 2002. I strategin betonas att folkhälso- och miljöfrågor har en naturlig
koppling till varandra och att det är viktigt att fortsätta att utveckla miljöarbetet för att
förbättra folkhälsan.36
Regionala utvecklingsprogram (RUP)
RUP är långsiktiga regionala program. Länsstyrelsen eller samverkansorgan/
självstyrelseorgan är huvudansvariga för detta program som är ett slags paraplydokument,
vägledande för andra program och avtal t.ex. regionala tillväxtprogram (RTP), länsplaner för
transportinfrastruktur (LTP) och regionala miljömålsprogram.
34 Regionala miljömål. Länsstyrelsen Södermanlands län. 2002
35 Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv 2003-2008, Landstinget Sörmland
36 En länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. Kommunerna och Landstinget i Sörmland. 2002
18
Det regionala utvecklingsprogrammet ska enligt förordning SFS 2003:595 ange inriktningar
och prioriteringar i arbetet för en hållbar utveckling och programmet ska också utgöra ett
underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet.37
Det långsiktiga målet med regional utveckling är väl fungerande arbetsmarknads regioner
med en god servicenivå i hela landet. I målet ingår ekonomisk tillväxt, jämställdhet och
välfärd, minskad miljöpåverkan samt en god livsmiljö och hälsa.38
Regionala tillväxtprogram (RTP)
Regeringen har gett länsstyrelser eller samverkansorgan/självstyrelseorgan i uppdrag att ta
fram förslag till regionala tillväxtprogram (RTP). Programmen ska samordna och främja
åtgärder för en hållbar näringslivsutveckling. Områden som ska behandlas i programmet är:
• arbetskraftsförsörjning
• entreprenörskap, företagande och företagsklimat
• innovationssystem och kluster39
De regionala tillväxtprogrammen är viktiga verktyg för att nå målen för den regionala
utvecklingspolitiken. RUP och RTP programmen är instrument för att koordinera lokala och
regionala visioner och implementering av nationella mål.
37 Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK
38 Regeringskansliet. En svensk strategi för hållbar utveckling –ekonomisk, social och miljömässig. Regeringens skrivelse 2003/04:129
39 Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet. Rapport 5645, november 2006, Naturvårdsverket och NUTEK
19
LAGSTIFTNING
Lagstiftningen är ett viktigt verktyg för att omsätta politiska principer till konkreta krav på
åtgärder.
Regeringsformen
I Regeringsformens 2 kap 2§ står det att det allmänna har en skyldighet att trygga människors
hälsa och att arbeta för en hållbar utveckling.
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga
verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning
samt att verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande
generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna
den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det
allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet
som gäller den enskilde som person.40
Miljöbalken
Miljöbalken (MB) trädde i kraft den första januari 1999 och är Sveriges första samlade
miljölagstiftning. Miljöbalkens tillämpningsområde är kopplat till målet om en hållbar
utveckling. Dessa regler gäller alla verksamheter eller åtgärder som inte är av försumbar
betydelse.
Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling så att vår generation och kommande
generationer har en hälsosam och god miljö att leva i. Balkens bestämmelser avser både
miljön och människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsfrågorna har samordnats och fått samma
status.
MB 1 kap 1§ ”Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot
skador och olägenheter oavsett om dessa påverkats av föroreningar eller annan påverkan”.
Miljöbalken gäller för allt som bl.a. annat kan:
• Påverka hälsan och miljön negativt
• Förstöra natur- och kulturmiljöer
• Utarma den biologiska mångfalden
• Äventyra en långsiktig god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i
övrigt
• Leda till misshushållning med råvaror och energi
40 Regeringsformen 2 kap 2 §
20
De allmänna hänsynsreglerna i MB 2 kap ska beaktas i alla situationer, som kan leda till att
miljön eller människors hälsa påverkas. Hänsynsreglerna gäller för alla, både enskilda och
verksamhetsutövare.
Bevisbörderegeln 1§
Det är den som gör något som kan skada miljön eller människors hälsa,
som ska visa att reglerna följs. Myndigheterna behöver inte bevisa motsatsen.
Kunskapskravet 2§
Det är den som gör något som ska ha tillräcklig kunskap om
hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas.
Försiktighetsprincipen 3§
Redan risken för skador och olägenheter för miljön eller
människors hälsa medför en skyldighet att vidta åtgärder.
Bästa teknik principen 3§
Bästa möjlig teknik ska användas för att undvika skador.
Produktvalsprincipen 4§
Kan man ersätta en kemisk produkt eller en bioteknisk
produkt med en mindre farlig ska man göra det. Enligt
principen ska man välja de produkter som är minst
miljöfarliga.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen 5§
Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt.
Lokaliseringsprincipen 6§
Den bästa platsen ska väljas för verksamhet som kan ha
inverkan på miljön eller människors hälsa.
Rimlighetsavvägning 7§
Kraven i 2-6 §§ gäller i den utsträckning det inte anses
orimligt att uppfylla dem.
Ansvar för skadad miljö 8§
Det är den som riskerar att skada eller har förorsakat skada
som betalar ( PPP-principen).
EU:s viktigaste miljöprinciper och lagar
•
•
•
•
Försiktighetsprincipen
Principen om förebyggande åtgärder
Principen om att föroreningar ska åtgärdas vid källan
Principen om att förorenaren betalar (PPP-principen)
Genom lagstiftning kan EU omsätta miljöpolitiska principer till praktiska handlingar i
medlemsländerna. EU fastställer miniminivåer för miljöskydd. Kraven får överskridas av
länderna om ökningen inte stör konkurrensen eller skapar nya handelshinder på den inre
marknaden.
EU:s sjätte miljöhandlingsprogram löper mellan 2002 och 2012. Prioriterade områden är
klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, miljö och hälsa, livskvalitet samt
naturresurser och avfall.
21
KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA
Behovet av en hållbar utveckling är ett resultat av ett ökat intresse för miljöfrågor och
folkhälsofrågor och deras betydelse för mänsklighetens och miljöns framtid. Människans
hälsa och dess relation till miljön lyfts fram i svensk och internationell lagstiftning samt i
nationella och internationella överenskommelser.
En god folkhälsa är ett mål för samhället. Miljö är en av flera bestämningsfaktorer för hälsa
vilket betyder att miljön påverkar människors förutsättningar för god hälsa. När det gäller
relationen folkhälsa och dess påverkan på miljön så är den inte lika tydlig men ett perspektiv
är t ex. att ökad fysisk aktivitet i form av vardagsmotion på sikt har betydelse för miljön i
form av minskat bilåkande.
Begreppet stödjande miljöer för hälsan är en nyckelstrategi i folkhälsoarbete och sambandet
mellan miljö och hälsa är väldigt starka i människans närmiljö. Stödjande miljöer omfattar var
människor bor, lokalsamhället, deras hem, där de leker, älskar och arbetar. Hälsan påverkas
av villkoren i livsmiljön. Med miljö menas inte bara de synliga strukturerna och servicen i
närmiljön utan innefattar även andliga, sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och
ideologiska dimensioner. Arbetet med stödjande miljöer är förebyggande och grundas på både
risktänkande och hälsofrämjande möjligheter och flyttar perspektivet från individen till
gruppen.41
Klimatförändringar och miljöförstörelse har stor betydelse för folkhälsan och den hållbara
utvecklingen. På samma sätt har föroreningar i luft, mark och vatten ofta förödande
konsekvenser för människors hälsa.42
Sveriges miljöpolitik kan sammanfattas i 16 miljökvalitetsmål och folkhälsopolitiken i de elva
folkhälsomålen. Det finns kopplingar mellan målområdena för folkhälsa, miljö samt kultur,
vilka i sin tur har betydelse för den ekonomiska utvecklingen och tvärtom. Uppnås
miljökvalitetsmålen skapas förutsättningar för en god hälsa, och genom hälsosamma val
gynnas miljön. 43 Kopplingen mellan hållbar utveckling, folkhälsa och miljö har blivit
tydligare de senaste åren genom forskning och analyser.
I regeringens strategi för hållbar utveckling lyfts flera av dessa kopplingar fram. Det är viktigt
att via folkhälsoarbete främja genomtänkta investeringar inom andra politikområden. Minst
sju av femton miljömål har en direkt och tydlig betydelse för folkhälsan och fem av
folkhälsomålen har tydlig anknytning till miljön.44
Styrmedel, lagstiftning, utvecklingsriktningar, teknologi mm som påverkar både miljö och
folkhälsa utgör viktiga drivande krafter för ett hållbart och hälsosamt samhälle. Många
politikområden har en indirekt påverkan på miljö och folkhälsa t.ex. bostadspolitik,
jordbrukspolitik och transportpolitik. Det pågår utvärderingar av miljömålen och hur miljö
och folkhälsa är kopplade till varandra samt hur folkhälsan kan förbättras med hjälp av
styrmedel och andra åtgärder ägnade åt att förbättra miljön. 45
41 Haglund, B, J, A.
42 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt . Sid. 258
43 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT)
44 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt. Sid. 240
45 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt. Sid. 240- 241
22
Hur kan kopplingarna mellan folkhälsa och miljö tydliggöras med hållbarhetsperspektivet
som utgångspunkt och hur kan idéer om hållbar utveckling förvandlas till konkreta
handlingar?
Under uppdragets gång har arbetsgruppen funnit många tydliga kopplingar mellan miljö och
folkhälsa och nedan presenteras ett urval av de kopplingar som ansetts starkast i förehållande
till organisationens uppdrag, vilket är både internt och externt.46 Inom vissa områden pågår
redan utvecklingsarbeten.
Inom varje område ges exempel på hur landstinget Sörmland kan arbeta för att nå en hållbar
utveckling. Dessa är endast ett fåtal ”pedagogiska” exempel och den slutliga rapporten med
konkreta förslag på hur landstinget kan närma sig en hållbar utveckling utgör del III i
uppdraget och beräknas färdigställd våren 2008.
Transporter/ kommunikationer
Berör främst Miljömålen: Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Ingen övergödning
samt Begränsad klimatpåverkan.
Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social
trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer
och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt Ökad fysisk aktivitet.
Hållbara transporter är en viktig fråga som det fokuseras mycket kring både nationellt och
internationellt. Sverige har också internationellt, bland annat genom Kyotoavtalet, förbundit
sig att arbeta med transportfrågan. I Sverige förbrukar industrin och bostäderna allt mindre
fossila bränslen. Anledningen till att användningen ändå ökar beror på att bilismen och
flygtrafiken ökar. Trafiken står för cirka 40 procent av de svenska utsläppen.47
Det är viktigt att landstinget verkar för att minska bil- och flygresorna internt och externt, att
resor ska kunna ske med allmänna kommunikationer där så är möjligt och att miljökrav ställs
vid upphandling. En omställning till mindre resande och transporter är bra för miljön och
människors hälsa samt frigör resurser för arbete med kärnverksamheten, vilket innebär
betydande besparingar för landstinget.
En person med en
månadslön 2006.
på 20 000
kr (motsvarar ca 125 kr i timmen) gör en tjänsteresa på 16 mil tur och
Räkneexempel,
transporter
Produktionsbortfall
48
retur med bil.
• Snitthastigheten är 70 km i timmen. Tiden i bilen blir ca 2,3 timme.
• Produktionsbortfallet blir då 288 kr plus bilkostnader (hyra, bränsle) på ca 600 kr ≈ 900 kr.
Under 2006 kördes, i Landstingets Sörmland, med hyrbilar, verksamhetsbilar och egen bil i tjänsten, 790 400
mil (ca 198 varv runt jorden). Det motsvarar ett koldioxidutsläpp på 1 684 ton (213g/km).
Totalt inklusive sjukresor och ambulans kördes 1 910 800 mil, vilket motsvarar ca 478 varv runt jorden, i
landstinget. Koldioxidutsläpp på 4 070 ton genererades.
Antal kilometer per transportslag var: egen bil i tjänsten 234 600 mil, hyrbil 181 800 mil och verksamhetens
egna bilar 374 000 mil = 790 400 mil.
790 400/7 mil i timmen*125 kr i timpenning = 14 114 286 kr/år. Observera att de flesta som reser i tjänsten
tjänar mer än 20 000/månaden. Alltså blir produktionsbortfallet betydligt högre!
46 Starka kopplingar finns även inom andra områden som till exempel läkemedel, jämställdhet och integrationsarbete.
47Berlin, E. Intervju med meteorolog Per Holmgren. 2007
48 Krumlinde, C. 2006. Räkneex. avseende produktionsbortfall transporter. Beräkningsmodell hämtad ur Miljödepartementets Lathund för miljöledning i staten, dec 00.
23
Kommunikationer och transporter påverkar folkhälsan på flera sätt. En god miljö med
minskade utsläpp och t ex renare luft har en positiv effekt på individens hälsa samt folkhälsan.
Det finns även andra dimensioner där närheten och tillgängligheten till kommunikationer och
transporter är av stor betydelse t ex möjligheten att ta sig runt, vara delaktig i samhällslivet
och kunna nå nödvändig service. Ett väl utbyggt kommunikationsnät resulterar även i ett
bredare arbetsmarknadsområde då det skapar möjligheter att kunna pendla mellan orter. Det
har effekter på befolkningens ekonomiska och sociala trygghet.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara transporter/ kommunikationer både internt
och externt?
• Utöka upphandling av miljöanpassade fordon/drivmedel
• Undersöka resvanor för att kunna erbjuda ett så behovsanpassat kommunikationsnät
som möjligt
• Besluta om aktiviteter för att få fler att samåka t.ex. fasta mötestider
• Införa aktiviteter för att öka video-, nät- och telefonkonferenser och på så sätt minska
utsläppen
• Arbeta med regional/lokal samverkan/påtryckningar t.ex. vad gäller länstrafiken
• Anordna interna kampanjer för anställda inom landstinget t ex. cykelprojekt
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
Energi
Berör främst Miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Berör främst Folkhälsomålet: Sunda och säkra miljöer och produkter.
Användning av energi skapar miljöproblem och vilken energi vi väljer påverkar klimatet, som
också påverkar folkhälsan. För att nå en hållbar utveckling inom energiområdet krävs en
effektivare energikonsumtion och att användningen av förnyelsebara energislag ökar.
EU har en gemensam energipolitik. Samarbetet inom energiområdet är reglerat i flera olika
direktiv. I februari 2007 antog Ministerrådet en gemensam handlingsplan för energipolitiken
där rådet bland annat vill att:
• EU:s energikonsumtion ska effektiviseras och minska med 20 procent fram till 2020
• En femtedel av EU:s energi ska komma från förnyelsebar energi år 2020
• Biobränslen ska utgöra tio procent av transportområdets konsumtion senast 2020
• Satsningar görs på miljövänlig energiteknologi49
Den svenska regeringen har bland annat i regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 framhållit
att energifrågor i kombination med klimatförändringar är prioriterade utmaningar att arbeta
med.50
49 http//www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/standardRightMenuTemplate__18…
50 Energipolitik, http://www.regeringen.se/sb/d/8478;jsessionid=a6tX20banEU7
24
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till en hållbar energianvändning?
• Kartlägga energianvändningen inom landstinget. Detta kan till exempel ske genom
mätningar och checklistor. Inom vilka verksamheter/aktiviteter förbrukas mycket
energi?
• Utreda vilka energibesparande insatser som görs, har gjorts eller planeras inom
respektive verksamhetsområde
• Utreda hur och inom vilka områden landstinget kan spara energi/effektivisera
användningen
• Utse/tillsätta en centralt placerad person med uppgift att optimera all
energianvändning inom landstinget
• Fastställa vilka krav som ska ställas vid upphandling, till exempel vad gäller
förnyelsebar el, medicinsk-teknisk utrustning, ljuskällor och övrig el-utrustning
• Anordna energikampanjer, som t.ex. ”Energijakten” i Service Fastigheters regi
• Anordna utbildning av personal
• Införa dokumenterade rutiner inom relevanta områden
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
Livsmedel
Berör främst Miljömålen: Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande
sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt ett Rikt växt – och
djurliv.
Berör främst Folkhälsomålen: Trygga och goda uppväxtvillkor, Sunda och säkra miljöer och
produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Goda matvanor och säkra
livsmedel.
Till år 2010 ska 25 procent av all den offentliga konsumtionen av livsmedel vara ekologisk.
Målet som sattes upp av den förra regeringen är inte tvingande men ska enligt stiftelsen
Ekocentrum51 betraktas som en ”stark rekommendation”. 52
En god miljö och hälsa förutsätter större krav på en hållbar livsmedelsförsörjning från
produktion till konsumtion. Det rör allt från användning av kemikalier vid produktion till val
av produkter och beteende förändringar vid behov. Det är även en kostnadsfråga. Det är
viktigt att se maten ur ett hälso- och hållbarhetsperspektiv.
En av de viktigaste aktörerna, både när det gäller problemet med ohälsosamma matvanor och
också lösningarna, är livsmedelsbranschen. Sedan många år pågår aktiva insatser inom
svenskt jordbruk för att kunna erbjuda bra produkter. Det är viktigt att de effektiva insatserna
fortsätter och dialogen mellan olika parter utvecklas i syfte att gynna folkhälsan53 och en god
miljö.
Livsmedel och matvanor har stor betydelse för folkhälsan. Samhället bör därför utformas så
att det ger förutsättningar för goda matvanor bland befolkningen.54 En sådan förutsättning
51 Stiftelsen Ekocentrum bildades 1993 och är en oberoende stiftelse som arbetar för en hållbar samhällsutveckling
52 Areskog, M. Dagens Nyheter, 2007-08-18
53 Regeringens skrivelse 2005/06:205. Sid. 141
54 Ibid. Sid. 141
25
skulle kunna vara att det finns ett brett utbud av produkter samt att prisnivån är sådan att
människor har ekonomisk möjlighet att välja det som är bäst för hälsan och för miljön.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion?
• Ställa krav vid upphandling och prioritera ekologiska produkter samt produkter som
har producerats enligt Rättvisemärkt55eller liknande etiska och sociala godtagbara
förhållanden, i fortsättningen kallat rättvisemärkt
• Prioritera utifrån svenska förhållanden årstidsbaserade produkter
• Anordna utbildningar/information externt och internt om matens betydelse för hälsan
och miljön t.ex. enligt konceptet ÄT SMART och via föräldrautbildningar
• Sätta in punktinsatser, som t.ex. att ekologiskt och rättvisemärkt kaffe/te/frukt/mjölk
serveras inom alla verksamheter
• Ge amningsstöd
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
Kultur
Berör nästan alla Miljömål: En god miljö och biologiskt mångfald är betydelsefull för
människors psykiska hälsa och välbefinnande.
Berör framför allt Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och
social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor samt Sunda och säkra miljöer och produkter.
Kultur, miljö och hälsa har starka kopplingar. Natur- och kulturmiljöer är friskfaktorer dvs.
har positiv effekt på människors hälsa och att möjligheter till kultur finns tillgängliga för alla
är av stor betydelse. De utgör en slags ”konsumtion” som innebär upplevelser och njutning
som ökar befolkningens välfärd och välbefinnande och samtidigt stimulerar till ökad
miljömedvetenhet.
Natur- och kulturlandskapet har stor betydelse för den psykiska hälsan. Med sin historia och
biologiska mångfald utgör de en mötesplats för människor. Det i sin tur bidrar till känsla av
sammanhang och både tidsmässig och rumslig samhörighet vilket har stor betydelse för
hälsan.
I miljöer där människors historia uppmärksammas, förtydligas eller efterfrågas, förstärks
identiteten vilket i sin tur minskar riskerna för depressiva känslor och upplevelser av
meningslöshet.
Forskning i bland annat bostadsområden har visat att där miljön är kulturrik är hälsan bland
människorna bättre än bland de i ”kulturfattiga” områden. Vad är då frånvaro av kultur? Det
kan vara bristande möjligheter till samtal och gemensamma aktiviteter men även bristande
anknytning till individerna och traktens historia och ett bristande stöd för ”stoltheten att vara
människa”. Samhällets roll är att förbättra dessa situationer genom att skapa strukturella
möjligheter och platser där människorna kan se anknytningen till sin individuella och
samhälleliga historia. Möjligheten att förstå sig själva och sin historia kan på sikt leda till en
ökad folkhälsa.56
55 Rättvisemärkt innebär rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav-, och barnarbete och diskriminering på grund av
kön, hudfärg och tro
56 Cullberg, J. 2003:28. Sid. 6-7
26
De kulturpolitiska målen tar sikte på människors delaktighet och inflytande i samhället.
Kulturaktiviteter kan främja hälsa och motverka ohälsa även genom att:
- erbjuda kulturella upplevelser
- stimulera människor att ta vara på sin egen kapacitet
- skaffa sig nya kunskaper, lära sig av erfarenheter och bilda sig uppfattningar57
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till att skapa förutsättningar för kultur och kulturrika
miljöer?
• Skapa förutsättningar för befolkningen att kunna delta i kulturlivet och ha möjlighet
till eget skapande
• Fortsätta erbjuda kulturella upplevelser
• Främja kulturell mångfald
• Skapa förutsättningar för skapande samt stödja och stimulera kulturutövare och
kulturella uttryck
• Samverka med andra aktörer
• Bevara och bruka kulturarvet
Upphandling
Berör främst Miljömålen: Berör de flesta miljömål då många produkter kan ge påverkan på
målområdena.
Berör främst Folkhälsomålen: Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande
hälso- och sjukvård och Goda matvanor och säkra livsmedel.
Inom upphandling i den offentliga sektorn finns möjlighet att påverka och tänka i ett
hållbarhetsperspektiv. Ur ett globalt solidaritetsperspektiv är det i upphandlingsfasen som det
finns möjlighet att påverka ursprunget hos en vara eller tjänst, förhållanden och arbetsvillkor
mm.
I EU:s program för den integrerade produktpolitiken har EG-kommissionen uppmuntrat alla
medlemsstater att arbeta fram nationella handlingsplaner för att öka den miljöanpassande
upphandlingen.58
Regeringens skrivelse 2006/07:54 om miljöanpassad upphandling innehåller bedömningar av
nuläget och mål för de tre kommande åren. Enligt regeringens bedömning ställs i dag inte
miljökrav i den utsträckning som är möjlig. ”Den offentliga sektorn bör så långt som möjligt
enligt lagen om offentlig upphandling (1992:1528 ) och gemenskapsrätten ställa miljökrav
vid upphandling”
Landstinget Sörmland är en stor inköpare av varor. Vilka krav som ställs vid upphandling är
därför betydelsefullt för en hållbar utveckling. Idag ställs miljökrav samt sociala och etiska
krav vid offentlig upphandling inom Landstinget Sörmland. Landstingets upphandlingspolicy
har reviderats under 2007 och enligt den ska ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter
beaktas vid upphandlingar. Upphandlingspolicyn med tillhörande riktlinjer är bra exempel på
styrande dokument där hänsyn tas till alla dimensioner i hållbar utveckling.
57 Statens kulturråd. De kulturpolitiska målen
58 Regeringens skrivelse 2006/07:54
27
Allt förbrukningsmaterial inom landstinget upphandlas via Varuförsörjningen.
Varuförsörjningens uppgift är att svara för den gemensamma upphandlingen av
förbrukningsvaror till landstingen i Södermanlands län, Uppsala län, Dalarna, Västmanlands
län och Örebro län.
Varuförsörjningen har utarbetat miljöriktlinjer som används vid all upphandling. Övriga inköp
sker via upphandlingsenheten. Vid miljöprioriterade upphandlingar sker alltid ett samarbete
med sektionen för miljöstöd eller med förvaltningarnas miljösamordnare.
Det som görs inom upphandlingsområdet är positivt och kan ytterliggare stärkas.
Hur kan Landstinget Sörmland främja en hållbar utveckling genom den offentliga
upphandlingen?
• Förtydliga vilka krav som ska ställas vid upphandling av varor och tjänster
• Beakta samtliga aspekter av hållbar utveckling vid offentlig upphandling. Främst de
sociala och etiska aspekterna behöver ytterliggare utvecklas och belysas
• Hitta vägar/samarbetspartners för uppföljning av främst de sociala och etiska krav som
ställs
• Ge utbildning och stöd till upphandlare
• Medverka i projekt t ex. avseende teknikanpassad upphandling
• Redovisa hur och inom vilka områden miljömässiga, sociala och etiska aspekter
beaktats, vid upphandlingar, i den årliga uppföljningen
• Följa framtagandet av en svensk vägledningsstandard anpassad för hållbar utveckling
• Formulera miljömål och sociala mål inom området
Swedish Standards Institute (SIS) har i februari 2008 påbörjat ett arbete med att ta fram en
svensk vägledningsstandard anpassad för hållbar utveckling i kommuner, landsting och
regioner. Detta arbete beräknas ta två till tre år att genomföra. Arbetet kommer i viss mån att
fokuseras på att utarbeta vägledning i upphandlingsfrågor.
Bostadsmiljöer
Berör främst Miljömålen: Ren luft, Giftfri miljö, Stabilt klimat, Grundvatten av god kvalitet,
Skydd mot buller, Rent vatten, Bra avlopp, Behov av giftfri mark och God bebyggd miljö.
Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Trygga och goda
uppväxtvillkor, Sunda och säkra miljöer och produkter och Minskat bruk av tobak och
alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av
överdrivet spelande.
Hemmet, bostaden och miljön runt är viktig för människors trivsel, trygghet och
välbefinnande. Ur ett hälsofrämjande perspektiv är människors närmiljö en av de viktigaste
arenorna att arbeta inom när det gäller att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara bostadsmiljöer och områden?
• Skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande hos de boende genom samverkan
med andra aktörer
• Medverka till att skapa närhet till samhällsservice t ex genom samverkan med lokala/
regionala aktörer
28
•
•
•
•
•
Skapa förutsättningar för goda och trygga uppväxtvillkor dels genom påverkan på
samhällsbyggande men också genom att erbjuda verksamheter som familjecentraler i
fler bostadsområden
Medverka till ett bra utbud av kommunikationer och transporter
Medverka till att skapa mötesplatser t ex genom samverkan med andra aktörer som
hyresgästföreningen och bostadsföretag
Skapa förutsättningar och möjligheter till fysisk aktivitet
Medverka till ett brett utbud samt närhet till natur- och kulturmiljöer
Arbetsmiljö
Berör främst Miljömålen: Ren luft, Giftfri miljö, Stabilt klimat, Grundvatten av god kvalitet,
Skydd mot buller, Rent vatten, Bra avlopp, Behov av giftfri mark och God bebyggd miljö.
Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social
trygghet, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Ökad fysisk aktivitet.
De flesta människor tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och därför är
arbetsuppgifterna och arbetsmiljön av största betydelse för människors hälsa. Arbetsplatsen är
en viktig social funktion i mångas liv som ger en känsla av tillhörighet och kompetens. Ett
mångårigt arbete för bättre arbetsmiljöer har gett resultat främst i de utvecklade länderna.59 I
Sverige pågår ett arbete runt införandet av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på landets
arbetsplatser.60
Ett bra arbetsliv med fungerande arbetsvillkor ökar den arbetsrelaterade hälsan, bidrar till en
allmänt förbättrad folkhälsa och minskar de sociala klyftorna i hälsa. Insatser för att förbättra
arbetsmiljön är därför av stor strategisk betydelse.61
De senaste åren har många jobb ändrat karaktär från fasta anställningar till fler tillfälliga
anställningar och bredare uppgifter. Människor måste idag vara beredda att byta arbetsort,
arbetsuppgifter och arbetstider. En ökad konkurrens på arbetsmarknaden skruvar upp tempot
på arbetstakt och många tvingas ta arbeten för lägre löner. Denna trend syns globalt. Orsaken
till förändringarna beror bland annat på en globalisering av arbetsmarknaden, öppnare handel,
ökad konkurrens, teknologiska framsteg inom flera sektorer, ökade möjligheter till
kommunikation samt billigare resande.62
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara arbetsmiljöer?
• I största möjligaste mån erbjuda fasta tjänster och tillsvidareanställningar
• Erbjuda en fysisk och psykisk bra arbetsmiljö, dvs. värna om sina medarbetare
• Bedriva hälsofrämjande arbete bland personalen
• Erbjuda arbetsmiljöer som minskar stressymptom hos de anställda
• Öka förutsättningarna till delaktighet och inflytande på arbetsplatsen
• Arbeta aktivt med att minska antalet arbetsrelaterade skador
• Inte neka människor arbete på grund avsitt kön, etnicitet, ålder eller religion osv.
• Arbeta för en jämställd arbetsplats
59 Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid. 84
60 Regeringens skrivelse 2005/06:205. Sid. 86
61 Ibid. Sid. 89
62 Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Sid. 73-79
29
Rehabilitering
Landstinget Sörmland ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande. En miljö som stärker hälsan och som också är socialt anpassad till de
olika behov som finns ökar möjligheterna för en hållbar rehabilitering.
Inom Landstinget Sörmland pågår arbete med att utforma en ny rehabiliteringspolicy. Policyn,
som beräknas vara färdigställd i juni 2007 kommer att åtföljas av riktlinjer och rutiner.
Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbar rehabilitering och friskvård?
• Utreda vilka insatser som görs, har gjorts eller planeras inom hållbar rehabilitering och
friskvård samt se över hur landstinget inom sina verksamheter förebygger ohälsa
• Belysa goda insatser inom området, som t.ex. rehabiliteringsarbetsplatser för
långtidssjukskrivna på Öknaskolan - miljöns betydelse för hälsan
• Ta fram modeller för att förkorta sjukdomstid och förebygga ohälsa
30
REFERENSER
Författningar
Regeringsformen. 2 kap. Sveriges rikes lag.
Miljöbalken ( 1998:808). 2-3 kap. Hänsynsregler mm, Sveriges rikes lag.
Regeringens skrivelser
Regeringens skrivelse. En svensk strategi för hållbar utveckling - ekonomisk, social och miljömässig.
(Skr. 2003/04:129).
Regeringens skrivelse. Strategiska utmaningar, En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar
utveckling (2005/06:126). Regeringskansliet.
Regeringens skrivelse. Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (2005/06:205).
Regeringskansliet.
Regeringens skrivelse. Miljöanpassad offentlig upphandling (2006/07:54). Regeringskansliet.
Propositioner
Proposition 2006/07:100, Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Statens Offentliga Utredningar (SOU)
Socialdepartementet, Hur ska Sverige må bättre? - första steget mot nationella folkhälsomål,
Betänkande av Nationella Folkhälsokommittén, SOU 1998:43
Socialutskottets betänkande. Vissa folkhälsofrågor, SOU 1990/91:SOU23
Mål, överenskommelser och skrivelser
Cullberg, J. Ett humanvetenskapligt perspektiv på kultur och hälsa ur Kulturen – en viktig
bestämningsfaktor för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut. 2003:28
EU´s tillväxtstrategi- Lissabonstrategin i halvtid
Kjellström, T; Håkansta, C och Hogstedt, C. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering.
Svenska folkhälsoinstitutet. 2005:3.
Naturvårdsverket och NUTEK, Miljömålen i det regionala utvecklingsarbetet, Rapport 5645,
november 2006
Kommunerna och landstinget i Sörmland. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. 2002.
Landstinget Sörmland. Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv 2003- 2008.
Länsstyrelsen Södermanlands län. Regionala miljömål. 2002
Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2005, januari 2005.
Sörmlands och EU´s Lissabonstrategi, 2005
Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP), Avrapportering av ett
regeringsuppdrag, (N2004/2763/RUT;N2002/2055/RUT)
Ågren, G. Den nya folkhälsopolitiken - nationella mål för folkhälsan. Folkhälsoinstitutet. 2003:57
31
Artiklar
Areskog, Mattias, Skolor och sjukhus satsar inte tillräckligt på ekomat, Dagens Nyheter, 2007-08-18
Berlin, Eva, När det är varmt 10:e veckan i följd, Intervju med meteorolog Per Holmgren, Du&Jobbet,
nr 2, 2007
Haglund, Bo. J. A. Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet.
Regionförbundet Sörmland, Nyhetsbrev, nr 2, april 2007
Internet
Energipolitik
http://www.regeringen.se/sb/d/8478;jsessionid=a6tX20banEU7
Euro Info Center. Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar
www.euroinfo.se
EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet, 2007,
http://regeringen.se/sb/d/1591/a66992
EU-upplysningen-Energi
http://www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/standardRightMenuTemplate__18.. .
Regeringen. Agenda 21- Rio de Janeiro, Johannesburg och framåt.
www.regeringen.se/sb/d/6936;jsessionid=aNilV GBLLqv7
Statens kulturråd, De kulturpolitiska målen
www.kulturradet.se
Svenska FN förbundet.
http://www.sfn.se
Svensk strategi för hållbar utveckling,
www.regeringen.se/sb/d/3142/a/18634
Sveriges 26 miljömål,
www.miljomal.nu
Böcker
Alfredsson; E, Kriström och Ankarhem; M. Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar
utveckling (A20006:009). Swedish Institute For Growth Policy Studies.
Janlert, Urban. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur. 2000
Theorell, Töres. Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Statens folkhälsoinstitut. 2003
Övriga källor
Krumlinde, Catharina, Folkhälsocentrum, Sektionen för miljöstöd, Räkneexempel avseende
transporter 2006, Beräkningsmodell hämtad ur Miljödepartementets lathund för miljöledning i
staten dec. 00.
32
33
34
35
36
