OBSERVATIONSRAPPORT
Designgymnasiet
Nacka Kommun
Katarina Andersson
Anna Maria Thunman
Vecka 45: 3/11 - 6/11 2008
Innehållsförteckning
VÅGA VISA .......................................................................................................................... 3
FAKTA OM ENHETEN................................................................................................................ 4
Typ av skola ........................................................................................................................ 4
Ledning ............................................................................................................................... 4
Organisation....................................................................................................................... 4
OBSERVATIONENS METOD ....................................................................................................... 5
MÅLOMRÅDEN ........................................................................................................................ 6
Normer och värden............................................................................................................. 6
Utveckling och lärande/kunskaper ..................................................................................... 8
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande ........................................................... 12
Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) ....................................................................... 13
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval ..................................................... 15
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ........................................................................ 16
Styrning och ledning......................................................................................................... 18
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ........................................................................... 20
STARKA SIDOR ...................................................................................................................... 20
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ..................................................................................................... 20
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ......................................................................... 20
REFERENSER ......................................................................................................................... 20
2
2017-07-15
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA
VISA innehåller fyra delområden:
observationer
självvärderingar
kundundersökningar
tester och prov
VÅGA VISA ska:
ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, studerande, föräldrar, personal och
skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska
dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på sju områden som följer läroplanernas
målområden:
Normer och värden.
Utveckling och lärande/kunskaper.
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning).
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval.
Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
2017-07-15
Fakta om enheten
Typ av skola
Designgymnasiet är en fristående skola som drivs av det privata företaget Graphic Studio
Nacka Strand, företaget ägs av rektor och verksamhetschefen på skolan. Skolan som startades
2005 ligger vid Markusplatsen i Sickla, Nacka kommun. Detta är ett gammalt industriområde
och lokalen som skolan är inhyst i är Atlas Copcos gamla fabrikslokal, som har byggts om för
att passa den skolverksamhet som bedrivs av Designgymnasiet. Några av grannarna i området
är Dieselverkstaden, Nackas kulturhus med bland annat bibliotek, och Sickla köpcenter.
Området expanderar just nu och en del tillbyggnad sker, bland annat kommer andra aktörers
skolverksamhet att starta i en byggnad som håller på att färdigställas bredvid
Designgymnasiet.
Antalet elever uppgår till 208 stycken, varav cirka 10 % kommer från Nacka kommun. På
skolan jobbar 6 heltidsanställda och 10 deltidsanställda lärare, mellan 20-80%. Lärarna är
relativt unga med en medelålder runt 30 år. Många lärare är nya i yrket eller har haft kortare
tjänst på någon annan skola innan de började arbeta på Designgymnasiet. Bland karaktärsämneslärarna har ledningen prioriterat bransch- och yrkeserfarenhet inom designområdet
framför pedagogisk utbildning. Förutom lärare arbetar rektor och biträdande rektor på skolan
samt en administrativ personal och en datatekniker. Övriga tjänster såsom skolsköterska,
kurator och andra kompetenser man kan tänkas behöva köps in efter behov.
Designgymnasiet har Industriprogrammet med två inriktningar: Industridesign respektive
Textildesign och mode. Skolan har en tydlig profilering mot designområdet. Skolan planerar
att starta Samhällsprogrammet med Designinriktning läsåret 09/10.
Skolan har ingen egen matsal, utan eleverna får 40 kronor per dag till ett matkort, som administreras av Rikskuponger och de kan äta på 5 olika restauranger i närheten av skolan. Det
finns också en kafeteria på skolan som drivs i privat regi, där serveras lättare rätter, sallader,
smörgåsar och snacks.
Ledning
Ledningsgruppen på Designgymnasiet består av en verksamhetschef som sköter ekonomi,
investeringar och marknadsföring. Rektor som ansvarar för den dagliga verksamheten: det
pedagogiska arbetet, elevvårdsarbetet och personalansvar. Rektor sköter också studie- och
yrkesvägledning på skolan. Biträdande rektor ansvarar för den dagliga verksamheten och
leder arbetslaget med karaktärsämneslärarna. Hon organiserar också den arbetsplatsförlagda
utbildningen, hädanefter APU, och att starta upp UF-företag1 på skolan.
Organisation
Ungefär hälften av eleverna läser inriktningen Industridesign och andra hälften läser
Textildesign och mode. De 80 eleverna i årskurs 1 är exempelvis indelade i fyra grupper för
1
Ung Företagsamhet är ett utbildningskoncept för gymnasieelever. Under ett läsår får eleverna uppleva ett
företags livscykel genom att starta, driva och avveckla ett företag med stöd av lärare och rådgivare från
näringslivet. http://www.ungforetagsamhet.se/
4
2017-07-15
karaktärsämnesstudier, två grupper per inriktning. Man har sedan en indelning i tre grupper
för kärnämnesstudier. Karaktärsämnen och kärnämnen läses varannan vecka för alla tre
årskurserna. Exempelvis ojämn vecka läser elever i årskurs 1 bara kärnämnen, medan elever i
årskurs 2 och 3 bara läser karaktärsämnen.
Skolan är byggd i tre våningar och kärnämneslärarna har sina arbetsplatser på våning tre och
där läses även alla kärnämnen. På plan ett, entréplan, har karaktärsämneslärarna sina arbetsplatser och där ligger även stora lokaler / verkstäder för karaktärsämnesstudier.
Observationens metod
Under vecka 45 2008-11-03 till 2008-11-06 har vi observerat Designgymnasiet. Vi har skapat
oss en bild av skolan och dess verksamhet genom att göra lektionsbesök i både kärn- och
karaktärsämneskurser, delta i möten och samtala med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Vi har också talat med skolledning, administrativ personal, personal i kafeterian
och deltagit i möte med skolsköterskan. Vi har gjort kortare och längre spontana intervjuer
med elever från alla tre årskurser och båda inriktningar och vi har samtalat med elevrådet på
skolan. Vi har slumpmässigt valt ut föräldrar från alla tre årskurserna som vi har intervjuat per
telefon.
Den vecka vi befinner oss på skolan läser ettorna kärnämnen och tvåor och treor karaktärsämnen.
5
2017-07-15
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Designgymnasiets vision är att ge eleven en grundläggande yrkesutbildning inom formgivning och produktutveckling för industriell produktion inom olika områden av betydelse för
den svenska industrin. Förutom en omfattande utbildning i design skall eleven också få en
god utbildning i kärnämnena. Eleven får på detta sätt ett språk att kommunicera design med.
Efter utbildningen skall varje elev känna sig kompetent inom sitt område.
Skolans värdegrund hittar vi inte i ett samlat dokument, utan värdegrunden finns spridd i flera
olika dokument t ex i arbetsplanen, kvalitetsredovisningen och likabehandlingsplanen. Dessa
dokument finns inte tillgängliga på skolans hemsida. Vid samtal med lärare och elever
framkommer att man har ingen eller en otydlig bild av huruvida dokument av den här typen
finns och vad de innehåller.
Arbete kring normer och värden ingår enligt rektor som en naturlig del av kurserna. Under vår
observationsperiod är vi med vid starten av det ämnesintegrerade projektet Lasermannen, där
jobbar samhällskunskap och svenska tillsammans kring demokratifrågor, frågor om rasism
och politiskt klimat i samhället med utgångspunkt i boken Lasermannen skriven av Gellert
Tamas. Här finns utrymme dels för kunskapsförmedling kring demokrati och
värdegrundsfrågor, dels finns också stor möjlighet för eleven att delta i diskussioner kring
dessa frågor.
Rektor och biträdande rektor berättar också om att skolan förra läsåret jobbat med frågor
kring värdegrund bl.a. genom att biträdande rektor deltagit i ett projekt med Länsstyrelsen
kring dessa frågor, då bland annat likabehandlingsplanen togs fram.
Både personal och elever säger att det råder ett lugnt klimat på skolan, ingen mobbing,
förstörelse eller störande beteenden förekommer och det är enligt eleverna ”en chillig”
(avspänd) stämning på skolan. Detta stämmer väl överens med det vi ser när vi rör oss i
allmänna utrymmen på skolan, i kafeterian, och den bild vi får vid lektionsbesöken.
På skolan finns trivselregler som är utarbetade av ledningsgruppen och elevrådet förra läsåret.
Där anges hur man som elev bör uppträda på skolan. Där står exempelvis att mobiltelefoner
ska vara avstängda under lektionstid, att all mat och dryck ska intas i kafeterian, att man ska
byta om till inneskor i entrén och att man ska behandla varandra med respekt. Under vår
observationsvecka följs trivselreglerna oftast. Men långt ifrån alla elever byter om till
inneskor. Under lektionsbesök upplever vi också hur mobiltelefoner ringer och elever svarar,
utan att läraren kommenterar detta. Men vi ser också exempel på lärare som säger till elever
som sitter och äter på andra ställen än i kafeterian.
Förhållandet mellan elever och lärare är enligt vad vi ser på de lektioner vi besöker och de
samtal vi för med lärare och elever positivt. Eleverna deltar i lektionsarbetet på ett aktivt sätt.
Dock ser vi att många elever kommer för sent. Många lektioner präglas av en drop-in
verksamhet de första 20 minuterna. Enbart vid ett tillfälle ser vi att läraren ”tillrättavisar”
elever som kommer för sent. Vid lektionsbesök får de elever som kommer för sent extra hjälp
av läraren i slutet av lektionen med vad de missat i början. Detta sker utan kommentar från
6
2017-07-15
läraren om att eleverna missat lektionsinnehåll på grund av eget slarv. De flesta elever säger
vid samtal att arbetsklimatet är gott, men en del elever efterfrågar mer ”disciplin”, ”lärarna är
för snälla, de säger inte ifrån fast det kanske behövs och då slöar man på lektionerna”.
2007 genomfördes en elevutvärdering kring den psykosociala arbetsmiljön. 71% av skolans
elever svarade på enkäten. Här framgår det att eleverna känner sig trygga på skolan, att det
råder ett positivt klimat mellan lärare och elever samt att eleverna tycker att de respekteras för
den de är.
Bedömning i text
Arbetet med värdegrundsfrågor/demokratifrågor fungerar inom ramen för kurserna där dessa
frågor ingår. Projektet Lasermannen är ett gott exempel på detta. Här jobbar man aktivt med
dessa frågor och eleverna uppmuntras att delta i diskussioner.
Något aktivt övergripande arbetet kring värdegrundsfrågor på skolan ser vi inte och rutiner
saknas exempelvis kring hur lärare och elever informeras om vad som står i likabehandlingsplanen och hur denna följs upp. Detta kan delvis bero på att behovet av arbete kring
dessa frågor inte upplevs som aktuellt, då både personal och elever vittnar om den trygga
miljö som finns på skolan. Även elevutvärderingar från 2007 pekar på skolan som en trygg
arbetsmiljö ur psykosocialt perspektiv.
Arbetsklimatet mellan lärare och elever under lektionerna och de kontakter mellan lärare och
elever utanför lektionstid som vi ser är positiva. Men vi ser också att lärarna genomgående,
med ett undantag, är passiva i samband med sena ankomster och att de få negativa
kommentarer vi hör från elever till lärare får stå okommenterade eller ignorerade av läraren.
Av detta drar vi slutsatsen att det råder en stämning på skolan där lärarna inte gärna säger
emot eleverna och är ovilliga att ta konflikter med eleverna. Detta kan i vissa fall och för en
del elever i klassrummet upplevas som negativt och i förlängningen leder det till att några få
elever tillåts ta onödigt stor plats på andra elevers bekostnad. Här saknar vi gemensamma
strategier hos lärarkollegiet.
Bedömning enligt skala2
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
2
SKALA FRÅN 4 TILL 1:
4. MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet
eller vissa brister.
1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande.
7
2017-07-15
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Designgymnasiet ligger i ombyggda fabrikslokaler i Nacka. Lokalerna kännetecknas av
modern design. Det är mycket smakfullt inrett med snygga och moderna möbler. Det är högt i
tak och rymligt i skolan, glasväggar ger ett öppet och inbjudande intryck. Många olika typer
av rum och salar finns och det råder ingen brist på utrymme. Karaktärsämnena läses i två
olika lokaler på bottenvåningen, en för varje inriktning. Dessa verkstäder är välutrustade med
alla tillbehör man kan behöva för arbetet, verktyg och maskiner på industrisidan och
symaskiner och designtillbehör på textil- och modesidan. Allt är modernt, välskött och ser ut
att vara i toppskick. Miljön känns inbjudande att börja jobba i och uppmuntrar till kreativitet.
På bottenplanet finns förutom verkstäderna, entrén, kafeteria och uppehållsutrymme för eleverna. Man har också en föreläsningssal utrustad med dator och projektor.
På andra våningen finns lokaler där datorundervisning ofta bedrivs och på tredje våningen
ligger mer traditionella undervisningssalar. Men även dessa karaktäriseras av den moderna
design som är genomgående för skolan och i klassrummen är borden möblerade i öar för att
underlätta diskussioner och samarbeten. Salarna har en whiteboard på hjul vilket gör rummet
flexibelt för olika undervisningslösningar. Glasväggar mellan klassrummen bidrar till ett
öppet och välkomnande intryck. Alla salar och rum har mobila eluttag för att underlätta för
datoranvändandet.
Läsåret är uppdelat i tre schemaperioder, där eleverna läser kärnämnen och karaktärsämnen
varannan vecka. Årskurs 2 och årskurs 3 har två långa praktikpass, 13 veckor för årskurs 3
och 6 veckor för årskurs 2, dessa bryter då schemat och eleverna är helt ute på sina praktikplatser fem dagar i veckan. Dessa ständiga schemaändringar och olika scheman varannan
vecka upplevs som förvirrande av många elever vi talar med. Vi ser också att man på skolan
inte jobbar med timplaner utan poängplaner, vilket innebär att det är väldigt svårt för elever
och föräldrar att veta vad av gymnasieutbildningens 2500 poäng som verkligen omvandlas till
verklig undervisningstid för den enskilda eleven.
Vid elevsamtal och även föräldrasamtal kommer stark kritik mot schemat upp, eleverna
känner sig förvirrade kring vad som gäller och många elever säger sig inte veta vilka lektioner
de har och när. De berättar att schemat ofta ändras och lektioner ställs in alternativt flyttas.
Informationen kring detta upplevs som alltför dålig av både föräldrar och framförallt elever vi
talar med. Vissa elever ifrågasätter om de verkligen får all den undervisning de ska ha och
man upplever detta som slött och eleverna själva känner att de otydliga schemana ökar skolk
och en oseriös syn på utbildningen ”typ ingen jobbar i början av ett projekt och sedan blir alla
helt stressade och sitter och jobbar till sent på kvällen före redovisning”. Både rektor och
lärare kommenterar kritiken kring detta och man säger sig arbeta för att styra upp schemat och
öka arbetsdisciplinen med kortare deadlines och tydligare riktlinjer.
Eleverna har egna bärbara datorer som man lånar av skolan. Vid gymnasietidens slut får
eleverna möjlighet att köpa sin bärbara dator. Skolan har ett trådlöst nätverk och tanken är att
mycket av undervisningen ska utgå från datoranvändande. Både lärare och elever berättar att
man har kurser i och får lära sig att arbeta med moderna och för branscherna relevanta
program som används till design och produktutveckling ”ute i verkligheten”. Flera av lärarna,
med branschkontakt, kommenterar att användningen av vissa datorprogram är på hög nivå på
skolan och att eleverna får relevant och viktig kunskap i program som man vanligtvis inte får
lära sig förrän på universitetsnivå. Eleverna har också tillgång till dessa program på sina
8
2017-07-15
bärbara datorer under pågående undervisning. Vid ett lektionsbesök då industridesigneleverna
i årskurs 2 i ett inredningsdesignprojekt har i uppdrag att inreda en 25m2 stor lägenhet på ett
funktionellt sätt, sitter flera av eleverna under arbetets gång och utför detta i ett 3D
inredningsprogram på sina datorer. Då man satsar mycket på digital undervisning kring de
bärbara datorerna är läroböcker ovanliga på skolan. Man jobbar exempelvis med romaner i
svenska och engelska och matematiken har lärobok, men förutom detta utgår all faktabaserad
undervisning, enligt samtal med lärare och elever, från Internet. Tanken är att den fakta
eleverna vanligtvis hittar i läroboken ska man i stället hitta på Internet.
Något man jobbar mycket med på skolan är att utbildningen ska kännas verklighetsförankrad
för eleverna och att eleverna ska bli självständiga och kunna ta eget ansvar. Man trycker på
entreprenöranda och har bland annat den lokala kursen Entreprenörskap och företagande,
som skall stimulera intresset för och ge kunskap om entreprenörskap, företagande och om
projekt som arbetsform med fokus på design. Eleverna ska träna färdigheter och
förhållningssätt som de kommer att ha nytta av efter avslutad utbildning. Kursen om 50 poäng
läses i årskurs 2 och utmynnar i en så kallad Design Day, där skolan hyr lokaler hos
Dieselverkstaden och alla elever som deltar i kursen och även elever i andra årskurser ställer
ut de produkter man arbetat fram på skolan. Man har bland annat en modevisning för de
elever som går textil- och modeinriktningen. Detta evenemang planeras och genomförs av
eleverna och man bjuder in allmänheten, familjer och vänner. Detta upplevs som väldigt
positivt och lärorikt av eleverna vi har talat med.
Vid lektionsbesök ser vi hur man jobbar i verklighetsförankrade projekt inom karaktärsämnena. Ett gott exempel på detta är årskurs 2 på inriktningen industridesign, där eleverna har
fått ett autentiskt uppdrag från ett företag att designa en brödrost som kan användas
tillsammans med en gasolgrill, exempelvis i stugan, båten eller vid camping. Eleverna ska då
genomföra en autentisk designprocess, exempelvis att börja arbeta fram vilka krav som
kommer att ställas på den färdiga produkten, ekonomi kring tillverkning och sedan designa
och ”bygga” brödrosten. Ägaren av företaget kommer sedan att vara med vid presentationen
och möjligheten finns att om någon elev lyckats designa en bra produkt så kanske den
produceras.
Även annan karaktärsämnesundervisning, både inom textil och industri, som sker enbart inom
ramen för skolan, utformas projektbaserat och följer en för de respektive branscherna och
arbetslivet autentisk designprocess. Vi ser bland annat exempel på detta inom de lokala
kurserna Textil och mode C för årskurs 3, där eleverna ska sammanställa en klädkollektion
och kursen Industridesign A där årskurs 1 designar egna varianter av den klassiska träskon.
Vi har tidigare nämnt det ämnesintegrerade projektet Lasermannen där vi ser hur eleverna
även inom ramen för kärnämnena jobbar projektbaserat. Vid samtal med lärarna framkommer
också att man strävar mot att försöka ämnesintegrera även mellan kärnämnen och
karaktärsämnen. Matematik och industridesign kommer exempelvis att jobba ihop kring
geometriska figurer och bygga pepparkakshus. Och flera kärnämneslärare strävar efter att
koppla an till programmets karaktär på olika sätt. Exempel på detta är bland annat hur
eleverna ska beskriva en designprodukt vid ett muntligt framförande på engelska.
Flera treor lyfter fram alla lärarbyten som har förekommit, ”sedan vi gick i årskurs 1 har i
princip alla lärare bytts ut”. Ibland tycker eleverna också att de får ta för mycket eget ansvar
och att det kan vara svårt att veta vad som krävs i olika kurser. På textilsidan är det många
elever som tar upp problematiken med att skolan endast tillhandhåller visst basmaterial och
9
2017-07-15
att de får köpa mycket material för egna pengar. Vi möter också elever som är besvikna på att
skolan är väldigt fokuserad på design- och att de felaktigt trodde att de skulle få lära sig mer
hantverk t ex. att sy. Det finns också elever som har svårt att se progression i utbildningen, då
de upplever att de gör samma sak i årskurs ett som i årskurs två.
Det har tidigare inte funnits tydliga rutiner på skolan kring hur man ska följa upp och arbeta
med elever som inte når målen och har behov av extra stöd. Anledningen till detta är enligt
rektor att man inte har haft problem med detta tidigare på skolan och behov har då inte
funnits. Från detta läsår har det dock visat sig att det finns behov i speciellt årskurs 1 av extra
insatser och stöd och man håller nu på och arbetar fram rutiner för hur man ska kunna hjälpa
elever i behov av extra stöd att nå målen. Under höstlovet kartlades vilka elever det handlar
om och nästa steg är nu att utarbeta stödåtgärder och arbeta fram åtgärdsprogram där det
behövs. Inom både karaktärsämnen och kärnämnen finns handledningstider och enligt vissa
lärare är dessa tider till för elever med problem i kursen. Men enligt andra lärare är dessa tider
till för alla elever och är obligatoriska med närvarokontroll. Rektor beskriver också att man
gjort lite på olika sätt tidigare, och vi får en bild av att det egentligen inte finns något generellt
bestämt och uttalat kring dessa pass, alla har gjort lite olika och de elever vi talat med har en
diffus bild av vad och vilka handledningen är till för. Men tanken nu är att dessa tider ska
vikas till elever som fått IG på, eller missat, ett eller flera moment i kursen, och att dessa
elever då måste komma på handledningspassen och få extra stöd.
Det hälsofrämjande arbetet på skolan bedrivs i första hand av elevvårdsteamet som består av
idrottsläraren, rektor och skolsköterska. Skolan köper ett hälsopaket av Nacka kommun där
bland annat skolsköterska, skolläkare och kurator ingår. Skolsköterska finns på skolan och är
tillgänglig för eleverna två dagar i veckan och de andra tjänsterna plockar man in efter behov.
På samma sätt som för stöd till elever med extra behov håller man på och arbetar fram rutiner
för hur man ska fånga upp elever som behöver extra insatser vad gäller skolhälsovård och
övrigt. Både skolsköterska och idrottslärare är nya på skolan, vilket innebär att man inte har
kommit så långt i sitt arbete ännu. Hälsofrämjande arbete bedrivs även inom ramen för
idrotten.
Bedömning i text
Skolans lokaler är användarvänliga, flexibla, moderna och snygga och under vårt besök ser vi
ofta elever som vistas i skolans lokaler, antingen i verkstäderna på botten eller i de
uppehållsområden som finns för elever t.ex. kafeterian. Elever sitter och jobbar på egen hand
eller så sitter de och småpratar och umgås och det ger ett informellt, avslappnat och
inbjudande intryck. Eleverna respekterar sin miljö och vi ser inga exempel på förstörelse,
klotter eller nedskräpning. Det som kan upplevas som lite negativt är att de många glasväggarna mellan salar och utrymmen gör skolan lyhörd och ibland kan man under
lektionspass störas av hög ljudnivå från angränsande undervisning eller lediga elever som
stojar.
Under vår observation möter vi också problematiken med schema. Flera gånger får vi olika
bud om när lektioner ska börja och frasen ”egentligen börjar denna lektion… men i dag har vi
flyttat…” eller ”på schemat står det… men vi har ändrat… dom eleverna gör något annat i
dag i stället…” gör att elevernas kritik av rörighet kring scheman och verksamhet bekräftas.
Elever i årskurs 3 berättar att detta inte är något tillfälligt, utan de har upplevt detta som ett
problem under alla sina tre år på skolan. De flesta elever vi pratar med upplever detta som ett
problem.
10
2017-07-15
Det är självklart en stor tillgång för alla elever att ha sin bärbara dator och undervisningen
känns modern och aktuell då för inriktningarna relevanta och avancerade program används
redan på gymnasienivå. Detta bidrar också till den känsla av verklighetsförankring som
skolan strävar mot, arbetssätt och förhållningssätt närmar sig arbetslivets, entreprenör- och
projektkänsla, i stället för att vara traditionellt skolmässiga med kunskap som utgår från
läraren och läroboken. Baksidan av detta kan dock vara att det gynnar de elever som är
strukturerade och klarar av att ta egna initiativ och organisera sin egen inlärning. Några elever
vi pratat med tyckte att det var svårt att läsa vissa kurser utan lärobok, att basfakta i kursen
baseras på det man hittar på Internet och att det blir svårt att få sammanhang och en röd tråd i
undervisningen.
Verklighetsförankringen på utbildningen är stor och koppling till arbetslivet genom olika
projekt och arbetsformer känns autentisk. Detta syftar så klart till att ge eleverna god
förberedelse för de krav som kommer att ställas efter skolan och vi anser att skolan lyckas
mycket bra och att eleverna får en unik utbildning. Arbetssätt och förhållningssätt bidrar
också till att eleverna får stor övning i att bli självständiga. Vi får under vår observation en
bild av att här ligger skolans och utbildningens stora styrka. Praktiken är självklart också en
utmärkt del av denna verksamhet och den upplevs som mycket positiv enligt de flesta elever
vi pratar med, även om några elever tycker att det är svårt att organisera detta på egen hand.
Vi drar slutsatsen att de elever som är självständiga och framåt lyckas bra i detta system och
får ut mycket av utbildningen, men att det kan vara svårare om du har problem och att du
kanske inte blir tillräckligt stöttad av skolan. Vi är också kritiska till att vissa elever känner
sig tvingade att köpa eget material, då gymnasieutbildning ska vara gratis.
Vi ser att skolan är oförberedd på elever som inte når målen och det finns inte utarbetade
rutiner för denna typ av problematik. Vi ser hur man jobbar hårt med att komma tillrätta med
detta, men för eleverna kan det självklart vara negativt att arbetet ligger efter och att detta kan
leda till att elever inte får hjälp så snabbt de behöver det och i den utsträckning de behöver. Vi
är också fundersamma kring handledningstiderna, dessa kommer säkert att fylla ett viktigt
behov för de elever som ligger efter, men då denna tid tycks vara del av den utlagda
undervisningstiden, som enligt rektor är 80% av poängtiden, drar vi slutsatsen att de elever
som då inte kommer att delta i handledningen riskerar att få för lite undervisningstid. Enligt
de äldre elever vi talar med på skolan så har handledningen inte varit obligatorisk tidigare
heller. Då måste detta att eleverna fått för lite undervisningstid ha varit ett problem länge på
skolan. Detta kanske har bidragit till elevernas upplevelse av att schemat inte fungerar och att
det ibland känns slött i skolan.
Även det hälsofrämjande arbetet befinner sig i startgroparna. Här saknar vi också tydliga
rutiner precis som inom området elever som behöver särskilt stöd. Risken är återigen att det är
de svaga och behövande eleverna som hamnar efter.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
x 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
11
2017-07-15
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande
Beskrivning
Elevdemokratin på skolan fungerar enligt den bild vi får informellt och de elever vi talar med
säger att man kan vara med och påverka undervisningen om man vill. Men exakt hur detta går
till har eleverna en otydlig bild av. En kommentarer av typen ”Jag tror att min lärare skulle
lyssna på mig om jag hade förslag.” är representativ för den bild vi får av elevernas syn på sin
möjlighet att påverka undervisningen.
Eleverna återkommer ofta till skolans schemaproblematik, flera elever säger sig ha framfört
kritik till både mentorer och skolledning kring att lektioner ställs in och att schemat ändras så
ofta, samt att de har många håltimmar. Detta har inte lett till någon förändring.
Enligt rektor finns ett utbildningsråd, där en karaktärsämneslärare och en kärnämneslärare och
en representant från varje klass deltar och där diskuteras pedagogiska frågor och det finns
utrymme för elevinflytande i verksamheten. Men många elever uttrycker exempelvis kritik
mot skolan över den tidigare nämnda problematiken med scheman och återkommande
inställda lektioner och trots att rektor säger sig vara medveten om elevernas synpunkter så har
alltså inte detta åtgärdats.
Både personal och elever berättar om att årskurserna en gång i veckan har 15 minuter långa
möten med skolledning och lärare i en föreläsningslokal som kallas Shanghai. Där kan
eleverna enligt rektor föra en dialog med de vuxna på skolan och framföra synpunkter kring
skolan och dess verksamhet. De elever vi talat med berättar att dessa möten enbart uppfattas
som informationsförmedling från skolledningen till eleverna och inte som ett utbyte av åsikter
och ett tillfälle för påverkan och kommunikation. Tidigare hade man även mentorsråd, men
eleverna ville hellre ha individuell tid med sin mentor, så mentorsråden har ersatts av 15
minuters individuellt samtal med mentor var femte vecka.
Lärarna/mentorerna berättar att varje elev på skolan har en individuell utvecklingsplan och
innehållet i denna diskuteras med mentor vid samtal som förs med jämna mellanrum mellan
mentor och elev. När vi pratar med eleverna säger de att de inte känner till detta dokument.
På skolan finns ett elevråd och elevrådsstyrelsen som består av två representanter från årskurs 2. Elevrådet fungerar enligt både rektorer och eleverna själva dåligt för tillfället. Styrelsen försöker komma igång med arbetet igen och vi deltar i ett möte där de två engagerade
eleverna i årskurs 2 uppmuntrar ettorna att välja representanter och komma igång med ett mer
aktivt elevrådsarbete. Förutom elevrådet finns inga andra elevorganisationer på skolan.
Bedömning i text
Enligt de observationer vi gör och de samtal vi har med lärare och elever så framgår det att
liten eller ingen del av undervisningens innehåll, arbets- eller redovisningssätt planeras i
samarbete med eleverna och att det i dagsläget inte finns något organiserat arbete kring
elevinflytande på undervisningen. De flesta elever vi talar med verkar nöjda med att lärarna
planerar arbetet men detta kan också leda till att elever förhåller sig passiva till undervisningen och inte tar aktivt ansvar för sin egen inlärning. Det gynnar i vår mening också de
elever som är starka och har förmågan att föra sin talan och framföra åsikter och ta för sig.
När det gäller den individuella studieplanen behöver den förankras tydligare hos eleverna, då
eleverna säger sig inte känna till den trots att den används som ett underlag för mentorssamtal.
12
2017-07-15
Vi ser inte prov på någon formell elevdemokrati kring verksamheten. Exempelvis klassråd
eller mentorsråd finns inte längre, då eleverna enligt rektor hellre vill ha individuell
mentorstid. De elever vi talar med anser att de möten i Shanghai som enligt rektor skulle ge
eleverna möjlighet till kommunikation kring verksamheten bara är envägskommunikation.
Detta kan bero på att de förs i för stor grupp, hela årskursen, och att syftet med mötena inte
ordentligt har meddelats eleverna. Inga elever vi samtalar med vet vad som händer i utbildningsrådet, ”finns utbildningsrådet kvar” och ”jag har för mig att det finns nån typ av grupp
man kan vara med i” visar att detta inte är ordentligt demokratiskt förankrat hos eleverna och
inte behandlar elevernas åsikter som grupp.
Elevrådet på skolan sköts helt och hållet av eleverna själva enligt både elever och skolledning.
Detta är självklart positivt ur elevdemokratisynpunkt, att eleverna inte blir styrda i detta
arbete. Men det ställer också höga krav på att eleverna själva klarar av att organisera arbetet
om det ska bli en väl fungerande verksamhet och inte bara rinna ut i sanden. Elevrådsarbetet
har inte varit särskilt aktivt detta läsår. Man försöker nu komma igång med arbetet och
engagera elever, men inga formella strukturer för hur frågor ska behandlas och hur elevrådet
ska kunna vara en elevdemokratisk kanal finns.
Vi ser ändå en vilja hos skolledningen och lärarkollegiet att tillfredställa elevernas önskemål.
Man diskuterar hur man ska stödja elevrådet och man är måna om att eleverna ska vara nöjda
med sin utbildning. Men att de synpunkter som eleverna har angående schemaproblematiken
inte verkar leda till någon förändring ser vi som allvarligt.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Skola och hem
Beskrivning
Föräldrars möjlighet till inflytande och samverkan kring elevens utveckling och kunskapsnivå
sker framför allt genom utvecklingssamtal en gång per termin. När eleven är myndig
bestämmer eleven själv om även förälder ska få delta vid samtalet. Enligt de lärare som vi
samtalar med, så brukar de flesta eleverna vilja ha samtalet själva när de är myndiga. Det är
elevens mentor som genomför utvecklingssamtalet. Inför samtalet så skickar mentorn ut en
lägesrapport till föräldrarna. På lägesrapporten har samtliga undervisande lärare lämnat ett
omdöme om elevens kunskapsutveckling i deras kurs. Vid samtalet så använder mentor
lägesrapporten och den individuella utvecklingsplanen som samtalsunderlag. Utvecklingssamtalet fokuserar både studieresultat och trivsel. Mentor har även mejl- och telefonkontakt
med föräldrar vid behov. Skulle t ex. en elev ha alltför hög frånvaro har mentor i uppdrag att
utreda orsaken och samtala med eleven. I årskurs ett har man även haft ett föräldramöte under
hösten. På skolans hemsida läggs allmän information ut.
13
2017-07-15
Under vår tid på skolan deltar vi i arbetslagsmöten, där rektor pratar om att lärarna i nuläget
ska prioritera lägesrapporten och utvecklingssamtalen. Rektor har tidigare under terminen
påpekat vikten av att sätta IG-varningar med motivering.
De föräldrar vi intervjuar som har haft utvecklingssamtal anser att utvecklingssamtalen
fungerar väl. Föräldrar lyfter också vid samtal fram positiva exempel som skolan arrangerar t
ex evenemang som Design Day.
Vid intervjuer beskriver föräldrar dock även brister på skolan. Gemensamt är att många lyfter
fram informationsproblemen. Föräldrar menar att skolan brister när det gäller att ge elever och
föräldrar tydlig information. Föräldrar pekar på att de exempelvis saknat eller fått väldigt lite
information om APU-plats. Föräldrar har även synpunkter på att mycket arbete måste
eleverna själva ta ansvar för och ordna. För att klara av det så måste man vara stark och
drivande och om man inte är det redan när man kommer till skolan, så får man för lite hjälp i
form av stöd och handledning. De lyfter fram exempel som APU-platser eller att ordna
modeller till klädvisningar. När vi befinner oss på skolan håller man på att förbereda treornas
APU-period och man strävar mot att förändra processen, eftersom att den enligt ledningen
inte har fungerat tillfredsställande.
Föräldrar från alla årskurser lyfter också upp skolans schemaproblematik, speciellt föräldrar
till elever i årskurs ett anser att det dels inte är bra att eleverna har en undervisningsfri dag i
veckan, dels att de upplever att eleverna får lösa många uppgifter på egen hand utan lärarstöd.
De uttrycker en oro för om eleverna kommer att klara av detta.
Flera föräldrar vi samtalar med framför klagomålen kring skolmaten. Eleverna får ett kort
laddat med 40:- per dag och det räcker inte till lunch annat än i cafeterian på skolan. När
eleverna är ute på APU, så får de inte några matpengar alls.
Bedömning i text
De föräldrar vi samtalar med är nöjda med utvecklingssamtalen och den information man får
från skolan kring studieresultat men har negativa synpunkter på schema och information kring
scheman och skolgång samt skolmaten.
Lärare berättar vid samtal om vilka arbetsuppgifter som ingår i mentorsuppdraget. Vi ser dock
inget dokument som beskriver uppdraget och därmed ser vi inte en tydlig beskrivning av
mentorsuppdraget Risken är att systemet varierar med den enskilda medarbetaren samt med
hur engagerad föräldern är. Skolan har kompetent personal, men ett utarbetat system
underlättar allas arbete, samt kvalitetssäkrar verksamheten. Detta gäller även elever med
behov av stöd, där det inte framgår tydligt om det är mentor eller undervisande lärare som är
ansvarig för uppföljning och kontakt med hemmet.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
14
2017-07-15
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval
Beskrivning
Eleverna på Designgymnasiet kommer från många olika kommuner, vilket gör att
överlämningar inte är möjliga. Enbart cirka 10 % av eleverna kommer från Nacka kommun,
där skolan ligger.
Arbetet med att rekrytera elever till Designgymnasiet sker genom trycksaker, tidningsannonser, fem stycken Öppna hus och på gymnasiemässan, där elever från årskurs 1 även
medverkar. Dessutom tar rektor hand om mindre grupper som kommer på särskilda studiebesök på eget initiativ. Vid arbetslagsmöten, som vi deltar i, så framhåller rektor rekryteringen av nya elever som en av skolans viktigaste frågor fram till jul. Skolans andra prioriterade fråga är utvecklingssamtal och uppföljning av lägesrapporter. Hon uppmanar personalen att fokusera dessa båda frågor och sätta annat åt sidan.
Skolan har många samarbeten med omvärlden. En av de större satsningarna är Design Day.
Eleverna får också gå på utställningar som anknyter till deras karaktärsämnen. Det kan t ex
vara Beckmans, Konstfacks eller Berghs olika elevutställningar. På det sättet får också
eleverna en möjlighet att börja fundera på vilka utbildningsmöjligheter som finns efter
gymnasiet. I deras karaktärsämnen undervisar lärare med egna och i flera fall gedigna
branscherfarenheter. När vi samtalar med elever, så berättar de att de kan vända sig till sina
lärare om de vill ha tips på vägar efter gymnasiet.
Eleverna i årskurs två och tre genomför också APU-perioder. Det är biträdande rektor som
planerar och samordnar APU-perioderna. I årskurs 2 genomför man 6 veckors praktik och i
årskurs 3 praktiserar man i 13 veckor. När vi besöker skolan arbetar man intensivt med APUplatserna. Biträdande rektor och examinerande lärare håller på att utveckla nya strategier för
APU. Om eleverna väljer att göra praktik på annan ort får de själva stå för resor och
uppehälle.
När vi samtalar med eleverna så upplever de sin APU-period som positiv, intressant och en
viktig erfarenhet inför kommande arbetsliv. De säger dock att de framför allt själva får söka
praktikplatser och att det bygger på mycket eget arbete. Detta är enligt skolan ett led i att lära
dem att bli självständiga och ta eget ansvar. Men vi möter elever som berättar att praktiken
inte alls varit bra, att besöken av mentorerna inte skett eller varit alltför korta. De finns också
elever som lämnat en praktikplats som inte har fungerat och därefter inte har fått hjälp att hitta
en ny plats. Vi möter också elever som inte lyckas skaffa en APU-plats och då får tillbringa
den tiden på skolan. Biträdande rektor säger att det alltid är en handfull som inte lyckas hitta
praktikplats och just nu håller hon på att utveckla ett samarbete med återvinningsföretaget
Myrorna kring dessa elever.
Skolan saknar studie- och yrkesvägledare. Det är rektor som har det uppdraget, i och med att
hon har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare. Hon ger information, när det är aktuellt,
till alla elever på de veckomöten som är 15 minuter per årskurs. Det kan t.ex. handla om
skolans valbara kurser eller meritpoäng. Dessutom arbetar hon med treornas individuella
studieplaner. Sedan samtalar hon med enskilda elever som söker upp henne. Vid samtal med
elever så är det få som vet vem de ska vända sig till när det gäller frågor kring studie- och
yrkesvägledning. Många efterfrågar en studie- och yrkesvägledare på skolan. De vet inte
tillräckligt mycket om vad som väntar efter studenten och flera känner inte heller till vilka
kurser som eventuellt skulle kunna ge meritpoäng. Eleverna framhåller dock sina
karaktärsämneslärare som goda förebilder och informationskällor när det gäller livet efter
15
2017-07-15
studenten och eventuellt fortsatta studier. Elever uppger också att vissa elever har fått läsa
eller pröva kurser som de behöver för att söka utbildningar efter gymnasiet. Dock bygger
detta på elevens egna initiativ och samtal med ledningsgruppen.
Bedömning i text
Skolan arbetar mycket aktivt med att rekrytera nya elever. I dagens konkurrensutsatta skola är
detta något alla skolor måste förhålla sig till. Det gäller att hitta en balans mellan detta
uppdrag och skolans verkliga läroplansstyrda uppdrag.
Det är positivt med elevernas stora omvärldskontakter dels genom evenemang som t ex den
återkommande Design Day, dels genom APU-platser. När det gäller APU-platser så är det
viktigt att handleda och stödja eleverna i deras sökande efter en plats. I dagsläget finns det en
risk att svagare och mindre utåtriktade elever blir utan plats.
Beträffande livet efter gymnasiet så är det positivt att eleverna har karaktärsämneslärare med
tydlig branschförankring. De vet vad som väntar eleverna och de kan även ge informella råd
kring vidare studier etc.
När det gäller rektors funktion som studie- och yrkesvägledare, så ser vi problem med att det
inte finns en tydlig planering kring studievägledningen på skolan. En tydlig sådan garanterar
att alla elever får samma information och ger inte bara information till de elever som kan ta
för sig. Dessutom kan det som rektor vara svårt att sitta på många stolar, även om skolan är
liten. Har man många olika uppdrag i sin tjänst, så är det lättare att genomföra dem om det
finns en tydlig struktur.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Bedömning och betyg
Beskrivning
Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna tillsammans med eleverna
diskuterar betygskriterier och kursplaner i början av kursen. Elever beskriver också hur
lärarna ofta går igenom mål och betygskriterier i anslutning till de olika momenten under
kursens gång. Under vår vecka ser vi exempel på hur man arbetar med mål och bedömning,
när man inleder ett nytt ämnesövergripande projekt. Här prövar lärarna att för första gången
arbeta med en bedömningsmatris. För varje kurs som ingår i projektet har läraren gjort en
tabell över de betygskriterier som testas. Vi är med när lärarna går igenom matrisen i helklass
och förklarar vad som krävs för de olika betygsstegen. Trots att det är första gången eleverna
möter en bedömningsmatris på gymnasiet, så uppstår inga frågor. Vi får också ta del av en
matris som är under utveckling och som ska användas för att bedöma APU-kurserna.
16
2017-07-15
Läsåret på Designgymnasiet är indelat i tre perioder. I slutet av varje period ger läraren ett
omdöme om elevens prestationer i kursen. Dessa skickas sedan hem till förälder och de utgör
underlag för utvecklingssamtal. Myndig elev bestämmer själv om förälder ska få ta del av
detta eller inte. Lärare som har satt en IG-varning måste tydligt förklara varför. Detta är något
som rektor understryker i våra samtal. Hon påpekar att det tidigare har varit problem med att
elever inte har IG-varnats eller inte förstått varför man har IG-varnats.
Under läsåret 2007/2008 var ett prioriterat kompetensutvecklingsområde likvärdig
bedömning. Lärarna fick fortbildning i detta. Även detta läsår är det ett prioriterat område i
kompetensutvecklingsplanen. Lärare vi talar med säger att det ofta på informell basis förs
diskussioner för att säkra en likvärdig bedömning. På skolan är det dock många lärare som är
ensamma om just sina ämnen och där med sina kurser. Lärarna i karaktärsämnen saknar också
pedagogisk utbildning. De har rekryterats för sin ämnes- och branschkompetens. De lärare
som har pedagogisk utbildning har antingen få år i yrket alternativt så är Designgymnasiet
deras första tjänst som lärare. Skolan har dessutom haft stor omsättning på lärare sedan starten
2005. Skolan har ett stort antal lokala kurser, ca en tredjedel av elevernas kurser under
utbildningens tre år är lokala kurser.
Bedömning i text
Lärarna arbetar med att göra betygskriterierna till levande dokument, vilket även eleverna
bekräftar. I det arbete med bedömningsmatriser som vi möter ser vi tydliga utvecklingsmöjligheter till att kriterier kan bli ett dokument som man diskuterar och analyserar
tillsammans med eleverna. I förlängningen kan eleverna även erövra kunskap om skillnaden
mellan kvalitativ och kvantitativ bedömning, samt få verktyg för att bedöma sin egen
kunskapsutveckling.
Vi ser problem med att nå en likvärdig bedömning med tanke på att många lärare är ensamma
om sina kurser och man kanske t.o.m. är ny som lärare och då personalomsättningen varit hög
är det svårt att uppnå en kontinuitet i arbetet. Karaktärsämneslärarna saknar också i de flesta
fall pedagogisk utbildning. Kanske måste en liten skola söka samarbeten med andra skolor,
för att verkligen säkerställa en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. I vissa kurser
finns ju nationella prov, som kan ha denna funktion. Men vad händer i de kurser där dessa
saknas? Vi upplever dock att viljan och ambitionen finns hos lärarna att verkligen arbeta med
frågan.
Det stora antalet lokala kurser, där man på skolan själv skriver kursplan och betygskriterier,
kan leda till att svårighetsnivån och betygsnivån i stort på utbildningen blir osäker jämfört
med andra motsvarande gymnasieutbildningar där man använder sig av nationella kurser. Vi
undrar varför man inte använder nationella kurser som i stort har samma kursinnehåll i stället
för att göra egna lokala kurser.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
17
2017-07-15
Styrning och ledning
Beskrivning
Designgymnasiet styrs av en ledningsgrupp som består av rektor, biträdande rektor och
verksamhetschef. Det finns ett tydligt engagemang hos ledningen för skolan, eleverna och
personalen. Enligt rektor är det viktigt att skapa frihet och att sätta eleverna i fokus. Rektor är
mån om att lyssna på eleverna och att förändra verksamheten om det krävs.
Personalen är indelad i ett karaktärsämneslag och ett kärnämneslag. De har möten en gång i
veckan. Just nu leds karaktärsämneslaget av biträdande rektor och kärnämneslaget av rektor.
Tidigare har lärare lett arbetslagen, men de har lämnat sina uppdrag. Även elevernas schema
är uppdelat i karaktärsämnen den ena veckan och kärnämnen den andra. Vid samtal med
personalen så framgår det att arbetslagen inte fungerar tillfredsställande, även rektor är
missnöjd med arbetslagen och funderar på en förändring.
Under vårt besök på skolan är det många dokument och många rutiner som håller på att ses
över och bearbetas. Personalen har svårt att beskriva vem som gör vad i ledningsgruppen och
vem som är ansvarig för olika saker i verksamheten. Många ger uttryck för att kommunikationen i ledningsgruppen skulle kunna förbättras.
Lärarna uppger att rektor är den formella pedagogiska ledaren, men de kan inte exemplifiera
hur det märks i verksamheten. Kollegiet upplever dock att de har stor frihet i sitt arbete. I
nuläget utgår den pedagogiska utvecklingen från lärargruppen.
På skolan finns en kompetensutvecklingsplan, där beskrivs de områden som prioriteras läsåret
2008/2009. De prioriterade områdena är: entreprenörskap, digital kompetens, hållbar
utveckling, bedömning och betyg samt självvärdering. Läsåret 2007/2008 hade man
gemensam utbildning kring betyg och bedömning. Detta läsår pågår en coachingutbildning,
där en konsult utbildar lärarna i att coacha eleverna. Många lärare vi samtalar med är inte
nöjda med denna utbildning och de tycker att det tar tid från andra viktigare områden. Flera
lärare uttrycker att kompetensutvecklingen bygger på den enskilda medarbetarens initiativ och
drivkraft och att individuella utvecklingsplaner saknas.
På Designgymnasiet finns inte gemensamma dokumenterade rutiner för utvärdering och
analys av skolans verksamheter. Varje år genomför dock rektor en enkätundersökning, där
eleverna får svara på frågor kring den psykosociala arbetsmiljön och resultatet återkopplas till
verksamheten på studiedagar. Lärarna får på eget initiativ genomföra utvärderingar av sina
olika kurser. Detta är inget som skolledningen kräver att få ta del av. Vid samtal med lärare
framgår att var och en gör utvärderingar på sitt sätt. Det kan vara både enkäter, öppna frågor
eller muntliga samtal. Lärarna använder detta för att utveckla sin egen undervisning.
Bedömning i text
Elevernas schema är uppdelat i kärn- och karaktärsämnesveckor, och även lärare är indelade i
arbetslag på detta sätt. Vi ser problem med att detta bidrar till att de olika arbetslagen blir
isolerade öar och att samarbeten mellan kärn- och karaktärsämnen inte stimuleras att
utvecklas. Schemaläggningen med karaktärsämnen och kärnämnen varannan vecka försvårar
också samarbeten.
Ledningsgruppens organisation och olika arbetsuppgifter är otydlig både för personal och
elever, vilket skapar osäkerhet kring vem man ska vända sig till i olika situationer.
18
2017-07-15
Designgymnasiet startade 2005 och man befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas. Många
dokument och rutiner är ännu ej utformade eller implementerade i verksamheten. Det skapar
en otydlighet i verksamheten. Det innebär också att mycket står och faller med den enskilda
medarbetaren och detta kan drabba eleverna. Vi anser också att kommunikationen mellan
skolledning och personal och skolledning och elever inte alltid fungerar. Flera elever upplever
att skolledningen i nuläget enbart lyssnar på ett fåtal, ofta starka, elever som på eget initiativ
söker upp skolledningen.
Vi saknar rutiner för utvärdering av skolans verksamhet, vad som ska utvärderas, vilken
metod som ska användas, när det skall ske, vem som svarar för genomförandet och vem som
svarar för analys och åtgärder. Ledningen för Designgymnasiet strävar efter att tillfredställa
elevernas önskemål och skapa en utbildning och skolsituation som ska upplevas positivt av
eleverna, men avsaknaden av organiserad utvärdering bidrar till att vissa saker förändras hela
tiden medan andra områden i behov av förändring består. Det skapar osäkerhet hos både
personal och elever om vad som gäller just nu. Exempelvis då lärarna ensamma är ansvariga
för att utvärdera och utveckla sin egen undervisning blir detta arbete beroende av den enskilda
lärarens intresse för dessa frågor och då står och faller undervisningens kvalitet med den
enskilda medarbetaren. Vi anser att skolledningen behöver ta ansvar för utbildningens kvalitet
på ett tydligare sätt. Vi saknar en tydlig pedagogisk ledare på skolan; någon som kan hjälpa
lärarna att utveckla den pedagogiska verksamheten, genom klassrumsbesök, återkoppling av
kursutvärderingar samt pedagogiska diskussioner kopplade till läroplan- och programmål.
Skolan har en kompetensutvecklingsplan men vi saknar individuella fortbildningsplaner som
återkopplas på utvecklingssamtalet. Och vi uppfattar att det enbart är de lärare som själva
driver frågan som får en fortbildning som känns relevant för dem.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
x 2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
19
2017-07-15
Jämförelse med tidigare observation
Det finns ingen tidigare observation.
Starka sidor
Pedagogik, s.8 ff
Miljö, s.8 ff
Omvärldskontakter, s.15 ff, s.8 ff
Stämning på skolan, s.6 ff
Förbättringsområden
Elevinflytande, s.12 ff
Styrning och ledning, s.18 ff
Rutiner för elever med behov av stöd, s.8 ff
Schema, s.8 ff, s.12 ff,
Sammanfattande slutsats om enheten
Designgymnasiet är en ung skola i utveckling och förändring. Skolan har en god arbetsmiljö
och kunniga lärare samt ändamålsenliga och moderna lokaler. Man lyckas bra i sitt arbete att
anknyta utbildningen till omvärlden. Däremot behöver skolans organisation och rutiner
tydliggöras och dokumenteras. Skolan bör arbeta vidare med att säkra en likvärdig, allsidig
och rättssäker bedömning, utarbeta utvärderingsrutiner för hela verksamheten med fokus på
den pedagogiska verksamheten. Rutiner behöver också skapas kring elever med behov av
särskilt stöd samt för studie- och yrkesvägledning.
Referenser
Lpf 94
Skolverkets hemsida
Kvalitetsredovisning 2007
Poängplaner för alla tre årskurser
Likabehandlingsplan
Dokument om kränkningar
Förslag på åtgärdsprogram för elever i
behov av stöd
Handlingsplan för designgymnasiet 2007
Kompetensutvecklingsplan för läsåret
07/08
APU-material, under arbete
Lokala kursplaner
Kursplaneringar
Kalendarium läsåret 08/09
Kärnämnesscheman för årskurs 1
Lärarlista
Betygsstatistik
Individuell studieplan
Elevutvärderingar 2007
Flera typer av marknadsföringsmaterial
Trivselregler
Designgymnasiets hemsida
20
2017-07-15
