WWW.VINGE.SE
SEPTEMBER 2012
NYHETSBREV FRÅN VINGE
Anställning & Förmåner
En ny mutlagstiftning trädde i kraft den 1 juli
i år. Detta nummer av Vinges arbetsrättsliga
nyhetsbrev innehåller en fördjupningsartikel
om de nya reglerna samt den uppförandekod
för näringslivet som Institutet Mot Mutor
nyligen antagit. Vikten av att ha en
företagspolicy mot mutor tas även upp. Vidare
behandlas förslaget till förstärkt skydd för
arbetstagare med allmän visstidsanställning
och vikariat samt implementeringen av EU:s
bemanningsdirektiv. Nyhetsbrevet innehåller
även referat av två aktuella fall från AD
Trevlig läsning!
Nyheter på arbetsmarknaden
Förslag till förstärkt skydd
för arbetstagare med
allmän visstidsanställning
och vikariat (Ds 2012:25)
För att anpassa lagen om anställningsskydd till
det s.k. visstidsdirektivet, har rubricerat förslag
till lagändringar lämnats. Syftet med ändring­
arna är att begränsa risken för att tidsbegränsade
anställningar kombineras på ett sätt som
innebär ett kringgående av tidsgränserna för
att en allmän visstidsanställning eller ett
vikariat ska övergå i tillsvidareanställning.
Förslaget innebär att det i lagen om anställ­
ningsskydd (”LAS”) införs en kompletterande
bestämmelse som innebär, att om en arbets­
tagare, under en period då provanställningar
eller tidsbegränsade anställningar följt på varan­
dra har varit anställd hos arbetsgivaren antingen
i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer
än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än
två år, övergår anställningen till en tillsvidare­
anställning. En anställning anses ha följt på en
annan om den påbörjats inom tre månader efter
att den föregående avslutats. Vid bedömningen
ska tidsbegränsade anställningar och prov­
anställningar enligt LAS, specialförfattningar
© Advokatfirman Vinge KB 2012
och kollektivavtal beaktas. Lagändringen
föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.
Läs mer på: http://www.regeringen.se/
sb/d/108/a/195692
Implementeringen av
EU:s bemanningsdirektiv
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss
med åtgärder för att bl.a. införliva bemannings­
direktivet i svensk rätt. Bemannings­direktivet
syftar till att skydda arbetstagare som hyrs ut
av bemanningsföretag. Regeringens förslag
är att direktivet ska genomföras genom en
lag om uthyrning av arbetstagare. Lagen
föreslås omfatta arbetstagare som är anställda
av bemannings­företag i syfte att hyras ut till
kundföretag för arbete under kundföretagets
kontroll och ledning. Enligt lagen ska bl.a.
bemanningsföretaget tillförsäkra arbetstagaren
minst de grundläggande arbets- och anställ­
ningsvillkor som skulle ha gällt om arbets­
tagaren hade anställts direkt av kundföretaget
för att utföra samma arbete. Vidare föreslås
vissa undantag från kravet på likabehandling.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2013.
Läs mer på: http://www.regeringen.se/
sb/d/15531/a/196458
Nya regler om mutor
En ny mutlagstiftning trädde i kraft den 1 juli i
år. Den 1 september antog dessutom Institutet
Mot Mutor en uppförandekod för närings­
livet, Kod om gåvor, belöningar och andra
förmåner i näringslivet. Syftet med koden är att
komple­­­ttera de straffrättsliga bestämmelserna
i lagen och ge vägledning till företag i frågor
kring hur förmåner får användas i företagens
verksamhet. Koden omfattar alla företag som
är bokföringspliktiga i Sverige, och efterlevnad
av koden kommer att anses utgöra ”god sed”
på området. I tillägg till den nya lagstiftningen
och koden, har myndigheternas arbete mot
mutbrott nyligen förstärkts genom en särskild
nationell enhet mot korruption hos Rikspolis­
styrelsen. Med andra ord: kraven på svenska
företag att motverka mutor och korruption
har ökat.
Nya brott
Den viktigaste nyheten i den nya mutlag­
stiftningen är att två nya brott införs.
Vårdslös finansiering av mutbrott
För att svenska företag ska få eller behålla
kunder på en viss marknad kan de finansiera
åtgärder som utförs av egna dotterbolag,
organisationer eller personer. Ett svenskt
exportföretag som exempelvis deltar i en större
Anställning & Förmåner
upphandling kanske anlitar en konsult som har
kännedom om den lokala marknaden. Detta
kan innebära att konsulten kommer att vara
verksam i ett land eller en region där korruption
förekommer. Detta innebär i sin tur en risk
för att pengar som företaget överlämnat till
konsulten används till att muta sig till affärer
som gagnar det svenska företaget. Är så fallet
kan företrädare för det svenska företaget straffas
för vårdslös finansiering av mutbrott.
För att undgå straffansvar för agerande som
samarbetspartners och anställda gör sig skyldiga
till, måste det svenska företagets företrädare
– i första hand styrelse och VD – vidta
tillräckliga kontroll- och försiktighetsåtgärder
inom företaget och gentemot exempelvis
dotterbolag och agenter.
Handel med inflytande
Det nya brottet handel med inflytande innebär
att någon tar emot eller lämnar en otillbörlig
förmån i syfte att mottagaren ska påverka
någon annan i samband med hans/hennes
myndighets­utövning eller offentlig upp­
handling. Det kan röra sig om situationer där
mottagaren är närstående till beslutsfattaren,
t.ex. make eller barn, men även där mottagaren
är anställd på samma arbetsplats som besluts­
fattaren men de inte har något samröre i själva
tjänste­utövningen. Både den som ger och den
som tar emot mutan straffas.
Uppförandekod
Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner
i näringslivet
Institutet Mot Mutors Kod om gåvor, belö­
ningar och andra förmåner i näringslivet syftar
till att vägleda företag i frågor om hur gåvor,
belöningar och andra förmåner i näringslivet
får användas för att främja företagets verksam­
het. Eftersom koden är tänkt att etablera en
standard som ställer högre krav på näringslivet
än vad som följer av den tvingande mutlag­
stiftningen, ska företag som följer koden
kunna känna sig säkra på att de inte bryter mot
lagstiftningen. Förutom att generellt ange vad
som är tillåtna och otillåtna förmåner inne­
håller koden ”varningsflaggor” och exempel
på före­byggande åtgärder som företagen kan
vidta. Koden kompletteras i sin tur av olika
branschkoder, t.ex. inom läkemedelsindustrin.
Institutet Mot Mutor har Svenskt näringsliv,
Svensk Handel, Stockholms Handelskammare,
© Advokatfirman Vinge KB 2012
Sveriges k­ ommuner och landsting samt Svenska
läkemedels­föreningen som huvudmän.
Specialenhet mot korruption
I syfte att förbättra och effektivisera bekämp­
ningen av korruption har det också inrättats
en specialenhet vid Rikskriminalpolisen.
Specialenheten kommer att arbeta nära
Riksenheten mot korruption hos Riksåklagaren.
Specialenheten kommer att leda polisverk­
samhet avseende såväl spaning som utredning
av mutbrott och bestå av både poliser och
civila specialister.
Företagspolicy mot mutor
Ett av lagstiftarens motiv bakom att straff­
belägga vårdslöshet har varit att man vill
tillvarata den potential till korruptionsföre­
byggande åtgärder som finns i företagen.
Företag (och dess företrädare) som kan visa
att man har rutiner och system på plats för
att undvika att mutbrott begås exculperar sig,
d.v.s. anses inte ha varit vårdslösa. Därför är
det viktigt för företag att göra en bedömning
av riskerna för mutbrott inom företaget, införa
gemensamma förhållningssätt (policies),
utbilda personal och noga följa misstankar
som uppstår. På så vis minskar också risken
för badwill-skador och att man utesluts från
offentliga upphandlingsförfaranden.
Anställning & Förmåner
Rättsfall
AD 2012 nr 41
Två deltidsanställda säljare i en kosmetikabutik,
som arbetade 75 % vardera, anmälde till sin
arbetsgivare att de ville gå upp i arbetstid i
samband med att en annan säljare sade upp
sig. Arbetsgivaren erbjöd inte dessa två ett
högre antal timmar utan anställde istället en
ny person till den lediga tjänsten. Frågan AD
hade att ta ställning till var om arbetsgivaren
hade brutit mot reglerna om företrädesrätt till
högre sysselsättningsgrad i detaljhandelsavtalet
och i anställningsskyddslagen (”LAS”).
AD konstaterade inledningsvis att det var
ostridigt att de två deltidsanställda anmält
intresse för anställningar med högre sysselsätt­
ningsgrad samt att de båda har tillräckliga
kvalifikationer för sådana anställningar. Det
var vidare ostridigt att arbetsgivaren hade
behov av ytterligare arbetskraft motsvarande
75 % av en heltidsanställning. AD konstaterade
vidare att arbetsgivaren, för att tillmötesgå
arbetstagarnas önskemål, inte hade kunnat
behålla sin befintliga organisation med tre
säljare som arbetade 75 % av en heltids­
anställning vardera.
Enligt AD:s mening kunde det inte krävas
att en arbetsgivare, när behov av ytterligare
arbetskraft uppstår, ska tvingas att ändra sin
befintliga organisation för att kunna erbjuda
deltidsanställda en ökad sysselsättningsgrad.
Det hade inte heller framkommit några
omständigheter som talade för att de deltids­
anställdas intresse av att gå upp i arbetstid i
just detta fall skulle leda till en annan
bedömning.
Vinges kommentar: I linje med tidigare fall på området
gick arbetsgivarens intresse av att organisera sin verksamhet
på ett visst sätt före arbetstagarens intresse av att gå upp i
arbetstid.
AD 2012 nr 53
I samband med att lokalvården hos en
arbetsgivare lades ut på entreprenad avstod
en arbetstagare från sin rätt att följa med
verksamheten, d.v.s. lokalvården, till entre­
prenören. Arbetsbrist uppstod därmed hos
arbetsgivaren. Arbetsgivaren och den lokala
klubben träffade därefter en överenskommelse,
om att arbetstagaren skulle placeras på en
annan tjänst inom företaget under en prövotid
om sex månader. Överenskommelsen inne­
bar att om arbetstagaren inte klarade de nya
arbets­uppgifterna, skulle hon sägas upp på
grund av arbetsbrist efter det att prövotiden
löpt ut.
När prövotiden gått till ända sades arbets­
tagaren upp. Arbetsgivaren hävdade, att arbets­
tagaren inte hade tillräckliga kvalifikationer
för den nya tjänsten. Arbetsgivaren hänvisade
även till den tidigare överens­kommelsen med
den lokala fackklubben.
Vinges kommentar: Bedömningen av om en arbets­
tagare har tillräckliga kvalifikationer måste göras innan
en arbetstagare blir omplacerad. När man som i det
här fallet byggde in en ”prövotid”, ansåg AD, att en
omplacering hade skett och att arbetsgivaren har bedömt
att arbetstagaren hade tillräckliga kvalifikationer för den
nya befattningen. Den senare gjorda uppsägningen var
därmed inte sakligt grundad.
AD konstaterade, att uppsägningen inte hade
varit sakligt grundad och ogiltigförklarade
uppsägningen. AD kom fram till att en
bedömning av tillräckliga kvalifikationer
måste göras innan en omplacering verkställs
och kan inte förenas med en prövotid om sex
månader, detta oavsett överenskommelsen
med den lokala fackklubben. Arbetsgivarens
uppsägning av arbetstagaren hade inte varit
sakligt grundad, eftersom den omplacering
som skedde när arbetsbristen uppkom varit en
ordinär omplacering och att någon arbetsbrist
vid tiden för uppsägningen inte hade visats.
Vinge är en av Nordens största advokatbyråer med omkring 500 anställda, varav ca 350
jurister. Verksamheten är inriktad på affärsjuridik och uppdragen är till stor del internationella.
Vinge ingår i Lex Mundi, ett globalt nätverk för oberoende advokatbyråer
WWW.VINGE.SE
Kontaktpersoner:
STOCKHOLM
GÖTEBORG
[email protected]
[email protected]
bjö[email protected]@vinge.se
MALMÖ/HELSINGBORG
[email protected]
Kontor:
STOCKHOLM
GÖTEBORG
MALMÖ
HELSINGBORG
46 (0)10 614 30 00 46 (0)10 614 10 00 46 (0)10 614 55 00 46 (0)10 614 55 00
BRYSSEL
HONG KONG
SHANGHAI
32 (2) 501 07 00
852 25 23 61 49
86 21 5382 0196
Innehållet i detta nyhetsbrev är endast av allmän karaktär. Innehållet gör inte anspråk på att vara fullständigt och ska inte betraktas såsom juridisk rådgivning i
enskilt ärende. Vid specifika juridiska frågor går det bra att kontakta någon av ovannämnda kontaktpersoner.
© Advokatfirman Vinge KB 2012
Anställning & Förmåner
