Empatiprojektet – en beskrivning. Är ett projekt som bedrivits av Linköpings stadsbibliotek med stöd av Statens kulturråd. Det startade våren 2005. Man utgick från kulturrådets uppdrag att ”särskilt prioritera sådana insatser som ( ---) bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism”. Tanken uppstod att man genom läsning av skönlitteratur och genom boksamtal kan träna den empatiska förmågan hos eleverna och man beslöt att skapa ett empatiprojekt. Syfte Genom att träna den empatiska förmågan skulle projektet ge barn och ungdomar redskap för att lättare kunna förstå andra människors livssituation och etniska bakgrund och på så sätt bidra till minskad diskriminering och främlingsfientlighet. Projektet handlade alltså, till att börja med, mycket om rasism men har senare också kommit att beröra många andra svåra frågor: mobbning, familjemedlemmar som dör, föräldrar som inte räcker till o.s.v. Genomförande Inledning Projektet riktade sig till åk 6 och började i liten skala i två områden i Linköping, vilka hade ganska få invånare med utländsk bakgrund. I ett av områdena hade det tidigare funnits främlingsfientliga tendenser. De två bibliotekarier, som blev pionjärer, gjorde bokurval, köpte in böcker, kontaktade lärare och såg till att varje klass som ingick i projektet fick en boklåda. I samband med det anordnades ett bokprat där alla böckerna presenterades för eleverna. I varje låda ingick 6 exemplar av varje titel. Dessutom fanns en bok med korta texter om barn i världen, Vår förbannade rätt, som kan användas som utgångspunkt för de boksamtal som sedan genomförs i skolan. Som stöd för lärarna finns också Läsglädje i skolan av Helen Amborn och Böcker inom oss – om boksamtal av Aidan Chambers. I skolan läser sedan eleverna och diskuterar böckerna i smågrupper. Samtalen leds av läraren med hjälp av Aidan Chambers metod om boksamtal. Utvärdering En skriftlig utvärdering skickades med när läraren besökte biblioteket tillsammans med klassen. ( medföljer som kopia). En bibliotekarie som var med då det hela började minns: ”Det var ett väldigt givande projekt för mig personligen och, som det verkade på utvärderingarna, för elever och lärare.” Fortsättning Projektet har fortsatt i olika delar av Linköping. Nu finns också en ”lättare variant” även för åk. 5. Här följer en mer detaljerad redogörelse från en bibliotekarie som arbetat med det: ”I Ljungsbro har vi kollegor ofta samarbetat om Empati-projektet. Vi har valt ut boktitlar med tanken att det ska vara en bra blandning vad gäller ämnen att diskutera, att svårighetsgraden ska vara anpassad till klassens varierande läsnivåer och att fördelningen av killar och tjejer som huvudpersoner i böckerna ska passa ungefärligt med klassens könsfördelning. Läraren tillfrågas alltid om någon av eleverna är i behov av Daisy-skivor och om det är möjligt erbjuder vi också en spelare. Beroende på klassens storlek har vi haft mellan 6 och 8 titlar, 6 ex av varje. Genom att fördela titlarna mellan oss har det blivit en mer varierande presentation. Eleverna kommer alltid till biblioteket för presentation av böckerna och ska ha minst en lärare med sig. Ibland har vi talat om empatibegreppet som inledning, eller också har vi bara sagt att det här är böcker där det finns mycket att diskutera omkring och tänka på och att de ska ha böckerna en längre period. I själva presentationen har vi läst ett kort stycke ur varje bok och berättat lite om den. ( Hela presentationen ska inte ta mer än en halvtimme. Det ska inte hinna bli tråkigt att lyssna.) Vi har båda upplevt att de klasser vi mött uppskattar projektet. Eleverna brukar lyssna ganska koncentrerat och det verkar som vi valt ämnen som berör. De utvärderingar vi fått in av lärarna har hittills varit positiva eller mycket positiva. I ett område, där det finns en skola som genomför projektet i år 5 och 6 varje läsår, finns elever som kommer till skolbiblioteket och frågar efter empatiböcker ( eller i ett fall ”hepatiböcker”). Men alla elever har förstås inte tyckt om alla böcker. Böckerna har lånats ut på lärarens lånekort och det är upp till läraren att hålla reda på vilken elev som har vilken bok. Biblioteket bidrar med bokurval, presentation och tillhandahållande av böckerna. Ibland har vi tipsat om hur andra lärare gjort eller förmedlat kontakten mellan dem som är nya i projektet och dem som har arbetat med det tidigare. I övrigt sköter lärarna arbetet helt själva.”