Total abdominal hysterektomi och sexualitet

Institutionen för hälsa och samhälle
Vårdvetenskap C – inriktning omvårdnad, 51-60 poäng
HT 2006
Total abdominal hysterektomi
och sexualitet
En systematisk litteraturstudie
Författare:
Charlotta Edenius
Helena Gustafsson
Handledare:
Béatrice Ewalds-Kvist
Examinator:
Charlotte Hillervik
Department of Health and Social Science
Health Science 51-60 p
Autumn term 2006
Total abdominal hysterectomy
and sexuality
A systematic literature review
Authors:
Charlotta Edenius
Helena Gustafsson
Supervisor:
Béatrice Ewalds-Kvist
Examinator:
Charlotte Hillevik
Sammanfattning
Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total
abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska
huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga
problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och
Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter
bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive
kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl
godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder
upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska
symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad
ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av
informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att
avstå från livmodern.
Nyckelord: Livmoder, psykiska symptom, postoperativt, sexuella förändringar, total
abdominal hysterektomi.
Keywords: Uterus, psycological symptom, postoperativ, sexually changes, total abdominal
hysterectomy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
SAMMANFATTNING
1 INTRODUKTION
2
1.1 Historik
2
1.2 Hysterektomi
2
1.2.1 Livmoderns biologiska uppgift
3
1.2.2 Indikationer för hysterektomi
3
1.3 Sexualitet och psyke
3
1.4 Problemformulering
4
1.5 Syfte
5
1.5.1 Frågeställningar
1.6 Definitioner
5
2 METOD
6
2.1 Design
6
2.2 Population och urval
6
2.3 Datainsamlingsmetod/Mätinstrument
6
2.3.1 Artiklars kvalitetsbedömning
7
Tabell 1: antal artiklar i kvalitetsbedömning
7
2.4 Litteraturöversikt
7
2.5 Etisk granskning
7
Tabell 2: antal träffar per databaser samt urval av artiklar
8
Tabell 3: litteraturöversikt av artiklar som ligger till grund för resultatet
9
3 RESULTAT
11
3.1 Sexuella förändringar
11
3.1.1 Sexuell försämring efter total abdominal hysterektomi
11
3.1.2 Sexuell förbättring efter total abdominal hysterektomi
12
3.2 Psykiska symtom
15
3.2.1 Negativa psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi
15
3.2.2 Positiva psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi
15
4 DISKUSSION
17
4.1 Sammanfattning av huvudresultat
17
4.2 Resultatdiskussion
17
4.3 Metoddiskussion
19
4.3.1 Studiens begränsning
20
4.4 Förslag till vidare forskning
20
4.5 Konklusion
20
5 REFERENSER
22
5.1 Litteraturförteckning
22
5.2 Elektroniska referenser
26
Bilaga I. Granskningsmall för kvalitativa studier utarbetad efter
27
Forsberg och Wengström (2003)
Bilaga II. Granskningsmall för kvantitativa studier utarbetad
efter Forsberg och Wengström (2003)
28
2
1 INTRODUKTION
Sammanlagt 600 000 Amerikanska kvinnor i åldern 36 till 49 år har genomgått en
hysterektomi (Lindberg & Nolan, 2001). I Europa uppgår antalet hysterektomerade kvinnor
till en sjundedel av det amerikanska antalet, vilket faktum antas vara grundat på ett
obetydligare vinstmotiv inom hälsovårdens offentliga sektor jämfört med den privata (WDC,
2006) När de nordiska siffrorna granskats kan det konstateras att i Danmark har 38 % av alla
kvinnor genomgått en total abdominal hysterektomi (TAH) mellan åren 1988-1998 (Gimbel,
Zobbe, Andersen, Gluud, Ottesen & Tabor, 2005). Detta kan jämföras med den finländska
prevalensen som uppgår till 26 % (Ewalds-Kvist, Hirvonen, Kvist, Lertola & Niemelä, 2005).
I Norge utfördes år 2000 sammanlagt 4764 hysterektomier vilket innebär en ökning med 27 %
under en tioårsperiod (Moen, 2004). I Sverige genomgick 8245 svenska kvinnor en
hysterektomi mellan åren 2000-2004 (Lövgren, Stjerndahl, Nordenskjöld & Renström, 20002005).
1.1 Historik
Grekiskans ord för livmoder är "hustera" och latinska hystericus (hystericus betyder ”drabbad
av livmodern”). Ordet livmoder associerades alltså med "hysterisk" (RAMT, 2006). Detta
indikerar att redan de forntida grekerna gjorde en association mellan psyket och livmodern
(Sloan, 1978). Den första lyckade hysterektomin utfördes av "patienten" Faith Haworth själv
år 1670, då hon bar en tung börda och fick uterusprolaps. Då detta ofta upprepades grep den
frustrerade bondekvinnan tag i livmodern, drog ut den och skar av en del med en kniv. Efter
det levde hon blödningsfri i många år (ASA, 2006). Den första hysterektomin utfördes år
1813 och ingreppet skedde vaginalt av Conrad Langenbeck (Lethaby, Ivanova & Johnson,
2006). Efter otillfredsställande försök av kirurgerna Clay och Heath så utfördes den första
framgångsrika abdominala hysterektomin troligtvis av Walter Burnhamn år 1853 (Garry,
2005). Den första TAH utfördes 1878 av gynekologen Wilhelm Alexander Freund (Ncbi,
2006).
1.2 Hysterektomi
TAH innebär att livmodern och livmoderhalsen avlägsnas genom ett kirurgiskt snitt genom
bukväggen, medan äggledare och äggstockar lämnas kvar (Gangar, 2001). En operation
inbegriper viss risk för komplikationer under anestesi och kan medföra infektioner vilka kan
leda till dödsfall (Lindberg & Nolan 2001). Två av hundra kvinnor som genomgår en
abdominal hysterectomi riskerar att få komplikationer på tarmar och urinblåsa/urinledare,
3
venösa tromboser och lungembolier (AHHP, 2006). TAH är den vanligaste gynekologiska
operationen efter menopausen (Lindberg & Nolan 2001). Uppskattningsvis 40,5 % av kvinnor
fyllda 64 år kommer att genomgå hysterektomi (Farrell & Kieser, 2000)
1.2.1 Livmoderns biologiska uppgift
Borttagandet av livmodern medför att menstruationen uteblir och förmågan att bli gravid
utesluts. Produktionen av hormoner förblir oförändrad så länge som äggstockar och äggledare
lämnas intakta (Bygdeman, 2006). Förutom livmoderns biologiska uppgift att nära och bära
ett foster, så tillskrivs livmodern andra funktioner som till exempel att symbolisera
ungdomlighet (Sloan, 1978). Livmodern har också till uppgift att producera hormonet
prostacyklin, som skyddar kvinnan mot hjärtsjukdomar och oönskad blodlevring. Prostacyklin
kan inte framställas syntetiskt vilket betyder att hormonet inte kan ersättas (WDC, 2006).
1.2.2 Indikationer för hysterektomi
Besvär som indikerar en TAH är cancer i livmodern, livmoderhalsen eller äggstockarna,
livmoderframfall, cystor, endometrios, myom eller smärtsamma och besvärliga
menstruationer (BUPA, 2003). Myom är den vanligaste anledningen till en hysteriektomi och
motiverar omkring 30 % av ingreppen. Den näst vanligaste anledningen är endometrios som
svarar för omkring 24 % av ingreppen medan livmoderframfall ligger på 20 %. Cancer av
livmoder, livmoderhalsen eller äggstockarna svarar för 10 %. De restrerande 16 % av
hysterektomierna är förorsakade av cystor eller menstruella problem (WDC, 2006).
1.3 Sexualitet och psyke
Den sexuella funktionen påverkas troligtvis av förlusten av livmodern (Sloan, 1978). Genom
borttagande av livmodern påverkas den anatomiska strukturen av bäckenbottnet, vilket
inkluderar urinblåsan, tarmarna och de nerver som aktiverar området varvid lubrikationen och
orgasmen påverkas (Jelovsek, 2006; Katz 2001).
Cervix, livmoderhalsen, kan relatera till den sexuella funktionen då livmoderhalsen kan ha
betydelse för upphetsning. Genom reducering av den känsliga vävnaden i bäckenbotten kan
kvinnan uppleva att upphetsningen och förmågan till multipla orgasmer blir förändrad.
Genom hysterektomin försvinner upplevelsen av att livmodern kontraheras, vilket kan
upplevas av en del kvinnor som en njutningsfull del av orgasmen. Men en hysterektomi kan
även öka den sexuella lusten, då risken för en oönskad graviditet elimineras. Även de
4
oönskade premenstruella besvären försvinner, vilket faktum också kan ha en betydande effekt
för den sexuella lusten (Katz, 2001).
Känslomässiga reaktioner och depressioner har rapporterats vara vanliga psykiska symtom
hos kvinnorna under några veckor efter en hysterektomi men kan även förekomma under
längre tid. Vissa kvinnor menar att de förlorat sin kvinnlighet efter en hysterektomi och att
deras självkänsla har försämrats vilket har lett till både psykiska och sexuella besvär
(Vomvolki, Kalmantis, Kioses & Antsaklis, 2006). I en studie av Lindberg et al. (2001)
rapporterade kvinnorna att före hysterektomin led de av nedgång i den sexuella lusten och de
hade även en lägre samlagsfrekvens, vilket speciellt berodde på trötthet och blödningar
(Lindberg & Nolan 2001).
Undersökningar har gjorts under årtionden om det är själva hysterektomin som orsakar
depression hos vissa kvinnor eller om ingreppet är en utlösande faktor för kvinnor som före
ingreppet hade en tendens till depression (Ewalds-Kvist, Hirvonen, Kvist, Lertola & Niemelä,
2005). Många faktorer kan ha betydelse för en eventuell depression efter en hysterektomi
såsom det psykiska välbefinnandet före operationen och eventuella oönskade komplikationer
efter ingreppet och möjligheten till att skaffa barn försvinner (Vomvolki et al., 2006).
Kvinnor yngre än 30 år som har genomgått en hysterektomi har större benägenhet än äldre
kvinnor att känna en tomhet och saknad (Kim & Lee, 2001). Det är viktigt att kvinnan känner
sig redo för detta ingrepp eftersom det är ett stort och viktigt beslut (Gangar, 2001).
1.4 Problemformulering
TAH är ett relativt vanligt kirurgiskt ingrepp omkring tiden för menopausen och innebär vissa
risker för kvinnan. Livmodern har till uppgift att nära och bära ett foster men har även viss
betydelse för kvinnans sexualitet, vilken kan vara en viktig del av livet och kan påverka
kvinnans livssituation om den redan är dålig. Känslomässiga reaktioner är relativt vanligt hos
kvinnor som undergår TAH. Eftersom detta är ett kirurgiskt ingrepp och kan innefatta
eventuella komplikationer för kvinnan är denna kunskap i föreliggande arbete betydelsefull
för hälso- och sjukvårdspersonalen. Kvinnan kan både innan och efter ingreppet behöva stöd,
omvårdnad och information av personalen. Kunskapen till de eventuella postoperativa
komplikationerna bidrar till en ökad förståelse så att dessa kvinnor får det stöd som de kan
behöva. Detta arbete syftar till att undersöka sambandet mellan TAH och sexualitet samt
eventuella psykiska reaktioner efter ingreppet.
5
1.5 Syfte
Att beskriva på basen av befintlig litteratur, hur kvinnors sexualitet påverkas av TAH samt att
analysera hur kvinnor reagerar psykiskt efter ingreppet.
1.5.1 Frågeställningar
1. Hur påverkas kvinnans sexualitet efter TAH?
2. Vilka psykiska reaktioner har påvisats efter TAH?
1.6 Definitioner
Sexualitet innebär i föreliggande studie kvinnans förmåga till orgasm, sexuell lust, subjektivt
upplevd samlagskvalitet och samlagsfrekvens i relation till TAH. Med försämring menas i
föreliggande studie lägre samlagsfrekvens, minskad libido och oförmåga till att uppnå
orgasmer. Med försämrat psykiskt välbefinnande menas i denna studie ökad benägenhet till
depression, ångest, irritation samt förändrad kroppsuppfattning, det vill säga upplevelsen av
känslan av minskad kvinnlighet.
6
2 METOD
2.1 Design
Denna litteraturstudie genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en deskriptiv
ansats.
2.2 Population och urval
Artikelsökningen har skett genom Högskolan Dalarnas databaser vilka ingriper i alfabetisk
ordning Blackwell Synergi, Cinahl, Elin och Pubmed. Artiklarna begränsades till att vara
skrivna på svenska eller engelska. Sökorden som användes var ”total abdominal
hysterectomy”, “hysterectomy”, “arousal”, “sexual dysfunction”, “self image”,
“psycological”,” sexual behaviour”, “health”, “anxiety”, “depression”, “sex”, “ total
hysterectomy”, ”sexuality”, ”libido”, ”sexual function”, ”coitus”, ”quality of life”, ”mental”
och “psychosexual”. Huvudsökord som användes utgjordes av “hysterectomy”, “total
abdominal hysterectomy”, “sexuality” och ”psychological”. I tabell 2 redovisas sökord och
databaser samt antal träffar och artiklar som inbegrips i studien.
Artiklarna valdes ut genom att först läsa titeln och om den överensstämde med studiens syfte
och frågeställningar så lästes även sammanfattningen, på basen av vilken det avgjordes
huruvida artikeln skulle inkluderas i arbetet. Inklusionskriterier var förutom svenska och
engelska, att artiklarna var godkända av etisk kommitté och att de hade en kvalitativ eller
kvantitativ ansats. Däremot anlades inte någon speciell tidsaspekt på valet av artiklarna.
Vidare skulle artiklarna utgöra primärkällor till resultatet, det vill säga, litteraturstudier
exkluderades. Exklusionskriterierna omfattade andra språk än svenska och engelska samt
artiklar som inte svarade mot föreliggande syfte.
2.3 Datainsamlingsmetod/Mätinstrument
De vetenskapliga artiklarna som ingår i föreliggande studie var lektörsgranskade före
publiceringen. De analyserades med två metoder som byggde på av Forsberg och Wengström
(2003) utarbetade bedömingsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Bedömningsmallarna omarbetades för att passa syftet i föreliggande arbete (Bilaga I & II). Artiklarna
poängsattes; vardera granskningsmall gav maximalt 10 poäng som transformerades till 100 %.
7
Varje fråga som överensstämde med inklusionskriterierna gav ett poäng eller 10 % och svaret
”nej” gav noll poäng (0 %).
2.3.1 Artiklarnas kvalitetsbedömning
Artiklarna indelades i tre klasser: godkänt (G), det vill säga 50-60 % överensstämde med
inklusionskriterierna, väl godkänt (VG), det betyder att 70-80 % överensstämde med
inklusionskriterierna och mycket väl godkänt (MVG) med andra ord 90-100 % överensstämde
med inklusionskriterierna (Tabell 1).
Tabell 1. Antal artiklar i kvalitetsbedömning.
Godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG)
Bedömning
Antal artiklar
MVG (100-90 %)
0
VG (80-70 %)
5
G (60-50 %)
13
2.4 Litteraturöversikt
Litteraturöversikt återfinns i Tabell 3.
2.5 Etisk granskning
Författarnas avsikt var att förhålla sig objektiva med avseende på artiklarnas analys och
granskning. Vidare återgavs resultatet sanningsenligt och utan förvanskning så vitt det var
möjligt, då alla val ändå ingriper subjektivitet.
8
Tabell 2. Antal träffar per databaser samt urval av artiklar:
Använda databaser
Sökord
Antal träffar
Använda
artiklar
Blackwell synergy
Hysterectomy AND
1335
0
125
1
1
1
334
0
169
1
sexuality
Blackwell synergy
Hysterectomy AND
sexuality AND arousal
Blackwell synergy
Hysterectomy AND
psychosexual
Blackwell synergy
Total abdominal
hysterectomy AND anxiety
Blackwell synergy
Total abdominal
hysterectomy AND anxiety
AND depression
CINAHL
Hysterectomy AND libido
6
1
CINAHL
Total abdominal
3
2
2
1
57
1
40
1
hysterectomy AND sexual
dysfunction
Elin
Hysterectomy AND self
image
Elin
Hysterectomy AND sexual
function
Elin
Hysterectomy AND
psychological
Elin
Hysterectomy AND sex
83
2
Elin
Total hysterectomy AND
3
1
22
1
33
2
271
1
9
1
15
1
psychological
Pubmed
Total abdominal
hysterectomy AND sexual
behaviour
Pubmed
Total abdominal
hysterectomy AND quality
of life
Pubmed
Total hysterectomy AND
Health
Pubmed
Total abdominal
hysterectomy AND mental
Pubmed
Total abdominal
hysterectomy AND coitus
9
Tabell 3. Litteraturöversikt av artiklar som ligger till grund för resultatet.
Författare
Årtal
Land
Sam-
Design
2005
Sverige
323
1993
USA
346
Kvantitativ,
Psykiska
Kvalitétc
symptomb
H & OOF
Enkät
Orgasm ↑ Sexuell lust ↑↓
Behandlas ej
G
Kvantitativ,
H
Enkät
Sexuellt tillfredställd↑
Livskvalité ↑
G
TAH
Enkät
Sexuellt tillfredställd↓
Irritation ↓
G
Sexuell lust↓ Sexueldrift═
Depression↓
Sexualitet═
Välbefinnande ↑
Survey
et al.
Clarke, A
Sexualitetb
Prospektiv
et al.
Anderson, C
Metod
teknika
pel
Aziz, A
Operations-
1995
England
366
Kvantitativ,
Prospektiv
et al.
Kohortstudie
Ellström, M
2003
Sverige
241
AH & LH
Enkät
Komparativ
et al.
El-Toukhy
Kvantitativ,
2004
England
184
et al.
Ångest ↓
Kvantitativ,
TH, VH, LH
Prospektiv
eller STH
Enkät
2006
USA
133
Kvantitativ,
Behandlas ej
G
Depression↓
VG
Behandlas ej
VG
Sexuell lust↑
Negativ självbild ↑
VG
Intresse för sex↑
Irritation ↑
Smärta vid samlag ↓
TH & STH
Randomiserad
et al.
Samlagsfrekvens ↑ Orgasm ↑
Sexuellt tillfredställd↑
Observation
Flory, N
G
Intervju, enkät,
Sexualdrift ↑ Upphetsning↑
gynekologisk
Orgasm ↑
undersökning
Goetsch, M
2005
USA
105
Kvantitativ,
TAH
Enkät
Prospektiv
Samlags-frekvens ↑
Upphetsning ↑═
Orgasm ↑═
Kritz-Silverstein,
2000
USA
1275
Kvantitativ,
H & OOF
Intervju
Prospektiv
D et al.
Depression↑ Ångest ↑
Kuppermann, M
et al.
2005
USA
135
Kvantitativ,
TAH
Prospektiv
SCH
Intervju
Orgasm↑
Livskvalitet↑
VG
Sexuellt förnöjd ↑
10
Kuscu, K, N et al.
2005
Turkiet
86
Kvantitativ
TAH eller
Komparativ
TAH+
Intervju
Sexuellt förnöjd ↑ Sexuell lust↓
Kroppsuppfattning↓
G
Behandlas ej
G
Behandlas ej
G
Känsla av tomhet↑
VG
Samlagsfrekvens ↓
SOOF
Maas et al.
2004
Holland
41
Kvantitativ
RH & TAH
Intervju
Komparativ
McPherson, K
2005
England
8900
et al.
Nathorst-Böös, J
1992
Sverige
678
et al.
Persson, P
2006
Sverige
119
Vaginal blod genom-ströming↓
Kvantitativ
TH eller
Prospektiv
STH
Kvantitativ
TAH &
Prospektiv
SVH
Kvantitativ
LH, AH
Enkät
Libido ↓
Upphetsning↓ Lubricering↓
Intervju
Samlagskvalitet ↑
Känsla av kvinnlighet↓
Enkät
Behandlas ej
Prospektiv
et al.
Rannestad, T
Upphetsning↓
2001
Norge
372
Kvantitativ
G
Depression↓
AH
Komperativ
et al.
Ångest ↓
Intervju
Sexuell förnöjsamhet ═
och enkät
Psykosociala
G
problem ═
Självuppfattning ═
Roovers, J P
2003
Holland
413
et al.
Kvantitativ
VH, STH,
Prospektiv
AH och
Sexuell tillfredställelse↑
TAH
Lubricering↓ Upphetsning↓
Enkät
Samlagsfrekvens ═
Behandlas ej
G
Libido ↑↓
Kroppsuppfattning↑
G
Sexuell aktivitet ═
Känsla av kvinnlighet═
Behandlas ej
Ångest ↓ Depression↓
Känsel i genitalierna↓
Roussis, N, P
2004
USA
126
et al.
Kvantitativ,
TAH, SCH,
Prospektiv
VH
Enkät
Randomiserad
Thakar, R
et al.
2004
England
279
Kvantitativ,
TH el- STH
Enkät
Prospektiv
G
Energi ═
Randomiserad
& dubbelblind
H= hysterektomi, TH= total hysterektomi, VH= vaginal hysterektomi, LH= laparoskopisk hysterektomi, STH= subtotal hysterektomi, & OOF=ooforektomi, SOOF=salpingo-ooforektomi b↑
a
anger att variabeln ökat ↓anger att variabeln minskat ═ anger att variabeln är oförändrad. cG= godkänd artikel, VG= väl godkänd artikel
11
3 RESULTAT
3.1 Sexuella förändringar
3.1.1 Sexuell försämring efter total abdominal hysterektomi
Mellan år 1990 och 1992 fick 105 kvinnor i en studie beskriva sin sexuella funktion före och
vid tre, åtta och arton månader efter utförd total hysterektomin (TH). Två av deltagarna i
studien beskrev sexuallivet som mindre njutningsfyllt på grund av utebliven kontraktion i
livmodern. Av 89 kvinnor svarade 15 % att upplevelsen av orgasmen hade förändrats efter
hysterektomin. Även om kvinnorna inte ångrade ingreppet var åtgärden starkt associerad med
en reduktion av den sexuella upphetsningen, reducerad styrka av orgasmen och minskad
upplevelse av bröststimulering. Sju av kvinnorna beskrev att den sexuella förnimmelsen
uteblev, vilket ledde till stress (Goetsch, 2005).
Maas et al. (2004) jämförde abdominal och radikal hysterektomi med en kontrollgrupp, som
inte genomgått hysterektomi, med avseende på sexuella problem. Kvinnor som undergått
abdominal hysterektomi (AH) rapporterade mera sexuella problem än kontrollgruppens
kvinnor. I studien mättes blodflödet i slidan medan deltagarna fick titta på två erotiska filmer.
Den sexuella upphetsningen mättes genom att deltagarna skattade sin upphetsning med hjälp
av en Likert-skala. Blodgenomströmningen mättes även på ett objektivt sätt. Med hjälp av en
pletysmograf mättes kontrollgruppens kvinnor och den radikalt hysterektomerade gruppen
visade starkare känslor av upphetsning jämfört med den abdominalt hysterektomerade
gruppen. Den abdominala gruppen hade ett bättre vaginalt blodflöde jämfört med den
radikalopererade gruppen, men sämre än kontrollgruppens kvinnor under den experimentella
sessionen.
Enligt Kuscu, Oruc, Ceylan, Eskiciiioglu, Goker och Caglar (2005) saknade 24 av 86 kvinnor
sexuell lust före TAH. Efter operationen saknade 38 kvinnor sexuell lust. Däremot fanns
ingen skillnad gällande tillfredställelsen med samlagen före och efter operationen men 17 %
av kvinnorna upplevde känslan av att kvinnligheten minskade efter operationen. Goetsch
(2005) studerade i samband med hysterektomi 105 kvinnor av vilka 5 blev inkontinenta
särskilt vid samlag, vilket påverkade den sexuella tillfredsställelsen. Andra kvinnor kände
12
otillfredsställelse på grund av minskad sexuell känslighet. Totalt 89 av 105 kvinnor upplevde
förändrad känsla vid orgasm efter hysterektomin. Kvinnorna hade svårt att känna sig tillfreds
med sin sexuella relation eller vara glada över hysterektomin. Före operation var 37 % nöjda
med sexuallivet och efter ingreppet var 83 % nöjda. Smärta vid samlag före operationen
upplevde 67 % av kvinnorna mot 9 % efter hysterektomin men 11 % fick en ny slags smärta.
Den sexuella funktionen jämfördes fem år efter utförda ingrepp: total, subtotal med
äggstockarna orörda eller borttagna, samt transcervical hysterektomi bland kvinnor under 60
år. Kvinnorna vars ingrepp var TH upplevde sämre lubricering, nedgång i libido, minskad
förmåga till orgasm samt svårt att känna sexuell lust. Då kvinnorna fick dessa förändringar,
försämrades även deras sexualliv vilket hade effekt på livskvaliten (Mcpherson et al. 2005).
Enligt Clarke, Balck, Rowe, Mott och Howle (1995) upplevde de flesta kvinnor före
hysterektomin att deras hälsa påverkade sexuallivet. Kvinnorna hade symtom såsom
blödningar och smärta i underlivet före ingreppet. Att symtomen hade en stor inverkan på
deras sexualliv uppgav 39 % av kvinnorna, 42 % trodde att hälsan hade ringa effekt och 11 %
trodde att den inte alls påverkade sexuallivet. Efter tre månader postoperativt var kvinnornas
symtom mindre vanliga. Studien visade signifikant reduktion i libido från 50 % till 23 %,
vilken var en av orsakerna till att avstå från sexuallivet. Roovers et al. (2003) fann att
kvinnorna upplevde problem med sin sexualitet efter en TAH på grund av sämre känsel i
könsorganet, och 20 % av kvinnorna i en annan studie upplevde samlagen som försämrade
eller mycket försämrade efter operationen (Nathorst-Böös et al. 1992).
3.1.2 Sexuell förbättrning efter total abdominal hysterektomi
Roovers et al. (2003) studerade 413 kvinnor och fann inte någon skillnad i frekvensen av den
sexuella aktiviteten före och efter TAH. Tio patienter som var sexuellt aktiva före TAH, var
det inte längre sex månader efter operationen. Av 32 som var sexuellt inaktiva före
operationen, blev 17 sexuellt aktiva efter ingreppet. De symtom kvinnorna hade före
ingreppet i form av rikliga smärtsamma menstruationer hade inverkan på deras sexualitet.
Dessa problem försvann efter TAH vilket gjorde att kvinnorna blev sexuellt aktiva efter
ingreppet. Frekvensen av kvinnor i El-Toukhy, Hefni, Davies och Mahadevans (2004) studie
som var sexuellt aktiva ökade från 84 % till 91 % efter hysterektomin. Kvinnornas
13
samlagssmärtor minskade med 23 % efter operationen. Beträffande samlagsfrekvensens,
libido, förmåga till orgasm och sexuell tillfredställelse kunde ingen skillnad visas före och
efter ingreppet.
Anderson och Mckoy-Smith (1993) jämförde en grupp kvinnor som genomgått abdominal
och/eller vaginal hysterektomi med en grupp kvinnor som inte genomgått en hysterektomi.
Under en tioårsperiod efter hysterektomin uppgav 18 % av kvinnorna en nedgång i
samlagsfrekvensen, 59 % rapporterade ingen förändring och 22 % av kvinnorna uppgav
ökade frekvens. Studien visade att de kvinnor som undergått en hysterektomi kände sig mer
nöjda med sitt sexualliv och upplevde en högre livskvalitet än kvinnor i den andra gruppen.
Den sexuella driften och den sexuella upphetsningen ökade efter en hysterektomi. Vid en
jämförelse med kontrollerna efter ingreppet hade gruppen av kvinnor som undergått TH
överlag bättre sexuell funktion än de två kontrollgrupperna (Flory, Bissonette, Amsel & Binik
2006).
I en observationstudie jämfördes sexualitetet och psykiskt välbefinnandet hos
hysterektomerade kvinnor med kvinnor som både hysterektomerats och ooforektomerats.
Undersökningen visade att enbart hysterektomerade kvinnor var mera sexuellt tillfredsställda,
uppskattade sexuallivet mer och den sexuella upphetsningen. Vidare hade de en högre
orgasm- och samlagsfrekvens samt bättre relation till sin partner. Vid ettårsuppföljningen
visade sig hysterektomigruppen fortfarande vara mera sexuellt tillfredsställd, uppskattade
sexuallivet mer och den sexuella upphetsningen. När de hysterektomerade kvinnorna
jämfördes med sin status före hysterektomin så hade 3 av 14 aspekter av sexualiteten
försämrats under ett års tid. De aspekter som försämrats var sexuell tillfredställelse,
samlagsfrekvensen och försämrad sexualitet överlag (Aziz, Brännström, Bergquist &
Silverstolpe 2005).
Kuppermann et al. (2005) jämförde den sexuella funktionen och livskvaliteten mellan TAH
patienter och kvinnor som genomgått supracervical hysterektomi (SCH). TAH kvinnorna
hade lägre medelvärden vid starten av studien jämfört med SCH-kvinnorna. TAH kvinnorna
uppvisade en dramatisk förbättring av sina sexuella problem under de första månaderna efter
ingreppet och nådde sin platå efter ett år efter operationen. Sexuell tillfredställelse, kvaliteten
14
och frekvens på orgasmen och sexuell lust förbättrades och bäckenbottenproblem som
påverkade sexuallivet avtog under studiens gång.
I en prospektiv studie jämförde AH och laparoskopisk hysterektomi (LH) när det gällde det
psykiska välbefinnandet och sexualiteten. AH-gruppen hade lägre startpoäng än LH-gruppen
före operationen när det gällde olika dimensioner av sexualitet och ingen förändring från före
till efter operationen återfanns i AH-gruppen (Ellstöm, Åström, Möller, Olsson & Hahlins
2003).
Rannestad, Eikeland, Helland och Qvarnström (2001) undersökte hysterektomins inverkan på
psykosociala och psykologiska symptom. AH-kvinnor besvarade frågor som: ”Hur nöjd är du
med ditt sexliv?”, ”Hur viktigt tycker du att ditt sexualliv är”? Studien kunde inte påvisa
någon skillnad mellan kontrollgruppen och AH- kvinnorna när det gällde den sexuella
funktionen. Nathorst-Böös, Fuchs och Von Schoultz (1992) bad 678 kvinnor svara på en
enkät om symtom före och efter AH. Upplevelsen av att samlagen blev bättre efter ingreppet
rapporterade 39 % av kvinnorna, och 40 % uppgav att samlagen var oförändrade.
Goetsch (2005) lät kvinnor svara på huruvida deras sexualliv hade påverkats av AH eller
vaginal hysterektomi (VH). 65 % av kvinnorna angav att sexuallivet blev mer njutningsbart
och ökade i frekvens. Bröststimulationen var viktig för 77 %. Av de kvinnor som upplevde en
stark känsla i de nedre genitalierna genom bröststimulering uppgav 70 % av kvinnorna att
känslan var oförändrad efter ingreppet medan 14 % tyckte att känslan blev starkare efteråt.
Kvinnor som beskrev att de var nöjda med sitt sexualliv före operationen var 37 %, 83 % av
kvinnorna var fortfarande nöjda efter operationen. Enligt Clarke et al. (1995) uppgav flera
kvinnor att orgasmen blev bättre efter operationen då kramperna i bäckenet hade försvunnit.
Signifikant fler kvinnor beskrev sin sexuella situation som njutningsfull tre månader
postoperativt. Oberoende av detta så var samlagsfrekvensen oförändrad
15
3.2 Psykiska symptom
3.2.1 Negativa psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi.
Av 678 kvinnor upplevde 46 % inte några psykiska följder som kunde relateras till TAH.
Emellertid rapporterade 16 % negativa psykiska symptom som en känsla av en tomhet,
minskad kvinnlighet och stympning (Nathors-Böös et al., 1992). Rannestads et al. (2001)
studie bekräftade inte ett antagande om att kvinnor som genomgått hysterektomi skulle lida av
mer psykiska symptom än kvinnor som inte underkastats detta gynekologiska ingrepp. De
psykiska symptom som kvinnorna rapporterade var negativa känslor av tomhet, avsaknad av
något och känslan av att vara mindre värd.
Anderson et al. (1993) jämförde två grupper av kvinnor: en VH eller AH grupp med en grupp
kvinnor som ej genomgått ett gynekologiskt ingrepp. Totalt 16 % av kvinnorna uppvisade
poäng som pekade på att de var deprimerade och 5 % av kvinnorna uppgav till och med
självmordstankar.
3.2.2 Positiva psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi
Forskare har funnit att efter en hysterektomi har alla aspekter av livskvalitet, det vill säga
mental hälsa, psykisk och emotionell funktion förbättrats under en tolvmånadersperiod efter
ingreppet. Detta påstående inkluderar även depressiva symptom, ångest och irritation (Clarke
et al., 1995; Thankar, Ayers, Georgakapalou, Clarkson, Stanton & Manyonda, 2004; Persson,
Wijma, Hammar & Kjölheden, 2006). Andra forskare anger att den psykiska funktionen
inkluderande depressivitet, kroppsuppfattning och ångest inte ändras efter en hysterektomi då
däremot välbefinnandet ökar signifikant (Ellström et al., 2003; Flory et al., 2006).
Clarke et al. (1995) hävdar att den psykiska hälsan och de emotionella reaktionerna
förbättrades i jämförelse med vad som var fallet före operationen. I denna studie rapporterade
80 % av kvinnorna irritation som något vanligt förekommande preoperativt vilket minskade
till 15 % omedelbart efter operationen. Rannestad et al. (2001) anger att kvinnor upplevde en
positiv förändring i sin jagbild vilket visade sig i känslan av att vara attraktivare och i
upplevelsen av ha mer kontroll över sitt liv efter hysterektomin. Kritz-Silverstein, Goldani
von Muhlen och Barrett-Connor, (2000) fann att kvinnor som genomgått en hysterektomi
16
uppgav mera positiva känslor och upplevde sig själv som gladare. Många kvinnor upplevde
fördelar med ingreppet, vilket visade sig i det sociala livet. De kände sig nöjda med att ha
blivit botade från sina ”handikappande” symptom, som de hade före operationen (NathorstBöös et al. (1992). Kupperman et al. (2005) pekade på en fyraveckors övergående försämring
av kvinnornas psykiska hälsa efter TAH, vilken sedan förbättrades dramatiskt sex månader
efter operationen.
17
4 DISKUSSION
4.1 Sammanfattning av huvudresultatet
Resultatet visar att en hysterektomi kan förknippas både med negativa konsekvenser
(Goetsch, 2005; Kuscu et al. 2005; Maas et al., 2004) och positiva följder för kvinnans
sexualitet (t.ex. Flory et al., 2006) även om man samtidigt påvisat att varken sexuallivet eller
psyket påverkats (t.ex. Ellstöm et al., 2003). Det framkom i studien att kvinnor, som före
ingreppet hade besvärliga symtom såsom smärta vid samlag och rikliga blödningar, upplevde
ingreppet som positivt då dessa problem eliminerades (Nathorst-Böös et al. (1992). Däremot
framkom det nya komplikationer efter ingreppet såsom minskad libido, minskad lubricering
och nedgång i orgasmfrekvensen. Dessa komplikationer inverkade på kvinnors psykiska
välbefinnande efter hysterektomin (Clarke et al., 1995). Vissa kvinnorna har uppgett sig vara
deprimerade, stympade och mindre kvinnliga efter TAH (Anderson et al., 1993).
4.2 Resultatdiskussion
I en studie rapporterade 15 % av kvinnorna att deras orgasm hade ändrats genom
hysterektomin och detta var starkt associerat till reduceringen av den sexuella upphetsningen,
styrkan av orgasmen samt minskad känsla genom bröststimuleringen. Kvinnorna delgav även
att de upplevde en annan känsla vid orgasmen. I samma studie rapporterade flera av
kvinnorna att orgasmen blev bättre efter ingreppet eftersom kramperna i bäckenet hade
försvunnit (Goetisch, 2005). Eftersom kvinnorna uppgav att de hade reducerad upphetsning
och minskad känslighet för bröststimulering efter ingreppet så tycker uppsatsförfattarna att
det inte är anmärkningsvärt att kvinnorna delgav detta, det vill säga, att orgasmen hade
ändrats. Upphetsningen är en primär anledning till att kunna uppnå orgasm anser
uppsatsförattarna. Vidare genom litteratur som uppsatsförfattarna tagit del av uppges att
genom en hysterektomi försvinner upplevelsen av att livmodern kontraheras, vilket upplevs
av en del kvinnor som en njutningsfull del av orgasmen (Katz, 2001).
Kvinnorna i en studie upplevde en sämre lubricering efter total eller subtotal hysterektomi
(Mcpherson et al. 2005). Kvinnorna var under 60 år vilket kanske kunde ha en betydande roll
för lubriceringen. Studien påtalade att vissa av kvinnorna använde sig av hormonpreparat
vilket kunde inverka på resultatet. Kanske kvinnor med mindre lubricering inte använde
hormonpreparat och kanske var efter menopausen vilket påverkade resultatet.
18
Uppsatsförfattarna har genom granskning av litteratur blivit medvetna om att lubriceringen
hos kvinnan kan påverkas efter TAH eftersom nerverna till bäckenbotten kan ha blivit
förstörda, vilket kan ha en betydande roll för kvinnans lubrikation (Katz, 2001).
Problem som kvinnorna upplevde i (Roovers et al. 2003) var att de upplevde sämre känsel i
könsorganet. Nerverna runt bäckenbotten har en betydande roll för kvinnans känsel i de nedre
regionerna. Uppsatsförfattarna tycker att detta är anmärkningsvärt att kvinnor påverkas i så
stor utsträckning när det gäller det sexuella vilket leder till sämre livskvalitet. Efter en
hysterektomi har flera studier visat att samlagsfrekvensen minskat ( Kuscu et al. 2005;
Anderson et al. 1993). Uppsatsförfattarna tycker att det är uppseendeväckande att frekvensen
av samlag har minskat efter en utförd hysterektomi. Samlaget är en stor och viktig del av
personers sexualliv och om inte sexlivet är tillfredställande påverkar det även andra delar av
personers välbefinnande.
I en studie jämfördes abdominal- och radikalhysterektomi och en kontrollgrupp angående
sexuella problem. Genom en pletysmografi mättes blodgenomströmningen av kvinnornas
genitalier på ett objektivt sätt. Kontrollgruppens kvinnor och den radikala visade starkare
känslor av upphetsning jämfört mot hysterektomigruppen. Den abdominala gruppen hade ett
bättre vaginalt blodflöde jämfört mot den radikala, men sämre mot kontrollgruppen vid den
experimentella sessionen (Maas et al. 2004). Uppsatsförfattarna har genom granskning av
studier och litteratur förstått att genom borttagande av livmodern påverkas den anatomiska
strukturen i kvinnans bäckenbotten, vilket bland annat involverar de nerver kring området
runt genitalierna (Ewalds-Kvist et al., 2005). Genom understrykandet av denna information
anser uppsatsförfattarna att föreliggande resultat bidrar till kunskapen om operationen.
I ett flertal studier fann man en förbättrad funktion när det gällde de olika dimensionerna av
sexualiteten samt att studierna inte påvisade någon skillnad före och efter utförd TAH (Aziz et
al. 2005; Clarke et al. 1995; El-Toukhy et al. 2004; Ellström et al. 2003; Flory et al. 2006;
Rannestad et al. 2001; Roovers et al. 2003; Kuppermann et al. 2005 & Nathorst-Böös et al.
1992). Uppsatsförfattarna håller det för troligt att detta resultat kan bero på att rädsla för
eventuell graviditet elimineras vid en TAH och besvärliga symtom som kvinnan led av före
ingreppet försvann, vilket faktum hade en positiv inverkan på sexuallivet. Ett flertal av
19
studierna visade att sexuallivet inte förändrades från före till efter ingreppet och detta kan
bero på många faktorer. TAH saknade effekt på det sexuella och kvinnorna upplevde kanske
inte besvärliga symtom preoperativt som inverkade på sexuallivet.
I Anderson et al. (1993) studie rapporterades det att kvinnorna blev deprimerade efter
hysterektomin. Andra studier har visat att kvinnorna känt sig mindre kvinnliga och av mindre
värde (Nathors-Böös et al. 1992; Rannestads et al. 2001). Detta är något som författarna tror
har en koppling eftersom känslor av mindre värde och mindre kvinnlighet hänger samman
med depression. Men vad är det som gör att kvinnorna känner sig mindre kvinnliga?
Kvinnlighet förknippas med ungdomlighet i samhället vilket förmedlas genom media. Att
kvinnan inte längre kan bära ett foster och inte längre kan fortplanta sig tror uppsatsförfattarna
har inverkan på känslan av förlorad kvinnlighet.
Rannestad et al. (2001) anger att kvinnor kände en positiv förändring i sin självuppfattning
vilket visade sig som att de kände sig mer attraktiva och upplevde att de hade mer kontroll
över sitt liv efter en hysterektomi. Detta tror uppsatsförfattarna kan sammankopplas med att
kvinnorna oftas innan hysterektomin haft besvärliga symtom. Dessa symtom kan ha varit så
besvärliga att kvinnornas liv begränsades och på det viset tappade de kontrollen över livet.
Om kvinnorna sedan inte mått bra fysiskt så har det haft en inverkan på det psykiska
välbefinnandet som kunde innebära att kvinnorna kände sig mindre attraktiva. En annan
studie visar att kvinnorna kände sig mindre irriterade efter hysterektomin vilket också kan ha
en sammankoppling (Clarke et al. 1995).
4.3 Metoddiskussion
I föreliggande studie utgjorde metoden en systematisklitteratur studie. Material som användes
var vetenskapliga artiklar, det vill säga ett förfarande som garanterar kvalitet i sig. Artiklarna
valdes ut från Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna granskades kritiskt av
uppsatsförfattarna och sammanställdes sedan. Uppsatsförfattarna har strävat efter att förhålla
sig objektiva vid läsning och granskning av artiklarna. Artikelsökningen pågick under cirka
åtta veckors tid. Granskningen gjordes med hjälp av två granskningsmallar i enlighet med
anvisningar av Forsberg och Wengström (2003). De vetenskapliga artiklarna analyserades
således med en bedömingsmall för artiklar med kvalitativ ansats och en annan för artiklar med
20
kvantitativ ansats. Granskningsmallarna modifierades med avseende på föreliggande arbetes
syfte. Poänggränsen för exkluderande av artiklar var fem (50 %). Åtta artiklar exkluderades
på grund av att de erhöll för dåliga poäng omvandlat i % <50 % samt att de inte svarade mot
detta arbetes syfte. Det bristfälliga i denna systematiska litteraturstudie är att i
forskningsrapporterna har det gjorts mätningarna på kvinnor under olika tidsintervaller, vilket
gör att resultaten inte är jämförbara och detta påverkar utfallet i föreliggande arbete.
4.3.1 Studiens begränsning
Uppsatsförfattarna kan se en begränsning i föreliggande litteraturstudie och den innebär att
inga kvalitativa studier inkluderades. I artikelsökningen hittades bara en kvalitativ studie och
denna uteslöts på grund av att den inte överensstämde med arbetets syfte. I och med att bara
kvantitativa artiklar inkluderades på grund av detta urvalsförfarande, försvann den kvalitativt
beskrivande informationen, som uppsatsförfattarna hade önskat ta del av.
4.4 Förslag till fortsatt forskning
Det har tidigare gjorts många studier inom det valda ämnet. Det som uppsatsförfattarna har
uppmärksammat under skrivandet av denna studie är brister i informationen om ingreppet. I
en studier som uppsatsförfattarna granskat visade det sig att kvinnorna beskrev informationen
som bristfällig angående hysterektomin. Deltagarna hade önskat både en mer kvalitativ och
kvantitativ information (Wade, 2000). I en annan studie framkom det att kvinnorna sökte
information av vårdpersonalen (Wu, S-M, Chao Yu, Y-M, Yang, C-F, Che, H-L, 2005). I
författningshandboken står det att hälso- och sjukvårdspersonalen skall ge individuellt
anpassad information till individen (Wilow, 2004), därmed anser uppsatsförfattarna att det är
av yttersta vikt att kvinnan får en adekvat information av hälso-och sjukvårdspersonalen.
Genom denna information får kvinnan förhålla sig till och sedan ta ställning till ingreppet.
4.5 Konklusion
Sammanfattningsvis kan sägas att kvinnor som genomgått en hysterektomi upplever både
negativa och positiva sexuella och psykiska förändringar. Uppsatsförfattarna hade förväntat
sig mer negativa konsekvenser av en TAH, vilket inte var fallet. Kvinnorna har före
hysterektomin haft besvärliga symtom vilket inbegriper att operationen leder till något
21
positivt och därmed till glädje för kvinnorna. Det förekommer även att kvinnor fått nya
negativa förändringar, till exempel nedsatt känslighet i genitalierna och övergående
depression eller känsla av minskad kvinnlighet. Uppsatsförfattarna betonar vikten av kvinnors
informerade samtycke om de på grund av ”handikappande” symptom fattar i samråd med
hälso-och sjukvårdspersonal beslutet att avstå från livmodern. Detta organ har en unik
hormonell funktion, tjänar som fortplantningsredskap, bereder sexuell njutning och befäster
därmed kvinnans partnerrelation. Vidare uttrycker livmodern en symbolfunktion och
delaktighet i kvinnans kroppsuppfattning och påverkar därmed hennes psyke.
22
5 REFERENSER
5.1 Litteraturförteckning
Anderson Darling, C, McKoy-Smith, Y, M. (1993). Understanding hysterectomies: sexual
satisfaction and quality of life. The Journal of Sex Research, 30, 324-335.
Aziz, A, Bergquist, C, Brännström, M, Nordholm, L, Silfverstope, G. (2005). Differences in
aspects of personality and sexuality between perimenopausal women making different choices
regarding prophylatic oophorectomy at elective hysterectomy. Acta Obstetrica et
Gynecologica Scandinavica, 84, 854-859.
Aziz, A, Brännström, M, Bergquist, C, Silfverstope, G. (2005). Perimenopausal androgen
decline after oophorectomy does not influence sexuality or psychological well-being.
Department of Obstetrics and Gynecology, 83, 1021-1027.
Bjålie, J, G. Haug, E. Sand, O. Sjaastad, Ö, V. (1998). Människokroppen. Fysiologi och
anatomi. Stockholm: Liber AB.
Clarke, A, Black, N, Rowe, P, Mott, S, Howle, K. (1995). Indications for and outcome of total
abdominal hysterectomy for benign disease: a prospective cohort study. British Journal of
Obstetrics and Gynaecology, 102, 611-620.
Ebert, A. (1989). 30 January 1878: Wilhelm Alexander Freund and the abdominal extirpation
of the uterus. Zentralblatt für Gynäkologie, 14, 995-1003.
Ellström, M, A, Åström, M, Möller, A, Olsson, J-H, Hahlin, M. (2003). A randomized trial
comparing changes in psychological well-being and sexuality after laparoscopic and
abdominal hysterectomy. Department of Obstetrics and Gynaecology, 82, 871-875.
El-Toukhy, T, A, Hefni, M, A, Davies, A, E, Mahadevan, S. (2004). The effect of different
types of hysterectomy on urinary and sexual functions: a prospective study. Journal of
Obstetrics and Gynaecology, 24, 420-425.
23
Ewalds-Kvist, S. B. M, Hirvonen, T, Kvist, M, Lertola, K, Niemelä, M. (2005). Depression,
anxiety, hostility and hysterectomy. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynaecology, 3,
193-204.
Farrell, S, A Kieser, K. (2000) Sexuality after hysterectomy (review). Department of
Obstetrics and Gynaecology, 95, 1045-1051.
Flory, N, Bissonettte, F, Amsel, R, T, Binik, Y, M. (2006). The psychosocial outcomes of
total and subtotal hysterectomy: a randomized controlled trial. International Society for
Sexual Medicine, 3, 483-491.
Gangar A, E. (2001). Gynaecological Nursing. A practical guide. Harcourt publishers limited.
Garry, R. (2005). The future of hysterectomy. An International Journal of Obstetrics and
Gynaecology, 112, 133-139.
Gimbel, H, Zobbe, V, Andersen, M, Gluud, C, Ottesen, S, Tabor, A. (2005). Total versus
subtotal hysterectomy: An observational study with one-year follow-up. Journals of
Obstetrics and Gynaecology, 45, 64-67.
Goetsch, M, F. (2005). The effect of total hysterectomy on specific sexual sensations.
American Journal of Obstetrics and Gynaecology, 192, 1922-7.
Katz, A. (2001). Sexuality after hysterectomy (review). Journal of Obstetric, Gynaecologic,
and Neonatal Nursing, 31, 256-262.
Kim, K, H, Lee, K, A. (2001). Symptom experience in women after hysterectomy (review).
Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 30, 472-480.
Kritz-Silverstein, D, Goldani von Muhlen, D, Barrett-Connor, E. (2000). Prevalence and
clustering of menopausal symptoms in older women by hysterectomy and oophorectomy
status. Journal of Womens Health & Gender-Based Medicine, 9, 747-755.
24
Kuppermann, M, Summitt, R, L, Varner, E, R, McNeeley, G, S, Goodman-Gruen, D,
Learman, L, A, Ireland, C, C, Vittinghoff, E, Lin, F, Richter, H, E, Showstack, J, Hulley, S,
B, Washington, E, A. (2005). Sexual functioning after total compared with supracervical
hysterectomy: A randomized trial. The American College of Obstetricians and Gynecologists,
105, 1309-1318.
Kuscu, K, N, Oruc, S, Ceylan, E, Eskicioglu, F, Goker, A, Caglar, H. (2005). Sexual life
following total abdominal hysterectomy. Archives of Gynecology and Obstetrics, 271, 218221.
Lethaby, A, Ivanova, V, Johnson, NP. (2006). Total versus subtotal hysterectomy for benign
gynaecological conditions (Review). The Cochrane Collaboration, 3, 1-32.
Lindberg, C. E, Nolan, L, B. (2001). Womens decition making regarding hysterectomy.
Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 30, 607-616.
Maas, C, P, Ter Kuile, M, M, Laan, E, Tuijnman, C, C, Weijenborg, M, Trimbos, J, B,
Kenter, G, G. (2004). Objective assessment of sexual arousal in women with a history of
hysterectomy. An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 111, 456-462.
Mcpherson, K, Herbert, A, Judge, A, Clark, A, Bridgman, S, Maresh, M, Overton, C. (2005).
Psychosexual health 5 years after hysterectomy: population-based comparison with
endometrial ablation for dysfunctional uterine bleeding. Health Expectations, 8, 234-243.
Meston, C. M, Bradford, A. (2004). A brief reviw of the factors influencing sexuality after
hysterectomy. British Association for Sexual and Relationship Therapy, 1, 5-14.
Moen, M, H.(2004). Ulik praksis ved hysterektomi. Tidskrift Nor Laegeforen, 6, 767.
Nathorst-Böös, J, Fuchs, T, Von Schoultz, B. (1992). Consumers attitude to hysterectomy.
Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica, 71, 230-234.
25
Person, P, Wijma, K, Hammar, M, Kjölhede, P. (2006). Psychological wellbeing after
laparoscopic and abdominal hysterectomy-a randomised controlled multicentre study. An
International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 113, 1023-1030.
Rannestad, T, Eikeland, O-J, Hellstrand, H, Qvarnström, U. (2001). Are the physiologically
and psychosocially based symtoms in woman suffering from gynecological disorders
alleviated by means of hysterectomy) Journal of Women´s Health & Gender- Based
Medicine, 10, 579-587.
Roovers, J-P, W, R, Van der Bom, J, G, Van der Vaart, H, C, Heintz, P, A, M. (2006).
Hysterectomy and sexual wellbeing:prospective observational study of vaginal hysterectomy,
subtotal abdominal hysterectomy, and total abdominal hysterectomy. Department of
Obstetrics and Gynaecology, 327, 1-5.
Roussis, N, P, Waltrous, L, Kerr, A, Robertazzi, R, Cabbad, M, F .(2004). Sexual response in
the patient after hysterectomy: total abdominal versus supracervical versus vaginal procedure.
American Journal of Obstetrics and Gynaecology, 190, 1427-8.
Sloan, D. (1978). The emotional and psychosexual aspects of hysterectomy. American
Journal of Obstetrics and Gynaecology, 131, 598-605.
Thakar, R, Ayers, S, Georgakapalou, A, Clarkson, P, Stanton, S, Manyonda, I. (2004).
Hysterectomy improves quality of life and decreases psychiatric symptoms: a prospective and
randomised comparison of total versus subtotal hysterectomy. An International Journal of
Obstetrics and Gynaecology, 111, 1115-1120.
Vomvolki, E, Kalmantis, K, Kioses, E, Antsaklis, A. (2006). The effect of hysterectomy on
sexuality an psychological changes. The European Journal of Contraception and
Reproductive Health Care, 1, 23-27.
Wade, J, Pletch, P, K, Morgan, S, W, Menting, S, A. (2000). Hysterectomy: what do women
need and want to know?. Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 29, 1.
26
Wilow, K. (2004). Författningshandbok. För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm:
Liber AB.
Wu, S-M, Chao, Y-M, Yang, C-F, Che, H-L. (2005). Decision-making treee for women
considering hysterectomy. Journal of advanced nursing, 51, 361-368.
5.2 Elektroniska referenser:
AHHP, Abdominal hysterectomy for heavy periods <http://64.233.183.104./search?
q=cache:yCsoTq6sHNQJ:www.rcog.org.uk/resources/P.>
(Tillgänglig den 2006-10-05, 14:30)
ASA, American Surgical Antiques: <http://www.braceface.com/medical/Civil_
War_Surgeons_swords_and_images/Collecting_Civil_War_images_part%205.htm.>
(Tillgänglig den 2006-11-01, 17:34)
BUPA (2003). Hysterectomy complications of both abdominal and vaginal. BUPA`s health
information Team 1-4 <http://hcd.bupa.co.uk/fact_sheets/htlm/hysterectomy.htlm>
Bygdeman, M. (2006). <http://netdoktor.passagen.se/default.ns?
lngItemID=3547>. (Tillgänglig den 2006-09-15, 10:05)
Jelovsek, F.R. (2006). Hysterectomy and postoperative problems
<http://www.wdxcyber.com/m2hyst.htm#m09> (Tillgänglig den 2006-11-01, 17:50)
Ncbi, Ncbi PubMed. <http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/
query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uid.> (Tillgänglig den 2006-10-05, 15:00)
RAMT, Rudy´s list of archaic Medical Terms. <http://www.antiquusmorbus.com/
English/EnglishH.htm.> (Tillgänglig den 2006-11-01 17:39)
WDC , Woman's Diagnostic Cyber <http://www.vishet.se/nexus/
art2000/hysterek.htm.> (Tillgänglig den 2006-08-30, 15:14)
27
Bilaga I: Granskningsmall för studier med kvalitativ ansats utarbetad efter Forsberg och
Wengström (2003).
Är studiens syfte tydligt beskrivet?
Ja
Nej
Är designen relevant för frågeställningen?
Ja
Nej
Är inklusionskriterierna klart beskrivna?
Ja
Nej
Är exklusionskriterierna klart beskrivna?
Ja
Nej
Föreligger det ett etiskt resonemang?
Ja
Nej
Är forskningsprocessen tydligt beskrivet?
Ja
Nej
Beskrivs datainsamlingsmetoden omsorgsfullt?
Ja
Nej
Är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
Ja
Nej
Har resultatet återkopplats till ursprungsfrågan?
Ja
Nej
Har resultatet klinisk relevans?
Ja
Nej
Sammanfattande bedömning av kvalitet
 Mycket väl godkänd
 Väl godkänd
 Godkänd
Bilaga II: Granskningsmall för studier med kvantitativ ansats utarbetad efter Forsberg och
Wengström (2003).
Är studiens syfte tydligt beskrivet?
Ja
Nej
Är inklusionskriterierna klart beskrivna?
Ja
Nej
Är exklusionskriterierna klart beskrivna?
Ja
Nej
Är bortfallet tydligt gjort?
Ja
Nej
Är randomiseringsförfarandet beskrivet?
Ja
Nej
Är kontrollgruppen reprensentativ?
Ja
Nej
Föreligger ett etiskt resonemang?
Ja
Nej
Är resultatet diskuterat och tolkat?
Ja
Nej
Diskuteras validiteten?
Ja
Nej
Diskuteras reliabiliteten?
Ja
Nej
Sammanfattande bedömning av kvalitet
 Mycket väl godkänd
 Väl godkänd
 Godkänd
29