Sexualitet i samband med
gynekologisk cancer
- En litteraturstudie om kvinnliga patienters upplevelse
Sexuality in conjunction with gynecological cancer
- A literature study review of female patients' experiences
Amanda Källman
Johannah Steen Johansson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Ann-Catrin Blomberg & Maria Bystedt
Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin Bojö
Datum: 2016-04-01
Sammanfattning
Titel:
Sexualitet i samband med gynekologisk cancer - En litteraturstudie
om kvinnliga patienters upplevelser
Sexuality in conjunction with gynecological cancer -A literature
review study of femal patients' experiences
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution:
Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare:
Amanda Källman & Johannah Steen Johansson
Handledare:
Ann-Catrin Blomberg & Maria Bystedt
Sidor:
26
Nyckelord:
Sexualitet, Gynekologisk cancer, Patienters upplevelser
Introduktion: Vid en gynekologisk cancerdiagnos kan sexualiteten påverkas. I vilken
utsträckning påverkan sker och hur den ser ut skiljer sig från fall till fall, tydligt är att
påverkan är såväl psykologisk som fysisk. Syfte: Var att beskriva kvinnliga patienters
upplevelser av hur sexualiteten kan påverkas i samband med en gynekologisk cancer.
Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Beck niostegsmodell. Databaserna
som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalet skedde med hjälp av tidigare valda
kriterier. 10 stycken artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till analys där
tre kategorier identifierades. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två kategorier
med tillhörande underkategorier, Självbild - Förändras kroppsbild, Att vara kvinnlig,
Samliv - Närhet till sin partner, Sexuell aktivitet. Slutsats: Författarna kom fram till att
sexualiteten alltid påverkas, den behöver dock inte alltid vara negativ. Tydliga likheter
kan ses i svaren mellan deltagarna i de olika studierna.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ..................................................................................................................... 4
CANCER ................................................................................................................................... 4
SEXUALITET ............................................................................................................................ 5
PROBLEMFORMULERING .......................................................................................................... 6
SYFTE ...................................................................................................................................... 6
METOD ...................................................................................................................................... 7
INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ............................................................................... 7
LITTERATURSÖKNING .............................................................................................................. 8
URVAL ..................................................................................................................................... 9
FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ........................................................................... 9
RESULTAT ............................................................................................................................. 11
SJÄLVBILD ............................................................................................................................. 11
Att vara kvinnlig ................................................................................................................ 11
Förändrad kroppsbild ....................................................................................................... 12
SAMLIV .................................................................................................................................. 13
Sexuell aktivitet ................................................................................................................. 13
Närheten till sin partner.................................................................................................... 14
DISKUSSION .......................................................................................................................... 15
RESULTATDISKUSSION ........................................................................................................... 15
Självbild ............................................................................................................................ 15
Att vara kvinnlig............................................................................................................ 15
Förändrad kroppsbild .................................................................................................... 15
Samliv ................................................................................................................................ 16
Sexuell aktivitet ............................................................................................................. 16
Närhet till sin partner ..................................................................................................... 16
METODDISKUSSION ............................................................................................................... 17
KLINISK BETYDELSE .............................................................................................................. 18
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING .................................................................................... 18
SLUTSATS .............................................................................................................................. 19
REFERENSLISTA ................................................................................................................... 20
BILAGA 1. ARTIKELMATRIS
INTRODUKTION
Cancer
Cancer är ett samlingsnamn för de cirka 200 olika cancertillstånd som kan uppstå i kroppens
celler (Einhorn 2013). Vad som sker när någon drabbas av cancer är att delningen av
kroppens celler, som i normala fall är strikt kontrollerad, rubbas så att de nybildade cellerna
massproduceras och slutligen bildas en malign tumör (Einhorn 2013). I takt med att den
svenska befolkningens äldre ökar diagnostiseras allt fler cancerfall varje år. 2013
diagnostiserades cirka 60 000 personer. I en översikt av alla typer av cancersjukdomar blir
cirka 65 procent botade, vilket beror på att cancertillstånd kan upptäckas tidigare genom
effektivare behandlingar och förbättrad diagnostik (Cancerfonden 2013). Rökning och
felaktig kost anses vara de två största yttre riskfaktorerna till utveckling av cancer (Nome
2003). Andra orsaker till uppkomsten av cancer är ärftlighet, livsstil samt geografiska
variationer, till exempel är malignt melanom mer vanligt förekommande i USA, Nordeuropa
och Australien jämfört med andra delar av världen (Nome 2003).
I Sverige drabbas ungefär 2800 kvinnor varje år av gynekologisk cancer (Cancerfonden
2015a). De cancerformer som räknas är de vanligaste så som livmoderkroppscancer,
äggstockscancer och livmoderhalscancer samt de något mer ovanligare formerna av maligna
tumörer som drabbar blygdläppar och insidan av slidan. Symtomen för de olika gynekologisk
cancerformerna skiljer sig åt (Cancerfonden 2015a). Nedan beskrivs olika former av
gynekologisk cancer och symtomen på de tre vanligaste formerna.
Livmoderkroppscancer är den absolut vanligaste formen av gynekologisk cancer, som idag
drabbar cirka 1400 kvinnor i Sverige varje år, främst kvinnor som passerat klimakteriet. De
första och vanligaste symtomen är rikliga flytningar och oregelbundna blödningar
(Cancerfonden 2015b).
Cirka 700 kvinnor drabbas av äggstockscancer varje år i Sverige. De som insjuknar är oftast
mellan 40-70 år. På grund av äggstockarnas placering i buken upptäcks oftast inte
äggstockscancer i ett tidigt skede. På grund av detta hinner tumören växa mycket innan den
ger symtom. Symtom i ett tidigt skede som kan vara märkbara av tumörutvecklingen är
diffusa magsmärtor med svullnadskänsla (Cancerfonden 2015a).
Även livmoderhalscancer kan till en början vara svår att upptäcka på grund av avsaknad av
specifika symtom. De symtom som uppträder kan vara blodblandade flytningar samt blödning
och smärta vid samlag (Cancerfonden 2015c). Av de cirka 450 fall av livmoderhalscancer
som inträffar i Sverige årligen beror cirka 70 procent av Humant Papillomvirus [HPV-virus]
(Cancerfonden, 2015d).
För de kvinnor som drabbas av gynekologisk cancer påverkas sexualiteten i en viss
utsträckning, hur stor påverkan blir beror på den enskilda individen. Den negativa påverkan
av sexualiteten kan finnas kvar under en längre tidsperiod (Golbasi & Erenel 2012). Att
utsträckningen av den sexuella påverkan varierar kan bero på ett flertal faktorer till exempel
patientens inställning till sexualitet, ålder, hormonella och psykologiska faktorer, tidigare
sexuell funktion samt behandlingens omfattning (Bergmark 2013). Olsson (2014) beskriver
att i stort sett alla patienter rapporterar någon form av förändring i sexualitet, kroppsbild,
livskvalité under och efter behandling.
4
Sexualitet
World Health Organization [WHO] (2006) definierar sexualitet som en del av personligheten
hos varje människa, man, kvinna och barn. Den är en del av att vara mänsklig och utgör ett
grundbehov som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet innebär inte samma sak
som samlag, inte heller hurvida vi kan få orgasm eller inte. Sexualitet är något mycket större,
det är en del av den energi som gör att människan söker efter kärlek, kontakt, värme och
närhet. Den uttrycks i vad vi känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot
beröring. Sexualitet påverkar tankar känslor handlingar och gensvar och genom detta vår
fysiska och psykiska hälsa (WHO 2006).
Sele (2003) beskriver att en förändrad kroppsbild kan leda till att kvinnan känner sig mindre
attraktiv inför sin partner på grund av avsaknaden av hår samt att kvinnliga könsorgan som
opererats bort som en del av behandlingen. För att kunna identifiera sig som en sexuell
varelse är det fördel att känna sig bekväm i sin kropp vilket kan göra att kvinnan känner
tanken på ett aktiv sexualliv främmande (Sele 2003). Hulter (2013) beskriver att kvinnor kan
få problem med lubrikationen samt orgasmproblem vilket kan leda till att intresset för sexuell
aktivitet minskar.
Sexualitet har olika aspekter och är en del av livskvalitet. Dels den fysiska tillfredsställelsen
med det intima samspelet mellan två individer vid samlag och dels handlar det om
människans behov av kärlek, närhet och ömhet samt att få bekräftelse och känna sig
betydelsefull. Sexualitet innebär också livsglädje och positivitet (Bergmark 2007).
Enligt WHO (2016) är livskvalitet en individs uppfattning om sin egen ställning i livet i
samband med kultur- och värdesystem i förhållande till individens mål, förväntningar, normer
och oro. Livskvalitet är ett brett begrepp som innefattar fysisk hälsa, psykiska tillstånd,
sociala relationer och personliga övertygelser. Borg (2003) beskriver att en människa känner
tillfredsställelse inom de funktionsområden som människan finner betydelsefulla är en
definition av livskvalitet. Borgs (2003) definition delas in i fyra områden där sexualitet räknas
till området som omfattar hälso - och fysiska funktionsområdet. De andra områdena är
psykologiska/andliga området, familjeområdet och socioekonomiska området. Även
Pilkington och Mitchell (2004) beskriver livskvalitet med hjälp av fyra kategorier; Betydelsen
av relationer, Bekräftelsen av det personliga värdet, Samla styrka för att kunna leva med det
faktum att man har drabbats av cancer samt Trösten som behövs i lidandet.
Inom sjukvården beskriver Bergmark (2007) att det ligger ett slags tabu över att lyfta frågor ur
sexuell aspekt och vårdpersonalen undviker ofta att beröra ämnet trots att det är något som
patienten oftast uppskattar. Även Sekse et al. (2015) beskrev att kvinnor som drabbats
av gynekologisk cancer önskade att vårdpersonalen tog första initiativet till att samtala om
sexuell påverkan. Att sjukvårdspersonal undviker att prata om sexualitet beror troligtvis på
avsaknad av kunskap och erfarenhet samt att sjuksköterskan inte känner sig bekväm med att
prata om ämnet trots att de anser att det var sjuksköterskans uppgift (Zeng et al. 2011; Olsson
2014). Vid omvårdnad av gynekologisk cancer är sjukvårdspersonalens främsta uppgift att
tillhandla hålla information som kvinnan behöver, både om sjukdomen i sig samt om
behandling och eventuella biverkningar av behandlingen (Sele 2003).
Olsson (2014) beskriver att sjuksköterskor anser att det är deras professionella ansvar att prata
om sexualitet. Trots detta kände flertalet sig osäkra på när, hur och av vem konversationen
skulle inledas och på grund utav detta så var det få som faktiskt tog upp ämnet. Det var även
5
många som ignorerade tecken på att patienterna ville prata om sin sexualitet, på grund av
bristande kunskap, egna attityder, hinder så som vårdmiljön samt brist i samtalsmetodik.
Sjuksköterskorna betonade att patienterna ansågs nedprioritera sin sexualitet, speciellt före
och under behandling. Vid dessa tillfällen var fysiskt och psykiskt lidande samt tankar om
överlevnad större än patienternas intresse för sexuella frågor. Många av patienterna beskrev
tankarna om sexualitet och sexuell aktivitet som frånvarande och mindre viktigt under
behandling. De som ansåg att sexualitet var viktigt hade också större påverkan på sin
sexualitet (Olsson 2014).
Problemformulering
Hos sjukvårdspersonalen ligger det ett tabu över ämnet sexualitet som gör att det inte förs på
tal tillräckligt ofta, detta leder till att även patienter undviker att ställa frågor angående
sexualitet och samliv.
Syfte
Studiens syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av hur sexualiteten kan
påverkas i samband med en gynekologisk cancerdiagnos.
6
METOD
Metoden är en litteraturstudie enligt Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell (figur 1). Syftet
med modellen är att den är reproducerbar, vilket innebär att någon annan ska kunna göra om
studien med samma resultat (Polit & Beck 2012).
Figur 1. Niostegsmodell enligt Polit & Beck (2012).
Inklusions- och exklusionskriterier
För att kunna göra urval utefter studiens syfte valdes inklusions- och exklusionskriterier
(Olsson & Sörensen, 2011). I den här studien inkluderades vetenskapliga artiklar skrivna på
svenska och engelska. Alla artiklar skulle vara etiskt prövade och sakkunnigt granskade.
Tidigaste publiceringsår var 2010 på grund av att artiklarna skulle innehålla relativt ny
forskning, med utökat tidsspann på fem år åt gången, ifall materialet skulle vara otillräckligt.
Alla behandlingsmetoder inkluderades. På grund av att reviewartiklar är
sammanställningsartiklar av forskning så har de exkluderats. Även anhörigperspektiv har
exkluderats då det inte svarade mot studiens syfte.
7
Litteratursökning
I Steg 1 formulerades syfte och problemformulering. Efterföljande steg, Steg 2, innebar att en
strategi planerades för hur sökningarna skulle genomföras. Sökningarna genomfördes i
databaserna CINAHL och PubMed. De kompletterar varandra genom att sökningar i
CINAHL ger fokus på omvårdnad medan PubMed innehåller omvårdnadsartiklar med
inriktning mot medicin (Forsberg & Wengström 2014). Sökord som användes framkom
genom att använda hjälpverktyg (MeSh-terms och Major Hedings) i båda databaserna. MeShterms (MeSh) användes i PubMed och i CINAHL användes Major Headings (MH). Både i
PubMed och CINAHL användes Sexuality, Quality of life och Genital Neoplams, Female som
sökord, både enskilt och i kombination med varandra. I CINAHL användes dessutom Cancer
Patients som sökord. Vid sökningar i kombination med varandra har den booleska operatorn
AND används för att sökningen då begränsades mer till det som syftet riktades mot (Forsberg
& Wengström, 2014).
Steg 3 innebär att sökningar genomförs enligt den planerade sökstrategin samt att sökningarna
dokumenteras och redovisas. Nedan visar tabeller (tabell 1 & 2) hur sökningarna
genomfördes.
Tabell 1: CINAHL
Databas
Sökord
CINAHL (1) Cancer Patients (MH)
(2) Genital Neoplasms, Female (MH)
(3) Sexuality (MH)
(4) Quality of life (MH)
(1) AND (2) AND (3)
(2) AND (1)
(2) AND (3)
(1) AND (3)
(2) AND (4)
Antal Urval 1
träffar
5710
435
4456
16889
7
6
41
10
(*6)
25
10
*5
66
9
(*6)
47
7
(*5)
Totalt:
42
Urval 2
Urval 3
4
0
(*4)
1
*4
2
(*4)
1
(*3)
Totalt:
8
3
0
(*3)
1
*3
2
(*4)
1
(*3)
Totalt:
7
Datum 2015-12-17 - 2015-12-18
(*) Interna dubbletter
Tabell 2: PubMed
Databas Sökord
PubMed (1) Sexuality (MeSh)
(2) Genital Neoplasms, Female
(MeSh)
(3) Quality of life (MeSh)
(1) AND (2)
Antal
träffar
15758
28130
38043
246
Urval 1
Urval 2
Urval 3
16
(+2)
2
(+2)
2
(+2)
8
(1) AND (2) AND (3)
45
15
(*5)
(+3)
Totalt:
21
1
(*2)
(+3)
Totalt:
3
1
(*2)
(+2)
Totalt:
3
(*) Interna och (+)externa dubbletter
Urval
Urvalsprocessen pågick under steg 4 och steg 5 (figur 1). Urval 1 sker genom att artiklarnas
titlar och sammanfattningar (Abstract) jämfördes med litteratursstudiens syfte. De som inte
motsvarade studiens syfte exkluderades. Efter första urvalet återstod sammanlagt, från båda
databaserna, 63 artiklar som ansågs motsvara studiens syfte.
Urval 2 innebar att artiklarna lästes och de som inte stämde överens med litteraturstudiens
syfte exkluderades vilket innebar att 11 relevanta artiklar återstod (tabell 1 & 2). Att studera
artiklarnas referenslistor säkerställde att ytterligare relevanta artiklar inte bortföll, detta gav
inte några nya artiklar.
Urval 3, artiklarna från Urval 2 granskades kritiskt utifrån mallarna Guide to an Overall
Critique of an Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of an
Qualitative Research Report (Polit och Beck 2012). En artikel från CINAHL exkluderades på
grund av att det inte fanns någon tydlig forskningsprocess då metoden saknades, artikeln var
troligtvis inte vetenskapligt genomförd. Efter Urval 3 återstod 10 artiklar.
Analys
I Steg 6, valdes relevanta delar från artiklarnas resultat som motsvarade studiens syfte ut
genom att artiklarna lästes igenom ytterligare en gång.
Steg 7 innebar att artiklarnas resultat granskades kritiskt och utvärderades gentemot studiens
syfte.
Steg 8 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell innebar fortsatt analys av artiklarna och
materialet kategoriserades. Kategoriseringen skedde med hjälp av olika färgade
överstrykningspennor samt att nyckelord skrevs ned. De textstycken som innehöll liknande
information färglades med samma färg, när all relevant information var indelad under olika
färger skapades kategorinamn. De kategorier som författarna har valt att använda sig av är
Självbild (Underkategori: Att vara kvinnlig, Förändrad kroppsbild) Samliv (Underkategori:
Sexuell aktivitet, Närhet till sin partner).
Sista steget i niostegsmodellen är Steg 9 som enligt Polit och Beck (2012) gick ut på att de
utvalda artiklarna summerades och tillsammans bildar ett slutligt resultat. Således avslutades
litteraturstudien med resultatredovisning och efterföljande diskussion.
Forskningsetiska ställningstaganden
Artiklar som inte överensstämmer med författarnas hypotes får inte exkluderas och på så vis
påverka det slutliga resultatet (Forsberg & Wengström 2014). Olsson och Sörensen
(2011) beskriver att plagiat är att använda någon annans text utan att uppge upphovman eller
9
att författaren anger sig själv som upphovman. I Norden är de etiska riktlinjerna för
omvårdnadsforskning delade i tre förgreningar, Forskaren och deltagaren, Forskaren och
professionen och Forskaren och samhället (Stryhn 2012). Den första förgreningen, Forskaren
och deltagaren, poängterar vikten av informerat samtycke från de individer som deltar i
studien samt att forskaren säkerställer att försökspersoner är nödvändiga för att hämta in
information (Stryhn 2012). Även vid en litteraturstudie bör författarna säkerställa att
forskaren värnat på bästa sätt om de deltagare som gjort studien möjlig. De andra två
förgreningarna som Styrhn (2012) tar upp kan ses lättare att implementera i en litteraturstudie.
Forskaren och professionen innebär bland annat att nationella och internationella regler ska
följas angående författarskap, till exempel de författare som deltagit till studiens framkomst
ska uppges som författare. Forskaren och samhället bygger på trovärdighet i studien vilket
gör att resultaten som framkommer ska publiceras oavsett om de är positiva eller negativa
(Stryhn 2012). Författarna har valt att använda artiklar granskade och godkända av etisk
kommitté, att behålla citat på originalspråk för att undvika felciteringar samt att publicera de
resultat som framkommit oavsett om de stämde överens med författarnas hypotes eller inte.
Plagiering har inte förekommit och under författandet har referenser använts löpande.
10
RESULTAT
Resultatet i litteraturstudien baserades på tio artiklar, tre kvantitativa, sex kvalitativa och en
med både kvantitativ och kvalitativ design. Studierna som litteraturstudien utgått ifrån var
gjorda i åtta olika länder: Australien (1), Irland (2), Kanada (1), Kina (1), Norge (1), Turkiet
(2) och Tyskland (1). Olika religioner har även förekommit så som Islam och Kristendom.
I Zeng et al. (2012) beskrivs att i Kina ses sexualitet inte på samma sätt som i övriga artiklar.
Till sexualitet räknas den fysiska akten och närheten, som att hålla varandra i handen. Däremot
räknas inte den psykologiska påverkan in, så som känslor.
Figur 2. Kategorier.
Självbild
Att vara kvinnlig
Könsrollen påverkas vid en gynkekologisk cancerdiagnos och många kvinnor som deltog i
studien trodde att deras diagnos skulle påverka såväl deras sexliv som relationen till deras
make (Reis et al. 2010).
Att känna sig ofullständig som kvinna påverkar ofta sexualiteten negativt och grundar sig ofta
i att kvinnan genomgått en operation som inneburit att något av de kvinnliga könsorganen
avlägsnats (Bal et al. 2012). Några deltagare menar på att de hade problem gällande deras
könsroll, till exempel bekräftade en deltagare i studien att hon kände sig ofullständig som
kvinna (Reis et al. 2010).
My mother also had her uterus removed. I accompained her to the hospital.
Women would talk to each other there, saying that if any woman had such an
operation, namely when her uterus is removed, she would turn into a man. She
would hate to get into sexual intercourse with her husband. She would think
she could not satisfy her husband as before. It was even rumored that there are
some men who marry other women just for this reason (Reis et al. 2010. s.
142).
11
Att göra ingrepp som har betydelse för sexualiteten medför inte enbart en negativ förändring,
en deltagare i studien som Barlow et al. (2013) gjort berättar att hon trots att hennes operation
inneburit att hennes klitoris numer är borta så kände hon sig inte mindre feminin för det.
Att ha reproduktiva organ såsom livmoder är en stor del av kvinnligheten för kvinnor i vissa
delar av världen, vilket bekräftas av Bal et al. (2012) samt Reis et al. (2010). Förmågan att
kunna bli gravid påverkade sexualiteten psykologiskt enligt Wilmoth et al. (2011). Cleary et
al. (2013) beskriver att en aspekt av den ideala kvinnan är förmågan att kunna bli gravid och
föda barn.
Att tidigt hamna i klimakteriet var en biverkan som kvinnorna upplevde som svårhanterlig
(Sekse et al., 2013). Kvinnorna kände att de inte hade någon kontroll över sin
kroppstemperatur och därmed var tvungna att reglera den genom att ta av eller sätta på sig
kläder (Sekse et al. 2013; Wilmoth et al., 2011).
Förändrad kroppsbild
Enligt Bal et al. (2012) är kroppsbilden en stor del av en människas livskvalitet och
psykosociala välmående. De deltagande kvinnorna i studien av Barlow et al. (2013) hade
samtliga genomgått behandling för vulvarcancer i ett tidigt stadium och de flesta uppgav att
de hade en positiv kroppsbild på grund av att deras cancerform inte kunde ses av
utomstående.
I would rather have my vulva removed than my breast, it would be so
inconvenient to put in a protsthesis, I would hate that! I would be really
conscious about that.Who sees there, no one, the gynaecologist, you husband,
no one? Is hasn´t been as big an impact as what I tought it was going to be.
(Barlow et al. 2013. s. 1862).
Reis et al. (2010) beskriver att en stor faktor som påverkar kvinnans kroppsbild är när kvinnan
genomgår en operation som innebär att något utav de kvinnliga könsorganen avlägsnas. Efter
en sådan operation upplever kvinnan ofta en tomhet inom sig, vilket påverkar kvinnors
sexualitet (Cleary et al. 2011; Sekse et al. 2013; Wilmoth et al. 2011). Sekse et al. (2013)
beskrev att kvinnorna inte var förberedda på att de skulle känna en sådan tomhet som de
faktiskt gjorde efter operationen. En av kvinnorna i Barlow et al. (2013) studie som hade
genomgått en operation, där klitoris opererades bort identifierade dock en negativ förändring
på hennes kroppsbild “... I feel that my body is not the same ...” (s. 1862).
Att känna sig attraktiv utifrån sitt utseende och klädsel samt hur man uppfattas av andra
människor identifieras också som en del inom begreppet sexualitet “feeling good about
youself, feeling attractive” (Wilmoth et al. 2011. s. 703).
...just lacking in confidence all around. And as a women, I just didn´t feel.. well,
I couldn´t wear clothes like I used to wear before, because I always have to wear
a sanitary towel in my knickers… I can´t wear any sexy knickers anymore, I
have to wear “mammy” knickers (Cleary et al., 2013. s. 35).
Viktförändringar var en av anledningarna till att kvinnorna inte längre kände sig attraktiva
(Bilodeau & Bouchard 2011; Reis et al. 2010; Wilmoth et al. 2011). Enligt Wilmoth et al.
(2011) påverkades kvinnornas sexualitet både psykiskt och fysiskt utav viktförändringen. En
kvinna som deltog i studien som utförts av Bilodeau och Bouchard (2011) berättade att hon
under behandlingen gick upp i vikt vilket påverkade hennes kroppsbild genom att hon kände
12
sig mindre vacker och önskvärd. I och med de kroppsliga förändringarna sjönk även
självförtroendet hos kvinnorna (Cleary et al. 2013; Pilger et al. 2012), att tappa håret var en
faktor till att självförtroendet sjönk (Cleary et al. 2013). Cleary et al. 2011 beskrev att
kvinnorna kunde känna sig besvärade och/eller generade över sitt utseende på grund av
förändringarna som skett i samband med behandling. Att tappa håret påverkade också
kvinnans förmåga att känna sig attraktiv (Bal et al. 2012).
Reis et al. (2010) beskriver att kvinnorna själva ansåg att deras sexualitet påverkades på grund
av ärr som de fått i och med operationerna kvinnorna genomgått, vilket bidrog till att de inte
ville “visa upp sig” för sin partner.
Samliv
Sexuell aktivitet
Sexualitet är mer än just den sexuella akten och har en djupare mening som till exempel
attityd, utseende och relation (Cleary et al. 2013). I Cleary et al. (2011) fick de kvinnor som
inte levde i en relation besvara frågor angående sexuell aktivitet.
I studierna av Cleary et al. (2013); Reis et al. (2010) och Sekse et al. (2013) uppgav
deltagarna att efter de fått sin diagnos hade mindre samlag än före diagnosbeskedet. De
kvinnor som efter diagnosbesked och behandling fortsatte ha ett aktivt samlag uppgav att de
hade samlag på grund av att de kände press ifrån sin partner (Bal et al. 2012; Cleary et al.
2013).
I do not want to have intercourse at all. However, I know that I have to do it as
my responsibility to keep my marriage. In a marriage, the main task of a wife
is to make her husband happy. In order to make my husband happy, I have
intercourse even if I don´t want to, because I don´t want my husband to meet
his sexual need with another partner (Bal et al. 2012. s. 90).
Barlow et al. (2013) beskriver att kvinnorna som deltog i deras studie angav att de inte kände
någon press ifrån sin partner gällande samlag även om de var nervösa inför första samlaget
efter behandlingen. Några kvinnor associerade rädslan till avlägsnade av klitoris. En av de
yngre kvinnorna var rädd att inte kunna få orgasm längre, därför onanerade hon dagen efter sin
operation för att säkerställa att hennes klitoris fortfarande var kvar (Barlow et al. 2013).
Det fanns många aspekter som gjorde att den sexuella aktiviteten minskade efter behandling
där ibland rädslan för återfall (Reis et al. 2010), försämrat behandlingsresultat och rädsla att
smitta sin partner med cancer (Zeng et al. 2012).
Smärta togs upp i samtliga studier som en av de största orsakerna till varför de inte längre
upprätthöll någon större omfattning av sexuell aktivitet (Barlow et al. 2013; Bilodeau &
Bouchard 2011; Cleary et al. 2011; Cleary et al. 2013; Bal et al. 2012; Pilger et al. 2012; Reis
et al. 2010; Sekse et al. 2013; Wilmoth et al. 2011; Zeng et al. 2012). På grund av smärtorna
hade deltagarna i studien svårt att fullfölja samlag (Zeng et al. 2012). Att uppleva smärta i
samband med samlag eller att känna rädsla för smärtsamma samlag var ett återkommande
problem som kvinnorna i de olika studierna berättade om, “Painful intercourse caused a
distance between us” (Wilmoth et al. 2011. s. 704).
13
Efter behandlingen förändades kvinnornas lust och många uppgav att de inte längre kände lust
eller att lusten minskat radikalt, men trots att lusten inte längre var som tidigare fortsatte
kvinnorna att ha samlag med sin partner på grund av att de kände att det var deras uppgift att
kunna tillfredsställa sin partner (Cleary et al. 2013; Bal et al. 2012; Pilger et al. 2012; Reis et
al. 2010; Sekse et al. 2013; Zeng et al. 2012). Att lusten förändrades berodde på flertalet
faktorer, bland annat att kvinnorna fick problem med lubrikationen (Cleray et al. 2013; Sekse
et al. 2013; Wilmoth et al. 2011; Zeng et al. 2012), blödningar vid samlag (Zeng et al. 2012)
samt svårigheter att uppnå orgasm (Pilger et al. 2011; Zeng et al. 2012). Irritation och ilska
mot partnern var också faktorer som påverkade lusten för kvinnorna (Bal et al. 2012; Bilodeau
& Bouchard 2011). Ytterligare en orsak till att lusten minskade var att kvinnorna kände ett
bristande självförtroende (Cleary et al. 2013; Reis et al. 2010).
Närheten till sin partner
Trots att kvinnorna på grund av olika orsaker inte hade någon större utsträckning av sexuell
aktivitet nämnde ändå deras cancerdiagnos som något positivt då den gjort att de kommit
närmare sin parter (Bilodeau & Bouhard 2011).
It brought us closer for sure, because it is often when you´re going trough
emotional periods like receiving a diagnosis, that´s when you realize wether
you care for your spuse and he cares for you or not, because you need his
support. (...) I would say he was paying more attention to me, to my needs, my
non-sexual needs I mean (Bilodeau & Bouhard, 2011. s. 234).
Även i studierna gjorda utav Cleary et. al (2011); Cleary et al. (2013) och Pilger et al. (2011)
framkom det att några av de deltagande kvinnorna upplevde att de kommit sina partners
närmare. Däremot beskrev Cleary et al. (2013) även att några av kvinnorna skilde sig på grund
av att pressen blev för stor.
Det faktum att den intima relationen med deras partner förändrades gjorde det svårare för
kvinnorna att acceptera de permanenta och okontrollerbara förändringar som skett i kroppen.
Några av kvinnorna hade därför en överenskommelse med sin partner om att de skulle försöka
hantera situationen tillsammans medan vissa av kvinnorna kände sig obekväma och inte
upprätthöll någon sexuell relation (Sekse et al. 2013).
I studien som utförts av Bilodeau och Bouchard (2011) kände några utav kvinnorna ilska mot
sin partner på grund av att de genom partnerns otrohet blivit smittade med HPV-virus och har
där igenom utvecklat sin cancerdiagnos. De berörda kvinnorna har haft svårt att samtala om
sin diagnos med närstående på grund av att de anklagat sig själva för att vara orsak till att
cancer drabbade just dem, vilket ledde till att förhållandet tog slut (Bilodeau & Bouchard
2011).
14
DISKUSSION
Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av hur sexualiteten
kan påverkas relaterat till gynekologisk cancer. I resultatet framkom att patienter upplever att
sexualiteten påverkas både positivt och negativt.
Resultatdiskussion
När resultatet framkom var det kulturella skillnader som var en av de största förvåningarna.
Att det kan skilja så pass mycket mellan synen på sexualitet i olika ställen i världen samt att
det till och med är att inom vissa kulturer är sexualitet är tabubelagt till den grad att kvinnorna
inte fick besvara frågor angående ämnet. En annan sak som inte var förväntat var hur flera av
kvinnorna ansåg att deras uppgift var att finnas till för mannens välbefinnande och därmed
oroade sig för att de skulle skiljas om det vore så att de inte ställde upp på samlag och
tillfredsställde sin partner.
Självbild
Att vara kvinnlig
I Turkiet, där studierna av Reis et al. (2010) och Bal et al. (2013) har utförts, är nästintill hela
befolkningen muslimer (Holmertz 2013). Om det är så att alla de deltagande kvinnorna
faktiskt är muslimer eller om det är artikelförfattarnas antagande framkommer inte i studierna.
Faktum är dock att inom islam är livmodern en stark symbol för kvinnlighet sexualitet,
fertilitet och moderskap, “a woman without a uterus is not a woman” (Reis et al. 2010. s.
141). Att förlora sin livmoder och därmed förmågan att bli gravid är en aspekt som riskerar att
känslan av kvinnlighet förändras (Rasmusson & Thomé 2008). Är det enda som gör kvinnor
till kvinnor att de har en livmoder och ska kunna bli gravida? I andra delar av världen är det
inte de kvinnliga organen som bestämmer vem som är kvinna eller inte utan det är en känsla
som individen själv upplever.
I resultatet nämns det att hamna i klimakteriet efter operationen var något som var
svårhanterligt för kvinnorna, detta styrks av Rasmussen och Thomé (2008) som även nämner
att kvinnor ser det som svårhanterat på grund av avsaknaden av information om vad som kan
komma att ske efter de genomgått sin operation.
Förändrad kroppsbild
Vad som gör att kroppsbilden förändras verkar vara individuellt från person till person, för en
person är det viktförändringar medan för någon annan individ är det förlusten av hår som
påverkar mest. Att sexualiteten påverkas vid förändrad kroppsbild är något som ses tydligt
hos nästan alla deltagarna i de olika studierna. Vid en cancerdiagnos ter det sig att
kroppsbilden förändras tämligen negativt, både psykologiskt och fysiologiskt (Cleary &
Hegarty 2011; Ussher et al. 2014). Några av kvinnorna beskrev att de kände att de kunde
upprätta hålla en positiv kroppbild på grund av att deras cancerdiagnos inte var synlig. I
Rasmusson och Thomé (2008) berättar en kvinnan att hon kände en lättnad över att opererat
bort livmodern då hon kände att det var något som borde gjort för längesedan. Andra kvinnor
beskrev att deras kroppsbild förändrades just på grund av att delar inombords opererades bort
och orsakade en tomhet (Rasmusson & Thomé 2008).
15
Samliv
Sexuell aktivitet
Deltagarna i Cleary et al. (2011) fick inte svara på alla frågor, då enbart de kvinnor som levde
i en relation fick svara på de frågor som gällde sexuell aktivitet. Studien utfördes i Irland, där
9 av 10 irländare är katoliker (Karlsson 2016), där det anses att en sexuell förbindelse innan
äktenskap är en allvarlig synd samt något som rubbar stabiliteten i samhället (katolik.nu
2016). Totalt var det 106 deltagare i studien och 30 deltagare som inte besvarade alla frågor,
vilket innebär att studiens resultat blev missvisande då det enligt statistiken var 10 kvinnor
som var katoliker. Med tanke på siffrorna funderar litteraturstudiens författar på om de
återstående 20 kvinnorna inte fick besvara frågorna på grund av att de inte levde i ett
förhållande och berodde det på att artikelförfattarna antog att de var katoliker? Eller valde
kvinnorna själva att inte svara på frågorna om sexuell aktivitet på grund av personliga skäl?
Att känna rädsla för att förlora sin partner på grund av att inte kunna möta partnerns sexuella
behov tycker litteraturförfattarna är en sorglig tanke, då kärleken mellan två individer borde
vara tillräcklig för att vilja leva tillsammans, speciellt efter en sådan sjukdom som kvinnorna i
studierna genomlidit.
Cleary och Hegarty (2011) beskrev att flera kvinnor berättade att de under pågående
behandling kände mindre lust än under den tid de inte var under behandling för sin diagnos,
detta är inget författarna kan se i sitt resultat då de inte skiljer på de kvinnor som är under
behandling och de som inte är det.
Närhet till sin partner
Som beskrivet i resultatet, kände sig flera av kvinnorna närmare sin partner, men det fanns
också de som gled ifrån sin partner (Cleary & Hegarty 2011). Litteraturförfattarna funderar på
om relationens utseende innan beskedet om cancerdiagnosen påverkade om kvinnan kände att
hon blev närmare sin partner under pågående behandling. Även anledningen till att man
skiljer sig kan vara större än det faktum att kvinnan fick cancer, hur såg relationen ut innan?
Flera av kvinnorna i resultatet har uppgett att de känner att det är deras uppgift att kunna ge
sin partner tillfredsställelse Författarna anser att kärleken till partnern borde vara det som
väger tyngst i en relation och inte att kunna ge sin partner tillfredsställelse
Författarna anser att brist på kommunikation är en del inom sjukvården som inte får gå
förbisedd då det handlar om patienternas säkerhet och vårdens pålitlighet. Det är förståeligt att
vara rädd för smärta vid samlag efter en operation, men känslan av att vara osäker på om det
kommer göra ont eller inte tyder på brist i informationen från vårdpersonalen. Efter en
operation är inte allt som innan och känsla av obehag eller rent utav smärta kommer att finnas
där, förändringar i utseende kan även komma att påverka känslan vilket sjuksköterskan måste
vara beredd att informera om samt samtala om vid frågor från patienten, detta stöds också av
Rasmusson och Thomé (2008).
16
Metoddiskussion
Litteraturstudien strukturerades enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell, fritt översatt och
tolkad efter bästa förmåga. Eftersom att författarna har tolkat och översatt modellen enligt
egen tolkning kan modellen vara något modifierad på grund av språkliga missförstånd. Syftet
utgick ifrån kvinnliga patienters upplevelser av sexualitet i samband med en gynekologisk
cancerdiagnos och utifrån syftet valdes sökord och databaser för att få en så bred och
heltäckande sökning som möjligt. De databaser som valdes till studien var CINAHL och
PubMed. Sökningarna gjordes vid två tillfällen den första under en period på två dagar
20151217-2015121, efter detta gjordes ytterligare en sökning 20160126 för att säkerställa att
inga ytterligare relevanta artiklar hade tillkommit. Första sökningen gav träffar som
författarna ansåg var relevanta, vid den andra sökningen tillkom inget nytt material. Flertalet
olika kombinationer av sökord gjordes för att få fram artiklar som bäst svarade mot
litteraturstudiens syfte, Tabell 1 och 2 visar vilka kombinationer som sedan blev de slutgiltiga,
tillsammans gav sökorden ett brett resultat som uppfyllde studiens syfte. Quality of life valdes
som sökord då CINAHL gav det som ett headingsförslag när författarna sökte på patient
experience. Författarna provade även andra sökord samt andra kombinationer av sökord, dock
utan relevanta träffar. Artiklarna som valdes ut lästes både tillsammans och var för sig för att
få en bättre förståelse än om författarna enbart skulle ha delat upp artiklarna mellan sig. Under
processens gång har författarna arbetat tillsammans och var för sig för att undvika syftningsfel
och svårtolkade meningar i litteratursstudiens texter, vilket författarna anser vara en styrka.
Inklusions- och exklusionskreterierna ligger till grund för urvalet, bland annat exkluderades
artiklar som inte var skrivna på svenska eller engelska, på grund av att författarna inte
behärskar andra språk tillräckligt bra för att kunna använda sig av material skrivet på andra
språk än svenska och engelska. En svaghet med att använda artiklar skrivna på engelska, då
det inte är författarnas modersmål, är att oavsiktliga feltolkningar kan göras vilket kan
påverka resultatet. Tidsintervallet, sex år, sattes för att artiklarna skulle innehålla aktuell och
ny forskning, vilket författarna anser är en styrka. Författarna ansåg att de artiklar som
hittades var nog för att svara på litteraturstudiens syfte, vilket medför att artiklar äldre än sex
år föll bort, även om de svarade mot studiens syfte, vilket kan ses som en svaghet då bra
forskning kan ha valts bort.
Anhörigperspektivet exkluderades i sökning av artiklar vilket vid inkludering kunde gett ett
intressant resultat, hur de anhörig anser att patientens sexualitet eller hur deras upplevelse
påverkats, men då fokus låg på patientens upplevelser var inte anhörigperspektivet relevant.
I Urval 1 lästes artiklarnas titel och sammanfattning, en ytlig läsning som gav en bild av
artiklarnas innehåll, det kan dock göra att relevanta delar i artiklar som motsvarar
litteraturstudiens syfte sållats bort då det inte framkom vid första anblick. Urval 1 motsvarar
steg 4 och 5 i Polit och Becks (2012) niostegsmodell, mellan dessa två steg har författarna
vandrat fram och tillbaka i urvalsprocessen.
I Urval 2 jämfördes studiens syfte med artiklarnas syfte och resultat, de artiklar som
exkluderades var rewiewartiklar, det vill säga en sammanställning av tidigare forskning, var
dubbletter, eller att de inte stämde överens med litteraturstudiens syfte. Ett par av de artiklar
som inte kunde användas till resultatet blev ändå användbara i introduktionen, då de hade en
rik information som var relevant för studien.
17
De artiklar som återstod till Urval 3 granskades med hjälp av mallar från Polit och Beck
(2012). Som alternativ till dessa mallar kan granskningmallar i Forsberg och Wengström
(2014) användas, varför författarna valde att använda Polit och Beck (2012) var på grund av
att författarna ansåg att de var mer utförliga. Genom att använda dessa instrument för
kvalitetsgranskning så minskade risken att artiklar som inte gick att koppla samman med
studiens syfte tog sig vidare i skrivprocessen. Då litteraturstudien i fråga innehåller både
kvantitativa och kvalitativa artiklar skapades ett komplett resultat som innehåller både ett brett
överskådligt perspektiv från den kvantitativa samt ett djup från den kvalitativa. Efter
granskningen lästes artiklarna igenom ytterligare en gång till för att välja ut delar som
motsvarade studiens syfte vilket också hjälpte författarna i kategoriseringen, på så vis att
författarna fick en överskådligsyn på vad artiklarna innehöll genom att markera med olika
färgpennor och nyckelord. Att använda kategorier har både vart till hjälp och försvårat arbetet,
då kategorierna helst inte ska vara sammanflätade med varandra. I denna studie har det varit
svårt att kategorisera då svaren som framkommit i de olika artiklarna varit likartade men ändå
visat på skillnader, samt att mycket som kvinnorna i studierna sagt har varit saker som
påverkas av varandra till exempel att man kan känna sig kvinnlig trots försämrad kroppsbild.
Efter urvalsprocessen gjorde författarna en analys över det material som hade hittats och
ansågs vara relevant för litteraturstudien. I Steg 6 och steg 7 identifierades material som var
relevant för litteraturstudiens resultat samt utvärderades och granskades med hjälp av
granskningsmallar. Liksom steg 4 och steg 5 så går processen fram och tillbaka mellan steg 6
och steg 7.
Klinisk betydelse
Litteraturstudien har visat att kvinnor ofta upplever sin sexualitet som förändrad i samband
med behandling för gynekologisk cancer. Trots detta är ämnet något som vanligtvis inte
berörs utav sjukvårdspersonal. Att flera av kvinnorna inte vill ha samlag med sin partner på
grund av rädslan för att smitta dem med cancer tyder på att informationen patienten
får angående diagnosen är för liten. Varför det är såhär beror troligtvis på att kunskapen kring
ämnet inte är tillräckligt stor och därför är inte sjuksköterskan förberedd för följdfrågor som
kan uppkomma om ämnet tas upp. För att öka kunskapen bör det ingå en större del i
allmänutbildningen för sjuksköterskor om just samtal kring patienters sexualitet, inte enbart
kopplat till gynekologisk cancer. Att våga samtala om sexualitet i de fall där det faktiskt är
relevant är viktigt för att påvisa för patienten att det är helt normalt att ha frågor kring hur
patientens sjukdom kan komma att påverka samlivet och att patienten inte behöver skämmas
för sina funderingar eller kroppsliga förändringar. Om vårdpersonal inte vågar ta upp ämnet
kan vi inte förvänta oss att patienten heller ska göra det, vilket kan leda till onödigt lidande för
en patient som inte vågar söka hjälp för sina problem. Det som gör att studien kan vara
replikerbar i Sverige är att Sverige är ett mångkulturellt land och vi möter idag flera olika
religioner inom vården. Att då se vad som är skillnad och hur kvinnor anser är viktigt kring
sin sexualitet vid gynekologisk cancer är en kunskap alla borde ha i vården, inte bara i Sverige
utan hela världen.
Förslag till fortsatt forskning
I de artiklar som använts i studien har kvinnorna ofta fokuserat på att de måste fortsätta vara
sina “gamla jag “ för att tillfredsställa deras partners - så väl sexuellt som psykiskt, därför
vore det intressant med forskning kring anhörigperspektiv, till exempel hur det är att leva med
18
någon som har eller haft en gynekologisk cancer samt hur den anhöriga upplever stödet från
sjukvårdspersonal.
Under processen med denna litteraturstudie har författarna upptäck kulturella skillnader
mellan region och religion. Därför skulle mer djupgående forskning kring olika länders syn på
sexualitet och kvinnlighet vara intressant samt hur synen på hur kvinnan förändras i samband
med gynekologisk cancer. Författarna anser att Sverige idag är ett mångkulturellt land, vilket
påverkar vikten av att kunna respektera och möta andra religioner på rätt sätt. Saknas kunskap
om religionerna som stöts på kan missförstånd lätt uppdagas, till exempel förståelse för varför
människor inom viss kultur agerar och tänker som de gör.
Slutsats
Den slutsats som går att dra utifrån litteraturstudien är att kvinnors sexualitet påverkas av en
gynekologisk cancerdiagnos. Till hur stor del och vilken påverkan som sker är varierande då
varje individ är unik och har olika tolerans för faktorer som ger påverkan men det framkom
också stora likheter av de effekter som cancerdiagnosen hade på sexualiteten. Trots den stora
påverkan som sker både inuti och utanpå kroppen är ämnet sexualitet något som inte lyfts av
vårdpersonal särskilt ofta även fast sjuksköterskorna i många fall tycker att det är deras
uppgift att introducera ämnet. Den påverkan som visat sig vara vanligast är smärta i samband
med samlag. Smärta är en upplevelse som skapar rädsla samt osäkerhet och flertalet kvinnor i
studierna anger smärtan som orsak till att de inte kan eller vill ha samlag med sin partner. Att
kvinnornas kroppsbild förändrades var också en av de större påverkningarna som kvinnorna
upplevde som svårhanterliga, självförtroendet minskade då förändringar av vikten och
håravfall drabbade kvinnorna.
För att kunna hjälpa kvinnorna tillrätta med deras problem är första steget som sjuksköterska
att våga inleda ett samtal angående de förändringar som sker i kroppen i samband med en
gynekologisk cancer och sedan därifrån arbeta individuellt med de kvinnor som anser sig
behöva hjälp med att bearbeta sina upplevelser och förändringar.
19
Referenslista
Bal, M., Yilmaz, S. & Beji, N. (2012). Sexual Health in Patients with Gynecological Cancer:
A Qualitative Study. Sex Disabil, 31, 83-92.
Barlow, E.L., Hacker, NF., Hussain, R. & Parmenter G. (2013). Sexuality and body image
following treatment for early-stage vulvar cancer: a qualitatve study. JAN Informing Practice
and Policy through Resarch and Scholarship, 1856-1866.
Bergmark, K. (2007). Sexualitet och cancer. I Carlsson, M. (Red.) Psykosocial cancervård.
Lund: Studentlitteratur. s. 173-197.
Bergmark, K. (2013). Seneffekter, sexualitet, fysisk rehabilitering. I Sorbe, B., Frankendal, B.
& Högberg, T. (Red.) Gynekologisk onkologi. Lund: Studentlitteratur. s. 475-496.
Bilodeau, K. & Bouchard, L. (2011). The sexuality of Quebee women with cervical cancer:
Looking for love despite radiotherapy´s trauma to their sexual body. CONJ RCSIO, 233-237.
Borg, T. (2003). Sexualitet. I Reitan, A-M. & Kr. Schölberg, T. (Red.) Onkologisk omvårdnad
- Patient-problem-åtgärd. Stockholm: Liber. s. 81-87.
Cancerfonden (2013) Vanliga frågor om cancer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/om-cancer [2016-01-02].
Cancerfonden. (2015a). Äggstockscancer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/aggstockscancer [2015-12-15].
Cancerfonden. (2015b). Livmoderkroppscancer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/livmoderkroppscancer [2015-12-18].
Cancerfonden. (2015c). Livmoderhalscancer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/livmoderhalscancer [2015-12-18].
Cancerfonden. (2015d). Om HPV och HPV-vaccin. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/vanliga-fragor-om-hpv-och-hpv-vaccin[2016-02-17].
Cleary, V. & Hegarty, J. (2011). Understanding sexuality in women with gyneacological
cancer. European Journal of Oncology Nursing ,15, 38-45.
Cleary, V., Hegarty, J. & McCarthy, G. (2011). Sexuality in Irish Women With
Gynecological Cancer. Oncology Nursing Forum, 38 (2) 87-96.
Cleary, V., Hegarty, J. & McCarthy, G. (2013). How a diagnosis of gyneacological cancer
affects women´s sexuality. Cancer Nursing Practice, 12 (1), 32-37.
Einhorn, S. (2013). Så utvecklas cancer. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/vad-ar-cancer [2015-12-14].
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2014). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
20
Golbasi, Z. & Erenel, A.S. (2012). The quality of sexual life in women with gyneacological
cancer. Arch Gynecol Obstedt, 285 (6), 1713-1717.
Holmertz, G. (2013) Religion. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Turkiet/Religion [2016-03-03].
Hulter, B. (2013). Sexualitet. I Edberg, A-K- & Wijk, H. (Red). Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitterattur. s. 677-710.
J. T. Sekse, R., Gjengedal, E. & Råheim, M. (2013). Living in a changed female body after
gynecological cancer. Health Care for Women International, 34, 14-33.
Katolik.nu (2016). Etik och moral. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.katolik.nu/etik.html
[2016-02-25].
Karlsson, L. (2016). Religion. Tillgänglig:
https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Irland/Religion [2016-02-25].
Nome, O. (2003). Omvårdnad vid cancer i de kvinnliga könsorganen. I Reitan, A-M. & Kr.
Schölberg, T. (Red.) Onkologisk omvårdnad - Patient-problem-åtgärd. Stockholm: Liber. s.
390-396.
Olsson, C. (2014). Sexuality in patients treated for hematologic malignacies. Karlstad
University Studies.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.
Pilger, A., Richter, R., Fotopoulou, C., Beteta, C., Klapp, C. & Sehouli, J. (2012). Quality of
life and sexuality of patients after treatment for gynecological malignancies: results of a
prosoective study in 55 patients. Anticancer Research, 32, 5045-5050.
Pilkington, F.B. & Mitchell, G.J. (2004). Quality of Life for Women Living With a
Gynecologic Cancer. Nursing Science Quarterly, Vol. 17 No. 2, 147-155.
Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing
practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health / Lippincott Williams & Wilkins.
Rasmusson, E-M. & Thomé, B. (2008). Women’s Wishes and Need for Knowledge
Concerning Sexuality and Relationships in Connection with Gynecological Cancer Disease.
Sex Disabil, 26:207-218.
Reis, N., Kizilkaya Beji, N. & Coskun, A. (2010). Quality of life and sexual function in
gynecological cancer patients: Results from quantitative and qualitative data. European
Jurnal of Oncology Nursing, 14, 137-146.
Sekse, R., Råheim, M. & Gjengedal, E. (2015). Shyness and Openness - Common Ground for
Dialogue Between Health Personnel and Women About Sexual and Intimate Issues After
Gynecological Cancer. Health Care for Women International, 36 (11), 1255-1269.
21
Sele, E.C. (2003). Allmän onkologi. I Reitan, A-M. & Kr. Schölberg, T. (Red.) Onkologisk
omvårdnad - Patient-problem-åtgärd. Stockholm: Liber. s. 267-292.
Stryhn, H. (2012). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Ussher, J. M., Perz, J. & Gilbert, E,. (2014). Women’s Sexuality after Cancer: A qualitative
Analysis of sexual Changes and Renegotiation. Women & Therapy ,37 (4-5), 205-221.
Wilmoth, M. C., Hatmaker-Flanigan, E., Laloggia, V. & Nixon, T. (2011). Ovarian cancer
survivors: Qualitive Analysis of the symptom of sexuality. Oncology Nursing Forum, 38 (6),
699-708.
World Health Organization [WHO] (2006) Tillgänglig:
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ [2016-02-02]
World Health Organization [WHO] (2016) Tillgänglig:
http://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/ [2016-02-14]
Zeng, Y. C., Li, X. & Loke, A. Y. (2011). Addressing sexuality issues of women with
gynaecological cancer: Chinese nurses’ attitudes and practice. Journal of advanced nursing,
280-292.
Zeng, Y. C., Li, Q., Li, X. & Loke, A. Y. (2012). Chinese Women´s Sexuality Concerns After
Gynecolgical Cancer. Cancer Nursing, 35 (4), 257-264.
22
Bilaga, 1. Artikelmatris.
Författare,
Land
Bal, M.,
Yilmaz, S. &
Beji, N.
Turkiet
Barlow, E.L.,
Hacker, NF.,
Hussain, R. &
Parmenter G.
Australien
Bilodeau, K. &
Bouchard, L.
Canada
År
Titel
Syfte
Metod
Resultat
2012 Sexual Health in
Patients with
Gynecological
Cancer: A
Qualitative
Study.
Undersöka hur
egenskaper som
kroppsuppfattning,
fertilitet, sexuell
funktion och hälsa
samt moderskap och
att vara någons fru
påverkas av
gynekologisk cancer.
Metod: Kvalitativ
Urval: Randomiserat urval
Datainsamling:
Semistrukturerade
intervjuer
Antal deltagare: 11
Den sexuella hälsan påverkades på flera sätt
av behandling mot gynekologisk cancer. Det
tyder också på att kvinnor som drabbats inte
får den hjälp som skulle behövas för att kunna
bearbeta problemen.
Teman: Kroppsbild, Kvinnlighet, Hur sexliv
och intimitet påverkas livskvaliteten.
2013 Sexuality and
body image
following
treatment for
early-stage
vulvar cancer: a
qualitatve study.
Beskriva kvinnors
upplevelser av
sexualitet och
kroppsuppfattning
under pågående
behandling mot
vulvacancer i tidigt
stadium.
Metod: Kvalitativ
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Semistrukturerade
intervjuer
Antal deltagare: 10
De flesta kvinnorna upplevde ingen eller
kortvarig störning av deras självbild. Alla
kvinnor som deltog tyckte att deras relation
var viktigare än mindre sexuella problem.
Kvinnorna var rädda för ovissheten om de
skulle behöva ta bort sina genitala delar.
2011 The sexuality of
Quebee women
with cervical
cancer: Looking
for love despite
radiotherapy´s
trauma to their
sexual body.
Beskriva upplevelsen
av sexualitet hos
medelålders kvinnor,
från Quebec, som
lever med
livmoderhalscancer.
Metod: Kvalitativ
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: Intervjuer
Antal deltagare: 10
Kvinnor som lever med livmoderhalscancer
kan få flertalet biverkningar som påverkar den
psykiska sexualiteten Cancerdiagnosen
påverkade också kvinnornas allmänna syn på
livet, i synnerhet sexualitet och den
äktenskapliga relationen.
Cleary, V.,
Hegarty, J. &
McCarthy, G.
Irland
Cleary, V.,
Hegarty, J. &
McCarthy, G.
Irland
J. T. Sekse, R.,
Gjengedal, E. &
Råheim, M.
Norge
2011 Sexuality in
Irish Women
With
Gynecological
Cancer.
Utreda självbild,
sexuella relationer och
sexuell funktion samt
förhållandet mellan
dessa efter en
gynekologisk cancer.
Metod: Kvantitativ
tvärsnittsstudie.
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Frågeformulär
Antal deltagare: 106
Studien visade att sexualitet är en
flerdimessionell konstruktion bestående av
självbild, relationer och sexuell funktion.
Dessa begrepp kan delas in i mindre
kategorier, så som kroppsbild, självkänsla,
intimitet och kommunikation inom relationer.
Kvinnorna i studien var i riskzonen för att
uppleva förändringar inom dessa dimessioner.
2013 How a diagnosis
of
gyneacological
cancer affects
women´s
sexuality.
Undersöka effekterna
av gynekologisk
cancer på sexualitet
utifrån patientens
perspektiv.
Metod: Kvalitativ
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:Semistrukt
urerade intervjuer
Antal deltagare: 8
Alla deltagare definierade sexualitet som
något mer än samlag. De upplevde
förändringar av kroppsbilden. Kvinnlighet var
en viktig del av en kvinnas sexualitet och
även förmågan att kunna föda barn. Den
sexuella funktionen var en del som försvann
under behandlingen, vilket hade en negativ
påverkan på relationen för några av
deltagarna. Informationen om förändrad
sexualitet var bristande, vilket för kvinnorna
hade varit viktigt att få.
2013 Living in a
changed female
body after
gynecological
cancer
Att djupare ta reda på
kvinnors erfarenheter
gällande förändring av
den kvinnliga kroppen
efter fem-sex år efter
behandling.
Metod: Kvalitativ
Urval:
Strategiskt urval
Datainsamling:
Fördjupande intervjuer
Antal deltagare: 16
Kvinnorna i studien tyckte att det var svårt att
finna sig bekväma i sin förändrade kropp. De
beskrev att de inte kände sig hemma i sin
egen kropp. Förändrad kroppbild, Känslan av
kroppslig tomhet. Förändrad
kroppstemperatur, förändrat sexliv, mer
sårbar och oförutsägbar kropp.
Pilger, A.,
Richter, R.,
Fotopoulou, C.,
Beteta, C.,
Klapp, C. &
Sehouli, J.
Tyskland
Reis, N.,
Kizilkaya Beji,
N. & Coskun,
A.
Turkiet.
2012 Quality of life
and sexuality of
patients after
treatment for
gynecological
malignancies:
results of a
prosoective
study in 55
patients
Att bedöma sexualitet
och livskvaliteten för
kvinnor med
gynekologiska
maligniteter efter flera
behandlingar
Metod:
Kvantitativ
Urval:
Strategiskt urval
Datainsamling:
Semi-strukturerat
frågeformulär samt
intervju
Antal deltagare: 55 (10
intervjuades)
Alla deltagare upplevde en förändrad
sexualitet, och i och med det tyckte en stor del
av deltagarna att deras förmåga att känna sig
attraktiva påverkades. Några av deltagarna
hade en positiv förändring i deras sexualitet,
då de förde dem närmare deras parter.
2010 Quality of life
and sexual
function in
gynecological
cancer patients:
Results from
quantitative and
qualitative data
Bestämma kvaliteten
på livsnivåer hos
överlevande kvinnor
med gynekologisk
cancer och att ta reda
på de problem som
påverkar deras
livskvalitet, sexuell
hälsa och sexuell
funktion.
Metod:
Kvalitativ och kvantitativ.
Tvärsnittstudie
Urval:
Bekvämlighets
urval, De intervjuade
slumpades
Datainsamling: Intervju
och frågeformulär
Antal deltagare: 100 (30
blev intervjuade)
Fyra komponenter av den sexuella hälsan
påverkades och orsakade ett antal problem i
kvinnors sexuella hälsa och funktion.
Dessa var kroppsbild, könsroll, sexuell
funktion & fertilitet.
Wilmoth, M.C.,
HatmakerFlanigan, E.,
Laloggia, V. &
Nixon, T.
2011 Ovarian cancer
survivors:
Qualitive
Analysis of the
symptom of
sexuality
För att bättre förstå
behandlings
inducerade
förändringar i
sexualitet från
patientens perspektiv,
att lära sig hur kvinnor
hantera dessa
förändringar i
sexualitet och att
identifiera vilken
information de vill ha
från sjuksköterskor
om dessa symptom
Metod: Kvalitativ
Urval:
Strategiskt urval
Datainsamling:
Intervjuer och fokusgrupp
diskussioner
Antal deltagare: 13
Diagnosen och behandlingen hade en negativ
effekt på sexualiteten för kvinnorna, både
gälade kroppsbild och samlag.
2012 Chinese
Women´s
Sexuality
Concerns After
Gynecolgical
Cancer.
Undersöka kinesiska
kvinnors sexuella oro
efter gynekologisk
cancer och identifiera
viktiga faktorer
gällande sexuell
förändring.
Metod: Kvantitativ
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: Intervju
Antal deltagare: 156
Kvinnorna led av olika sexuella bekymmer, så
som smärta vid samlag och svårigheter att få
orgasm.
USA
Zeeng, Y C., Li,
Q., Li, X. &
Loke, A Y.
Kina
