Samhällsförvärvad infektion på SÄS
- mortalitet och riskfaktorer för död
FP16
Författare
Åsa Wihlborg, underläkare, klinik för Hud/STD, infektion, vårdhygien och ögon
Rune Andersson Sahlgrenska akademin, Maria Werner klinik för Hud/STD, infektion, vårdhygien och ögon
Bakgrund
Samhällsförvärvad bakteriell infektion är en vanlig orsak
till inläggning på sjukhus och kan leda till ett allvarligt
förlopp i form av svår sepsis och septisk chock. Svår
sepsis och septisk chock har en känt hög korttidsmortalitet medan långtidsmortaliteten är mindre studerad.
Tidigare studier som gjorts för att beskriva förekomst
av och mortalitet vid svår sepsis och septisk chock har
dessutom gett mycket varierande resultat, ofta beroende på att man studerat olika subgrupper av patienter till
exempel enbart patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning.
Syfte/mål
Att studera patienter som sjukhusvårdats på grund av
samhällsförvärvad bakteriell infektion och kartlägga
förekomst av svår sepsis och septisk chock samt riskfaktorer för död inom två år.
Cox-Proportional hazard model. Överlevnadsanalys
gjordes med hjälp av Kaplan-Meiers metod och signifikanstestades med logrank test.
Resultat
Av 326 patienter som inkluderades i studien var 53 %
(n=173) kvinnor och medianåldern var 70,5 år (spridning 18-101 år).
Arton procent av patienterna (n=59) uppfyllde kriterierna för svår sepsis inom 48 timmar efter ankomst till
sjukhuset. Av dessa uppfyllde 3 % (n=11) dessutom
kriterierna för septisk chock.
Svår sepsis (HR 2,40), malignitet (HR 2,38), neurologisk
sjukdom (HR 1,77) samt ålder >79 år (HR 1,06) visade
sig vara oberoende riskfaktorer för död inom två år.
2-årsmortalitet
Att jämföra patienter med och utan svår sepsis avseende kort- och långtidsmortalitet, mortalitet i relation till
beslut om begränsning av vårdinsats, infektionsfokus
samt relevanta blododlingsfynd.
Genomförande/metod
En retrospektiv journalgranskning av samtliga vuxna
patienter som erhöll intravenös antibiotika på indikationen samhällsförvärvad infektion inom 48 timmar efter
inläggning på Södra Älvsborgs Sjukhus under perioderna november 2011 och mars 2012.
Patientjournalerna granskades utifrån ett särskilt studieprotokoll. Svår sepsis och septisk chock klassificerades
enligt kriterier i Svenska Infektionsläkarföreningens
vårdprogram.
Patientpopulationen identifierades med hjälp av Sjukhusets Antibiotika- och Infektionsuppföljningssystem
(SAI). SAI var 2008-2013 sjukhusets system för antibiotika- och infektionsregistrering och har därefter ersatts av
Infektionsverktyget.
Initialt identifierades 774 vårdtillfällen. Efter journalgranskning exkluderades 448 vårdtillfällen. Totalt 326
vårdtillfällen (326 patienter) inkluderades i studien.
Statistisk bearbetning gjordes med hjälp av SAS System.
För att hitta oberoende riskfaktorer för död användes
Oberoende riskfaktorer för död inom 2 år
hos 326 patienter med samhällsförvärvad infektion
Svår sepsis
Malignitet
Neurologisk sjd
Ålder >79 år
Antal
patienter
59
Antal
avlidna
30
Hazard
ratio
2,40
95 %
konfidensintervall
1,52-3,78
29
55
105
17
27
52
2,38
1,77
1,06
1,36-4,16
1,09-2,89
1,04-1,08
Fortsättning >>>
33
>>> Fortsättning från föregående sida
FP16
Trettiodagarsmortaliteten var 25 % i gruppen med svår
sepsis jämfört med 3 % i gruppen utan svår sepsis. Skillnaden var signifikant (p<0,0001). Motsvarande siffror
för tvåårsmortalitet var 51 % respektive 20 %. Även
denna skillnad var signifikant (p<0,0001).
30-dagarsmortalitet
Slutsats
Nästan en femtedel av patienterna i studien uppfyllde
kriterierna för svår sepsis eller septisk chock inom 48
timmar efter inläggning, vilket visar att detta är vanligt
förekommande tillstånd bland patienter som sjukhusvårdas på grund av samhällsförvärvad bakteriell infektion.
Svår sepsis, malignitet, neurologisk sjukdom och hög
ålder var samtliga oberoende riskfaktorer för död inom
två år. Det är möjligt att vi med ett förbättrat initialt
omhändertagande av patienter med misstänkt infektion
skulle kunna minska andelen som utvecklar svår sepsis
eller septisk chock och därmed också minska risken för
död.
Att korttidsmortaliteten i svår sepsis är hög är välkänt
sedan tidigare, men i denna studie visade vi att även
långtidsmortaliteten är signifikant högre i denna grupp.
Detta är relativt ny kunskap och det behövs ytterligare
studier för att undersöka orsakerna till detta.
Mortaliteten i svår sepsis var inte oväntat lägre hos
patienter utan dokumenterat beslut om begränsning av
vårdinsats, men ändå avled 25 % i denna grupp inom
två år. Även här saknas kunskap om bakomliggande
orsaker.
I gruppen med svår sepsis och septisk chock hade 23
patienter ett beslut om begränsning av vårdinsats dokumenterat i journalen antingen sedan tidigare, på akutmottagning eller på vårdavdelning. Trettiosex patienter
hade inget sådant beslut.
Mortaliteten i gruppen utan dokumenterat beslut om
begränsning av vårdinsats var 6 % efter 30 dagar och
25 % efter två år. I gruppen med beslut om begränsning av vårdinsats var motsvarande siffror 57 % respektive 91 % .
Lungor var vanligaste infektionsfokus både i gruppen
med och utan svår sepsis. Urinvägsfokus var vanligare i
gruppen med svår sepsis medan bukinfektion var vanligare hos patienter utan svår sepsis.
Relevant blododlingsfynd hittades hos 31 % av patienterna med svår sepsis och hos 5 % av patienterna utan
svår sepsis. E. coli var vanligaste blododlingsfynd i båda
grupperna.
34
Lungor var vanligaste infektionsfokus och E. coli vanligaste blododlingsfynd både hos patienter med och utan
svår sepsis. Detta stämmer väl med resultat i tidigare
studier och visar på vikten av av att ha en bred empirisk
behandling vid initialt oklart infektionsfokus hos svårt
sjuka patienter.
