Ang - Stockholms stad

Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Kvalitetsredovisning
Hagsätra/Ormkärrs skolor
Läsåret 2006/2007
Sida 1 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
INNEHÅLL
Sida
Förutsättningar
3
Kvalitetsarbetet
3
Sammanfattning
4
Uppföljning av Läroplanens Övergripande mål
Kunskap och lärande
5 - 10
Normer och värden
11 - 15
Ansvar och inflytande
16 - 19
Bedömning och betyg
20
Samverkan
21
Åtgärder för utveckling
22
Rektors slutord
23
Bilaga 1 Redovisning av provresultat Nationella prov lå 06/07
24
Bilaga 2 Sammanställning LUS-värden senaste två läsåren
25
Sida 2 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
FÖRUTSÄTTNINGAR
Skolenheten består av Hagsätraskolan, som är en F-9 skola med 620 elever (vt-07) och
Ormkärrsskolan, som är en F-5 skola med 135 elever (vt-07). Ca 60% av eleverna vt-07 hade
utländsk bakgrund, med en större andel i de lägre åren och en mindre andel i de högre åren.
Skolenheten bedriver eftermiddagsverksamhet i form av fritidshem (4 st) för elever i år F-3
och fritidsklubbar (2 st) för elever i år 4-6.
I Hagsätraskolan finns tre mindre undervisningsgrupper för elever med långsam inlärning som
finansieras inom tilldelad budget.
Eleverna i år 7-9 har möjlighet att välja profil och därmed möjlighet att fördjupa sig efter eget
behov eller intresse tre timmar i veckan i Sv/Eng, Ma/No, Fotboll eller ”Må bra”.
Hagsätraskolan är indelad i tre strängar (A, B och C). Strängarna bildar arbetslag som i sin tur
är indelade i F-5 och 6-9. Ormkärrsskolan arbetar i en F-5 sträng. De sju arbetslagen ansvarar
för elevernas kunskapsutveckling och en del av elevvården och lärarna undervisar mestadels
elever i sitt arbetslag. Arbetslagen leds av varsin studieledare som tillsammans med
skolledningen utgör en ledningsgrupp. I den gruppen ingår också en studieledare som
representerar fritidshemmen. Fritidshemmens personal är knutna till klasser och varje klass i
år F-3 har på detta sätt en fritidspersonal som arbetar tillsammans med läraren.
Skolenheten leds av en rektor och två biträdande rektorer, som också har en intendent för
administrativt stöd.
KVALITETSARBETET
I utarbetandet av kvalitetsredovisningen har elever, vårdnadshavare, lärare samt övrig
personal medverkat genom utvärderingar av t ex utvecklingssamtal, föräldramöten,
arbetsplaner, likabehandlingsplanen etc i klasserna och i arbetslagen samt via enkäter av olika
slag.
Arbetslagens roll är oerhört viktig, då de analyserar egna resultat och arbetar för att utveckla
dessa.
Studieledare samt fackliga förtroendemän har ett mer aktivt ansvar för att se till att analyser
och slutsatser är förankrade.
Grunden för kvalitetsarbetet består i att utvärdera och analysera resultat mot uppställda mål på
olika nivåer i organisationen samt diskutera vilka åtgärder vi kan vidta i de olika
verksamheterna, i arbetslagen samt övergripande i hela skolenheten.
Enligt skolverksinspektörernas bedömning visar dokumentation och intervjuer att skolorna
har ett bra kvalitetsarbete som all personal deltar i och som också dokumenteras i
kvalitetsredovisningen.
Sida 3 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
SAMMANFATTNING
Nationella provresultat och betygsresultat har i år försämrats efter några års positiv
resultatutveckling. Det finns fler orsaker till det, men en omständighet som verkligen gett
utslag i år är den stora elevomsättningen. De elever vi tagit emot under året i år 5 och 9 har
haft så stora kunskapsluckor att vi inte klarat av att fylla dessa på bara knappt ett år. Sannolikt
kommer betygsresultaten att ligga under det beräknade enligt SALSA:s modellberäkning,
vilket inte är tillfredsställande och inget vi är vana vid. Det låga meritvärdet samt fler andra
resultat visar att vi måste arbeta mer med att motivera eleverna att satsa på skolan och utnyttja
sina resurser.
Positivt är ändå att det trendbrott vi såg förra året, avseende tidigare dåliga matematikresultat
på NP, håller i sig. Den kompetensutveckling vi satsade på under ett antal år har gett önskat
resultat.
Egen enkät visar att andelen elever i år F-3 som uppger att de trivs dåligt i skolan har minskat
för sjätte året i rad, men ökat i år 4-9 för första gången på fem år. Försämringen ligger främst i
år 9 och lärarna står frågande inför resultatet, då de i stället upplevt bättre stämning i
klasserna, bättre fokus på skolarbetet etc i år 9. Då den minskade trivseln hänger ihop med att
elever i samma klasser uppgett ökad mobbning, som vi inte heller haft kunskap om, så
kommer åtgärder ändå att vidtas för att förbättra arbetet i trygghetsgruppen.
Egna undersökningar kring elevinflytande visar både förbättrade och försämrade resultat
sedan förra året, men ändå är resultaten de näst bästa på alla år vi använt undersökningarna.
Över lag är resultaten bra, men borde vara bättre med tanke på det inflytande eleverna faktiskt
har. Vi behöver arbeta mer med att medvetandegöra eleverna om det samt öka deras insikt om
värdet av att ha ett inflytande.
Resultaten i stadens skolundersökning har förbättrats sedan 2005 inom alla undersökta
områden i alla undersökta årskurser utom i år 6, som ändå uppvisar ungefär samma resultat
som 2005 avseende trygghet och relationer samt yttre och inre miljö. För fritidshemmen har
dock resultaten försämrats, utom när det gäller trygghet och relationer. Ormkärrsskolans
resultat finns ej redovisade i år. En del resultat i stadens skolundersökning stämmer inte med
vare sig våra egna undersökningar eller skolverkets bedömningar. De undersökningar vi
använt oss av under sju år besvaras av samma elever år från år och därför kan också
förändringar bedömas på ett annat sätt. Resultaten i klimatundersökningen har stadigt
förbättrats inom flertalet områden år från år och en del resultat är mycket bra.
Arbetet kring bedömning och betyg har gett goda resultat och arbetet fortsätter med bl a
diskussioner om hur vi kommunicerar mål med elever och föräldrar.
Det ökade samarbetet mellan förskoleklasser, skola och fritids har fått önskad effekt i form av
ökad trivsel och bättre skolresultat, men vi kommer att under året undersöka om detta medfört
andra, mindre önskade, konsekvenser för fritidshemmen.
Sida 4 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
KUNSKAP OCH LÄRANDE
Verksamhetens mål/åtaganden
Skolenhetens åtaganden i Verksamhetsplanen 2006
Vi åtar oss att under pågående läsår kontinuerligt följa elevernas läsutveckling och vid tre
tillfällen per läsår dokumentera den (LUS). Om en elev inte når den för åldern förväntade
LUS-punkten åtar vi oss att tillsammans med elev och förälder/vårdnadshavare skriva ett
åtgärdsprogram där vi kommer överens om åtgärder för att eleven ska utveckla sin läsning.
Vi åtar oss att kontinuerligt och inför varje utvecklingssamtal dokumentera elevernas
kunskapsutveckling för samtliga ämnen i våra kunskapsjournaler.
Vi åtar oss att tillsammans med Dig och ditt barn utarbeta åtgärdsprogram om ditt barn har
svårighet att nå uppnåendemålen i något eller några ämnen.
Vi åtar oss att erbjuda de elever i år 7-9 som riskerar att ej nå målen extra undervisning under
skollov.
Vi åtar oss att under pågående läsår och 2006 utveckla vår matematikundervisning i ett F-9
perspektiv.
Skolenhetens prioriterade mål i arbetsplanen
Alla elever som lämnar år 9 skall ha fullständiga betyg. (Gäller elever som haft minst tre års
skolgång i Sverige.)
Elever som väl nått målen tidigt i år 9 ges möjlighet att studera vidare med ett för dem
meningsfullt innehåll.
Alla elever skall nå de för åldern adekvata nivåerna i Läsutvecklings-schemat (LUS).
Metoder att nå målen
Arbetssätten och insatserna för att nå målen är många och skiftande – allt från
elevvårdsinsatser, sportlovs-, påsk-, sommarskola, läxhjälp, små grupper för elever med
långsam inlärning och nybörjarengelska till utökad sva-undervisning, ämnesövergripande
undervisning, kompetensutveckling i bl a matematik samt satsning på att öka läsförmågan hos
alla elever.
Resultat
Åtagandena anses uppfyllda i arbetslagens utvärderingar.
Sida 5 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Resultaten på nationella proven i år 5 är i år sämre än året innan i samtliga ämnen. Se bilaga
1.
Eleverna i Ormkärrsskolan har bättre resultat i svenska och engelska än eleverna i
Hagsätraskolan, men sämre resultat i matematik än eleverna i Hagsätraskolan.
Vi ser i år stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor, där flickornas resultat är
mycket bättre än pojkarnas i alla ämnen.
Förra året såg vi bara denna skillnad i svenska och då hade pojkarna bättre resultat i
matematik än flickorna. Elever med annat modersmål än svenska har även i år sämre resultat i
svenska, men också i engelska detta år.
Även för år 9 kan konstateras att resultaten på Nationella proven har försämrats något. Se
bilaga 1. Tyvärr är andelen elever som ej erhållit provbetyg (ej deltagit i alla delprov),
betydligt större i år i svenska och engelska, vilket gör det svårt att bedöma. Den gruppen
innehåller också elever som är på både VG- och MVG-nivå.
I engelska ser vi inga skillnader mellan pojkar och flickor och inte heller detta år mellan
elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska. I
matematik har pojkarna även i år bättre resultat än flickorna och elever med annat modersmål
något sämre resultat än övriga. I svenska har däremot elever med annat modersmål bättre
resultat än elever med svenska som modersmål i år och flickorna något bättre resultat än
pojkarna.
Andelen elever med behörighet att söka nationellt program i gymnasieskolan var vt-07 77.1%
efter sommarskolan. Det är ett mycket sämre resultat än året innan, då 92% var godkända i
svenska, engelska och matematik. Av de elever som gick ut år 9 vt-07, hade 62.8%
fullständiga betyg mot 70.6% året innan. Meritvärdet låg vt-07 på 176.5 p att jämföras med
199 p vt-06 i år 9.
Elevernas läsutveckling följs upp kontinuerligt via LUS-schemat. I förskoleklasserna är målet
att eleverna skall nå p. 3 i schemat, i år 3 p. 15, i år 6 p. 18a samt i år 9 p. 18c.
I bilaga 2 finns en jämförelse över andelen elever som nått de olika punkterna vid läsårets
start och slut.
Här framgår att ingångsvärdet i september -06 i förskoleklasserna var något bättre än året
innan, men ligger fortfarande för lågt. Utgångsvärdet var något lägre än året innan. Det
samma gäller för år 3. I år 6 var såväl ingångsvärde som utgångsvärde högre än det brukar. I
år 9 var ingångsvärdet mycket lågt, men utgångsvärdet blev högt.
Varje år besvarar eleverna i år 6-9 samt alla lärare en omfattande enkät kring skolklimatet
(utarbetad av Lennart Grossin). Elevernas svar på ett antal påståenden (stämmer inte alls,
stämmer dåligt, stämmer ungefär, stämmer helt) omräknas till värden på en skala 1-4, där 4 är
bästa resultat, d v s alla anser att det stämmer helt.
I år gav elevernas uppfattning om att lärarna i den här skolan förväntar sig att eleverna skall få
minst godkänt i alla ämnen, ett värde på 3,57 mot 3,56 förra året. Uppfattningen om att
lärarna i den här skolan verkar tycka att undervisningen är väldigt viktig, gav värdet 3,62 mot
3,50 året innan. Uppfattningen om att undervisningen i skolan gör att de förstår mer och mer
av det som händer i samhället och hur saker och ting hänger ihop, gav värdet 3,34 mot 3,28
året innan. Uppfattningen om att man får extra undervisning om det finns risk för att man inte
når upp till målen gav samma resultat 3,28 som året innan och uppfattningen om man får reda
Sida 6 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
på vad det är som man behöver göra för att kunna få olika betyg, gav värdet 3,21 mot 3,19
året innan.
Stockholm stads skolundersökning har genomförts vt-07 och relevant här är resultaten inom
området Utveckling och lärande. Skolundersökningens rapporter och frågeformulär för de
olika årskurserna finns på internetadressen
http://www.stockholm.se/Extern/Templates/Page.aspx?id=168810.
Tyvärr finns inte Ormkärrsskolans resultat redovisade i år. Resultaten i Hagsätraskolans
förskoleklasser ligger i paritet med stadens snittresultat i flera avseenden, men högre än
stadens snittresultat när det gäller hur IT används, arbetet med individuella utvecklingsplaner,
jämställdhet samt möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp.
Förskoleklassernas fritidsverksamhet visar ungefär samma resultat. Generellt sett har
resultaten inom detta område förbättrats sedan 2005.
Resultaten i år 3 har också förbättrats sedan 2005 och ligger i paritet med stadens snitt, men
något högre än snittet när det gäller arbetet med individuella utvecklingsplaner och något
under snittet avseende uppfattningen hur skolan lyckas med att ge goda kunskaper. Däremot
ligger resultaten för fritidsverksamheten i år 3 under stadens snittresultat och har försämrats.
I år 6 har resultaten också försämrats något sedan 2005 och ligger nu något under stadens
snittresultat, utom när det gäller hur IT används.
I år 9 har resultaten förbättrats en hel del sedan 2005, men ligger fortfarande något under
stadens snitt.
Skolverkets inspektionsrapport:
s. 2: ” I många avseenden erbjuder skolorna en utbildning av god kvalitet. Skolorna är
mycket engagerade i att utveckla undervisningen efter de nationella riktlinjerna och nå en
bättre måluppfyllelse. Eleverna erbjuds stöd på ett förtjänstfullt sätt och systemet för att
upptäcka elever i behov av särskilt stöd fungerar mycket väl.”
s. 6 ”Klassrumsbesök och intervjuer visar att organiseringen av undervisningen ofta är
flexibel och att eleverna ibland ges goda möjligheter att arbeta utifrån de olika
kunskapsformer läroplanen beskriver, men motsatta exempel ges också. Eleverna upplever
också att undervisningen många gånger är ensidig och inte ger utrymme för att reflektera
över vad man lärt sig.”
s. 7 ”Inspektörerna bedömer att dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling är god
och att eleverna och deras vårdnadshavare har god kännedom om elevernas lärande.”
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
De försämrade resultaten på Nationella proven i år 5 har fler orsaker. Till skillnad från förra
året hade vi i år förhållandevis många elever (endast pojkar) i denna årskurs som undervisades
i liten grupp för elever med långsam inlärning. Dessa elever utvecklas hela tiden, men det går
sakta och fler av dem har utredda och konstaterade utvecklingsförseningar. Av olika skäl har
föräldrarna avstått från att söka särskola.
Sida 7 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Detta förklarar drygt 4% av försämringen samt till en del skillnaden mellan flickor och pojkar.
Ytterligare 4% av försämringen beror på kort vistelse i Sverige för ett antal elever (flest
pojkar) som inte heller alltid haft en naturlig skolgång i hemländerna.
Vi har under ett antal år haft en mycket stor omsättning på elever. Under läsåret tog vi emot
tio nya elever i år 5 och endast tre av dem klarade proven i alla ämnen. Vi klarade helt enkelt
inte att täppa till de kunskapsluckor eleverna kom med på så kort tid. Vår bedömning är ändå
att vi kommer att kunna klara det inom några år, liksom att reparera Ormkärrsskolans elevers
bristande matematikkunskaper. Den nya läraren i år 5 gjorde därvidlag ett gott arbete, men
som resultatet visar så återstår en del.
Glädjande är, trots detta, att resultaten i matematik totalt sett ligger i paritet med övriga
ämnen, så det trendbrott vi såg förra året håller i sig och vi törs nu dra slutsatsen att den
kompetensutveckling vi genomförde under några år för alla som undervisar i matematik har
gett önskat resultat.
Det positiva trendbrott vi såg även i år 9 förra året i matematik tycker vi också håller i sig,
även om resultaten är sämre i alla ämnen i år på Nationella proven. Orsakerna till det hänger
ihop med betygsresultaten och berörs längre fram.
Värt att notera är dock att fler elever med annat modersmål klarat provet i svenska än elever
med svenska som modersmål.
Resultatet kan vara tillfällighet, men vi kommer att följa utvecklingen noga framöver, då vi
läsåret 06/07 organiserade om undervisningen i svenska och svenska som andra språk, så att
eleverna i år 2-9 mestadels undervisas tillsammans av två lärare, en lärare i svenska som
modersmål och en lärare i svenska som andra språk i samma klassrum. Den största
anledningen till omorganisationen var att eleverna upplevde undervisningen i sv/sva som
segregerad. Det har helt upphört och lärarna är mycket nöjda med sitt samarbete om eleverna,
de flexibla grupperingar som kan åstadkommas utifrån elevernas behov m m. Kanske, men
det är för tidigt att säga, har undervisningen gett eleverna med annat modersmål en ökad
stimulans och därmed ökade kunskaper i svenska.
Redan förra året visste vi att betygsresultaten i år skulle bli betydligt sämre än de var 2006.
(Se kvalitetsredovisning 2006 sid 15) Vi bedömde att vi skulle vara tillfreds med vår insats
om 82% av eleverna klarade godkänt i svenska, engelska och matematik. Det blev 77% och så
dåliga betygsresultat har vi aldrig haft. Detsamma gäller meritvärdet och andelen elever med
fullständiga betyg.
Vi tog emot sex nya elever i år 9 under året och samtliga saknade betyg i basämnena och i en
hel del andra ämnen från år 8. Vi visste redan i oktober -06 att kunskapsluckorna hos fler av
dem var så pass stora att vi inte skulle klara av att fylla dessa på knappt ett år. De flesta av
eleverna lyckades i alla fall förbättra sina betyg från år 8. De nya eleverna motsvarade 8,5%
av det totala elevantalet i år 9. Vi visste också att vi hade elever i år 9 med stora
inlärningssvårigheter (ca 6%) och några av dem skulle ha mått bättre av att ha fått läsa enligt
särskolans läroplan. Fler av de här eleverna har utvecklats fantastiskt bra under årens lopp och
även klarat Nationella proven i något ämne, men de behöver ytterligare något/några år på sig
för att t ex kunna använda sina kunskaper till problemlösning. Vi ser återigen att våra
stödinsatser av olika slag ger resultat, även om det inte alltid räcker ända fram.
Även om vi är nöjda med många elevers utveckling och resultat utifrån deras förutsättningar,
så är vi inte nöjda med resultaten som helhet. Vi har t ex inte lyckats få alla elever att utnyttja
Sida 8 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
sina resurser fullt ut. Fler elever har haft förutsättningar att nå högre betyg än godkänt i fler
ämnen, men valt att inte satsa på det. Färre elever än vanligt valde också att påbörja A-kurs
vid Farsta gymnasium. Det är tråkigt eftersom också LUS-resultaten visar att kapacitet fanns.
Här behöver vi jobba mer för att motivera eleverna, speciellt när vi som i år, har en majoritet
(64%) av pojkar.
Om eleverna också många gånger upplever att undervisningen är ensidig (skolverkets
rapport), så ger inte heller den någon motivation till att satsa, vilket är speciellt viktigt för
pojkar. Här har vi nog ytterligare en förklaring till det låga meritvärdet. Sannolikt kommer
resultaten i år, både avseende meritvärde och andelen elever med fullständiga betyg, att ligga
under det förväntade resultatet enligt SALSA:s modellberäkning och det är allt annat än
tillfredsställande. Prognosen för de elever som nu går i år 9 ser inte så mycket ljusare ut.
Förutom ett antal elever med stora inlärningssvårigheter, har vi i den här årskullen många
elever med mycket kort svensk skolgång. Vi önskar att vi ska klara att få 80% av eleverna
godkända i basämnena.
God läsförmåga och läsförståelse har mycket stor inverkan på elevernas studieresultat. Det är
därför lite oroväckande att vi i förskoleklasserna samt i år 3 åstadkommit något mindre än vi
brukar, d v s skillnaden mellan ingångsvärde och utgångsvärde är inte lika stor som förra året.
Det finns dock kända orsaker till detta; i förskoleklasserna var det t ex helt nödvändigt att hela
ht-06 jobba med det sociala samspelet mellan eleverna och vi bedömer att en ökad fokusering
på annat nu är möjlig i år 1. I år 6 och 9 har vi åstadkommit mer än vanligt efter en mycket
medveten satsning och resultaten är bra. Vi behöver dock tänka på att se till att eleverna i år 9
har ett högt ingångsvärde, så att studierna i alla ämnen underlättas.
Skolklimatundersökningen visar bättre resultat i alla för området relevanta frågor i år, där
resultaten ligger mellan stämmer ungefär och stämmer helt. Det visar absolut att eleverna
uppfattat att lärarna verkligen tror på dem och deras förmåga att nå godkända resultat och
detta värde som är bra har ökat konstant de senaste fem åren. Ett ännu högre värde visar
elevernas uppfattning om att lärarna verkar tycka att undervisningen är väldigt viktig. Detta
visar att eleverna uppfattat några av de viktigaste budskapen vi vuxna på Hagsätraskolan vill
förmedla till eleverna.
Glädjande är att elevernas uppfattning om att undervisningen i skolan gör att de förstår mer
och mer av det som händer i samhället och hur saker och ting hänger ihop, ökar varje år. Det
ser vi som att bl a vår satsning på mer ämnesövergripande undervisning ger önskat resultat.
En viktig utveckling är också att fler elever varje år anser att de ofta får reda på vad de
behöver göra/kunna för att kunna få olika betyg. Även skolverkets inspektörer bedömde att
eleverna och deras vårdnadshavare har god kännedom om elevernas lärande. Det är därför lite
konstigt att vi i stadens skolundersökning ligger under stadens snitt avseende info om vad du
ska kunna och hur du ligger till både i år 6 och 9.
Resultaten i stadens skolundersökning under området Utveckling och lärande, har förbättrats i
alla undersökta årskurser utom år 6 sedan 2005. Det beror på en mycket turbulent
undervisningssituation i två klasser i år 6, där ett fåtal elever lyckades förstöra många
lektioner. Eleverna finns inte längre kvar på Hagsätraskolan.
Vi ser det som mycket positivt att resultaten förbättrats i övriga årskurser och ser det som
resultat av många olika samverkande faktorer. Utveckling och förbättringar har skett på en rad
områden och det går inte att säga att det bara är vissa insatser som gett resultat. Ibland är det
svårt att veta vad eleverna i år 6 och 9 jämför med när de svarar, då vi ser många exempel på
Sida 9 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
divergerande resultat. Trots att skolverkets inspektörer bedömde att eleverna erbjuds stöd på
ett förtjänstfullt sätt, så upplever inte eleverna det i stadens undersökning. Där ligger vårt
resultat under stadens snitt ändå.
Det vi tar fasta på i undersökningen, även utifrån skolverksinspektörernas bedömning, är hur
vi förbättrar lärarnas förmåga att stimulera eleverna och därmed ge goda kunskaper.
Sida 10 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
NORMER OCH VÄRDEN
Verksamhetens mål/åtaganden
Skolenhetens åtaganden i verksamhetsplanen 2006
Vi åtar oss att följa Stockholms stads strategi för elevhälsa
Vi åtar oss att utveckla vårt arbete kring värdegrundsfrågor.
Vi åtar oss att diskutera etiska frågor och arbeta aktivt med att träna eleverna i att själva ta
ansvar och lösa konflikter.
All personal på skolorna åtar sig att arbeta aktivt för att motverka mobbning och kränkande
behandling. Om ditt barn utsätts eller utsätter andra för trakasserier kommer personal att
ingripa. Vid allvarliga och/eller upprepade kränkningar anmäler vi detta till skolans
Antimobbningsgrupp. Du som förälder kommer då att bli kontaktad av skolans personal.
Skolenhetens mål i arbetsplanen
Alla elever skall kunna komma till skolan och känna att de är respekterade, och utan att känna
rädsla för att bli trakasserade, mobbade eller kränkta på annat sätt.
Metoder att nå målen
Arbetssätten och insatserna för att nå målen är oerhört många och skiftande – allt från
förebyggande arbete på olika plan till akuta insatser samt satsningar på vissa arbetsmetoder,
utökade personella resurser, elevansvar, kompetensutveckling etc.
Resultat
Åtagandena anses uppfyllda i arbetslagens utvärderingar.
Årets trivselenkät visar att andelen elever i år F-3 som alltid tycker att det är roligt att gå till
skolan och trivs har ökat med 3 % sedan året innan, och andelen elever som tycker att det är
roligt ibland har minskat något. Andelen elever som inte tycker att det är roligt och inte trivs
har ändå minskat ytterligare och ligger nu på 1%, vilket i absoluta tal handlar om två elever.
Andelen elever som inte tycker det är roligt att gå på fritids ligger oförändrat på ca 1%.Det
finns en del skillnader mellan klasserna och generellt kan sägas att det är flest elever i år 3
som tycker att det är roligt att gå på fritids bara ibland.
Resultatet stämmer mycket väl med resultatet i stadens skolundersökning, då hänsyn tagits till
att Ormkärrsskolans resultat ej redovisats i skolundersökningen i år samt att svarsfrekvensen i
den är lägre.
Samtliga resultat under området Trygghet och relationer har förbättrats sedan 2005 både i
förskoleklasserna och i år 3. Resultaten i förskoleklasserna ligger kring stadens snitt i nästan
alla avseenden. Däremot ligger resultaten för förskoleklassernas fritidshem fortfarande något
Sida 11 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
under stadens snitt, utom när det gäller hanteringen av mobbning och möjligheterna för ditt
barn att få lugn och avskildhet, där resultaten ligger högre än i staden.
I skolår 3 ligger resultatet för hur skolan hanterar mobbning något under stadens snitt, liksom
när det gäller möjligheterna att känna sig trygg i skolan. Resten kring stadens snitt.
Resultaten för år 3:s fritidshem ligger fortfarande något under stadens snitt, även om
resultaten förbättrats.
När det gäller förekomsten av mobbning i år F-3, så har pedagogerna även i år gjort en
bedömning utifrån utvecklingssamtal och intervjuer och kommit fram till att förekomsten av
mobbning är oförändrat låg. Däremot förekommer en hel del konflikter.
I år 4-9 uppger 7,1% att de utsatts för mobbning någon gång under senaste året. Det är en
ökning med 2,2% sedan förra året. Ökningen ligger främst i år 6 och 9. Inte ens hälften av de
här eleverna är kända hos antimobbningsgruppen.
Bland de elever som är inskrivna i fritidsklubben år 4-6 uppger 68% av eleverna i Hagsätra att
de trivs ganska eller mycket bra. I Ormkärr 89%. Ingen elev uppger att de trivs dåligt. I
Hagsätra känner sig 84% trygga i verksamheten och i Ormkärr 95%.
Andelen elever i år 4-9 som uppgett att de trivs bra eller mycket bra i skolan har minskat med
ca 7% sedan året innan och ligger nu på 79% och andelen elever som uppger att de trivs dåligt
eller mycket dåligt har ökat med 4,8% och ligger på hela 8%. Andelen elever som uppgett att
de trivs varken bra eller dåligt har ökat och ligger på drygt 13%. Förändringen kan kopplas
direkt till fyra klasser, en klass i år 6, en i år 7 samt två i år 9 och det är samma klasser som
uppger ökad mobbning. Tendensen stämmer väl med stadens skolundersöknings resultat, där
både år 6 och främst år 9 uppvisar sämre resultat än 2005 när det gäller trivseln.
Däremot har resultaten avseende hela området Trygghet och relationer inte försämrats i år 6
sedan 2005. Resultaten ligger dock under stadens snittresultat. I år 9 har motsvarande resultat
förbättrats en hel del sedan 2005, men ligger fortfarande något under stadens snitt. (Resultaten
för år 9 2005 var i fler avseenden obegripliga. Se Kvalitetsredovisning 2005) En negativ
nöjdhetsgrad kan konstateras när det gäller lugn och arbetsro i klassen.
I skolklimatundersökningen uppger dock fler elever att de uppfattat att lärarna anser att det
ska vara lugn och ro under lektionerna (3,65 mot 3,53 förra året). Elevernas uppfattning om
lärarnas förmåga att se till att det är lugn och ro i klassrummet är ungefär densamma som
förra året (2,98 mot 2,97). Resultaten har aldrig varit högre.
Fler elever tycker i år att alla lärare har samma ordningsregler (2,98 mot 2,86 förra året). De
anser också att lärarnas förmåga att hålla bra koll på frånvaro och sena ankomster har ökat
något (3,09 mot 2,99 förra året), liksom att föräldrarna snabbt skulle få reda på om man
uppför sig illa i skolan (3,41 mot 3,21 förra året).
Fler lärare anser i år att förutsättningarna att ägna den i schemat angivna lektionstiden till
undervisning är fullt tillfredsställande (3,03 mot 2,98 förra året). Lärarna anser även i år att de
sociala relationerna mellan lärare och elever är goda (3,34 mot 3,37 förra året) och det står
även i år klart att eleverna uppfattat att lärarna kräver att eleverna visar respekt (3,56 mot 3,56
förra året). Lärarnas förmåga att visa eleverna respekt fick värdet 3,09 (3,10 förra året) av
eleverna.
Sida 12 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Skolverkets inspektionsrapport:
s. 4: ”Inspektörerna möter under inspektionen elever som säger sig trivas och vara trygga.
De flesta elever visar varandra respekt och tar ansvar för varandras trivsel.” ”Eleverna är
också mycket klara över vad som förväntas av dem.” Samtidigt som alla elever uppger att de
är trygga, uppger många att bråk förekommer på rasterna och att ”fula ord” används.”
s. 5: ” Skolorna har enligt inspektörernas bedömning ett tydligt fokus på att motverka
kränkande behandling som bl a tar sig uttryck i att man i klasserna diskuterar
förhållningssätt och ordningsregler tillsammans med eleverna.”
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Skolans egen årligen återkommande trivselenkät i F-3 visar för sjätte året i rad att andelen
elever som inte tycker det är roligt att gå till skolan eller som uppger att de trivs dåligt i
skolan, har minskat och ligger lågt. Den utvecklingen är vi nöjda med och visar att våra olika
insatser ger resultat. Se vidare nedan.
Resultaten stämmer mycket väl med resultaten i stadens skolundersökning, där trivseln i
förskoleklasserna förbättrats och ligger över stadens snitt. Trivseln i år 3 har förbättrats
mycket sedan 2005, men ligger fortfarande något under stadens snitt.
Det är mycket positivt och ett gott kvitto på vårt arbete, att samtliga resultat under området
Trygghet och relationer har förbättrats sedan 2005. Vi har bl a utökat antalet rastvakter, haft
ekonomiska möjligheter att ha elevassistenter till svåra elever de senaste åren samt arbetat
mycket med socialt samspel, kompissamtal och diskussioner kring värdegrundsfrågor med
eleverna.
Andelen elever som inte tycker det är roligt att gå på fritids är också mycket låg, men i år 3 är
det förhållandevis många elever som bara tycker att det är roligt ibland. Vi har inte fått några
signaler om att det beror på otrygghet eller otrivsel, men däremot att aktiviteterna på fritids
inte längre svarar upp mot elevernas intressen och önskemål i år 3. Se vidare ansvar och
inflytande. Dessutom kan omorganisationen av personal på fritidshemmen ha påverkat. Allt
blev nytt för eleverna i år 3.
I stadens skolundersökning har resultaten inom området Trygghet och relationer förbättrats
sedan 2005 för fritidshemmen, men här finns absolut mer att göra.
Positivt är att ingen elev i fritidsklubbarna uppger att de trivs dåligt och att eleverna känner
sig trygga.
Även om förekomsten av mobbning är låg i F-3, förekommer en del konflikter, vilket också
bekräftas av de yngre elevernas utvärdering av likabehandlingsplanen. De har inte några
synpunkter på själva planen, men de konstaterar att sånt man kan bli ledsen över, t ex när
någon retas, säger fula ord, puttas, fortfarande förekommer och de vet också hur de ska agera
om de blir utsatta för något.
Även eleverna i år 4-5 vet det, men har önskemål om att vi går igenom planen oftare. Det är ju
så lätt att glömma regler när man har roligt (t ex kasta snöboll) eller när man är arg. Då kan
Sida 13 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
man glömma att man inte får säga elaka ord. Eleverna i de här årskurserna har önskemål om
att idrottslärarna stannar kvar längre i omklädningsrummen.
En klar majoritet av eleverna i år 6-9 tycker att det är bra att planen finns, att den fungerar och
de anser att den bidragit till att det blivit bättre. Lärarna tar mer ansvar nu och ingriper oftare.
Men det finns också elever som tycker att planen inte gjort någon skillnad alls samt några
elever som tycker att det t o m blivit värre.
Kanske är det detta vi ser i trivselenkäten år 4-9, där andelen elever som uppger att de utsatts
för mobbning har ökat. Ökningen i år 6 är inte överraskande och hör ihop med ett fåtal elever
som gjorde livet surt för många och på olika sätt. Dessa elever finns inte kvar på skolan.
Däremot är ökningen i år 9 mer överraskande och här har varken klassföreståndare eller
antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen kännedom om alla elever som uppgett att de utsatts
för mobbning. En ledtråd fick vi i utvärderingen av likabehandlingsplanen, där eleverna
noterat att de vet att våra åtgärder inte alltid ger önskat resultat, t ex att ringa hem till
föräldrarna. Det gör att en del elever drar sig för att be vuxna om hjälp. De tror att situationen
då kan bli värre. Det här måste vi försöka ändra på. Det är inte så konstigt att eleverna kan
tappa förtroendet för oss vuxna om våra möten och samtal med föräldrar inte ger önskat
resultat. Eleverna är också väl medvetna om att mycket av det som upplevs som kränkande, t
ex blickar, minspel, kroppsspråk är svårt att hantera och svårt för lärare att upptäcka. Det är
lättare att bevisa tillmälen av olika slag, men eleverna önskar att lärarna blir mer
uppmärksamma på sånt som inte hörs. Trakasserier via SMS och på nätet har förekommit och
lärarna har fått kompetensutveckling inom området.
Konstateras kan också att trycket på kurator varit mycket stort under året och hon har tvingats
prioritera de yngre eleverna i hög utsträckning. Tillgängligheten för de äldre eleverna har inte
varit den önskvärda.
Den ökade andelen elever som uppgett att de utsatts för mobbning har en direkt koppling till
den minskade trivseln. Den minskningen fanns i samma klasser som den ökade mobbningen.
Vi känner till orsakerna till den minskade trivseln i år 6 och 7 och har arbetat mycket för att
komma tillrätta med problemen, vilket vi nu tror att vi har. Det är svårare med de två
klasserna i år 9 som nu dessutom lämnat oss. Har den minskade trivseln medfört att eleverna
inte kunnat satsa på sina studier? Har besvikelse över att inte nå målen i den utsträckning man
tänkt sig medfört minskad trivsel? Förmodligen finns det inget entydigt och enkelt svar, utan
sanningen är nog som vanligt mer komplex, eftersom inte lärarna märkt något speciellt, t ex
sämre stämning, ökad frånvaro eller liknande. Snarare tvärtom!
Resultaten i trivselenkäten år 4-9 är alldeles för dåliga, även om det egentligen handlar om
försämringar i fyra klasser. Vi ser samma tendens till minskad trivsel även i stadens
skolundersökning i år 6 och 9 sedan 2005. Vi hade förväntat oss försämrade resultat i år 6 för
hela området Trygghet och relationer, men så var inte fallet och för år 9 är resultaten sedan
2005 istället förbättrade. Den positiva utvecklingen är vi nöjda med, men frågan är om det
verkligen finns en koppling mellan frågorna under området och frågan om trivsel? Kanske var
resultaten 2005 så skumma och motsägelsefulla som vi tyckte och resultaten nu egentligen
ingen reell förbättring?
Även om förekomsten av lugn och ro i klassen får dåligt betyg i stadens undersökning, så
visar ändå skolklimatundersökningen att allt fler elever uppfattat att lärarna anser att det ska
Sida 14 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
vara lugn och ro och resultatet är bra. Även lärarnas förmåga att se till att det är lugn och ro
får ett klart acceptabelt resultat som också förbättrats år från år. Resultaten i
skolklimatundersökningen visar förbättrade resultat i nästan alla avseenden och vi är nöjda
med den utvecklingen. Resultaten visar att lärarna har en god samsyn kring skolans
värdegrund och att skolan verkligen har en uttalad policy i många värdefrågor. Elevresultaten
visar vidare att allt fler elever uppfattat att här finns givna värden och att skolan har höga
förväntningar på eleverna.
Glädjande är att allt fler elever tycker att alla lärare har samma ordningsregler. Det värdet har
ökat för sjätte året i rad. Det visar att våra diskussioner i personalgrupper och med eleverna
för att skapa gemensamma normer och värden, ger resultat. Skolverkets inspektörer bedömde
också att skolorna har ett tydligt fokus på att motverka kränkande behandling som bl a tar sig
uttryck i att man i klasserna diskuterar förhållningssätt och ordningsregler. Inspektörerna
noterade också att språkbruket inte alltid är det bästa, vilket vi också kämpat med under ett
antal år och självklart påverkar språkbruket trivseln. I lärarnas utvärdering av
likabehandlingsplanen finns förslag på förbättringar på olika sätt och bl a att vi ska fokusera
på vissa elever mer individuellt, t ex upprepat vid utvecklingssamtalen, just när det gäller
språkbruket. Likabehandlingsplanen kommer att revideras utifrån elevernas och de vuxnas
utvärderingar som delvis gett nytt nu-läge och som kräver nya kortsiktiga mål.
Sida 15 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
ANSVAR OCH INFLYTANDE
Verksamhetens mål/åtagande
Skolenhetens åtagande i verksamhetsplanen 2006
Vi åtar oss att ge alla elever på Hagsätra- Ormkärrsskolan möjlighet att delta i planering av
sin skolgång avseende skoldag och skolmiljö.
Vi åtar oss att ge föräldrar/vårdnadshavare möjlighet till insyn i elevernas
kunskapsutveckling, sociala utveckling och skolgång samt att kunna diskutera detta med
lärare/pedagoger
Skolenhetens mål i arbetsplanen
Alla elever skall ha stora möjligheter att påverka sin studiesituation, avseende såväl planering,
undervisningens innehåll som arbetsmetoder och utvärdering.
Metoder att nå målen
Arbetssätt och insatser för ökad måluppfyllelse består främst i att eleverna deltar i planering
av undervisning samt i utvärdering och där ansvaret stiger i takt med elevernas ålder.
För ytterligare information hänvisas till skolans arbetsplan samt tidigare
kvalitetsredovisningar.
Resultat
Åtagandena anses uppfyllda i arbetslagens utvärderingar.
Analysen av utvecklingssamtalen i arbetslagen visar goda resultat och lärarna bedömer att
både elever och föräldrar känner att de har ett inflytande.
Stadens skolundersökning i förskoleklasserna under avsnittet Inflytande och samverkan visar
bättre resultat 2007 än 2005 och nästan alla resultat ligger över stadens snitt, t ex barnens
möjligheter att vara med och påverka.
Däremot ligger resultaten för förskoleklassernas fritidshem i nästan alla avseenden under
stadens snitt och har också försämrats sedan 2005.
I år 3 har resultaten förbättrats i alla avseenden och visar bättre resultat än stadens snitt
avseende ett flertal frågor och kring stadens resultat avseende barnens möjligheter att vara
med och påverka.
Däremot har resultaten försämrats för år 3:s fritidshem och ligger i fler avseenden något under
stadens snitt. För samtliga resultat gäller dock att nöjdhetsgraden är positiv, d v s ligger
mellan uppfattningarna varken eller och mycket nöjd.
Skolans egen enkätundersökning (har ej genomförts tidigare) bland eleverna i år 3-5 visar att
69% av eleverna anser att de fått vara med och bestämma undervisningens innehåll lagom
Sida 16 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
mycket, mycket eller jättemycket. När det gäller arbetssätt är siffran 74% och för
redovisningssätt 60%. Här finns en del skillnader mellan klasserna. Mindre än 8% av eleverna
anser att de inte fått vara med och bestämma någonting. Den siffran är betydligt högre när det
gäller representationsforum som elevråd (20%) och matråd (30%).
I fritidsklubbarna är det förhållandevis få föräldrar som anser att det stämmer ganska bra eller
mycket bra att deras barn får vara med och påverka innehållet.
I skolundersökningen för år 6 har resultaten försämrats något sedan 2005 och ligger något
under stadens snitt i samtliga avseenden. Även här gäller dock att nöjdhetsgraden är klart
positiv. (Se ovan) I år 9 har resultaten förbättrats i fler avseenden, t ex när det gäller
möjligheten att få vara med och påverka i skolan. Det resultatet ligger kring stadens
snittresultat.
I skolklimatenkäten (år 6-9) gav elevernas uppfattning om de får vara med och diskutera t ex
ordningsregler och miljön i skolan ett något lägre värde (2,94 mot 3,00 förra året) i år, men
resultatet är det näst bästa under de sju år vi använt enkäten. Även elevernas uppfattning om
de får vara med om att planera och diskutera vad de ska göra i undervisningen gav ett något
lägre värde i år (2,61 mot 2,77 förra året), men är ett av de bästa under årens lopp.
Om man räknar om skolklimatenkätens resultat enligt de koefficienter som gäller för stadens
skolundersökning kan konstateras att resultaten i år 6 är något bättre i skolklimatenkäten,
medan resultaten i år 9 är något sämre i skolklimatenkäten än i stadens undersökning.
Även vt-07, gjordes en mer genomgripande undersökning kring just elevinflytandet i alla
klasser år 6-9. Eleverna fick betygsätta hur mycket inflytande de haft under läsåret, med
betygen 1-5, där 5 stod för mycket inflytande och 1 stod för inget inflytande.
Undersökningen visar att eleverna tycker att de haft mest inflytande under perioderna med
individuell studietid, såväl avseende innehåll (3,86), arbetssätt (3,83) som redovisningssätt
(3,63). Samtliga resultat är något bättre än året innan.
Inflytandet över temaperioderna upplevdes som mindre i år, avseende innehåll (3,30), och
arbetssätt (3,30) men större avseende redovisningssätt (3,43). Även inflytandet över ordinarie
undervisningstid upplevdes i år som något mindre när det gäller innehåll (3,23) och arbetssätt
(3,43), men något större när det gäller redovisningssätt (3,40).
Även i år upplevs inflytandet via representation som mindre än över själva undervisningen,
men har ändå ökat för elevråd (2,86) och matråd (2,63) jämfört med förra året.
I Skolklimatundersökningen för lärarna framgår att lärarna även i år anser att det finns en
uttalad policy på skolan att stimulera eleverna att ta ansvar för sina studier (3,67 mot 3,64
förra året), vilket är bästa resultatet någonsin. Likaså att det är en del av den här skolans
policy att ge föräldrarna information om betydelsen av att de stöder sina barns skolarbete
(3,64 mot 3,61 förra året). Även i lärarenkäten är högsta möjliga värde 4,00.
Skolverkets inspektörsrapport:
s. 5: ”Inspektörerna uppfattar att skolorna arbetar mycket medvetet för att öka elevernas
inflytande över undervisningen men att eleverna trots detta inte uppfattar att man har något
nämnvärt inflytande”. ”Inflytandet tycks vara mycket ämnes- och lärarberoende, vilket
lärarna kan instämma i trots att man diskuterar elevinflytande regelbundet.”
Sida 17 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Lärarnas analys av utvecklingssamtalen har resulterat i att de bedömer att både elever och
föräldrar känner att de har ett inflytande. Stadens skolundersökning visar förbättrade resultat
under avsnittet Inflytande och samverkan i förskoleklasserna samt i år 3, sedan 2005. Det är
resultat av lärarnas medvetna arbete och ökade fokusering på just elevinflytande i de lägre
åren. Se föregående års kvalitetsredovisningar.
I förskoleklasserna ligger barnens möjligheter att vara med och påverka över stadens snitt och
i år 3 nära stadens snitt.
Däremot har fritidshemmens resultat försämrats något. För år 3 kan en bidragande orsak vara
att eleverna vill göra helt andra saker än vad vi kan tillåta, då vi har tillsynsansvar. Eleverna
börjar bli stora och vill gärna utforska närsamhället på egen hand. Här behöver vi bli bättre på
att tillsammans med eleverna hitta aktiviteter som bättre tillgodoser elevernas intressen. Vi
kommer under året också att titta på om den stärkta kopplingen till skolan reducerat
fritidshemmens egna handlingsutrymme i olika avseenden.
Vår egen undersökning i år 3-5 visar goda resultat avseende elevernas uppfattning om
inflytande över undervisningen. En mycket liten andel anser att de inte får vara med och
bestämma någonting. Vi kommer att arbeta för att få ännu bättre resultat och även sätta fokus
på att det finns skillnader mellan klasserna. Skolverkets inspektörer har säkert rätt i att
inflytandet tycks vara mycket ämnes- och lärarberoende.
För eleverna i alla åldrar gäller att uppfattningen om inflytandet i elevråd och matråd visar
lägre resultat än uppfattningen om inflytandet över undervisningen. Det beror delvis på att
den representativa demokratin gör att en del elever inte känner samma delaktighet och
möjlighet till inflytande. Men det beror också på att vi många gånger har svårt att svara upp
till elevernas önskemål, ibland p g a egen ekonomi, men ofta också p g a att vi är utlämnade
till SISAB:s ekonomi, beslut och tidplaner.
Resultaten i år 6-9 har förbättrats i år avseende uppfattningen om inflytande via elevråd och
matråd och kan vara ett resultat av vår ambition att föra bättre diskussioner med eleverna om
förväntningar, vad representation innebär etc.
Däremot måste vi se till att inflytandet ökar i fritidsklubbarna, även om vi även där ska se till
att eleverna får motion, att de får öva sig på att respektera andra och öva sig på att
kompromissa m m.
De försämrade resultaten i stadens skolundersökning i år 6 avseende området Inflytande och
samverkan sedan 2005, har vi ingen bra förklaring på. De eleverna undervisas av samma
lärare som eleverna i år 9 och resultaten i år 9 har istället förbättrats. Möjligen har den tidigare
nämnda elevsituationen i år 6 även påverkat detta område.
I år 9 ligger nu möjligheterna att påverka i skolan på stadens snitt, vilket är en utveckling åt
rätt håll. Jämför man stadens undersökning med klimatundersökningen i år 9, visar det sig att
resultatet i stadens undersökning är bättre.
Sida 18 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Totalt sett har resultaten i klimatundersökningen försämrats något från förra året, men
resultaten är de näst bästa under de sju år vi använt enkäten. Den mer genomgripande
undersökningen kring elevinflytande visar förbättrade resultat avseende inflytandet under
perioderna med individuell studietid, och resultaten är mycket bra. Däremot upplevdes
inflytandet under temaperioderna och över ordinarie undervisningstid som mindre i år
avseende innehåll och arbetssätt. Men större avseende redovisningssätt. Här har vi alltså
förklaringen till de något sämre resultaten i klimatundersökningen. Helt klart är att elevernas
inflytande begränsats avseende temaundervisningen och det är ett medvetet handlande från
lärarnas sida för att bl a garantera att undervisningen läggs upp utifrån strävansmålen. När det
gäller inflytandet över den vanliga undervisningen ser vi även här skillnader mellan klasserna,
vilket tyder på att inflytandet till del är ämnes- och/eller lärarberoende. Vi behöver inarbeta
rutinerna för elevinflytandet bättre, så att det inte upplevs som ämnes- och/eller
lärareberoende.
Egentligen är alla resultat ganska bra, men borde vara bättre med tanke på vilket inflytande
eleverna faktiskt har.
Skolverkets inspektörer bedömde att skolorna arbetar mycket medvetet för att öka elevernas
inflytande över undervisningen och för att ge eleverna inflytande via olika råd, men att
eleverna trots det inte uppfattat att man har något nämnvärt inflytande. (Se rapport s. 5) De
bedömde att eleverna i större utsträckning behöver göras medvetna om sina möjligheter till
inflytande och delaktighet. Vi behöver också diskutera med eleverna varför de skall ha
inflytande. De har liten insikt om värdet med inflytande och enligt inspektörerna kan detta
vara en viktig faktor till varför eleverna inte upplever att de har inflytande.
Diskussioner kring hur vi ska göra detta pågår för fullt och resultaten i lärarenkäten visar
också att det absolut inte är något fel på viljan att ge eleverna ansvar och uppmuntra dem att
ta ansvar för sina studier.
Sida 19 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
BEDÖMNING OCH BETYG
Verksamhetens mål/åtaganden
Något prioriterat mål inom området bedömning och betyg har ej funnits i skolans arbetsplan
för läsåret 06/07. I den verksamhetsplan som gällde så länge vi tillhörde stadsdelen Vantör,
hade vi ett åtagande under området Kunskap och lärande:
Vi åtar oss att inom alla ämnen kontinuerligt diskutera bedömning och betygsättning.
Metoder att nå målen
Skolorna har deltagit i det av staden initierade projektet Likvärdig betygsättning och
bedömning 2004-2006, där ett antal lärare medverkade i olika ämnesnätverk. Fler av dessa
nätverk har levt vidare under läsåret 06/07. Ht-06 genomfördes ytterligare en träff med övriga
skolor i Vantör för samtliga lärare. En träff med gymnasielärare har också arrangerats. Internt
har fler konferenstillfällen ägnats åt diskussioner kring bedömning och betyg och
betygskriterierna har reviderats under läsåret.
Resultat
Åtagandet är uppfyllt och utvärderingen visar att på det hela taget är de flesta nöjda. Man har
fått diskutera kunskapssyn, elevarbeten samt våra styrdokument. Man kan konstatera att
nätverksgrupperna fungerat mycket olika, vissa dåligt och andra riktigt bra. De lärare som
medverkat i närverken har sedan delgett sina ämneskollegor och tagit ansvar för att föra
diskussionerna vidare.
Samtliga diskussioner har gett viktiga tankegångar och bidrag till ämnesgruppernas arbete
med att bl a revidera betygskriterierna.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Alla diskussioner har gett en ökad medvetenhet om t ex vad som ska bedömas. Lärarna har
utvecklat en bättre samsyn internt och träffarna med övriga skolor har gett ökade möjligheter
att bedöma om vi har för höga/för låga krav i de olika ämnena.
Samtliga lärare har känt sig delaktiga i projektet och ser en kvalitetshöjning i diskussionerna,
vilket visar att de lärare som medverkat i nätverken gjort ett gott arbete på hemmaplan.
Behovet av att revidera betygskriterierna, var till viss del resultat av ovanstående diskussioner
och de har bl a reviderats för att nå en bättre likvärdighet i betygssättningen.
Vi har kommit en bra bit på väg, men vi är inte klara på något sätt, utan önskemål finns om
fortsatta diskussioner med andra skolor, mer tid för att få sitta med elevarbeten för att jämföra
bedömningar etc.
Internt kommer vi också att mer diskutera hur vi kommunicerar mål med elever och föräldrar.
Sida 20 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
SAMVERKAN
Verksamhetens mål/åtaganden
I förra årets kvalitetsredovisning påtalades behovet av att utveckla samarbetet mellan
förskoleklasser, skola och fritids för att bl a öka trivseln bland eleverna, öka möjligheterna till
flexibla grupperingar samt till praktisk inlärning.
Metoder att nå målen
All personal på de fyra olika fritidshemmen har omgrupperats för att sprida kompetensen och
därmed förbättra möjligheterna till högre måluppfyllelse.
Fritidspersonalen har tillsammans med klassläraren planerat klasskontakttiden (tid där
fritidspersonal finns med i undervisningen) och skolfritidstiden (tid då eleverna har möjlighet
att lära praktiskt).
Fritidspersonalen ansvarar för Charlie-undervisningen i alla klasser F-3, för att utveckla
barnens sociala kompetens.
Resultat
Som tidigare redovisats har resultaten i stadens skolundersökning förbättrats sedan 2005
avseende Trygghet och relationer i förskoleklasserna, i år 3 samt på deras fritidshem.
Skolans egna enkäter, intervjuer etc. visar också förbättrade resultat.
Även skolundersökningens område Utveckling och lärande visar i många avseenden bättre
resultat, utom för fritidshem år 3. Egna utvärderingar visar god kunskapsutveckling och att
arbetsmetoderna bidragit till att barnen utvecklat mer nyfikenhet och lust att lära. De har getts
fler möjligheter till praktiskt lärande genom att få arbeta med lera, gips samt få sy, snickra och
måla. Har de läst om planeter, har de också fått bygga sådana.
Nöjdhetsgraden på det hela taget i förskoleklasserna ligger högre än i staden.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
De åtgärder som vidtagits har fått avsedd effekt och det finns en stark vilja och ambition till
samarbete i arbetslagen. Samarbetet har under året fungerat väl och har säkert bidragit till de
förbättrade resultaten i bl a stadens skolundersökning.
Vi behöver dock följa upp utvecklingen på fritidshemmen och se om det ökade samarbetet
med skolan fått andra konsekvenser som berörts tidigare.
De försämrade resultaten för fritidshem år 3, kan delvis också vara en konsekvens av
omgrupperingen av personal. Eleverna hade vant sig vid ”sina gamla” klasskontakter, rutiner,
aktiviteter m m och plötsligt blev allt nytt.
Sida 21 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
Många av de åtgärder vi satt in under årens lopp kommer att fortsätta och vi strävar efter att
utveckla dessa ytterligare.
Särskilt fokus kommer att läggas vid följande lå 07/08:

Utnyttja den nu färdigställda matematikverkstaden, där klasserna är schemalagda en
lektion i veckan, för att öka möjligheterna till praktisk inlärning.

Utöka undervisningsresurserna för att alla till Sverige nyanlända elever ht-07 i år 6-9.

Förbättra arbetet med att stimulera och motivera eleverna till skolarbete, bl a genom
mer intresseväckande undervisning.

Fortsätta satsningen på läsutveckling, vilket är ett ansvar för alla lärare i alla ämnen.
Fler intensivperioder kan behövas.

Implementera den nya handlingsplanen för mottagande av nya elever som bl a
innefattar olika kunskapstester inom ett par veckor.

Utöka kuratorsfunktionen med minst en halvtidstjänst.

Utöka antalet personal i trygghetsgruppen (fd antimobbningsgruppen), för att bl a
utveckla fler arbetsmetoder, bättre kunna följa upp t ex mobbningsärenden, ha tätare
kontakt med föräldrar etc. Kompensationsledighet kommer att utgå till lärarna.

Öka vårt fokus på elevernas språkbruk, dels genom tätare diskussioner med eleverna,
men också genom att oftare ta upp det individuellt vid t ex utvecklingssamtal.

Utveckla rutiner och metoder för att snabbt öka elevinflytandet i fritidshem och
fritidsklubbar.

Intensifiera diskussionerna om hur vi ska få eleverna att förstå värdet av att ha
inflytande samt hur vi ska medvetandegöra eleverna om det inflytande de har.
Dessutom krävs att rutiner inarbetas så att inflytandet inte upplevs som lärar- och/eller
ämnesberoende.

Fortsätta diskussionerna kring betyg och bedömning såväl internt som externt.

Undersöka om fritidshemmens utökade samarbete med skolan, som gett bra resultat,
kanske gett andra, mindre önskade, konsekvenser.

Öka vår kunskap om och förståelse för hur det är att komma nyanländ till ett land.
Kompetensutveckling för all personal påbörjades i aug. -07 och det finns en plan för
den fortsatta kompetensutvecklingen under året.
Fler lärare kommer också att fortbilda sig i undervisningsmetoder för tvåspråkiga
elever.
Sida 22 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
REKTORS SLUTORD
Skolorna har de senaste tio åren genomgått en mycket påtaglig förändring avseende
elevunderlag, där bl a andelen elever med invandrarbakgrund ökat från ca 17% år 1998 till
drygt 65% 2007. Hela Hagsätra har förändrats i sin sociala struktur och blivit mer segregerat
även socialt sett. Denna utveckling ser ut att fortsätta och har ställt och ställer stora krav på
förändrad undervisning och förändrad lärarkompetens. Dessutom krävs att förändringarna går
snabbt.
Under alla år har vi satt ett värde i att verkligen försöka svara upp mot detta och på många sätt
lyckats bra, trots år av eftersläpning i ekonomiska resurser. Grunden är inställningen att vi
hela tiden vill förbättra det vi gör och utföra ett professionellt jobb med kvalitet.
Den inställningen har blivit ännu mer synlig i höst, då vi efter att ha slickat såren över
ovanligt dåliga betygsresultat, ser tankeverksamhet, goda idéer, letande efter kurser och
otaliga diskussioner om utvecklingsarbete ute i arbetslagen.
Det är med stor tillförsikt jag ser att vi kommer att ta oss an framtiden. Stora utmaningar
väntar oss även framöver, men vår utvecklingsbenägna lärar- och personalgrupp, som alltid
har fokus på att se möjligheter istället för hinder, är den grund som behövs.
Ansvarig för kvalitetsredovisningen
2007-09-28
Monica Söderberg
rektor
Sida 23 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Bilaga 1
Redovisning av provresultat Nationella prov lå 06/07
Provresultaten lå 05/06 inom parentes.
Nationella prov årskurs 5
Elever som uppnått målen i förhållande till antalet elever i gruppen
Totalt Hagsätraskolan + Ormkärrsskolan
Totalt
Flickor
Engelska
84% (92) 93% (92)
Matematik
83% (93) 88% (90)
Svenska
85% (90) 96% (93)
Annat
Pojkar
modersmål
77% (92) 80% (91)
79% (96) 83% (94)
76% (86) 82% (88)
Ormkärrsskolan
Engelska
Matematik
Svenska
Totalt
93% ()
77% ()
91% ()
Annat
modersmål
92% ()
76% ()
93% ()
Flickor
95% ()
80% ()
96% ()
Pojkar
90% ()
72% ()
84% ()
Flickor
12% ( 2)
4% ( 8)
36% (31)
40% (44)
8% (15)
Annat
Pojkar
modersmål
13% ( 0)
7% ( 0)
2% ( 0)
7% ( 6)
24% (30) 38% (30)
45% (59) 38% (55)
16% (11) 10% ( 9)
Flickor
16% (13)
24% (19)
60% (50)
0% (17)
0% ( 2)
Pojkar
7% (11)
18% (11)
62% (63)
11% (11)
2% ( 4)
Annat
modersmål
7% ( 9)
31% (15)
55% (67)
7% ( 9)
0% ( 0)
Flickor
Pojkar
16% ( 0) 11% ( 0)
0% (15 ) 9% ( 0)
56% (29) 51% (78)
28% (48) 29% (19)
0% ( 8 ) 0% ( 4(
Annat
modersmål
4% ( 0)
3% ( 9)
69% (55)
24% (33)
0% ( 3)
Nationella prov årskurs 9 engelska
Ej erhållit betyg
Ej uppnått målen
Godkänd
Väl godkänd
Mycket väl godkänd
Totalt
13% ( 1)
3% ( 5)
28% (31)
43% (49)
13% (13)
Nationella prov årskurs 9 matematik
Ej erhållit betyg
Ej uppnått målen
Godkänd
Väl godkänd
Mycket väl godkänd
Totalt
10% (12)
21% (16)
61% (55)
7% (15)
1% ( 3)
Nationella prov årskurs 9 svenska
Ej erhållit betyg
Ej uppnått målen
Godkänd
Väl godkänd
Mycket väl godkänd
Totalt
13% ( 0)
6% ( 9)
53% (47)
28% (37)
0% ( 7)
Sida 24 av 25
Hagsätra/Ormkärrs skolor 2007-09-28
Bilaga 2
Sammanställning LUS-värden senaste två läsåren
Förskoleklass p.3
År 3 p.15
År 6 p. 18a
År 9 p.18c
Sept.-06 (Sept-05)
25,0% (21,1%)
30,7% (29,7%)
60,3% (54,4%)
26,5% (63,2%)
Maj-07 (Maj-06)
74,3% (76,3%)
74,0% (82,0%)
89,6% (72,8%)
71,4% (81,8%)
Värden inom parentes avser lå 05/06.
Sida 25 av 25