Kemiplanering för 8G, ht2013
I detta kemi-tema får du lära dig vad det egentligen är som gör att något smakar surt. Syror
och baser finns det många av i vår vardag inte bara på laboratoriet. Tyvärr kan syror bilda
surt regn som förstör vår miljö. Vad ska vi göra åt det? Hur mäter vi hur surt eller basiskt
något är? Joner och atomer – vad är det för skillnad? Vad är egentligen ett salt?
Fredagarna 6 o 13 sept började kemin med lab test av pH på matvaror och test med
indikatorer på fredagens 100 min lektion. Kemin togs upp igen med laboration fredagen den
25 oktober. Nu fortsätter kemiområdet från v 45 – 48! I kemin arbetar vi både praktiskt vid
laborationer och teoretiskt med labrapporter och tex studieuppgifter. Se till att du följer
planeringen och läser texten i boken och gör instuderingsfrågorna. Välj studiestöd om du
behöver ta igen pga sjukdom eller behöver mer hjälp eller vill fördjupa dig. Utvärdering sker
även vid läxförhör, vid ditt praktisk laborerande och av dina labrapporter och ditt muntliga
deltagande och visande av kunskap. Arbetsområdet avslutas med ett prov på all teori vi gått
igenom.
Källor:
Syror o baser, teori i lärobok KemiSpektrum kap 7 sid 107-133;
Jonföreningar, teori kap8:1 sid 135 – 142 +s 149 sammanfattning
Vid instuderingen gör ”Testa dig själv”-frågorna som hör till varje delkapitel.
Även läroboken Lpo kemi bok 1 om syror o baser kommer att användas (vid försurning)
Repetera vid behov kap 2 (atomer och kemiska reaktioner) och 3 (Nästan allt är blandningar)
Filmer från SLI
Olika labanvisningar och arbetsuppgifter
Egna anteckningar från lektioner och egna labrapporter, skrivs enligt mall.
Du vet väl att Spektrumböckerna kan laddas ner gratis att lyssna på i mp3-format från
bokförlagets hemsida, www.liber.se/spektrum
Utvärdering sker kontinuerligt under lektionstiden speciellt vid laborationerna, se
betygskriterierna. Labrapporter ska dokumenteras enligt utdelad mall och utföras enligt NOreglerna. Läxförhör och prov avslutar v 48 to 28 nov
Läroplan Lgr11, Skolverkets hemsida:
Genom undervisning i ämnet kemi ges eleven förutsättningar att utveckla förmågan att:
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
genomföra systematiska undersökningar i kemi
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan
Centralt innehåll som vi tar upp i detta arbetsområde är understrukna:
Kemin i naturen
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom
kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och
spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och
människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Kolatomens kretslopp.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det
innebär för en hållbar utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster.
Livscykelanalys av några vanliga produkter.
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur
nedbrytning kan förhindras.
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i
människokroppen, till exempel matspjälkning.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika,
färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemin och världsbilden
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild,
teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och
föränderlighet.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Kemins metoder och arbetssätt
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och
teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Preliminär lektionsplanering
Vecka Onsdag 50 min
36
Torsdag 80 min
37
43
44
45
46
47
48
Bi redovisn sjukdom
Kemi:Skriv en
labrapport om
indikatorlab fr v43
Fredag 100 min
Lab: Undersök pH hos
dagligvaror, anv olika
indikatorer
pH-skalan sid 110
Lab Försmak med
indikatorer
Lab: Indikatorer, BTB
FFT lackmus
Teori: Svaga och starka
syror, sid 116-120
SIV-regeln,sid 119
höstlov
Kemi:Fortsätt skriv en
Lab: Starka syrors
labrapport om lab fr v43, egenskaper, skriv labLÄXA ons v46
rapport
LÄXA ons v 47
Teori:Baser, sid 121- Läxförhör indikator o
125
syror
Teori: Neutralisation
och salter, s 136-140
demolab
Teori: Försurning av Teori: Sura och basiska
naturen och buffertar, oxider,
sid 128-129 mfl
Hur påverkas miljön av
försurningen?
sammanfattning
PROV 28 nov
Lab: Undersök baser
Skriv labrapport
LÄXA ons v 47
Forts försurning,
arbetsuppgift
Fysik introduktion
