Popular science summary (Swedish)
Sepsis är medicinsk term som betecknar ett allvarligt sjukdomstillstånd där en svår
infektion
orsakar en kraftfull generell inflammatorisk reaktion i kroppen. Vanligtvis orsakas det
av en
lokal infektion, till exempel en lunginflammation eller mag-tarminfektion, som spridit
sig
vidare till blodet för att sedan påverka även andra delar av kroppen. I svåra fall kan
det bland
annat leda till påverkad andning, njursvikt, sänkt medvetande och blodtrycksfall. Det
är ett
potentiellt livshotande tillstånd och det är framförallt de allvarligare formerna av
sepsis, kallat
svår sepsis samt septisk chock, som är förenade med en hög dödlighet på upp till
50%.
Eftersom patienterna snabbt kan bli mycket sjuka är det viktigt att tidigt identifiera och
behandla dem som har sepsis då varje timmas fördröjning leder till ökad risk för
patienten att avlida i tillståndet.
Svår sepsis och septisk chock beräknas påverka miljontals människor varje år och de
är
således betydande orsaker till dödlighet ur ett globalt perspektiv. Trots att man
genom
forskning gjort stora framsteg inom behandlingen av sepsis i höginkomstländer har få
studier
gjorts i låginkomstländer där majoriteten av all dödlighet till följd av allvarliga
infektioner
sker.
Denna studie gjordes på manliga patienter som vid inkomst till akutvårdsavdelningen
på
Patan hospital i Kathmandu, Nepal uppfyllde våra kriterier för sepsis. Genom att gå
igenom
patienternas journaler samlades data in för att bland annat analysera delar av den
initiala
handläggningen och behandlingen. Studien tyder på att sepsis är ett förhållandevis
vanligt
förekommande tillstånd på sjukhuset och i likhet med forskning gjorda i andra länder
så är de
allvarligare formerna av sepsis förenat med en hög dödlighet. Av de patienter som
skrevs ut
från de medicinska avdelningar som studien omfattade hade ungefär hälften en
infektion
varav en tredjedel även uppfyllde kriterier för svår sepsis. Bland dessa var också
dödligheten
betydligt högre än hos övriga patienter i studien. Sju av totalt trettiotvå patienter fick
antibiotika inom 60 minuter vilket är en möjlig faktor som kan förbättras som ett led i
att
försöka minska dödligheten i sepsis. Med undantag för en patient fick samtliga
patienter
samma typ av antibiotika på akuten oavsett typ av infektion. Antibiotikan som
användes är en
så kallad cefalosporin som används då den verkar mot många olika typer av
bakterier i
kombination med ett lågt pris. Nyligen gjorda studier har visat på en hög och
tilltagande
bakteriell resistens mot dessa typer av antibiotika i Nepal vilket gör att den ensidiga
användningen kan komma att behöva omvärderas för att motverka framtida resistens
och
utebliven behandlingseffekt vid septiska tillstånd på akutvårdsavdelningen.
Studien gjordes endast på ett litet urval av patienter vilket gör att man ej kan dra
några
definitiva slutsatser utifrån dess resultat. Den belyser dock intressanta områden för
framtida
projekt och sammanfattningsvis behövs fler studier på sepsis i låginkomstländer då
tillståndet
troligen utgör en än större belastning för hälsa och sjukvård i dessa länder jämfört
med medel
och höginkomstländer.
