Energiutmaningens
läromaterial
–om energi och
hållbar utveckling.
Energiutmaningens lärarpärm
Framarbetad i projektet Energiutmaningen 2009-2013
Grundidé, grundmaterial och metoder: Ulrika Thorén, Anna Uller och Jenny Lakmaker
Faktatext, lektionsbank och kopplingar till Lgr11: Lisen Vogt
Drama, värderingsövningar och utmaningar: Jenny Lakmaker
Experiment: Anna Uller
Redaktionell bearbetning: Alexandra Larson och Gustav Larson - Ostingekompaniet,
Gunilla Fält - Tusenfalt
Layout: Gunilla Fält - Tusenfalt
Copyright Energiutmaningen
Tryckt hos Strokirk Knappen, Karlstad 2013
Innehåll
Förord
Måluppfyllelse enligt Lgr 11
1. Energiutmaningens lärarmaterial
1.1 Så arbetar du med Energiutmaningens material 1.2 Faktatexter, lektionsbank
och kopplingar till Lgr 11:
11
Områden:
Hållbar utveckling
Faktatexter 14
Lektionsbank 17
Kopplingar 21
Vad är energi?
Faktatexter 23
Lektionsbank 28
Kopplingar 32
Energiresurser
Faktatexter 35
Lektionsbank 46
Kopplingar 51
Klimat och miljö
Faktatexter 55
Lektionsbank 62
Kopplingar 67
Mat, hälsa och transporter
Faktatexter 73
Lektionsbank 78
Kopplingar 87
Konsumtion och resurser
Faktatexter 93
Lektionsbank100
Kopplingar105
2. Energiutmaningens elevtexter109
3. Drama, lekar och värderingsövningar
Så använder du lekar och värderingsövningar
137
Lekar 141
Värderingsövningar145
4. Experiment och hemuppgifter
Innehållsförteckning153
Så använder du experiment och hemuppgifter
154
Så här experimenterar du156
Experimentbeskrivningar157
5. Utmaningen
Så använder du Utmaningen239
Delutmaningar F-3242
Delutmaningar 4-6249
Referenser260
Från en panna till
en annan
Som energirådgivare har jag märkt att många husägare har svårt att greppa vad en kilowattimme är, vilket inte är konstigt. Ändå upptäckte jag, när
jag besökte skolor för att berätta om energi, att det ena läromaterialet efter det andra
ville låta eleverna gå till skolans pannrum för att läsa av och dokumentera skolans
energianvändning, det vill säga ha koll på använda kilowattimmar. I läromaterialet
som användes låg även mycket fokus på de olika ”pannor” och konstruktioner som
vi använder för att producera energi. Men hur ska elever förstå och känna intresse
för tekniska fakta som även vuxna upplever som krångliga? Jag ville hitta en annan
inkörsport till lärare och elever för att ge dem verktyg att själva se samband och lösningar och väcka upptäckarlust kring frågor om energi, teknik och hållbar utveckling.
När jag något år senare fick chansen att göra en förstudie till ett projekt grundat på
dessa idéer tog jag kontakt med no-läraren Anna Uller och dramapedagogen Jenny
Lakmaker, för att tillsammans med dem arbeta fram material och didaktik. För oss
var det en självklarhet att projektet skulle vara ämnesövergripande, utgå från elevernas vardag och uppmuntra kreativitet utan att fokusera på rätt eller fel. Vi kände att
det varken är pedagogiskt eller kreativt att servera färdiga koncept. Materialet skulle
istället ge utrymme för eleverna att få tänka själva och göra egna medvetna val. Vi vill
att det ska uppfinnas nya smarta energilösningar för att framtiden ska bli bättre och
energismartare – inte att den gamla tekniken ska rulla på av gammal vana.
Tillsammans utformade vi ett projektmaterial med våra gemensamma idéer som
grund – Energiutmaningen. I början av projektet bidrog Karlstads universitet med
faktagranskning och kopplingar mellan materialet och kursplanen i teknik. Stoffet utvecklades ytterligare 2011, då Lisen Vogt, pedagog och projektledare i Dalarna, bland
annat tog fram lektionsförslag och kopplingar mellan materialet och Lgr 11.
Vår främsta målgrupp är lärare och elever i år F-6 då vi har märkt att fysik, kemi
och teknik sällan får så mycket utrymme i de lägre årskurserna. Vi vill lyfta fram hur
man kan arbeta ämnesövergripande med dessa områden exempelvis i geografi, bild,
svenska och idrott. Det finns en viss rädsla hos en del lärare för att göra fel eller ta
hand om det eventuella kaos som uppstår när man kastar sig ut och provar på nya
saker. Syftet med Energiutmaningen är att ge lärare stöttning och verktyg för att det
ska kännas inspirerande och roligt att arbeta med dessa ämnen, eller i alla fall tillräckligt tryggt för att våga börja.
Idén som började gro 2008, testades i ett pilotprojekt i samarbete med Norge under
hösten 2009 och har sedan fortsatt i full skala fram till våren 2013. Efter det första året
gjorde Karlstads universitet en omfattande utvärdering av Energiutmaningen som visade
att metoden är framgångsrik och de uppmanade till en spridning av projektet. Tanken och
förhoppningen är att hela skolor engageras i arbetet med Energiutmaningen för att främja
skolutveckling och lägga grund för långsiktigt arbete. Detta kan exempelvis göras genom
att koppla arbetet till utmärkelser som Grön flagg och lärande för hållbar utveckling.
Vi som arbetat fram Energiutmaningen är överens om att fokus, liksom i tidigare utgivna
läromedel, ska ligga på att arbeta med pannor. Skillnaden är att vi inte går ned i pannrummet och läser av kilowattimmar utan istället undersöker våra egna pannor som vi bär med
oss. Vi vill låta er lärare och era elever gå in i rummet innanför era pannor för att uppleva,
utforska och upptäcka nya spännande tankar och idéer om energi, teknik och hållbar
utveckling.
Jag hoppas att ni får stor nytta och glädje av vårt läromaterial!
Ulrika Thorén
Projektledare Energiutmaningen/Energi-och klimatrådgivare
Bild: Maria Fallström
Måluppfyllelse
enligt Lgr 11
Arbetet med Energiutmaningen syftar till
att bidra till måluppfyllelse av flera mål i läroplanen och bidra till arbete med centrala
mål i ett flertal kursplaner.
Målgruppen är elever och lärare från förskoleklass till årskurs 6.
Skolans uppdrag
• ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick
och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende
samt vilja till att prova egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ
och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta
såväl självständigt som tillsammans med andra.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna
utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap.”
I all undervisning är det angeläget att anlägga följande övergripande perspektiv:
• historiska perspektivet - där eleverna kan
utveckla förståelse för samtiden, en beredskap
inför framtiden och utveckla sin förmåga till
dynamiskt tänkande.
• miljöperspektivet - där elever får möjlighet att
både ta ansvar för den miljö de själva direkt kan
påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa samhällets
funktioner och hur vårt sätt att leva och arbeta
kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
• internationella perspektivet - som är viktigt
för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle
med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär
också att utveckla förståelse för den kulturella
mångfalden inom landet.
• etiska perspektivet - som är av betydelse för
många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att
ge grund för, och främja, elevernas förmåga att
göra personliga ställningstaganden.
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
• kan leva sig in i och förstå andra människors
situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen.
• visar respekt för, och omsorg om, såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Kunskaper
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra
en grund för skolans verksamhet.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling
på ett kreativt sätt.
• kan lära, utforska och arbeta självständigt och
tillsammans med andra och känna tillit till sin
förmåga.
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och
självständigt formulera ståndpunkter grundade
på kunskaper och etiska överväganden.
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska,
nordiska och västerländska kulturarvet samt fått
grundläggande kunskaper i de nordiska språken.
• har fått kunskaper om förutsättningen för en
god miljö och en hållbar utveckling.
• har fått kunskaper om och förståelse för den
egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och
samhället.
• kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande
och lärande.
Läraren ska:
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa
och använda olika uttrycksmedel.
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
får möjlighet till ämnesfördjupning, överblick
och sammanhang, och får arbeta ämnesövergripande.
Elevernas ansvar och inflytande
Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De
ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutvckla utbildningen och hållas
informerade om frågor som rör dem.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• har kunskap om demokratins principer och
utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
arbetsformer.
Läraren ska
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och undervisningens
innehåll samt se till att detta inflytande ökar
med stigande ålder och mognad.
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt
och arbetsformer.
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera
undervisningen.
• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som
präglar ett demokratiskt samhälle.
Rektors ansvar
Rektor har ett särskilt ansvar för att:
• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt
elevinflytande gynnas.
• undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta
större kunskapsområden som en helhet.
• i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis
miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex
och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
• samverkan med skolor och arbetslivet utanför
skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt
utbildning och yrkesinriktning.
• personalen får den kompetensutveckling som
krävs för att de professionellt ska kunna utföra
sina uppgifter och göra aktiva ställningstaganden
i frågor som rör energi och miljö och teknik.
Vid frågor om Energiutmaningen:
Ulrika Thorén
[email protected]
0554-19411
Lisen Vogt
[email protected]
070-6754432
Anna Uller
[email protected]
076-7258005
