Bild 1 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 2 ___________________________________ Vad skall vi prata om? Skillnader ANF/barn vuxna ___________________________________ A-E Symtom/tecken resp.svikt cirk. Svikt Medicinsk behandling/omvårdnad ___________________________________ ___________________________________ Föräldrar m.m. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 3 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 4 ___________________________________ Definition barn/ungdom Ålder 0-18 år därefter räknas man som vuxen. ___________________________________ Under 1 år spädbarn 1-8 år litet barn 9-12 år stort barn 13-18 år tonåring Vikten, ytan ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 5 ___________________________________ ___________________________________ Personcentrerad vård ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 6 ___________________________________ Barn skall vårdas tillsammans med andra barn och inte på en vuxenavdelning. Barn behöver träffa jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga förhållanden. ___________________________________ ___________________________________ Det får inte finnas ålders begränsningar för besökare till barnen. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 7 ___________________________________ Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen Föräldrar skall få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn dygnet runt. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 8 ___________________________________ PREHOSPITALT HJÄRTSTOPP SIDS 37 % Hjärta 12 % Drunkning 10 % Trauma 9 % Lungsjukdom 5 % Kvävning 6 % Annat 23 % J Herlitz; Am J Emerg Med 2007 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 9 ___________________________________ Barntrauma Åren 2010-2013 sökte i genom snitt ca 170 000 barn svenska akutmottagningar på grund av skada, vilket genererade drygt 18 000 slutenvårdstillfällen 48 % skadades genom fall, 13 % i samband med transportolyckor, ___________________________________ ___________________________________ ca 1 % genom barnmisshandel. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 10 Bedömning och handläggning enl. A-E A. Vokalisering skrik, prat ___________________________________ ___________________________________ B. Andning C. Cirkulation D. Disability medvetandegrad E. Expose ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 11 ___________________________________ Fria luftvägar ___________________________________ Fysiologi – Prioritera alltid respirationen Barn/vuxna ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 12 ___________________________________ Anatomi och fysiologi respiration Större oxygenkonsumtion ___________________________________ Klenare strukturer i luftvägarna, mindre diameter på centrala luftvägar Näsandning fram till ca 4 månader CNS kontroll mer omogen ___________________________________ Snabbare andningsfrekvens Lägre lungcompliance Diafragma muskeln ej så uthållig ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 13 ___________________________________ Lungans utveckling V.4 primitiva lungblåsor, 16 v. bronkialträdet utvecklat ___________________________________ V. 24 primitiva alveoler V.28-30 kapillärträd V.36-40 20 milj. Omogna alveoler Födelse omställning till extrauterint liv po2 ökar, Pulmonalistrycket sjunker, ___________________________________ 6 år snabb ökning av alveoler till 350 milj. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 14 ___________________________________ Ålder AF/min HF/min SBP (mmHg) <3 mån 30-50 3-12 mån 30-40 1-2 år 25-35 2-5 år 25-30 5-12 år 20-25 >12 år 15-20 110-160 110-160 100-150 95-140 80-120 60-100 55-80 70-90 80-95 80-100 90-110 100-120 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 15 Orsaker till respiratoriska problem hos barn Infektioner Infektioner i luftvägarna – absolut vanligast RS-virus (Respiratorisk syncytievirus) Pneumoni Allergiska besvär CNS-depression – mindre marginaler → mer påverkat Anestesi Hypoglykemi Intoxikation Hypotermi. Temp < 36° hos spädbarn utgör som regel resp.indikation ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 16 Orsaker till respirationsproblem fortsättning : Inskränkta andningsmöjligheter •Efter stora bukingrepp •Efter thoraxingrepp •Muskelsvaghet .Trauma •Skallskada •Thoraxskada Lungsjukdom/skada •Diafragmabråck •Pneumothorax ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 17 ___________________________________ Luftvägsstopp Vid medvetande ___________________________________ Tecken på att barnet ”satt i halsen” Plötslig hosta Hes skrik Större barn tar sig om halsen ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 18 ___________________________________ Ej medveten Totalstopp inga andningsljud ___________________________________ Panik Kraftig bröst och bukkorgsrörelser Läppar snabbt blåaktiga Förlorar medvetande snabbt ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 19 ___________________________________ Observationer över andningen Andningsfrekvens Djup/ytlig Andningsmönster Indragningar Apnee Näsvingespel Oregelbunden Grunting Film på bebis med indragningar och snabbandning Film på barn med indragningar, krupphosta och ljudlig andning Film på barn med astma ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 20 ___________________________________ Andningsljud Obstruktiv ___________________________________ Slemmig Stridor Hosta Allmän påverkan: färg, svettig kladdig ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 21 Behandling av respirationsinsufficiens ___________________________________ ___________________________________ Övervakning Öka oxygenhalten Minska luftvägsmotståndet Minska andningsarbetet ___________________________________ Optimera andra organfunktioner Farmakologisk behandling ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 22 Behandling vid respirationsproblem Lugn miljö ___________________________________ ___________________________________ Sitta upp I knä på anhöriga Syrgasbehandling Inhalationer: Na Cl. ___________________________________ Ventoline: bronkdilaterande snabb effekt, Adrenalin: Relaxerar bronchial muskulaturen avsvällande ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 23 ___________________________________ Optiflow högflödes grimma ___________________________________ Optiflow erbjuder möjligheten att bekvämt leverera ett komplett sortiment av syrekoncentrationer och flöden att utvidga de traditionella gränserna för syrgasbehandling. ___________________________________ Detta uppnås genom att integrera uppvärmd befuktning och en exakt blandning av luft och syre levereras via en innovativ nasal kanyl. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 24 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 25 ___________________________________ Normal saturation Gestational vecka 23-30 Gestational vecka 31-35 Gestational vecka 36-40 Olika hjärtfel 88-92% 91-94% >93% 65-99% INVOS ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 26 ___________________________________ Skapa öppen luftväg Haklyft ___________________________________ Underkäkslyft Stabilt sidoläge Barn upptill 4-6 månader andas genom näsan inblåsning över näsa mun upp till 1 år. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 27 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 28 Cirkulation-Kardiovaskulära systemet Myocardiet omoget ___________________________________ ___________________________________ Fetal cirkulation ductus sluts 24-96 timmar Autonoma nervsystemet omoget parasympatiska nervsystemet färdigt vid födseln medan sympatiska nervsystemet är omoget medför risk för vagal reflex. ___________________________________ Färre och sämre kontraktilitet ”stelare hjärta” Färre mitokondrier ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 29 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 30 ___________________________________ Hjärtfrekvens 0-1 V. 105-175 ___________________________________ 3 månader 120-180 6-12 månader 110-175 Förskoleåldern 70-125 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 31 ___________________________________ Blodtrycket 0-1 V. 75/45 ___________________________________ 3 månader 80/55 0-12 månader 85/60 Förskoleåldern 90/60 ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 32 ___________________________________ blodvolym Fullgångna nyfödda 85 ml/kg ca. 300ml. ___________________________________ 1 år 500-600 ml. 3 år ca. 1000 ml 10 år 2000 ml. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 33 ___________________________________ Cirkulation En liten blödningsmängd kan innebära en stor blodförlust hos ett litet barn. Normal blodvolym för ett barn beräknas vara 7080 ml/kg. Barn har en stor förmåga att kompensera blödningen. På detta sätt kan de upprätthålla ett normalt systoliskt blodtryck trots stor blödning och låg hjärtminutvolym, och ett lågt blodtryck är således ett sent och allvarligt tecken på chock. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 34 CIRKULATION Orsak till hjärt- cirkulationssvikt: ___________________________________ Hypoxi/afyxi ___________________________________ Trauma-Hypovolemi Septiskt chock – nästan alla sepsispatienter utvecklar myocardpåverkan Arytmier ___________________________________ Medfött hjärtfel Myocardit/cardiomyopati ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 35 ___________________________________ Tidiga tecken på chock är ___________________________________ Takykardi ___________________________________ Blekhet Dålig kapillär återfyllnad (> 2 sek efter 5 sek kompression) Tilltagande konfusion ___________________________________ Försämrad diures (spädbarn < 2 ml/kg/h, < 1 ml/kg/h) ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 36 ___________________________________ CIRKULATION Observationer/symtom Hjärt- cirkulationssvikt : Andning - se föregående avsnitt. Obs syresättning! Hjärtrytm och hjärtfrekvens Blodtryck Perifer kapillär återfyllnad Diures Temperatur Hudkostym Oro? Otröstlig? Kallsvettig/påverkad vid matning Laktat – speglar graden av hypoxi i vävnaderna P- Glucos UCG Rtg cor/pulm ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 37 ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN Barn Nästan alltid sekundärt till hypoxi/hypovolemi Vuxna Oftare ett primärt hjärtproblem ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 38 ___________________________________ RYTMER ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 39 ___________________________________ Pulslös elektrisk aktivitet ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 40 ___________________________________ Ventrikelflimmer / Pulslös VT ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 41 Vätske och elektrolytbalans Anatomiska och fysiologiska särdrag Barnets vattenbehov är större än vuxnas ___________________________________ ___________________________________ Större kroppsyta i förhållande till kroppsvikten Vattenhalten större ECV i förhållande till ___________________________________ ICV. Mindre s.c fett och tunnare hud Omogna njurar ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 42 ___________________________________ D. Neurologi Barnets huvud är förhållandevis större och tyngre, vilket gör att barn är mer benägna att drabbas av skallskador. Bland de barn som vårdats inskrivna på sjukhus svarade trauma mot huvudet för över 30 % av skadorna1 och utgör en betydande orsak till död och senare handikapp. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 43 ___________________________________ E. Avklädning med temperaturkontroll Barn förlorar lätt värme! Täck med varma filtar, använd varma vätskor. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 44 ___________________________________ ___________________________________ Spädbarn Vätskebehov 150ml/kg och dygn ___________________________________ Diures spädbarn 2ml/kg och timme ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 45 ___________________________________ Dehydrering ___________________________________ Fysiologi – Symptom vid dehydrering 5% Dålig hudturgor, torr mun 10% Insjunken fontanell, sämre diures, snabb puls, kall, blek ___________________________________ 15% Insjunkna ögon, lågt blodtryck, stigande laktat >20% Slö => Coma => Död ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 46 ___________________________________ ___________________________________ Fysiologi – Orsaker till vätskebalansrubbning • Diarre • Kräkningar • Feber ___________________________________ • Dålig vätskeintag • Större blödning • Ileus ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 47 ___________________________________ ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT VID AKUTA SITUATIONER ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 48 ___________________________________ Parenterala ingångar PVK storlek var? ___________________________________ Navelvenskateter CVK V. jugularis, V. Femoralis Friläggning av V. Basilica, v. Cephalica percutan teknik silastic ___________________________________ I.V filter ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 49 ___________________________________ Läkemedelshantering Alltid efter vikten och mcg/kg/timme använd alltid sprutpump parenteral inf. Vid parenteral infusion via PVK hos barn noggrann kontroll av infusionen. ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 50 ___________________________________ KOMMUNIKATION UNDER STRESS ATT TÄNKA PÅ: ___________________________________ •Var tydlig och lugn •Vänd dig direkt till den du vill ha hjälp av •Kvittera det uppdraget du har fått ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 51 ___________________________________ METODER •ABCDE-modellen •Barn HLR ___________________________________ ___________________________________ •Handlingsplanen A-HLR till barn ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 52 ___________________________________ Sepsis hos barn Mer komplext hos barn än hos vuxna gramnegativa tarmbakterier vanligt. Finns ej så tydliga kriterier vad det gäller barn Lactat hos vuxna svårare hos barn Sepsis har blivit vanligare bland barn ___________________________________ ___________________________________ Ökat 4,5 till 9,7 per 1000 födda 1995-2005 USA näst vanligaste dödsorsaken ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 53 ___________________________________ Sepsis hos barn Barn beter sig inte som generellt problem utan bunden till olika ålders grupper ___________________________________ Temp Hjärtfrekvens Respiration ___________________________________ Leukocyter ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Bild 54 ___________________________________ Behov av sammanfattande definitioner för barn angående sepsis. Heparin binding protein =HBP test stor studie Lund i internationellt samarbete markör för vuxna sepsis. ___________________________________ ___________________________________ CRP Procalciotonin en hygglig markör ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________