IP/02/250
Bryssel den 13 februari 2002
Kommissionen föreslår konkreta åtgärder för en
hållbar utveckling och en rättvisare värld
Hur skall fattigdomen bekämpas? Hur skall naturresurserna och miljön
förvaltas på bästa sätt? Hur skall utvecklingen finansieras? Inför de
kommande stora internationella mötena som kommer att behandla dessa
frågor – Konferensen i Monterrey om utvecklingsfinansiering (mars 2002),
Världstoppmötet om hållbar utveckling (september 2002) och genomförandet
av den utvecklingsagenda som antogs i Doha i november 2001 – lägger
Europeiska kommissionen fram de första förslagen till lösningar och
bekräftar med kraft att det multilaterala samarbetet är den enda effektiva
metoden för att lösa dessa globala utmaningar. De tre meddelanden som
kommissionen, på initiativ av Romano Prodi, kommissionens ordförande,
Pedro Solbes, ledamot av kommissionen med ansvar för ekonomiska och
monetära frågor och Poul Nielson, ledamot av kommissionen med ansvar för
utveckling och humanitärt bistånd, har antagit idag kommer att bli föremål
för ett omfattande samråd med de offentliga aktörerna och det civila
samhället.
Vid presentationen av de tre dokumenten som handlar om globaliseringens olika
utmaningar angav ordföranden Romano Prodi den riktning som Europeiska
kommissionen önskar ta. "Världens länder blir alltmer beroende av varandra,
problemen alltmer komplicerade och behovet av bättre styrelseformer för världen blir
alltmer uppenbara. Utmaningarna är globala: den extrema fattigdomen,
miljöförstöringen, spridningen av smittsamma sjukdomar, den internationella
brottsligheten, terrorismen. För att vara effektiva måste lösningarna vara
multilaterala. Ansträngningarna måste vara samordnade och gemensamma.
Europeiska unionen har ända sedan den inrättades demonstrerat sin förmåga att
kollektivt hantera gemensamma problem på ett effektivt och demokratiskt sätt med
respekt för medlemsländernas identiteter. Den är därför lämpad att komma med
förslag om hur man skall hantera frågor som har att göra med globaliseringen.
Frågan om bistånd är viktigare än någonsin. Globaliseringen håller på att förändra
världen, ofta till det bättre. Samtidigt är emellertid skillnaderna mellan och inom
länderna extremt höga och i flera fall har de en tendens att öka. Av en befolkning på
sex miljarder människor lever 2,8 miljarder på under 2 euro om dagen. Detta kan helt
enkelt inte tolereras. Vi måste bekämpa fattigdomen genom att försäkra oss om att
globaliseringen även ger fördelar till de fattiga och inte endast nackdelar".
Partnerskap för en kontrollerad globalisering
Kommissionen är medveten om sitt ansvar. Européerna har större förtroende för
unionen än för andra berörda institutioner när det gäller att kontrollera
globaliseringen. Detta visas tydligt i Eurobarometer-undersökning nr 55 (oktober
2001): 36 % av de intervjuade personerna hade större förtroende för Europeiska
unionen än för sina egna regeringar (25 %) när det gäller möjligheterna att
kontrollera globaliseringens effekter.
Globaliseringen gör det möjligt att uppnå målet om ekonomisk tillväxt, ökad
produktivitet och förbättrad levnadsstandard på global nivå. Många
utvecklingsekonomier har dragit nytta av globaliseringen. Marknadskrafterna kan
emellertid inte själva skapa en hållbar jämvikt mellan den ekonomiska tillväxten å
ena sidan och de sociala målen och miljömålen å den andra.
Den växande klyftan mellan fattiga och rika, problemet med ständig fattigdom i vissa
av världens regioner, de ibland oreparerbara skadorna på miljön samt vissa
ekonomiers sårbarhet för de instabila finansiella marknaderna kräver samordnade
lösningar på global nivå och ansträngningar från samtliga parter: de industrialiserade
länderna, utvecklingsländerna, de multinationella företagen, de internationella
institutionerna och det civila samhället.
Kommissionens förslag till konkreta åtgärder för en hållbar utveckling
Då den lade fram sin strategi för en hållbar utveckling under våren 2001 förband sig
Europeiska kommissionen att komplettera den med ett meddelande om den hållbara
utvecklingens externa dimension. Detta åtagande har kommissionen uppfyllt idag.
Samtidigt som kommissionen presenterar de viktigaste agendapunkterna för det
kommande världstoppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg, fastställer den ett
antal handlingslinjer som syftar till följande:
- Genomförande av utvecklingsagendan som antogs i Doha : Att genomföra
"Doha Development Round" förutsätter inte bara en konstruktiv förhandling för
att sänka tullmurarna och avskaffa andra hinder för handeln med varor och
tjänster, inbegripet jordbrukshandeln, utan även att utvecklingsländerna bättre
integreras i den globala tillväxten samt att gemensamma regler för de områden
som är knutna till handeln utarbetas. Dessa områden kan vara
konsumentskydd, miljö, folkhälsa, investeringar, konkurrens och miniminormer
för arbetet. "Doha Development Round" skall också leda till ett aktivt samarbete
mellan Bretton Woods-institutionerna och Världshandelsorganisationen, Förenta
nationernas miljöprogram samt Internationella arbetsorganisationen.
- Bekämpning av fattigdomen: Kommissionen påminner om hur viktigt det är att
uppfylla målen från "Millenietoppmötet", däribland en minskning av den extrema
fattigdomen till hälften före 2015. För att uppfylla detta mål krävs att
samarbetsresurserna koncentreras till de minst avancerade länderna och de
fattigaste befolkningsgrupperna samt att man antar integrerade strategier som
kombinerar utbildning, hälsa, livsmedelsförsörjning, tillgång till dricksvatten och
sanitära anläggningar.
- Förvaltning av naturresurserna och miljön på ett hållbart sätt:
Kommissionen föreslår att miljöförstörelsen skall hejdas och att den negativa
trenden skall vända före 2015. Den påminner om vikten av att alla multilaterala
miljöavtal, inbegripet Kyotoprotokollet, ratificeras och tillämpas samt föreslår en
handlingsplan med tolv åtgärder som syftar till bättre vattenförvaltning, förstärkt
sjösäkerhet, skydd av skogar, främjande av förnybara energikällor, etc.
2
- Utvecklingsfinansiering: Inför konferensen i Monterrey, uppmanar
kommissionen EU:s medlemsstater att försöka uppnå målet om att 0,7 % av
bruttonationalprodukten (BNP) skall anslås till offentligt utvecklingsbistånd. Som
ett delmål föreslår den att de EU-länder som idag ligger under EU-snittet (0,33
%) skall försöka nå detta mål 2006, vilket skulle öka EU:s genomsnitt till 0,39 %.
För närvarande ligger endast fyra medlemsstater (Nederländerna, Danmark,
Luxemburg och Sverige) över målet om 0,7 %. Kommissionen föreslår även att
man skall gå vidare när det gäller minskningen av skuldbördan för de tungt
skuldsatta länderna samt att nya möjligheter för skuldkonvertering undersöks.
Vidare föreslår kommissionen att medlemsstaternas offentliga bistånd frikopplas
samt att en deltagandeprocess öppnas för att hantera de utmaningar som är
förbundna med tillgången till "globala kollektiva nyttigheter", som t.ex. skydd av
den globala miljön, skydd mot smittsamma sjukdomar och finansieringen av
dessa. Kommissionen anser även att det är absolut nödvändigt att fortsätta att
diskutera olika nyskapande finansieringsformer, samtidigt som hänsyn tas till de
svårigheter som införandet och förvaltningen av skatter på global nivå skulle
innebära. Utvecklingsfinansieringens effektivitet måste också förbättras. Se
MEMO/02/25
- Bättre integrering av den hållbara utvecklingen i EU:s politik: Om
utvecklingen skall vara hållbar måste man hitta en balans mellan samhällets
ekonomiska och sociala mål och miljömål så att dagens välstånd säkerställs
utan att framtida generationers välstånd äventyras. För ett samstämmigt
offentligt agerande krävs att inrikespolitiska åtgärder med betydande externa
effekter, t.ex. inom energi, jordbruk, fiske, invandring etc. regelbundet ses över
så att de ligger i linje med de globala målen. Kommissionen lägger till att börja
med fram en metod som innebär ett bättre samarbete mellan Europeiska
unionens institutioner och en större samordning mellan dessa. Den tillkännager
också konkreta tillämpningar när det gäller principen om hållbar utveckling, t.ex.
vid planerade revideringar av den gemensamma jordbrukspolitiken och
fiskeripolitiken.
- Förbättrade styrelseformer för världen: Samarbetet mellan de olika
internationella organisationerna måste stödjas, bl.a. inom ramen för Doha
Development Agenda (DDA), men kommissionen anser att världstoppmötet i
Johannesburg är det tillfälle då konkreta framsteg inom miljöområdet bör göras,
särskilt genom att stärka FN:s miljöprogram UNEP samt genom att främja ett
konkret genomförande av de internationella miljöavtalen.
- Förbättrad ram för de internationella organisationerna: Det internationella
monetära och finansiella systemet har fungerat bra under de senaste 50 åren.
Systemet är emellertid sårbart för monetära och finansiella kriser och för
brottslighet som tvättning av pengar, finansiering av illegal verksamhet och
skattefusk. Kommissionen undersöker förslag och åtgärder till reform när det
gäller förebyggande och hantering av kriser, initiativ som syftar till att begränsa
den olagliga användningen av det internationella finansieringssystemet, de
regionala och globala samarbetsfrågorna samt en reform av de institutionella
ramarna.
3
