Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Montessoriskolan Castello består av förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Tillsammans går
det ca 380 barn och elever på skolan.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
20161218–20171218
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Vi har arbetat utefter allas lika värde och nolltolerans mot kränkande behandling och
diskriminering. Allas lika värde visar vi genom att uppmuntra och tillåta alla att ska komma till
tals. Vi använder även Barnkonventionen, film och litteratur för att belysa allas lika värde. Vi
diskuterar könsöverskridande identiteter som till exempel att man kan leva i olika
familjekonstellationer, till exempel att man kan ha två mammor, två pappor osv. Vi diskuterar
också könsöverskridande identiteter som hur är det att vara fysik pojke och identifiera sig som
flicka och tvärt om eller inte alls.
Behov: Trygghetsteamets kartläggning av trygga och otrygga platser påvisar platser där
rastvärdarna ska uppehålla sig mer.
Åtgärd: Trygga platser är identifierade, trygghetsvandring genomförs av representanter från
alla klasser.
Att göra till nästa läsår: Vi fortsätter arbetet med att utveckla rastverksamheten genom att
erbjuda olika lekar under rasten. Vi behöver fortsätta med att få till ett bättre system för
lunchrasten genom aktiviteter samt flera vuxna ute.
Uppföljning: klasslärare och fritidspersonal
Ansvarig: klasslärare och fritidspersonal som sitter i trygghetsteamet
Rutiner för incidentrapportering
Behov: Att säkerställa att rutiner och dokumentation för incidentrapportering fungerar för all
personal och att alla vet vad de ska göra.
Åtgärd: Implementera dokumenten, information av trygghetsteamet om vikten av
rapportering samt återkommande arbete planen för diskriminering och kränkande behandling.
Att göra till nästa läsår: Fortsätta med att implementera dokumentationen kring
incidentrapportering. Arbete och informera om rutiner för incidentrapportering i augusti på
uppstartsdagar, v 44 uppstart i januari.
Ansvarig: Anna Morberg, rektor, trygghetsteamet
Uppföljning: löpande under läsåret
Studiero
Behov: Eleverna visar i NKI-undersökningen 2016 att de önskar bättre arbetsro under
lektionerna.
Åtgärd: Skapa gemensamt förhållningssätt och gemensamma ordningsregler
Att göra till nästa läsår:
Fortsätta att utveckla det gemensamma förhållningssättet så att det skapas studiero.
Ansvarig: Anna Morberg, rektor, lärarna
Uppföljning: Löpande.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Utvärderingen och upprättande av en ny plan kommer att ske i november/december 2017 av
trygghetsteamet där representanter för skolans klasser fritids samt förskola och elevhälsa sitter.
Planen arbetas med i klasserna på olika sätt under hösten och personal och elevers tankar om
planen samt ordningsregler tas med vid revideringen som görs av trygghetsteamet i november
december.
Vid studiedag i januari presenteras den för all personal och korrigering görs då om det finns
felaktigheter. Därefter arbetar vi i klasserna under året med planen. Trygghetsteamet ansvarar för
att upprätta planen mot Diskriminering och Kränkande behandling.
I augusti och januari förankrar vi planen tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal.
Alla pedagoger på förskola och skola har ett eget ansvar att läsa planen och arbeta utifrån de mål
som vi har satt upp för vår verksamhet. Ledningen ansvarar för att ny personal och vikarier
tillhandahåller viktiga dokument som till exempel planen mot Diskriminering och kränkande
behandling.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Montessoriskolan Castello strävar efter att alla elever i förskola, skola, fritidshem samt
personal ska vara och känna sig trygga under hela skoldagen. Eleverna ska bemöta varandra
med respekt och även få ett respektfullt bemötande av samtlig personal i verksamheten.
Vi har nolltolerans mot all form av kränkningar och diskriminering.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
I Castellos elevhälsoteam ingår skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog, skolsköterskan och rektor. Vi
träffas varje vecka tillsammans för att samverka kring elevernas hälsa på skolan.
Psykolog, specialpedagog och kurator har handledning med personal kring olika sorts problematik som faller
inom respektives yrkeskompetens. Samtal både enskilt och i grupp med elever kring förhållningssätt och
värdegrund samt konflikthantering.
Psykolog, kurator och specialpedagog befinner sig också i klassrum för egen utvärdering av klassens behov,
utifrån observation handleda pedagog och skapa relationer till elever.
Kurator har arbetat med ACT i åk 9 för att minska stress och främja god psykisk hälsa och få verktyg till att
hantera prestationskrav. ACT kommer att schemaläggas för åk 8 och 9 2016.
Skolan arbetar förebyggande genom information om arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling och alla elevers lika värde.
Skolan har nolltolerans kring alla former av kränkning eller diskriminering.
Pedagoger och övrig personal agerar och utreder konflikter direkt och handlar efter skolans rutiner
kring detta. Verksamhetens personal är förebilder för eleverna på skolan.
Hur gör vi?
Samtal i ring med alla barn/elever i F-5 varje vecka.
Morgonmöte 15 minuter varje dag med eleverna i år 6-9.
Arbetar med allas lika värde genom film, teater, litteratur och samtal.
Samling på fritids flera gånger i veckan där värdegrundsfrågor diskuteras
Gemsamhetsdagar exempelvis såsom Castellodagen, skoljoggen och hälsodag.
Vid skolstart presenteras planen i samtliga klasser. Varje klass ska arbeta med innehållet i planen mot
diskriminering och kränkande behandling samt skolans ordningsregler.
Varje klass kommer med förslag på ändringar i planen eller i reglerna. Förslagen ska lämnas in till
trygghetsteamet senast sista vardagen innan höstlovet. Trygghetsteamet arbetar med förslagen till förändring i
början av december. Den nya planen presenteras för klasserna i januari.
Förskolan jobbar med lika värde och trygghet under återkommande regelbundna samlingar, samt genom hela
dagen då situationer uppstår.
Fritidspersonalen arbetar med eleverna hela skoldagen. Varje dag innan fritidsverksamheten startar samlar
fritidspersonalen eleverna för att berätta om dagens innehåll på fritids.
Det finns olika aktiviteter att välja mellan med vuxenstöd för att eleven ska våga pröva på nya aktiviteter.
Man berättar om vem som stänger, går igenom regler till aktiviteterna och om det är någonting nytt som
händer under fritidstid. Man arbetar också åldersblandat för att skapa trygghet.
Personalen på fritids träffar även föräldrar och kan informera om det är någonting som har hänt under dagen.
Allas lika värden utifrån Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning,
etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Vi behandlar barn och eleverna som individer och inte efter könstillhörighet, etnisk tillhörighet,
Barn och elever ska känna att det råder frihet från kränkande uttalande och könsrelaterat våld och övergrepp på
skolan. Vi som pedagoger måste arbeta aktivt med att förklara vad könsrelaterade ord betyder och vad det
innebär att säga dem. Vi arbetar med respekten för allas privata sfär.
Pedagoger arbetar aktivt för att bryta traditionella könsroller genom att läsa litteratur, föra samtal och arbeta
med värderingsfrågor.
Barn, elever och pedagoger ska visa varandra respekt genom att använda ett vårdat språk, visa varandra ett
respektfullt bemötande genom att lyssna på varandra och att själv kunna säga stopp och respektera en annans
nej.
Vi arbetar utifrån barns och elevers lika värde genom att utgå från varje individs intresse, behov och förmåga.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Samtliga aktiviteter och miljöer ska locka alla oavsett könstillhörighet.
I våra pedagogiska samtal problematiserar vi normen och de begränsningar ett könsindelat samhälle leder till.
Vi undviker en könsrelaterad förväntan genom att låta barnen och eleverna få vara just den de är. När vi
presenterar olika aktivitet vill vi entusiasmera samtliga oavsett kön.
Regelbundna samtal och diskussioner i klasserna om att alla är olika. Varje elev har rätt att bli bemött som den
individ den vill vara.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi vill främja det mångkulturella samhället genom att ta till vara på samtliga elevers etniska bakgrund
såsom kulturell, religiös och geografisk. Vi lyfter olikheter och likheter mellan våra kulturer. Vi drar
paralleller kring hur vi till exempel firar olika traditioner i Sverige och i andra länder. Vi undviker att
ställa frågor med underliggande ton av förgivettagande att man tycker om lov och helger, att man firar
dessa, att man ska vara ledig.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna,
buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Vi arbetar och samtalar öppet och värderingsfritt runt samtliga religioner. Med värderingsfritt menar vi
att det finns många olika värderingar och att vi respekterar varandras olikheter.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Vi arbetar utifrån alla människors lika värde genom inkludering där vi skapar och formar en miljö och
verksamhet för alla. All verksamhet skapas utifrån här och nu. Vi utgår från barnen och eleverna vi har
just nu, deras intressen, behov och förmågor. Vi skapar en miljö utifrån begreppet ”rummet är den
tredje pedagogen”. Inkludering handlar om här och nu, att vi bygger helheten utifrån delarna.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, transexuell, queer eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Vi undviker att uttrycka förutfattade meningar angående kärlek och familjekonstellationer.
I diskussioner med barn och elever om familjeliv och samhälle tar vi upp olika sätt att leva i
familjekonstellation eller parrelation.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Varje barn och elev blir bemött där de befinner sig och utmanas utifrån sina egna förutsättningar.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss
religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation
med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra
omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån
resultatet av kartläggningarna
Skolan
● På rasterna har vi lärare på plats ute bland eleverna, med synliga västar. Alla som vill får vara
med. Lärarna har ansvar för hela gården samt Ekbacken.
● I omklädningsrummen på idrotten finns en lärande närvarande för de yngre åldrarna.
● Vi tillåter inte eleverna att ha med sig mobiltelefonerna i omklädningsrummet. Integritet är
viktigt.
● Alla klasser jobbar fram sina trivselregler.
● Gemensamma ordningsregler finns och diskuteras och förankras hos eleverna.
● Klassråd en gång varannan vecka med värdegrundande samtal i främjande och förebyggande
syfte.
● Elev Trygghetsmöte var 6e vecka. representanter från årskurs 5-9 träffar ansvarige för
trygghetsteamet för att diskutera trygghetsfrågor
● Elevråd en gång i månaden där elevrådsrepresentanter träffas tillsammans med en pedagog.
● Teammöte varje vecka där vi tar upp aktuella elevhälsofrågor.
● Elevhälsoteam Möten varje vecka där lärarna kan boka tid för samtal angående elever på
individnivå.
● Trygghetsteam dit man vänder sig gällande diskriminering eller annan kränkande behandling.
Trygghetsteam leder det främjande, förebyggande samt åtgärdande arbetet, som samtliga
anställda på skolan ansvarar för att det genomförs.
Fritidshemmet
Under fritidstid erbjuds lärarledda lekar i gruppstärkande syfte. Det finns alltid personal ute i
verksamheten samt att personalen följer eleverna under hela skoldagen.
Vi arbetar med den privata ”bubblan” integritet och hur man är mot varandra.
Trygga och otrygga platser:
Behov: Lokalisera otrygga platser och forma en gemensam värdegrund.
● Åtgärd: Markera otrygga platser och förtydligande i ramsvärds systemet. Rastvärdstiden
utökas. Genomföra trygghetsvandring och skapa ett gemensamt förhållningssätt och
gemensamma ordningsregler.
● Uppföljning: höstterminen 2017. Ny kartläggning januari -18
Ansvarig: Trygghetsteamet
●
Rutiner för incidentrapportering
Behov: Att utveckla trygghetsteamet samt rutiner och dokumentation för incidentrapportering.
Åtgärd: Implementera dokumenten, information av trygghetsteamet om vikten av rapportering
Ansvarig: Anna Morberg, rektor, trygghetsteamet
Uppföljning: löpande under läsåret
●
Studiero
Behov: Eleverna visar i NKI-undersökningen 2016 att de önskar bättre arbetsro under lektionerna.
Åtgärd: Skapa gemensamt förhållningssätt och gemensamma ordningsregler. Arbeta med l
lektionsstruktur.
Ansvarig: Anna Morberg, rektor, lärarna
Uppföljning: Löpande
●
●
●
Förskolan
Vi arbetar med att det alltid finns pedagoger i samtliga situationer, där barnen befinner sig, både
ute och inne.
Vi arbetar aktivt med hur man är en bra kompis.
Vi har teammöte var sjätte vecka där vi följer upp detta arbete och tar upp värdegrundsfrågor på
grupp- och organisationsnivå. Detta diskuteras även på reflektionsmöten som är varje vecka
Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involveras och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Trivselenkät för våra elever gällande både skola och fritidshem.
Trygghetsvandring i den inre och yttre miljön med barn och elever
Elev Trygghetsteam
I klassråd och i elevrådet
Föräldraråd
Föräldramöten
Personalkonferenser
Medarbetarenkät
Kundenkät
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
Skolan: Pedagogerna är närvarande och engagerade i elevernas lek och andra aktiviteter på
rasterna, övergångar mellan olika aktiviteter, i hallarna samt i omklädningsrum. Detta gäller
under hela dagen, skoltid och fritidstid.
Pedagogerna har en samsyn kring att alla elever är allas ansvar.
God kartläggning hos elevhälsans insatser, att tidigt upptäcka barns behov eller utsatthet.
Trivselenkät med eleverna minst två gånger per termin.
Vi har pedagoger närvarande. Både inomhus och utomhus på både trygga och otrygga
platser som vi har kartlagt på trygghetsvandringen.
Uppmana föräldrar att informera oss om misstänkt kränkning eller annan otrygghetskänsla.
Pedagoger arbetar alltid för en god relation till hemmet.
Synliggöra och uppmärksamma aktuell åtgärdstrappa ute i verksamheten och i
klassrummet.
Förskolan: Pedagogerna är närvarande och engagerade i barnens lek och i alla aktiviteter
under hela dagen.
Vi tänker på att täcka upp i hela miljön, inne och ute. Barnen får ej leka bakom stängda
dörrar.
Vi för ständigt samtal med barn och föräldrar om trivsel, trygghet osv och följer upp
misstänkt kränkning eller annan otrygghetskänsla.
Dokumentera:
Vid kränkande behandling skrivs en dokumentation och anmälan omgående. Dokumentet
lämnas till rektor som anmäler vidare till huvudmannen inom 24 timmar.
Vi använder blanketterna Anmälan till rektor och Utredning av upplevd kränkande
behandling samt handlingsplan.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig
utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som
ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner
sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att
eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare
åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma
dag. Rektorn informerar också skolans elevhälsa och vårdnadshavare.
2) Enskilda samtal med de inblandade.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva
kopplas in.