Uppdaterad: 2015-06-22
Likabehandlingsplan
Det här är en likabehandlingsplan för alla barn på collège och lycée på Skolan
Lycée Français Saint Louis. Den omfattar arbetet för likabehandling samt arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling.
Lycée Français Saint Louis
2015-2016
1
Innehållsförteckning
Gemensamt för stiftelsen Lycée Français Saint Louis
1.
2.
3.
4.
Vår vision
Lagar och styrdokument
Definitioner
Ansvarsfördelning
Collège och Lycée
5.
6.
7.
8.
9.
Förankring av likabehandlingsplanen
Uppföljning och utvärdering
Kartläggning och analys
Skolans främjande och förebyggande arbete
Åtgärder och handlingsplaner vid:
- Diskriminering
- Trakasserier och kränkande behandling
- Mobbning
2
1. Vår vision
Vi är en internationell verksamhet som utgör en naturlig mötesplats för elever och personal
från världens alla hörn med vitt skilda ursprung och levnadshistorier. Alla elever har samma
rätt att bemötas med respekt, att få ta del av utbildningen samt att få utvecklas som
individer i trygghet, harmoni och glädje. All personal och alla elever skall arbeta aktivt utifrån
ett stödjande elevklimat på skolan för att förhindra alla former av diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Varje tendens till kränkande behandling av något
slag skall resultera i en reaktion. Vår vision är att ingen ska känna sig otrygg eller utsatt för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling inom stiftelsen Lycée Français
Saint Louis.
2. Lagar och styrdokument
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lagen trädde i kraft 1 januari 2009 och har till ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett:
kön
könsöverskridande identitet
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 2§
Lagen trädde i kraft 1 juli 2011 och redogör för bestämmelser med syfte att motverka
kränkande behandling av barn och elever. Verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden.
Arbetsmiljölagen
I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga
om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Elever i skolan ses i Sverige som
arbetstagare. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till
exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa
och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Se även
Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd beträffande psykiska och sociala aspekter på
Arbetsmiljön (AFS 1980:14) samt kränkande särbehandling (AFS 1993:17).
3
Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) och gymnasieskolan (gy11)
Läroplanen trädde i kraft från och med höstterminen 2011. Lgr 11 och gy11 beskriver skolans
värdegrund samt demokratiuppdrag, till exempel elevers rätt till inflytande samt att skolan
ska arbeta för att motverka tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling
samt att skolan ska vara en plats där alla kan känna sig trygga och lika behandlade.
Skolan är skyldig att upprätta och årligen revidera planer för likabehandling och mot
kränkande behandling. Vi har valt att sammanställa dessa till en gemensam plan.
3. Definitioner
Diskriminering
Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt av personal på skolan
eller av systemet på skolan, på grund av någon av diskrimineringsgrunderna; kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Ett exempel på en
diskriminering kan vara att en elev behandlas annorlunda på grund av elevens ursprung. Då
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter detta någon form av makt hos den som
utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra
sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse utan
det benämns då som trakasserier (se nedan).
Direkt diskriminering
Det är en direkt diskriminering när en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till
någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering är det som sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av
någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju diskrimineringsgrunder enligt Svensk lagstiftning.
Kön: vårt fysiska kön det vill säga om vi är kvinna eller man.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller
man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt
fysiska.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning: vår religiösa eller ickereligiösa tro (Lagen gäller dock
inte politisk uppfattning).
Funktionshinder: att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av sin funktionsförmåga.
Sexuell läggning: att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder: att bli diskriminerad på grund av hur gammal eller ung personen är.
4
Trakasserier
Uppträdande av en elev som kränker en annan elevs värdighet och som har samband med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
samt ålder. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det som
diskriminering (se ovan).
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är när någon kränker en person med ett sexuellt beteende. Det kan till
exempel vara att en elev tar på en annan elev på ett sätt som de inte tycker om eller som
inte är ok. Att ge kränkande sexuella kommentarer. Att någon skickar meddelanden om sex
på ett sätt som personen inte gillar via till exempel sms, chatt eller mejl. Att någon tar bilder
på någon och sedan sprider dem på ett sätt som inte är önskat eller ok, eller att någon
sprider sexuella rykten.
Kränkande behandling
Uppträdanden som kränker en elevs värdighet och integritet, men som inte har samband
med någon diskrimineringsgrund. En kränkande behandling kan till exempel vara att
ignorera någon, att säga nedvärderande kommentarer, att inför en stor grupp förminska en
person, att sprida rykten, eller fysiska så som knuffar, slag och sparkar. Både personal, och
elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Det är den som blir utsatt som bestämmer vad som känns kränkande. Det betyder
inte att det är en kränkning, men att alla har rätt till sin egen upplevelse, att bli
lyssnade på och att få stöd.
Mobbning
Definitionen på mobbning är att en elev utsätts för upprepade kränkningar, negativa
handlingar, av någon eller några vars avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det råder en
obalans i makt mellan den/de som mobbar och den/de som utsätts för mobbning.
Både mobbning, trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. De kan vara synliga och direkta eller dolda
och subtila.
De kan till exempel handla om ryktesspridning och förlöjligande men även fysiskt våld:
fysiska (sparkar, slag och knuffar med mera)
verbala (hot, svordomar, öknamn, retas)
psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, suckar, ignorering eller att alla går när
någon kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande på olika
sociala medier).
Konflikt
Vid konflikter mellan elever på skolan använder vi skolmedling.
5
4. Ansvarsfördelning
Det är stiftelsens styrelse som är huvudman och därmed dem som har huvudansvar för hela
stiftelsen.
Det är sedan Rektor som har ansvar för det praktiska arbetet på skolan.
Det är Rektorns ansvar enligt lag och förarbeten att:
Årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med
personal, elever samt vårdnadshavare.
Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering
och kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt
att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
funktionshinder.
Se till att verksamheten fullföljer de mål som satts upp.
Omskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer så är det Rektorns ansvar att se till att åtgärder vidtas och att utredning
och uppföljning genomförs.
Elevhälsoteamet (EHT)
EHT betyder Elevhälsoteam och består av: Ordförande som är Huvudrektor, Svensk
biträdande rektor, CPE, Kurator, Psykolog, Specialpedagog, Elevassistent samt Skolsköterska.
EHT har ansvar för att:
åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänkts/anmäls/upptäcks.
dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka och utreda fall av diskriminering och
annan kränkande behandling tillsammans med berörd personal, samt följa upp.
upptäcka, utreda och hjälpa elever i behov av särskilt stöd.
All personal
All personal på skolan har ansvar för att:
följa likabehandlingsplanen
alltid agera om de ser en elev bli utsatt för kränkande behandling, mobbning eller om
de ser en elev som mår dåligt samt att informera Rektor, CPE eller kuratorn.
anmäla samt förmedla misstänkt/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtagits till Rektorn, CPE eller kurator. Bevaka och
utreda fall av diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med CPE
eller/och kurator, om den enskilda läraren/personalen är berörd, samt följa upp.
ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning/verksamhet och sträva efter likabehandling.
Elever
6
Alla elever bör:
Påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan
till någon personal eller förälder som i sin tur kan kontakta CPE, kurator eller någon i
EHT som kan vidta åtgärder.
5. Förankring och uppdatering av likabehandlingsplanen
Förankring hos elever, personal och vårdnadshavare samt upprättande av ny plan.
Likabehandlingsplanen förankras hos eleverna av klassföreståndare både muntligt och
skriftligt. Likabehandlingsplanen skall delges samtliga nyanställda och finnas på skolans
hemsida. Eleverna arbetar med Likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete under
temaveckan som ligger i slutet av höstterminen. Där diskuteras både den och resultatet av
kartläggningen som genomförts i början av oktober varje år, klassrepresentanterna samlar
därefter in allas synpunkter på hur eleverna själva vill att skolan ska arbeta med och mot
diskriminering och kränkande behandling och vidarebefordrar detta till kuratorn. Kuratorn
sammanställer alla förslag som sedan röstas igenom på elevrådet. Därefter sker möten med
olika lärargrupper för deras förslag på revidering. Beslut om gällande Likabehandlingsplan
tas av skolkonferensen i början av vårterminen varje läsår.
Målet är att Likabehandlingsplanen ska bli VÅR, hela skolans Likabehandlingsplan. Alla måste
bli delaktiga, både för att skapa ett engagemang men också för den legitimitet som behövs
för att kunna göra den levande och hållbar.
6. Uppföljning och utvärdering
Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan
Skolan har det året 2014-2015 lagt ner mycket arbete på att försöka göra alla delaktiga i
arbetet för likabehandling samt mot diskriminering och kränkande behandling.
Förbättringsåtgärder 2014/2015
Kartläggningen visade förra året att det fanns elever som upplevde att både kränkningar
och sexuella trakasserier förekommer. Att skapa en större medvetenhet om detta i
personalgruppen var därför ett viktigt första steg för att de i sin tur ska kunna förmedla
informationen samt diskutera detta med eleverna.
Mål: Skapa medvetenhet.
Åtgärder:
Information om Likabehandlingsplanen samt relevant svensk lagstiftning.
Tidpunkt:
Så fort revideringen av Likabehandlingsplanen är färdigställd.
Ansvar:
Ledningen.
Utvärdering:
För att arbeta förebyggande med kränkningar och sexuella trakasserier ska vi i år skapa en
struktur för kill-och tjejgrupper i 5iéme och 3iéme.
Mål: Skapa ett forum där eleverna kan diskutera och skapa sig en förståelse för vad
kränkningar och sexuella trakasserier är.
7
Åtgärder:
Boka in kill- och tjejgrupper i 5iéme och 3iéme.
Tidpunkt:
Ett tillfälle under hösten och ett tillfälle på våren.
Ansvar:
Ledningen
Utvärdering:
För att skapa en verksamhet där alla känner sig trygga och som bygger på en ömsesidig
respekt för varandra är grunden att veta vad respekt betyder. Därför ska vi skapa en
gemensam värdegrund, där vi alla diskuterar vad ett antal värdeord betyder. Därefter ska
denna diskussion inleda varje läsår så att vi alla förstår varandras betydelse.
Mål: Målet är att skapa en gemensam värdegrund.
Åtgärder:
Gå igenom vad ett antal värdeord betyder till exempel kränkning, mobbning
makt och respekt.
Tidpunkt:
Temaveckan i november 2014.
Ansvar:
Ledningen.
Utvärdering:
På skolgården är det många barn och elever samlade vilket gör att det uppstår konflikter.
Flera elever upplever att när dessa konflikter inte klaras upp skapas större konflikter som
sedan blir till kränkningar och ibland utvecklas till mobbning. Det var 41 % av eleverna i
mellanstadiet och 21 % i högstadiet som kände sig kränkta av andra elever förra året.
Forskning visar att något som verkligen gör skillnad när det gäller att minska kränkningar
och konflikter mellan elever är när all personal alltid agerar samt att de agerar likadant. För
att göra detta möjligt vill vi utbilda all personal i medling, med en djupare utbildning i
konflikthantering för all personal som arbetar på rastgården. Det skulle ge oss en
gemensam metod samt att vi skulle kunna lösa många konflikter direkt och därmed minska
konflikter som växer och blir till kränkningar och mobbning.
Mål: Att skolan får en gemensam struktur för hur vi ser på konflikter samt att all personal
får en gemensam metod för att hantera dem och därmed agerar likartat.
Åtgärder:
Utbilda all personal i medling.
Tidpunkt:
Vid flera tillfällen under hela året.
Ansvar:
Ledningen.
Utvärdering:
7. Kartläggning och analys
Målet med kartläggningen är att så tidigt som möjligt få vetskap om förekomsten av
diskriminering och annan kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Under läsåret 2014-2015 har vi gjort en kartläggning med hjälp av Friends som visar på flera
områden vi behöver arbeta vidare på. Här presenteras endast en sammanfattning av denna
kartläggning.
Kartläggning och analys av eleverna i årskurs 6ième - 3ième
Trygghet: Otryggheten har ökat i skolan från förra året. Enligt enkäten är det 15 % som
känner sig otrygga i skolan ibland 4,1 % ofta och 3,6 % som alltid känner sig otrygga.
Eleverna känner sig mest otrygga i omklädningsrummen 17,6 % (förra året var det 15 %)
toaletterna 16,1 % (förra året var det 12 %), i korridorerna 14 % (förra året var det 10 %), vid
8
skåpen 10,4 %, i idrottshallen 8,3 %, internet 6,7 % och på skolgården 6,7 %.
1. Omklädningsrummen
2. Toaletterna
3. Korridorerna
4. Vid skåpen
5. Idrottshallen
6. Internet & Skolgården
Kränkningar och mobbning;
Enligt enkäten så upplever 50 % av eleverna att de blivit mobbade av andra elever det
senaste året, ca 43,4 % av dem som upplevt att de blivit mobbade har blivit det i flera veckor
26,1 % av dem i över ett år. Mobbning är en ny fråga sedan förra året så vi har inget att
jämföra med.
Även kränkningar har gått upp lite 23,8 % av eleverna i årskurs 6ième - 3ième upplever att
de har blivit trakasserade av andra elever. De var 8,7 % av eleverna som ansåg att detta
hände ofta (det har gått ner). Så fler elever upplever att de blivit kränkta men färre elever
upplever att det är ofta sedan förra året.
14 % av eleverna har varit med om att någon skickat taskiga sms, 6,2 % att någon skrivit
taskiga saker på nätet och laddat upp eller skickat vidare en bild på sig mot deras vilja.
På vilket sätt har du kränkts?
28,3 % Fysiskt, 69,6 % Verbalt, 43,5 % Psykiskt, 17,4 % via nätet/mobilen och 8,7 % ville inte
svara.
Sexuella trakasserier; det är 14,5 % av eleverna i årskurs 6ième - 3ième som upplever att de
blivit utsatt för sexuella trakasserier av andra elever i skolan, här har det också ökat.
Kränkningar och trakasserier från personal; 9,3 % av eleverna i årskurs 6ième - 3ième
upplever att de har blivit trakasserade eller kränkta av någon av personalen på skolan. Av
dessa var det 5,6 % som svarade att detta skedde ofta, 38,9 % sa flera gånger och 55,6 %
menade att det hänt någon enstaka gång.
26,1 % av eleverna har inte berättat för någon att de blivit kränkta/mobbade.
18,7 % av elever kände inte alls till vad som står i Likabehandlingsplanen.
Förbättringsåtgärder 2015-2016
1. Kartläggningen visar att det inte har blivit någon större förändring angående
mobbning, kränkningar och sexuella trakasserier på skolan, därför vill vi nu använda
temaveckan för att skapa medvetenhet och förståelse för frågorna i förhoppning att
det ska minska.
9
Mål: Skapa en aktiv temavecka där alla är med och deltar.
Åtgärder: Alla ska bli delaktiga, därför behövs tidig information så att t.ex. lärare har tid att
planera sina upplägg, administration kan boka föreläsare och avsätta tid.
Tidpunkt: november?
Ansvar: Ledningen
2. Om vi vill att Likabehandlingsplanen ska få ett genomslag så måste alla veta vad det
är för något och förstå den, därför ska vi sprida kunskap och skapa förståelse.
Mål: Sprida kunskap och skapa en förståelse om Likabehandlingsplanen hos föräldrar, elever
och personal. Alla ska veta vad en Likabehandlingsplan är när året är slut.
Åtgärder: Maila ut den till alla föräldrar och elever och be dem läsa igenom den i början av
året. Maila ut årets mål till all personal i början av året så att alla vet vad årets fokus ligger.
När vi under året arbetar med delar av likabehandlingsplanen så som kartläggning eller
analys så ska vi tydligt förklara hur informationen kommer att användas samt att allt ingår i
arbetet med att arbeta fram nästa års Likabehandlingsplan.
Tidpunkt: Under hela året 2015-2016
Ansvar: Ledningen
3. Forskning visar att det viktigaste en skola ska fokusera på för att verkligen göra
skillnad när det gäller att minska kränkningar och mobbning mellan elever är när all
personal alltid agerar samt att de agerar likadant. Förra året introducerade vi medling
i konflikter och alla fick en gemensam metod, nu ska vi fokusera på kränkningar och
mobbning. Ett första steg är gemensamma definitioner, att alla förstår ordet
mobbning på samma sätt) och sedan skapa gemensamma handlingsplaner så att vi
alla agerar likadant.
Mål: Skapa gemensamma definitioner och handlingsplaner angående; mobbning,
kränkningar och sexuella trakasserier fm. så att alla vet vad det är samt hur de ska agera.
Åtgärder: Gemensamma diskussioner och workshops för att skapa gemensamma
definitioner.
Tidpunkt: Under studiedagarna (om de blir av).
Ansvar: Ledningen
4. Skolan har en nolltolerans mot våld, men för att göra detta tydligare samt för att det
ska ske en omedelbar konsekvens kommer vi i fortsättningen att alltid ringa
föräldrarna och be dem komma och hämta eleven.
Mål: Arbeta mot en nolltolerans för våld
Åtgärder: Varje gång en elev aktivt slår eller sparkar en annan elev ska någon ur skolans
personal ringa deras föräldrar så att de kan komma och hämta sitt barn.
Tidpunkt: Från och med augusti 2015
Ansvar: Ledningen
10
8. Skolans främjande och förebyggande arbete
Ingen elev eller personal på Lycée Français Saint Louis ska känna sig otrygg eller utsatt för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Skolan och fritids har som
målsättning att varje elev och varje vuxen ska känna sig delaktig i arbetet med dessa frågor
och reagera på händelser som tyder på förekomst av sådana företeelser. Det är viktigt att all
personal på skolan har den insikt och kunskap som behövs för att förstå, upptäcka och agera
i första läget. Skolan har därför inlett ett samarbete med Friends (se bilaga 1) som sträcker
sig över en treårsperiod. Målet med vårt samarbete är att vi ska skapa en organisation,
struktur och en bredare kunskap bland hela personalen i dessa frågor. All personal kommer
att utbildas av organisationen Friends som ger kunskap och verktyg för att alla ska förstå vad
en kränkning är samt arbeta fram konkreta åtgärder. De kommer även att ge en praktisk
utbildning i metodik som utgår från åtta olika teman kring trygghet och jämlikhet. Vi
kommer att få tillgång till material som lärarna kan arbeta med i klassen.
Tidpunkt:
Under en studiedag, återkommande i tre år framöver.
Ansvar:
Friends, skolledningen och kuratorn.
Demokrati
Skolan arbetar med att ge eleverna en demokratisk fostran genom att elever sitter med i
skolans olika kommittéer och elevråd för att förankra respekt för demokratiska värderingar.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar:
CPE, ansvarig lärare och skolledningen.
Temavecka
Vi har en temavecka där alla lärare pratar om diskriminering, attityder, normer,
likabehandlingsplanen, kränkande behandling, ensamhet eller klassklimat i sina respektive
lektioner. Vad lärarna ska fokusera på bestäms i början av varje år. Teater, work-shops och
rollspel om vänskap och mobbning kan också ingå i temaveckan.
Tidpunkt:
I november.
Ansvar:
Skolledningen, ansvariga lärare samt kurator.
Samtal med klasser och tjej – och killgrupper organiseras löpande och kan ledas av
skolkurator, CPE och Vie scolaire, skolsköterska och specialpedagog i samarbete med annan
personal.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar:
CPE, skolsköterska samt kurator.
Varje år har skolsköterskan hälsosamtal med årskurs CM2, 4ième samt 2nde. Utifrån en
enkät som speglar elevens hälsa och välbefinnande leds samtalet in på de ämnen som är
viktiga för eleven. Enkäten är anpassad utifrån ålder och några av ämnena som den tar upp
är trygghet, trivsel, hälsa, riskbeteende och upplevelser av kränkningar eller trakasserier.
Tidpunkt:
Under läsåret.
Ansvar:
Skolsköterska.
Elevinflytande är otroligt viktigt, därför hålls kontinuerliga möten i varje klass där attityder,
normer, likabehandlingsplanen, kränkande behandling, trakasserier, ensamhet, klassklimat
är återkommande diskussioner.
11
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Huvudläraren.
För att kunna bedriva ett effektivt förebyggande arbete är det viktigt att veta vad det är vi
behöver arbeta med. Skolan kommer därför varje år med olika metoder göra en grundlig
kartläggning som visar en tydlig bild av situationen på skolan. Detta analyseras och utgör
sedan en grund för hur vi arbetar vidare för att förebygga diskriminering och kränkande
behandling.
Tidpunkt:
Okt-nov varje år.
Ansvar:
Skolledning, ansvarig lärare samt kurator.
Då vi är en internationell skola med många elever som anländer under årets gång vill vi
skapa ett kompissystem som välkomnar och introducerar nya elever till skolan. Några
frivilliga/utvalda elever som sitter med den nya eleven i klassrummet samt är med eleven på
rasterna och visar runt.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar:
Huvudlärare samt kurator.
Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna
Alla som studerar och arbetar inom vår verksamhet ska ha samma rättigheter och
möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av:
Kön
Aktiviteter: I samtliga ämnen ska både kvinnor och män visas som förebilder. Litteraturen
eleverna läser ska vara skrivna av både kvinnliga och manliga författare samt
handla om både kvinnor och män.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar:
Alla lärare.
Etnisk tillhörighet
Lycée Français Saint Louis är en internationell skola vilket betyder att den är mångkulturell
och det ska råda en öppen attityd gentemot alla nationaliteter.
Aktiviteter:
Tidpunkt:
Ansvar:
I samtal med eleverna ska vi lyfta detta och betona styrkan i mångfald.
Kontinuerligt under hela läsåret.
All personal.
Religion eller annan trosuppfattning
Aktiviteter: Eleverna läser och lär sig om olika religioner för ökad förståelse samt kunskap
om andra trosuppfattningar i samhällskunskapen.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar:
Undervisande lärare.
Funktionshinder
Aktiviteter: Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans
verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av all verksamhet ska
konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. Skolans rutiner
12
Tidpunkt:
Ansvar:
kring mottagandet av elever vars funktionshinder ställer krav på den
pedagogiska eller den fysiska miljön ska särskilt uppmärksammas.
Alla lokaler skall så långt det går tillgänglighets anpassas för att uppfylla EU:s
normer om tillgänglighet i offentliga lokaler.
Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret.
Skolledning och EHT.
Aktiviteter: Pedagogiska hjälpmedel ska tillhandahållas, såsom olika datorprogram.
Tidpunkt:
Kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar:
Specialpedagogen, skolans datatekniker samt undervisande lärare.
Sexuell läggning
Aktiviteter: Det har skapats en arbetsgrupp vars uppgift är att diskutera
sexualundervisningen på skolan där sexuell läggning är en del av detta. De ska
även diskutera diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning
inom ramen för skolämnen som har anknytning till detta.
Tidpunkt:
Under året.
Ansvar:
Arbetsgruppen samt ansvarig lärare.
Aktiviteter: RFSU informerar i olika klasser angående sex och samlevnad.
Tidpunkt:
Under året.
Ansvar:
RFSU, samt skolsköterska.
9. Åtgärder och handlingsplaner
Åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
All personal anställd vid skolan eller på fritids har skyldighet att rapportera och medverka till
att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling förekommer.
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande, detta betyder dock inte att det alltid är det i lagens mening. Eleven har dock rätt
att alltid få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar
får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få
stöd. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid
ett vuxenansvar att skydda elever från att fara illa.
Alla personer som har vetskap om att en elev blivit kränkt kan kontakta:
klassföreståndare/lärare
fritidspersonal
medlemmarna i EHT
ledningen
Vuxnas ansvar vid upptäckt
Vid upptäckt av kränkningar skall de vuxna skyndsamt ingripa och vidta akuta åtgärder för
att se till att det omedelbart upphör samt inleda långsiktiga åtgärder för att befästa
13
upphörandet. En elev som kränks eller får vetskap om en kränkning vänder sig till en vuxen
på skolan som i sin tur kontaktar EHT.
Handlingsplaner
Handlingsplan vid mobbning och kränkningar av elev/elever i sixième-Terminal
1 Någon ur personalen pratar med den utsatte eleven så fort det går att ordna och
inhämtar dennes berättelse, behov och förslag till åtgärder. Även samtal med den
som har utövat mobbningen/kränkningen förs. Är det flera utpekade förövare sker
samtal med en i taget där det klart uttalas att eleven har blivit utpekad som mobbare
och att skolans ansvar är att se till att det upphör omedelbart. Förövaren/förövarna
informeras också om att fortsätter denne/dessa med sin mobbning har skolan
skyldighet att vidta disciplinära åtgärder mot den/de utpekade enligt den
sanktionsstege som ska följas vid upptäckt mobbning/kränkningar.
2 Därefter kontaktar skolan den utsatte elevens föräldrar och informerar om det
inträffade. Förövaren/förövarna får till uppgift att samtala hemma med sina föräldrar
samma kväll för att skolan därefter ska följa upp och ha ett telefonsamtal med
föräldrar/vårdnadshavare om saken. Om mobbningen/kränkningarna anses allvarliga
kallas föräldrarna till skolan där de blir informerade om situationen.
3 Lärare eller annan personal och representant/er från skolledning/EHT kartlägger
situationen enligt ”utredning i ärende gällande kränkande behandling”. Det leder
fram till att en åtgärdsplan upprättas om hur skolan ska komma tillrätta med den
upptäckta mobbningen/kränkningen. Samtliga kontakter och åtgärder/insatser
dokumenteras löpande och förmedlas till kurator.
4 Därefter följer uppföljningssamtal med de berörda eleverna av lärare och/eller en
representant från skolledning/EHT. De har sedan en uppföljning med utsatt elev samt
förövare. Visar det sig att mobbningen inte upphört fortsätter skolan arbetet enligt
skolans disciplinära sanktionsstege.
Sanktionsstege
De olika stegen i sanktionsstegen är inte rangordnade då det inte finns en specifik
ordningsföljd, sanktionen bestäms utifrån händelse och situation.
Om mobbningen/kränkningarna inte upphört eller anses allvarliga kan
förövarens/förövarnas föräldrar kallas till skolan för ett allvarligt samtal.
Åtgärdsplanen följs upp och utvärderas och eventuellt revideras den i detta skede.
Ansvarig personal för uppföljning och utvärdering står angivet i åtgärdsplanen.
Fortsätter mobbningen/kränkningarna eller om de anses allvarliga kan
förövaren/förövarna punktmarkeras av skolans personal på raster för att tillförsäkra
att ingen mobbning pågår.
Om mobbningen/kränkningarna inte upphör eller om de anses allvarliga kan rektor
utfärda en skriftlig varning.
14
Fortsätter mobbningen/kränkningarna eller om de anses allvarliga kan
förövaren/förövarna vara tvungna att tillbringa sina raster med en lärare eller annan
personal.
Om mobbningen/kränkningarna inte upphör eller om de anses allvarliga kan rektor
besluta om tillfällig avstängning under några dagar upp till en vecka. Har ingen
anmälan till Socialtjänsten blivit gjord tidigare görs en i detta skede.
På gymnasiet kan Rektor i samarbete med Huvudmannen besluta om avstängning för
maximalt resterande kalenderhalvår och ytterligare tre kalenderhalvår. Innan ett
sådant beslut fattas ska eleven och vårdnadshavare ges möjlighet att yttra sig.
Ärendet avslutas då den utsatte eleven/eleverna känner sig trygga och nöjda med
skolans hantering.
Konflikt
Det är viktigt att mobbning och kränkningar inte likställs med en konflikt. På Lycée använder
vi skolmedling vid konflikter.
Medling är ett konkret verktyg som hanterar både små och stora konflikter, bland få eller
många inblandade. Medling handlar om att de som äger/ingår i konflikten också ska få
hantera den.
Under medlingen berättar eleverna sina versioner om vad som har hänt för varandra, om
vilka konsekvenser det har fått, de tar ansvar för sin del i konflikten, och de berättar hur de
vill att deras relation/möten (i klassen, korridoren eller rasten) ska ske framöver. Om
parterna i konflikten själva jobbar fram lösningen känner de ett större ansvar för att det ska
fungera och sannolikheten är större att de fullgör sina åtaganden. Se mer på:
http://www.medlingscentrum.se/konflikthantering_skola/
Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av personal
Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av någon i personalen ska eleven eller
annan (förälder eller personal som eleven berättat för) omedelbart kontakta någon i
ledningen.
1. Skolledningen samt EHT träffas tillsammans och inleder en utredning i ärende
gällande diskriminering och/eller kränkande behandling.
2. Klasslärare, ämneslärare, personal eller fritidspersonal kan rådfrågas i varje enskilt
fall. Berörd personal, eleven samt vårdnadshavare kontaktas samt informeras och
deras upplevelse av situationen blir hörda.
3. Görs bedömningen att det rör sig om kränkande behandling eller diskriminering skall
skolan/fritids agera utifrån handlingsplanen nedan.
15
Handlingsplan om en elev diskrimineras eller kränks av personal
4. Skolledningen samt EHT träffas tillsammans och bestämmer vad som ska göras för att
diskriminering och/eller kränkande behandling som uppstått på skolan genast ska
upphöra.
5. Skolledningen beslutar om eventuella sanktioner. En sanktion kan handla om en
tillsägelse, varning eller; om kränkningarna inte upphör eller anses tillräckligt
allvarliga kan det resultera i att personen måste sluta sin tjänst på skolan.
6. Skolledningen återkopplar sedan till alla berörda parter.
Handlingsplan för personal
Den personal som själv har upplevt eller upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt
ska ta kontakt med skolledningen, skyddsombudet eller facklig representant som i sin tur
kontaktar skolledningen. Detta gäller även den som upplever att en arbetskamrat utsätts
eller varit utsatt för ovan nämnda behandling. Skolledningen ska skyndsamt i samråd med
berörda parter utreda ärendet samt vidta eventuella åtgärder.
Vid svåra personskador och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa underrättas
omedelbart förutom sjukvård även Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöinspektionen.
Rektor ansvarar för att anmälan görs i samarbete med svensk studierektor. Om detta skett
på fritids ansvarar fritidschef för att anmälan görs.
Vid eventuell misstanke om brott görs övervägande om polisanmälan ska göras. Eventuell
polisanmälan görs i samråd med skolledningen eller fritids. Anmälan till socialtjänsten görs
vid behov, i samråd med skolledningen, fritids och skolkuratorn.
Diskrimineringsombudsmannen
16
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen
(2008:567). Det finns sju diskrimineringsgrunder vilka är; kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst
företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Besöksadress: Torsgatan 11
Tel: 08‐120 20 700
Fax: 08‐120 20 800
Webbplats: www.do.se
Barn‐ och elevombudet
Barn‐ och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över kapitel 14 a,
likabehandlingsplanen, skollagen (1985:1 100) om åtgärder mot kränkande behandling.
Barn‐ och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barnen och
Elevers rättigheter. Det innebär bland annat att BEO utreder anmälningar om kränkande
behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i
domstol. BEO informerar också om kapitel 14 a i skollagen och ger råd och stöd om hur
bestämmelserna ska tillämpas.
Barn‐ och elevombudet
Tel: 08‐586 080 00
Fax: 08‐586 080 10
Webbplats: www.skolinspektionen.se/beo
Skolinspektionen
Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående
skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus.
Skolinspektionen
Box 23069, 104 35 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 159
Tel: 08‐586 080 00
Fax: 08‐586 080 10
17
