RUTIN Svår sepsis/septisk chock, diagnostik

Doknr. i Barium Kategori
RUTIN
Giltigt fr.o.m.
2016-09-15
Version
Svår sepsis/septisk chock, diagnostik
Utfärdad av: Magnus Brink, överläkare
Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare
Revisionsansvarig: Magnus Brink, överläkare
Denna rutin gäller för
Alla enheter på Östra sjukhuset som vårdar patienter med svår sepsis.
Ansvar
Läkare som vårdar patienter med sepsis. Ansvar för spridning och implementering har
respektive verksamhetschef.
Arbetsbeskrivning
När ska sepsis misstänkas?
En allvarlig infektion presenterar sig ofta med påtagliga sjukdomssymtom men kan också,
särskilt tidigt i förloppet, vara svårdiagnostiserad och ibland förväxlas med andra, icke
infektionsbetingade, tillstånd. Allvarlig bakteriell infektion ska alltid övervägas hos
allmänpåverkad patient om annan diagnos inte är uppenbar.
Allmänsymtom som kan förekomma vid sepsis:
 feber/hypotermi, frossa
 konfusion/vakenhetssänkning/motorisk oro
 uttalad allmänpåverkan
 takykardi, hypotension, perifer kyla
 andnöd/andfåddhet/takypné
 kräkning, diarré
 buksmärta
Fokala infektionssymtom/-tecken som kan
förekomma vid bakteriella infektioner/sepsis:
 hud:
petekier, rodnad, sår
 CNS:
nackstyvhet
 hjärta:
blåsljud
 lungor:
hosta, rassel
 buk:
hård, ömmande
 urinvägar:
dunkömhet
Riskfaktorer för sepsis:
 immunsupprimerande läkemedel (kortison, TNF-α antagonister, cytostatika)
 kronisk sjukdom (diabetes, KOL, malignitet med flera)
 missbruk (alkohol, i.v. narkotika)
 inkörsport: CVK, KAD m.m.
Observera!
 feber förekommer inte alltid
 diarré och kräkningar är vanliga symtom som ofta misstolkas som gastroenterit
 diffusa eller lokala smärttillstånd, till exempel buksmärtor är vanliga
 fallskador, eller ”funnen på golvet” är många gånger sekundärt till sepsis
 konfusion vid sepsis misstolkas ofta som stroke
www.sahlgrenska.se
1 (av 3)
Doknr. i Barium Version
RUTIN
Svår sepsis/septisk chock, diagnostik
Akut provtagning vid misstanke om allvarlig bakteriell infektion:
 blodgas + laktat
 CRP, Hb, LPK, TPK, elstatus, glukos, leverstatus, PK, APTT
 odlingar: blod (2 flaskpar), urin, sputum/NPH, ev. sår, ev. likvor (se separat PM för meningit)
Radiologiska undersökningar är sällan nödvändiga i den akuta diagnostiken och bör i de
flesta fall skjutas upp till ett senare skede då patienten har primärbehandlats, är stabil i sina
vitala funktioner och kan övervakas på ett säkert sätt.
Varningstecken
Allvarligt
tecken
Mycket allvarligt tecken
Saturation
<95%
<90%
PaO2
Andningsfrekvens
Systoliskt
MAP
Medvetandenivå
GCS
RLS-85
Sinusrytm
<10 kPa
>20/min
<100
<75
Desorientering
14
2
>90
<8 kPa
>25/min
<90
<70
Motorisk oro
<87%
<90% med syrgas
<7 kPa
>30/min
<90 trots vätskebolus
<70 trots vätskebolus
Sänkt medvetandegrad
≤13
≥3
>130
Andning
Blodtryck
CNS
Hjärtfrekvens
Temperatur
>110
<36
Laktat är det enskilda blodprov som har störst prognostiskt informationsvärde
p-laktat >3 mmol/l är vid sepsis ett allvarligt fynd
Definitioner:
 SIRS (Systemic Inflammatory Response Syndrome) ≥2 av:
1) temp >38° eller <36° C
2) HF >90 slag/min
3) AF >20/min
4) LPK > 12 eller <4 109/L



Sepsis:
Svår sepsis:
Septisk chock:
SIRS + misstänkt eller verifierad infektion
Sepsis + hypotension1 och/eller hypoperfusion2 och/eller organdysfunktion3
Svår sepsis med hypotension som inte svarar på adekvat mängd vätska
(1000 ml Ringer-Acetat/30 min)
1.
2.
Hypotension:
Hypoperfusion:
SBT <90 mmHg eller MAP <70 mmHg
p-Laktat >3 mmol/L
3.
Organdysfunktion:
Renal:
Respiratorisk:
Hematologisk:
CNS:
Hepatisk:
oliguri <0,5 mmol/L
PaO2 <7,0 vid luftandning
TPK <100 x 109 eller PK >1,5 eller APTT >60s
akut förändring av mentalt status, till exempel konfusion
S-bilirubin >45 µmol/L
www.sahlgrenska.se
Sida 2 (av 3)
Doknr. i Barium Version
RUTIN
Svår sepsis/septisk chock, diagnostik
Uppföljning och utvärdering
Rutinen uppdateras vartannat år.
Relaterad information
Svenska Infektionsläkarföreningens vårdprogram för svår sepsis och septisk chock
(www.infektion.net)
www.sahlgrenska.se
Sida 3 (av 3)