Sahlgrenska Academy
at GÖTEBORG UNIVERSITY
Institute for Neuroscience and Physiology/Occupational
therapy
THESIS, 10 credits
Spring 2007
RESEARCH PROJECT IN OCCUPATIONAL THERAPY, 10 credits
Advanced level 1 (C) 120 credits
Title
Instruments for assessment of perception in adults with Asperger syndrome –
a literature study.
Authors
Rose-Marie Johansson
Occupational therapist
Susanne Lindell
Occupational therapist
Supervisor
Monica Ideström
PhD, RM
Examiner
Maria Klässbo
PhD, RPT
Keywords: Autistic Disorder, Asperger Syndrome, Cognition, Perceptual Disorders, Activities of
Daily Living
Abstract
Background: Occupational therapists in Sweden report that they do not have an adequate
evaluation tool to analyse, document and understand perceptual anomalies in adults with
Asperger syndrome.
Purpose: The purpose of this study was to identify instruments for assessment of perception
connected to activities in daily life. The instruments should have been developed, used or judged
as useful for adults with Asperger syndrome and with the psychometric properties described.
Method: A literature study of scientific articles were searched in five databases in two steps.
Seven articles where included in the study and a further analysis was made of the descriptions of
the assessment instruments.
Results: A total of four instruments were found. None of the instruments had been developed,
used or judged as useful for adults with Asperger syndrome. One instrument Adolescent/Adult
Sensory Profile satisfactorily described psychometric properties and had good theoretical support.
Conclusion: An instrument for assessment of perception connected to activities of daily life
could make it possible to develop and improve support and treatment for adults with Asperger
syndrome. A Swedish translation and validation of Adolescent/Adult Sensory Profile is
recommended to improve assessment quality.
GÖTEBORG UNIVERSITY • Institute of Neuroscience and Physiology/Occupational therapy
Visiting address Arvid Wallgrens Backe. Hus 2 Postal address P.O. Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden
Phone +46 (0)31 773 1000. Fax +46 (0)31 773 5723
P
Sahlgrenska akademin
VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
EXAMENSARBETE, 10 poäng
VT07
EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 10 poäng
Fördjupningsnivå 1 (C) 120 poäng
Titel
Instrument för bedömning av perception hos vuxna med Asperger syndrom en litteraturstudie
Författare
Rose-Marie Johansson
leg arbetsterapeut
Susanne Lindell
leg arbetsterapeut
Handledare
Monica Ideström
med dr, leg barnmorska
Examinator
Maria Klässbo
med dr, leg sjukgymnast
Nyckelord: Autism, Aspergers syndrom, Kognition, Perceptionsstörningar, ADL
Sammanfattning
Bakgrund: Arbetsterapeuter i Sverige beskriver att de inte har instrument för att på ett
strukturerat sätt kartlägga och förstå annorlunda perception hos vuxna med Asperger syndrom.
Syfte: Syftet med studien var att göra en kartläggning av instrument som bedömer perception
kopplade till aktiviteter i det dagliga livet. Instrumenten skulle vara utvecklade för, vara prövade
på eller vara bedömda som användbara för vuxna med Asperger syndrom. Den psykometriska
kvaliteten skulle vara beskriven.
Metod: En litteraturstudie gjordes där vetenskapliga artiklar söktes i fem databaser i två steg. Sju
artiklar inkluderades i studien och fördjupning gjordes i avsnitt som beskrev de olika
bedömningsinstrumenten.
Resultat: Sammantaget hittades fyra instrument. Inget av instrumenten hade utvecklats för,
prövats på, eller var bedömda som användbara för, vuxna med Asperger syndrom. Instrumentet
Adolescent/Adult Sensory Profile beskrevs vara av god psykometrisk kvalitet och med teoretisk
förankring.
Konklusion: Ett instrument för bedömning av perception kopplat till aktiviteter i det dagliga
livet kan ge förutsättningar för att utveckla och förbättra åtgärderna för vuxna med Asperger
syndrom. En översättning och validering av Adolescent/Adult Sensory Profile rekommenderas
för att ge förutsättningar för bedömningar av god kvalitet.
GÖTEBORG UNIVERSITY ▪ Institute for neuro scince and physiology/Occupational therapy
Besöksadress: Arvid Wallgrensbacke: hus 2, Postadress: Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden
Tel +46 (0) 31 773 10 00 Fax + 46 (0) 31 773 57 23 E-post [email protected]
Innehåll
Bakgrund .................................................................................................................................... 1
Syfte ........................................................................................................................................... 3
Frågeställningar...................................................................................................................... 3
Metod ......................................................................................................................................... 3
Urval....................................................................................................................................... 3
Inklusionskriterier .............................................................................................................. 3
Exlusionskriterier ............................................................................................................... 3
Datainsamling......................................................................................................................... 3
Resultat....................................................................................................................................... 6
Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP)............................................................................... 6
Instrumentbeskrivning........................................................................................................ 6
Teoretisk modell................................................................................................................. 6
Psykometrisk kvalitet ......................................................................................................... 7
Användbarhet ..................................................................................................................... 7
Adult Sensory Questionnaire (ASQ)...................................................................................... 8
Instrumentbeskrivning........................................................................................................ 8
Teoretisk modell................................................................................................................. 8
Psykometrisk kvalitet ......................................................................................................... 8
Användbarhet ..................................................................................................................... 8
Adult Sensory Interview (ADULT-SI) .................................................................................. 8
Instrumentbeskrivning........................................................................................................ 9
Teoretisk modell................................................................................................................. 9
Psykometrisk kvalitet ......................................................................................................... 9
Användbarhet ..................................................................................................................... 9
Sensory Defensiveness Screening for Adults (SDSA)........................................................... 9
Instrumentbeskrivning........................................................................................................ 9
Teoretisk modell................................................................................................................. 9
Psykometrisk kvalitet ......................................................................................................... 9
Användbarhet ................................................................................................................... 10
Diskussion ................................................................................................................................ 10
Metoddiskussion................................................................................................................... 10
Resultatdiskussion................................................................................................................ 11
Konklusion ............................................................................................................................... 13
Acknowledgements .................................................................................................................. 13
Referenser................................................................................................................................. 14
Bilaga 1
Bakgrund
Begreppet autismspektrumtillstånd används som ett samlingsnamn för autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd (1). Det finns idag inga allmänt accepterade diagnoskriterier för autismspektrumtillstånd. Professionella som ska ställa diagnos kan välja mellan
fyra uppsättningar av kriterier. Två har utvecklats av organisationer: International Classification of Diseases And Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10) (2) och Diagnostic
and statistical manual of mental disorders. 4th ed (DSM-IV) (3). Två har utvecklats av kliniskt verksamma forskare: Gillberg och Gillberg (4) och Szatmari, Bremner & Nagy (5). I
Sverige är DSM-IV den mest använda (6).
Begreppet autismspektrum myntades av Lorna Wing (7) när hon försökte beskriva hur svårigheterna vid autism uppträder i många olika former, som i ett spektrum. Wings tanke med ett
autismspektrum är att dessa problem kan ta sig mycket varierande uttryck, bland annat beroende på begåvningsnivån. Wings (7) symtomtriad är ett försök att beskriva vad som är
gemensamt för alla personer som har ett autismspektrumtillstånd. Triaden utvecklades av
forskarna Wing och Gould i slutet av 1970-talet och beskriver tre centrala problemområden
som är huvudrubriker i de olika diagnosmanualerna som används idag:
1. Begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion.
2. Begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation.
3. Begränsade intressen och beteenden.
Personerna kan även ha svårigheter med till exempel automatisering, generalisering, exekutiva funktioner, perception och motorik (7).
Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrumtillstånd. Diagnoskriterierna för Asperger syndrom i DSM-IV innehåller krav på nedsatt förmåga till social interaktion, begränsade,
repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter och nedsättning av
funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Vidare ska det inte finnas
någon kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen eller av den kognitiva
utvecklingen. Kriterier för en genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni får
inte vara uppfyllda (3).
Hela autismspektrumet beräknas utgöra minst sex per tusen barn (1). I Sverige blir det ca
9000 barn och ungdomar i åldrarna 4 till 17 år. Man bedömer att 1 till 2 barn per tusen har autism. Det innebär att det finns minst 1500 till 3000 barn med autism i åldrarna 4-17 år i Sverige. När det gäller Aspergers syndrom saknas ännu säkra siffror men det rör sig om en större
grupp än den med autism. Prevalensen för vuxna är fortfarande oklar.
Professionella som möter personer med Asperger syndrom beskriver att en annorlunda perception är ett vanligt förekommande symptom men det saknas som diagnoskriterium. En annorlunda perception har länge varit associerad med autismspektrumtillstånd (8) och uppmärksammades i den tidiga forskningen av bland annat Kanner (8). Under senare delen av 1980talet och en stor del av 1990-talet har empirisk forskning dock fokuserat på social interaktion
(9). Bogdashina (10) menar att trots att en annorlunda perception vid autismspektrumtillstånd
och dess koppling till beteendet lyfts fram på senare tid, saknas i stor utsträckning systematisk
forskning. Förståelsen för de underliggande faktorerna till annorlunda perception och den
möjliga relationen till de karakteristiska sociala och kommunikativa svårigheterna är fortfarande liten (11). Ytterligare forskning behövs för att visa om annorlunda perception är kärnan
i den grundläggande störningen och orsak till de beteenden och symptom som kännetecknar
diagnosen (9, 10). Det pågår en diskussion bland forskare om en annorlunda perception borde
ingå i diagnoskriterierna (12). Gillberg (13) går så långt att han föreslår att en annorlunda auditiv perception borde ingå i kriterierna för autismspektrumtillstånd.
1
I en översikt av studier som inkluderade biografier och kliniska rapporter framkom att prevalensen för annorlunda perception, bland personer med autismspektrumtillstånd, uppskattades
vara mellan 30 och 100 % (14).
Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar
information (15). Begreppet innefattar perception, uppfattning, minne, erfarenhet, språklig aktivitet, förmåga att lösa problem och inlärning med mera (16). Med perception menar vi, i
denna studie, ”hur man uppfattar och tolkar intryck som man får via sina sinnen” (17). Med
aktivitet menar vi, i denna studie, människans utförande av meningsfulla och betydelsefulla
uppgifter i samspel med omgivningen, fritt översatt från Kielhofners definition ”doing culturally meaningful work, play or daily living tasks in the steam of time and in the contexts of
one´s physical and social world” (18).
I det kliniska arbetet framkommer att personer med Asperger syndrom har svårigheter som
verkar kunna förklaras med att de har ett annorlunda sätt att tolka sinnesintryck – en annorlunda perception. De beskrivna svårigheterna kan kopplas till bland annat annorlunda auditiv,
visuell, taktil och kinestetisk perception. Svårigheterna medför stora konsekvenser i personernas dagliga liv (19). Det försvårar aktiviteter inom personlig vård, boende, arbete/studier och
fritid. Den annorlunda perceptionen beskrivs också av personerna själva som stressande och
ger en trötthet. I diskussioner med arbetsterapeuter runt om i Sverige som arbetar med denna
målgrupp, exempelvis i det nationella nätverket Arbetsterapi Neuropsykiatri Autism (ANA)
(20), framgår att de möter personer med denna problematik.
I litteratur om barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd, där Asperger syndrom ingår,
presenteras både forskning som är gjord om annorlunda perception (21, 22) och beskrivningar
om de svårigheter detta ger i deras vardag (10, 23, 24). Talay-Ongan et al (22) kom, i en randomiserad och kontrollerad studie, fram till att det fanns skillnader mellan barnen med autismspektrumtillstånd och kontrollgruppen inom visuell (syn), auditiv (hörsel), taktil (ytlig
känsel), proprioceptiv (djup känsel), vestibulär (balans), gustatorisk (smak) och olfaktorisk
(lukt) perception. Exempel på symptom i vardagen hos barnen med autismspektrumtillstånd i
studien var matpreferenser, att de blev störda av bakgrundsljud, fixering vid speciella ljud
som dammsugare och klockor, att de fastnade i detaljer i exempelvis böcker eller på föremål,
obehag i samband med tandborstning och duschning och obehagkänslor av vissa kläder (22).
När det gäller vuxna med Asperger syndrom finns det i biografier beskrivningar av självupplevda svårigheter i vardagen som skulle kunna förklaras med en annorlunda perception. (25,
26). Gerland (25) beskriver sina svårigheter bland annat med att tugga maten, att tuggytan på
tänderna var känslig för beröring vilket gav obehag som lindrades genom att hon ville bita i
saker eller personer, svårighet att känna hunger och mättnad, att hon alltid hörde viskningar
men aldrig hörde en del höga ljud. Hon hade ett starkt obehag för att ta i smycken på grund av
det metalliska ljudet från dem (25). Forskningen på vuxna med Asperger syndrom och annorlunda perception är begränsad, framförallt forskning som kopplar ihop teoretiska resonemang
med de konsekvenser i vardagen som det ger för personerna själva. Forskning som kan bidra
till mer anpassade insatser behövs om vuxna personer med Asperger syndrom och vilka konsekvenser deras annorlunda perception ger i deras vardag (19, 27).
Annorlunda perception som ger konsekvenser i beteende och i vardagsaktiviteter visar sig bestå under hela uppväxten hos personer med autism (28). Det innebär att dessa svårigheter
finns även hos vuxna.
I en studie gjord i Sverige om arbetsterapeutiska insatser till vuxna med Asperger syndrom,
visar det sig att det utförs få insatser relaterade till de vuxnas annorlunda perception (29). Författaren diskuterar orsaken till detta, där hon lyfter fram att det kan bero på att åtgärder som
2
görs inom detta område inte är lyckade, att behovet inte finns eller att kunskapen inom detta
område inte är tillräcklig. Författaren rekommenderar därför studier kring perception hos personer med Asperger syndrom.
I diskussioner med arbetsterapeuter i nätverket ANA (20) framkommer att arbetsterapeuter i
Sverige som i sitt arbete möter personer med Asperger syndrom inte har något bedömningsinstrument som kan användas för att på ett strukturerat sätt kartlägga och förstå omfattningen av
en annorlunda perception hos gruppen med koppling till aktiviteter i det dagliga livet.
Socialstyrelsens institut för utveckling av metoder i socialt arbete har gjort en inventering,
publicerad april 2007, av vilka standardiserade bedömningsinstrument som används inom
psykiatri- och habiliteringsverksamheter i Sverige (30). Där redovisas inga bedömningsinstrument för perception som används för vuxna.
Syfte
Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av instrument som bedömer perception
kopplade till aktiviteter i det dagliga livet. Instrumenten ska vara utvecklade för, vara prövade
på eller vara bedömda som användbara för vuxna med Asperger syndrom.
Frågeställningar
•
•
Vilka instrument finns redovisade i litteraturen som bedömer perception kopplade till
aktiviteter i det dagliga livet?
Vad finns beskrivet om den psykometriska kvaliteten – validitet, reliabilitet och responsivitet?
Metod
Som undersökningsmetod valdes en litteraturstudie.
Urval
Inklusionskriterier
De beskrivna bedömningsinstrumenten skulle vara utvecklade för, prövade på eller vara bedömda som användbara för personer över 18 år med Asperger syndrom. Instrumenten skulle
bedöma perception kopplade till aktiviteter i det dagliga livet. Artiklarna skulle vara skrivna
på engelska och vara publicerade efter januari 1996.
Exlusionskriterier
Artiklar som beskrev bedömningsinstrument gjorda för barn exkluderades.
Datainsamling
Vetenskapliga artiklar söktes i fem databaser och med de sökord och sökordskombinationer
som redovisas i Bilaga 1. Sökningen gjordes utifrån sex huvudsökord. Dessutom gjordes
3
frisökning utifrån referenser i några av de artiklar vi fann, se Bilaga 1. Sökningen resulterade i
694 artiklar vars sammanfattningar lästes, uppdelat mellan författarna. Sextionio artiklar valdes ut och delades mellan författarna och lästes i sin helhet. Innehållet i dessa artiklar handlade till stor del om intervention, instrument för diagnosticering, personlighetstester och studier
gjorda på barn. Fem bedömningsinstrument hittades som bedömdes uppfylla inklusionskriterierna.
En ny sökning gjordes på respektive instrumentnamn. Sökningen genomfördes 070105 i databaserna CINAHL, AMED, Medline och PsycINFO. Sökningen resulterade i 32 artiklar efter
att dubbletter räknats bort. De 32 sammanfattningarna lästes av båda författarna. Arton uteslöts då innehållet endera behandlade barn eller endast marginellt berörde bedömningsinstrument. Resterande 14 artiklar bedömdes vara av intresse för studien utifrån inklusionskriterierna. Av dessa 14 gick två inte att få tag på och en fanns bara som sammanfattning. De 11 artiklar som återstod lästes noggrant av båda författarna. Det visade sig att två studier hade använt
pilotversioner av instrumenten och en hade gjorts på studenter utan uttalade svårigheter. En
studie visade sig beskriva ett instrument gjort för barn och föll därmed bort. Sju artiklar var av
hög relevans för studiens syfte. En artikel beskrev två olika instrument. En artikel avvek från
inklusionskriterierna då populationen var under 18 år men den inkluderades i studien då personer med Asperger syndrom ingick och ett instrument utvecklat för vuxna hade använts (tabell 1).
Tabell 1. Resultat från sökning på instrument som bedömer perception kopplade till aktiviteter i det dagliga livet.
Sökord/instrumentnamn
Antal ar- Artiklar av hög retiklar
levans för studien
Adult Sensory Profile
12
5
Sensory Defensiveness Screening for
1
1
Adults
Adult Sensory Interview
10
1*
Adult Sensory Questionnaire
5
1*
Sensory Integration Inventory – Re4
0
vised for Individuals with Developmental Disabilities
* ingår i samma artikel
De sju artiklar som slutligen valdes att ingå i studien, och som beskrev fyra bedömningsinstrument, lästes åter igenom noggrant av bägge författarna. En beskrivning av artiklarna
sammanställdes (tabell 2) och en fördjupning gjordes i de avsnitt i artiklarna som beskrev de
olika bedömningsinstrumenten.
4
Tabell 2. Sammanställning av de artiklar som ingick i studien.
Författare
Ref Titel
Publ
nr.
år
Moore KM,
31
Treatment of adult psychiat- 2002
Henry AD
ric patients using the Wilbarger Protocol.
Pfeiffer B, Kinnealey M
32
Treatment of sensory defensiveness in adults.
2003
Brown C
33
2001
Pfeiffer B, Kinnealey M, Reed
C, Herzberg G
34
What is the best environment for me? A sensory
processing perspective.
Sensory modulation and affective disorders in children
and adolescents with Asperger´s disorder
Brown C, Tollefson N, Dunn W,
Cromwell L, Filion D
Chung JC
35
The adult sensory profile:
measuring patterns of sensory processing
2001
36
Brown C, Cromwell RL, Filion
D, Dunn W,
Tollefson N
37
Measuring sensory process- 2006
ing patterns of older Chinese people: Psychometric
validation of the adult sensory profile.
Sensory processing in
2002
schizophrenia: missing and
avoiding information.
2005
Innehållsbeskrivning
Instrument som beskrivs
Pilotstudie där behandlingsmetoden the Wilbarger protocol provades på tre patienter med depression, posttraumatiskt stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociationssyndrom, självskadande beteende och psykos. SDSA användes före och efter behandling i syfte att mäta effekt.
Pilotstudie där 15 vuxna med annorlunda perception utförde egenträning under 1 månad. ASQ användes för
att finna personer med annorlunda perception och
ADULT-SI användes före och efter behandling i syfte
att mäta effekt.
Beskriver processen för utvärdering och utveckling av
behandlingsmetoder vid annorlunda perception genom
att använda ASP.
ASP m fl bedömningsinstrument användes på 50 barn i
åldrarna 6-17 år med diagnos Asperger syndrom i syfte
att finna samband mellan annorlunda perception, depression och ångestsyndrom och förmågan att anpassa sitt beteende.
Beskriver en serie av studier utformade för utvärdering
av validitet och reliabilitet av instrumentet ASP.
• Sensory Defensiveness Screening for
Adults (SDSA)
Beskriver översättning och utvärdering av reliabilitet
och validitet av den kinesiska versionen av ASP. En
grupp äldre friska och en grupp med demens deltog.
• Chinese version of
Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP-CV)
ASP användes på 86 vuxna med schizofreni, bipolär
sjukdom och friska i syfte att undersöka om ASP är användbart för att förstå ”sensory processing” vid schizofreni.
• Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP)
• Adult Sensory Questionnaire (ASQ)
• Adult Sensory Interview (ADULT-SI)
• Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP)
• Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP)
• Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP)
Resultat
Ingen av artiklarna beskriver instrument som utvecklats för gruppen vuxna med Asperger
syndrom. Ingen av artiklarna beskriver studier där instrument prövats på gruppen. En artikel
beskriver en studie på ungdomar upp till 17 år med diagnosen Asperger syndrom, där ett instrument för vuxna använts. Sammantaget återfanns fyra instrument som bedömer perception
kopplade till aktiviteter i det dagliga livet.
Adolescent/Adult Sensory Profile (ASP)
Instrumentet utvecklades av arbetsterapeuterna Catana E. Brown och Winnie Dunn. Den färdiga versionen utgavs 2002 och finns att köpa i engelsk version (27). ASP är en modifierad
version av Sensory Profile som är ett bedömningsinstrument för barn (38).
Instrumentbeskrivning
ASP är ett självskattningsinstrument som kartlägger och förklarar reaktioner på olika sensoriska stimuli i vardagliga situationer och aktiviteter. Instrumentet är standardiserat för personer mellan 11 och 65 år. Det består av 60 påståenden indelade i fyra delskalor som speglar visuell, auditiv, taktil, olfaktorisk, gustatorisk, vestibulär, proprioceptiv perception och generell
aktivitetsnivå. Exempel på påståenden är (fritt översatt): ”jag undviker ögonkontakt”, ”jag
märker inte om mina händer eller mitt ansikte är smutsiga”, ”jag använder solglasögon utomhus”, ”jag tycker om att vara nära personer som använder parfym”, ”jag tycker det är obehagligt att borsta tänderna”, ”jag snubblar över eller törnar emot saker”, och ”jag undviker att stå
i kö”. Påståendena besvaras på en femgradig skala där 1=nästan aldrig, 2=sällan, 3=då och då,
4=ofta och 5=nästan alltid. Höga poäng inom en delskala betyder att kännetecken på det reaktionsmönster som denna delskala beskriver, förekommer ofta. De fyra delskalorna representerar de fyra kvadranterna i Dunns teoretiska modell (Figur 1) (39).
Teoretisk modell
Dunns modell (Figur 1) (39) är en teoretisk modell för att förstå ”sensory processing”. Sambandet mellan en persons känslighet för sensoriska stimuli (låg till hög tröskel) och personens
reaktion i form av beteende (följsamt till motverkande) resulterar i fyra kvadranter - ”sensory
sensitivity”, ”sensation avoiding”, ”low registration” och ”sensation seeking”. Kvadranterna
beskriver fyra olika sätt att reagera på sensoriska stimuli.
6
Figur 1. Dunns modell beskriver sambandet mellan en persons känslighet för sensoriska stimuli och personens reaktion i form av beteende.
Psykometrisk kvalitet
En serie tester av instrumentet i olika populationer har visat att instrumentet har god
psykometrisk kvalitet (36). En artikel refererar till en serie studier som gjordes för att utvärdera instrumentets validitet och reliabilitet (35). Experter bedömde hög validitet av påståendenas
konstruktion i instrumentet, då påståendena väl kunde kategoriseras i enlighet med Dunns
modell. Instrumentet prövades på 615 personer där alfakoefficient, faktoranalys och korrelation av påståenden med delskalorna bestämde reliabiliteten av påståendena och visade att alla
befanns ha tillräcklig reliabilitet förutom delskalan för ”sensation avoiding”. En revision av
instrumentet förbättrade reliabiliteten för denna delskala. En grupp på 20 personer fick genomgå mätningar avseende tröskel för reaktion på sensoriska stimuli på huden, vars resultat
visade på fysiologiska mönster som stämde väl överens med kvadranterna i Dunn`s modell.
Det reviderade ASP prövades på en heterogen grupp av 93 vuxna, vilket visade på en förbättrad reliabilitet av instrumentet.
En artikel beskriver översättning av instrumentet till kinesiska (36). Det prövades på 96 friska
äldre och 33 äldre med demens och visade god psykometrisk kvalitet.
En annan artikel beskriver en studie där instrumentet prövades på 27 vuxna med schizofreni,
30 vuxna med bipolär sjukdom och 29 friska vuxna. Instrumentet bedömdes vara användbart,
även om vidare studier på större grupper bedömdes som önskvärda (37).
Ytterligare en artikel beskriver hur instrumentet har prövats på ungdomar upp till 17 år med
Asperger syndrom där instrumentet bedömdes användbart (34).
Användbarhet
I artiklarna finns inga beskrivningar av användbarheten av ASP för vuxna med Asperger syndrom.
7
Adult Sensory Questionnaire (ASQ)
Instrumentet utvecklades 2002 av arbetsterapeut Moya Kinnealey och B Oliver. Instrumentet
finns tillgängligt på Internet i engelsk version (40). Där refereras också till flera pågående studier om annorlunda perception och dess konsekvenser i form av överreaktion på sensoriska
stimuli. Några resultat från studierna har inte gått att få fram.
Instrumentbeskrivning
ASQ är ett självskattningsinstrument för screening av annorlunda perception och dess konsekvenser i form av överreaktion på sensoriska stimuli. Instrumentet består av 26 påståenden att
besvara med ”sant” eller” falskt”. ASQ är utformat för att användas som ett screeninginstrument och föreslås användas i kombination med Adult Sensory Interview. Exempel på påståenden är (fritt översatt): ”jag är känslig för och blir störd av lukter/dofter som inte verkar påverka andra människor”, ”jag är känslig för och blir störd av ljud som inte verkar påverka
andra människor”, ”jag blir lätt åksjuk”, ”jag har svårt för viss konsistens på mat eller undviker helt att äta den”, ”jag tycker inte om att gå barfota på gräs eller sand”, ”jag har svårt för att
använda smycken”, ”jag undviker röriga miljöer” och ”det är viktigt för mig att ha kontroll
och vara förberedd”. Tio eller fler ”sanna” svar visar på stora svårigheter kopplat till annorlunda perception och överreaktion på sensoriska stimuli. Sex till tio ”sanna” svar visar på
lindriga svårigheter och färre än sex ”sanna” svar visar att personen inte har svårigheter.
Teoretisk modell
Det finns ingen tillgänglig beskrivning av teoretisk modell som grund för utformningen av instrumentet.
Psykometrisk kvalitet
I artikeln (32) refereras till en prövning av instrumentet på 300 vuxna (18-48 år, 94 % kvinnor). Medelpoängen var 6 (SD 4). En person med ≥10 poäng identifierades som en person
med stora svårigheter och en person med 6-10 poäng bedömdes ha lindriga svårigheter. En reliabilitetsstudie på 16 vuxna gjordes med en veckas mellanrum. Korrelationskoefficienten
(ICC) var 0.917. Ytterligare en reliabilitetsstudie gjordes på 97 vuxna, före och efter en workshop som handlade om annorlunda perception, vilken visade en statistisk signifikant skillnad
med p=<0.05. Information om validitet saknas. Referenserna i artikeln (32) är opublicerade.
I artikeln (32) beskrivs också en studie där instrumentet prövats i en normalpopulation. En
annonsering erbjöd frivilliga att delta i studien. Bland ett okänt antal vuxna som screenades
med ASQ fann man 15 med ≥10 poäng. I nästa steg genomfördes Adult Sensory Interview,
vars resultat bekräftade svårigheter som tydde på en annorlunda perception.
Författarna nämner på sin hemsida (40) neuropsykiatriska diagnoser som till exempel Attention Deficit Disorder (ADD) och de menar att ASQ kan användas på gruppen.
Användbarhet
I artikeln finns ingen beskrivning av användbarheten av ASQ för vuxna med Asperger syndrom.
Adult Sensory Interview (ADULT-SI)
Instrumentet utvecklades av arbetsterapeut Moya Kinnealey under åren 1994-95. Det har inte
gått att få tillgång till instrumentet och ingen referens till instrumentutvecklingen finns i artikeln.
8
Instrumentbeskrivning
ADULT-SI är ett intervjuformulär där en intervjuare kartlägger annorlunda perception och
dess konsekvenser i form av överreaktion på sensoriska stimuli hos vuxna. Formuläret består
av 82 semistrukturerade frågor. Frågorna kategoriseras i fyra grupper utifrån symptom: kognitiva (t ex svårigheter med koncentration och resonemang), affektiva (t ex irritabilitet och rädsla), beteendemässiga (t ex rastlöshet och undvikande) och fysiologiska (t ex hjärtklappning
och sömnlöshet). På varje fråga kan man antingen få 1 poäng (överreaktion) eller 0 poäng
(normal reaktion).
Teoretisk modell
Det finns ingen tillgänglig beskrivning av teoretisk modell som grund för utformningen av instrumentet.
Psykometrisk kvalitet
I artikeln beskrivs fyra olika studier, utan referenser, där instrumentet visat stark interbedömarreliabilitet (32). Samstämmigheten var 100% bland bedömarna i samtliga studier i att
identifiera personerna med eller utan svårigheter.
Användbarhet
I artikeln finns ingen beskrivning av användbarheten av ADULT-SI för vuxna med Asperger
syndrom.
Sensory Defensiveness Screening for Adults (SDSA)
Instrumentet utvecklades 1996 av arbetsterapeut Karen M Moore speciellt för den studie som
beskrivs i artikeln (31). Instrumentutvecklingen är inte publicerad och det har inte gått att få
tillgång till instrumentet.
Instrumentbeskrivning
SDSA är ett självskattningsinstrument som består av 50 påståenden inom området perception
som ska besvaras med ja eller nej. Instrumentet innehåller påståenden om beröring till exempel uppfattas obehaglig, om kramar och kel framkallar rädsla/obehag, om kläder används om
och om igen, om bullriga miljöer undviks, om duschning upplevs obehagligt, om förändring
av rutiner skapar svårigheter, om välbefinnande uppnås genom att linda in sig i täcken samt
frågor om överdriven vaksamhet och oväntade känsloutbrott. Summan av ja-svar räknas.
Teoretisk modell
Det finns ingen tillgänglig beskrivning av teoretisk modell som grund för utformningen av instrumentet.
Psykometrisk kvalitet
I artikeln (31) refereras till framtagandet av en pilotversion av instrumentet med 96 frågor
som prövades på 33 patienter inneliggande på psykiatrisk klinik och med 14 personer i en
kontrollgrupp. Efter revision inkluderades 50 frågor i den slutgiltiga versionen. Tjugotvå patienter inom psykiatrisk slutenvård medverkade i en reliabilitetsstudie av den slutgiltiga versionen. Omtestet skedde tre dagar till tre månader efter första testtillfället. Reliabiliteten testades
genom att använda en korrelationskoefficient (ICC) vars resultat blev 0.97. Instrumentutvecklingen pågick då artikeln skrevs 2002. Något validitetstest hade inte genomförts. Någon ytterligare dokumentation om utvecklingen av instrumentet har inte gått att få fram.
9
En artikel fanns där instrumentet använts (31). I studien som beskrivs i artikeln används instrumentet på tre kvinnor med olika kombinationer av depression, posttraumatiskt stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociationssyndrom, självskadande beteende och
psykos.
Användbarhet
I artikeln finns ingen beskrivning av användbarheten av SDSA för vuxna med Asperger syndrom.
Diskussion
Studien resulterade i fyra inkluderade bedömningsinstrument. Inget av instrumenten hade utvecklats för eller prövats på vuxna med Asperger syndrom. Inga beskrivningar hittades om instrumentens användbarhet för vuxna med Asperger syndrom. Instrumentet Adolescent/Adult
Sensory Profile beskrevs vara av god psykometrisk kvalitet och med teoretisk förankring.
Metoddiskussion
Vi valde att söka artiklar med hjälp av databaserna CINAHL, AMED, Medline, PsycINFO
och OTseeker. Dessa databaser valdes då tidigare erfarenhet visat att de innehöll artiklar inom
vårt ämnesområde.
På engelska finns många närliggande termer och begrepp inom området som försvårade valet
av lämpliga sökord. Flera av sökorden och kombinationer av sökord resulterade i ett stort antal träffar i databaserna och en stor mängd sammanfattningar att läsa igenom. Andra sökord
kunde eventuellt ha resulterat i ytterliggare artiklar som inte kom fram vid sökningarna i de
aktuella databaserna. Sökningarna resulterade i ett innehållsrikt material om perception och
autismspektrumtillstånd, men få publicerade artiklar som svarade på frågeställningarna.
Bearbetningen av materialet har varit tidskrävande då artiklarna varit skrivna på engelska och
innehållit många svåra begrepp. Bägge författarna har noggrant läst igenom alla artiklar som
inkluderades i studien, för att öka trovärdigheten i bearbetningen och resultat.
Ett inklusionskriterium var att artiklarna som användes skulle vara publicerade efter januari
1996, detta för att få de nyaste rönen inom området. Begränsningen i artikelsökningen kan ha
medfört att artiklar av värde uteslutits.
De sju artiklar som inkluderades i studien bedömdes vara av god kvalitet. De hade innehållsrika bakgrunder, tydligt formulerade syften, relevanta metoder, väl beskrivna resultat som
överensstämde med syftet och intressanta diskussioner. Två av studierna hade små urvalsgrupper, medan de övriga hade stora.
En litteraturstudie får anses vara den mest relevanta metoden då till exempel en enkät till arbetsterapeuter i Sverige som arbetar med vuxna med Asperger syndrom endast hade speglat
arbetsterapeuters kunskaper och inte studiens syfte.
Arbetssättet som valdes innebar ett systematiskt sökande efter kunskap inom området, instrument som bedömer perception kopplade till aktiviteter i det dagliga livet och instrumentens
användbarhet för vuxna med Asperger syndrom.
10
Resultatdiskussion
En svårighet i bearbetningen och förståelsen av artiklarna och instrumenten har varit att det
används olika termer och begrepp inom området perception i de olika artiklarna. De begrepp
på engelska som varit framträdande och som återkommit är ”perception”, ”sensory processing”, ”sensory integration”, ”sensory modulation” och ”sensory defensiveness”. Då de olika
begreppen analyserats och jämförts förefaller de delvis ha samma innebörd och framförallt
överlappa varandra i betydelse. ”Perception” tycks i vissa artiklar stå för själva registreringen
av ett sensoriskt intryck och i andra betyda hela den sensoriska processen. ”Sensory processing” används ibland som ett övergripande begrepp och ibland som ett begrepp för enbart processandet i hjärnan efter registreringen. Vidare verkar ”sensory integration” handla om integreringen av sensoriska intryck och ”sensory modulation” om bearbetningen av det sensoriska
intrycket. ”Sensory defensiveness” tycks stå för en överreaktion mot vissa sensoriska intryck,
ett sensoriskt försvar. En svårighet har varit att finna uttryck i svenskan som exakt motsvarar
de engelska. Då begreppen ofta överlappar varandra i betydelse och ibland förefaller sammanfalla används i denna studie begreppet perception då det är det i praktiken vedertagna begreppet i Sverige. Det är också det begrepp som används för dessa svårigheter när professionella i
Sverige beskriver autismspektrumtillstånd. Mångfalden av begrepp i de engelska artiklarna
och svårigheter vid översättning kan ha påverkat bearbetningen och förståelsen.
Inga artiklar stämde helt med inklusionskriteriet att instrumenten skulle vara utvecklade för
eller prövade på vuxna med Asperger syndrom. Det tycks inte finnas instrument som utvecklats specifikt för gruppen och vi fann inga studier på gruppen. Det senare kanske är mest anmärkningsvärt då trots att den annorlunda perceptionen har uppmärksammats under relativt
lång tid, är intresset för att ta reda på mer om svårigheterna och hur de påverkar aktiviteter i
det dagliga livet fortsatt ringa. Flera studier är gjorda på barn och ungdomar med Asperger
syndrom, där svårigheterna i vardagen tydligt kommer fram vid användning av instrument för
bedömning av perception. I en studie gjord av Dunn et al (19) har instrumentet Sensory Profile prövats på barn och ungdomar med autism, Asperger syndrom och ADHD. Vi har valt att
använda en artikel i vår litteraturstudie där man i en studie på ungdomar med Asperger syndrom använder ett instrument utvecklat för ungdomar och vuxna, ASP (34).
Flera artiklar i litteraturstudien beskrev studier där vuxna personer med olika psykiska funktionshinder deltog, till exempel vuxna med depression, posttraumatiskt stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociationssyndrom, självskadande beteende, bipolär sjukdom,
schizofreni och psykos. Det fanns också information på en hemsida att ett instrument kan användas på personer med neuropsykiatriska diagnoser som till exempel ADD. En artikel beskriver en studie på vuxna med demens. En gemensam nämnare för dessa olika diagnoser är
att de alla kan påverka den kognitiva förmågan (15). Detta gäller även Asperger syndrom.
Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar
information och ett kognitivt funktionshinder innebär att dessa funktioner är mer eller mindre
påverkade inom de olika diagnoserna. Detta är svårigheter som bland mycket annat påverkar
hur personen kan medverka i och genomföra en bedömning. Med utgångspunkt från att kognitiva svårigheter även finns hos vuxna med Asperger syndrom, kan de beskrivna instrumenten
användas även på denna grupp.
För ett av instrumenten, ASP, hittades två artiklar om utvecklingen av instrumentet. En av
dessa artiklar redovisar en studie om arbetet med översättning av instrumentet ASP till kinesiska. När det gäller de övriga tre instrumenten har vi inte funnit några publicerade arbeten
som redovisar instrumentutvecklingen. Detta har medfört att den tillgängliga informationen
om bedömningsinstrumenten varit avsevärt utförligare när det gäller ASP, jämfört med de
andra tre vilket påverkat vår bedömning av kvaliteten på instrumenten. ASP är också det enda
11
instrument för bedömning av perception som beskriver en förankring i en teoretisk modell.
Detta stärker bedömningen av kvaliteten.
Den psykometriska kvaliteten varierar mellan de olika instrumenten. ASP redovisar god
psykometrisk kvalitet i ett flertal studier. Validitet- och reliabilitetstester har visat goda resultat och instrumentet har testats på uppemot 1000 personer sammanlagt i de studier som inkluderats i denna redovisning. ASQ redovisar reliabilitetstester med goda resultat, men saknar
redovisning av validitet. Bedömningsinstrumentet har prövats på sammanlagt cirka 400 personer i de redovisade studierna. ADULT-SI redovisar inga uppgifter om validitet eller reliabilitet, förutom interbedömarreliabilitet. Referenser till dessa studier saknas. Det finns ingen redovisning av antal personer som testats vid instrumentutvecklingen. SDSA redovisar reliabilitetstester med goda resultat på sammanlagt cirka 70 personer. Däremot saknas redovisning av
validitet. Instrumentutvecklingen pågick då artikeln skrevs. Inget av instrumenten redovisar
test av responsivitet (förmåga att påvisa förändring). Av de studerade instrumenten är ASP det
instrument där en teoretisk förankring finns och där den psykometriska kvaliteten är god och
väl dokumenterad.
I klinisk verksamhet är det praxis att använda olika former av bedömningsinstrument för att
kartlägga och förstå svårigheter för personer med funktionshinder. Flera av instrumenten är
standardiserade och av god psykometrisk kvalitet. Professionella erfar att de har god nytta av
instrument i bedömningsarbetet. Att ha tillgång till bedömningsinstrument av god psykometrisk kvalitet även för perception kopplade till aktiviteter i det dagliga livet, förbättrar kvaliteten på bedömningar inom detta område.
Ett av instrumenten, ASP, finns att köpa i engelsk version och ett, ASQ, är tillgängligt i engelsk version på Internet. Vi har inte funnit någon information om de två andra instrumentens,
ADULT-SI och SDSA, tillgänglighet.
Alla utom ett av instrumenten är framtagna att användas som självskattningsinstrument. Fördelen med självskattning är att personen som ska bedömas själv blir delaktig i bedömningen
på ett naturligt sätt. Delaktigheten i bedömningen kan inverka positivt på personens insikt om
sin problematik. Detta kan vidare medföra att personen blir mer delaktig i planering av mål
och insatser och i genomförandet av insatser. Självskattning kan dock vara problematiskt för
personer med Asperger syndrom. En del, men inte alla, kan ha svårt att dels praktiskt genomföra en självskattning, dels själva beskriva hur deras vardagsaktiviteter påverkas av deras annorlunda perception, just beroende på sina kognitiva svårigheter. Denna problematik bör vägas mot de positiva aspekterna vid klinisk användning av självskattningsinstrumenten.
Utifrån vår kännedom om de svårigheter som en annorlunda perception ger i vardagens aktiviteter, för vuxna med Asperger syndrom, fanns ett intresse av att finna instrument för bedömning av perception med en klinisk användbarhet. Det har tidigare beskrivits att arbetsterapeuter i Sverige utförde förhållandevis få åtgärder relaterade till annorlunda perception för vuxna
med Asperger syndrom (29). Sydow (29) diskuterar orsaker till detta och lyfter fram flera
möjliga alternativ: det finns inte behov av dessa insatser, åtgärderna lyckas inte och/eller det
råder okunskap kring området. Sydow rekommenderar studier kring perception hos personer
med Asperger syndrom. Vår uppfattning är, utifrån vår kliniska erfarenhet, att det i första
hand brister i kunskap hos arbetsterapeuter om dessa svårigheter. Genom en översättning av
ASP och ett systematiskt användande av instrumentet skulle studier kunna visa om ökad kunskap kan förbättra förståelsen för svårigheterna och dess konsekvenser i vardagen för personerna och om insatserna kan förbättras.
12
Konklusion
Annorlunda perception förekommer hos vuxna med Asperger syndrom och kan ligga bakom
svårigheter för personerna i vardagen. För att dessa personer ska kunna få rätt stöd krävs att
professionella yrkesutövare till sin hjälp har instrument av god psykometrisk kvalitet för att
kunna bedöma och förstå svårigheterna. Ett instrument kan också vara till hjälp för personerna
med annorlunda perception. Denna litteraturstudie har kartlagt fyra instrument som bedömer
perception kopplade till aktiviteter i det dagliga livet, varav ett bedöms som användbart för
vuxna med Asperger syndrom. För att i framtiden kunna göra jämförande svenska studier, bör
ASP som grundas på en teoretisk modell översättas till svenska.
Acknowledgements
Vi vill tacka vår handledare Monica Ideström som varit ett stort stöd för oss och som bidragit
med många kloka synpunkter och uppmuntran.
Vi vill också tacka handledningsgruppen som gett oss många nya infallsvinklar på vårt arbete.
Vidare vill vi tacka våra arbetskamrater som bidragit med sin kunskap på olika sätt.
13
Referenser
1. Autismforums hemsida,
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/introduktion/hur_ma
nga/ [2007-05-15]
2. Världshälsoorganisationen (WHO) och Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar
och hälsoproblem 1997. Svensk version av International Classification of Diseases and
Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10). Uppsala: Almqvist & Wiksell
tryckeri; 1996.
3. American Psychiatric Association (APA). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders. 4th ed. Washington, DC: Author; 1994.
4. Gillberg C, Gillberg IC. Asperger´s syndrome. Some epidemiological considerations.
A research note. J Child Psychol Psychiatry 1989; 30: 631-8.
5. Szatmari P, Bremner R, Nagy J. Asperger´s syndrome. A review of clinical features.
Can J Psychiatry 1989; 34: 554 – 60.
6. Attwood T. Om Aspergers syndrome - Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Svensk utgåva 2000. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur; 2000. s 15062.
7. Wing L, Gould J. Severe impairments of social interaction and associated abnormalities in children: epidemiology and classification. J Autism Dev Disord 1979; 9: 11-29.
8. Kanner L. Autistic disturbance of affective contact. Nerv Child 1943; 2: 217-50.
9. Mottron L, Burack J. Autism: a different perception. J Autism Dev Disord 2006; 36,
1: 1-3.
10. Bogdashina O. Sensory Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome. 1st ed.
London and Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers; 2003.
11. O´Riordan M, Passetti F. Discrimination in Autism Within Different Sensory Modalities. J Autism Dev Disord 2006; 36: 665-75.
12. Gillberg C, Coleman M. The biology of the autistic syndromes. 2nd ed. London: Mac
Keith; 1992.
13. Gillberg C. Autism and pervasive developmental disorders. J Child Psychol Psychiatry
1990; 31: 99-119.
14. Dawson G, Watling R. Interventions to facilitate auditory, visual and motor integration in autism: A review of the evidence. J Autism Dev Disord 2000; 30, 5: 415-21.
15. Hjälpmedelsinstitutets hemsida, http://www.hi.se/templates/Page____1540.aspx
[2007-04-22]
16. Eriksson H. Neuropsykologi. Falköping: Liber AB; 2001.
17. Norrö G, Swing Åström M. Vad innebär funktionshindret? Stockholm: Riksföreningen Autism; 2004.
18. Kielhofner G, editor. A Model of Human Occupation. Theory and Application. 2nd ed.
Baltimore: Williams and Wilkins; 1995. p 3.
19. Dunn W, Smith Myles B, Orr S. Sensory Processing Issues Associated With Asperger
Syndrome: A Preliminary Investigation. Am J Occup Ther 2002; 56, 1: 97-102.
20. ANAs hemsida, http://www.geocities.com/atnatverk/ [2007-04-12]
21. Sturm H, Fernell E, Gillberg C. Autism spectrum disorders in children with normal intellectual levels: associated impairments and subgroups. Dev Med Child Neurol 2004;
46: 444-7.
22. Talay-Ongan A, Wood K. Unusual Sensory Sensitivities in Autism: a possible crossroads. Int J Disabil Dev Educ 2000; 47, 2: 201-12.
23. Smith Myles B, Tapscott Cook K, Miller NE, Rinner L, Robbins LA. Asperger Syndrome and Sensory Issues - Practical Solutions for Making Sense of the World. 1st ed.
Shawnee Mission Kansas: Autism Asperger Publishing Co; 2000.
24. Faherty C. Autism/Aspergers syndrom - Vad betyder det? Svensk utgåva 2002. Stock14
holm: RFA Utbildningscenter Autism; 2000. s 51-67.
25. Gerland G. En riktig människa. Stockholm: Bokförlaget Cura AB; 1996.
26. Grandin T. Genom dörrar. Falköping: Gummessons Tryckeri AB; 1994.
27. Brown C E, Dunn W. Adolescent/Adult Sensory Profile User´s Manual. San Antonio,
TX: The Psychological Corporation; 2002.
28. Greenspan S, Weider S. Developmental patterns and outcomes in infants and children
with disorders in relating and communicating. A chart review of 200 cases of children
with autistic spectrum diagnosis. J Dev Learn Disord 1999; 1: 87-141.
29. Sydow E. Arbetsterapeuters uppfattning av lyckade åtgärder gentemot vuxna med Asperger syndrom. Magisteruppsats inom ramen för arbetsterapi. Hälsohögskolan Jönköping; 2006.
30. Socialstyrelsens hemsida, http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/FC9C3DEE-9B81-4B328CCE-C65DC8CC74D9/7364/20071122.pdf [2007-05-14]
31. Moore KM, Henry AD. Treatment of Adult Psychiatric Patients Using the Wilbarger
Protocol. Occup Ther Ment Health 2002; 18, 1: 43-63.
32. Pfeiffer B, Kinnealey M. Treatment of sensory defensiveness in adults. Occup Ther Int
2003; 10, 3: 175-84.
33. Brown C. What Is the Best Environment for Me? A Sensory Processing Perspective.
Occup Ther Ment Health 2001; 17, 3/4: 115-25.
34. Pfeiffer B, Kinnealey M, Reed C, Herzberg G. Sensory Modulation and Affective
Disorders in Children and Adolescents With Asperger´s Disorder. Am J Occup Ther
2005; 59, 3: 335-45.
35. Brown C, Tollefson N, Dunn W, Cromwell R, Filion D. The Adult Sensory Profile:
Measuring Patterns of Sensory Processing. Am J Occup Ther 2001; 55, 1: 75-82.
36. Chung JCC. Measuring sensory processing patterns of older Chinese people: Psychometric validation of the adult sensory profile. Aging Ment Health 2006; 10, 6: 648-55.
37. Brown C, Cromwell RL, Filion D, Dunn W, Tollefson N. Sensory processing in
schizophrenia: missing and avoiding information. Schizophr Res 2002; 55, 1-2: 18795.
38. Dunn W. Sensory Profile. San Antonio, TX: Psychological Corporation; 1999.
39. Dunn W. The impact of sensory processing abilities on the daily lives of young children and their families: A conceptual model. Infants Young Child 1997; 9, 4: 23-35.
40. Hemsida om “Adults with sensory defensiveness”,
http://www.temple.edu/chp/departments/ot/OT_SensoryDefensiveness.swf [2007-02-07]
15
Bilaga 1. Databaser och sökord använda vid litteratursökning
Databas
Sökdatum
Sökord
CINAHL
061017
Asperger Syndrome and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
CINAHL
061017
Autistic Disorder and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
AMED
061017
AMED
Antal träffar
Antal artiklar av intresse
8
1
71
6
Asperger Syndrome and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
4
0
061017
Autism and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
4
1
Medline
061017
Asperger Syndrome and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
31
3
Medline
061017
Autistic Disorder and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
127
3
PsycINFO
061017
Asperger Syndrome and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
69
6
PsycINFO
061017
Autism and assessment or Activities of daily living or perception or perceptual skills
291
40
OTseeker
061024
Asperger
4
0
OTseeker
061024
Autism
17
0
OTseeker
061024
Assessment AND adl
18
0
OTseeker
061024
Assessment AND percept*
14
0
CINAHL
061212
Dunn W AND adult
3
0
CINAHL
061212
The adult sensory profile
2
1
Medline
061212
Dunn W AND sensory process
6
1
Psycinfo
061212
Dunn W
18
2
Psycinfo
061212
Sensory-integration inventory
2
1
AMED
061212
Sensory modulation AND adult
2
2
AMED
061212
Dunn W
0
0
CINAHL
061212
Dunn W
0
0
Psycinfo
061212
Dunn Winnie and adult
3
2
694
69
I AMED fanns inte begränsningen vuxna.
