Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Hovstaskolan
Läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning
2
Inledning
3
Visioner för barn i Örebro kommun
3
3
3
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
Ny lagstiftning
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
3
4
4
1.Vision
5
2.Tydliga roller och ansvarsfördelning
5
5
5
6
6
6
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
Barn och elevers informella ansvar
Information
3.Barns och elevers delaktighet
7
4.Barns och elevers rättigheter till stöd
8
5.Kartläggning och nulägesanalys
8
6.Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Kränkande behandling
Hovstaskolans focusområden
9
9
9
10
11
11
12
13
7.Uppsikt och upptäckt
13
8.Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation
14
14
15
16
17
17
Utredning
Åtgärder
Åtgärdsplaner
Dokumentation
Uppföljning
9.Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
18
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd
som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en
förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om
att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 6 kap. i Skollagen(2010:800).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
3
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck2
ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § Skollagen).
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och
deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och
förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets
främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder
till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande
verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera
dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna
och tar med dem i planen
3
Se fotnot 2
4
1. Vision
En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar
av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete.
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Vår skola präglas av respekt för människors olikheter.
Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering och kränkande
behandling.
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen
ser ut.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:
– se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter,
samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
– årligen upprätta och utvärdera en plan i samarbete med personal och barn och elever, om
möjligt även vårdnadshavare.
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Tidpunkt
Uppdrag till
Trygghetsgruppen att
April/Maj 2015
utvärdera planen.
Att skriva en ny
September
trygghetsplan.
Rektor lämnar sina
synpunkter på
Trygghetsplanen till
arbetsgruppen.
Planen tas upp med
skolrådet för utvärdering.
2015 April
Ansvar
Rektor är ytterst ansvarig för
framtagandet av
trygghetsplanen och också att
se till att den efterlevs.
Rektor
5
Uppdrag till arbetslagen att
utvärdera planen
April 2015
Rektor
Rektor informerar skolrådet
om den nya Trygghetsplanen
Set/okt 2015
Rektor
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är
den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel
vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
– Följa och arbeta utifrån verksamhetens trygghetsplan
– Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning.
– Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks,
upptäcks eller anmäls.
– Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas.
– Bevaka att utredda fall av diskriminering och kränkande behandling följs upp, över tid
Barn och elevers informella ansvar
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra
barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:
På Hovstaskolan är det alla elevers gemensamma ansvar att hjälpa till att påtala var och
när diskriminering och kränkande behandling förekommer i verksamheten.
Personer som elever på vår skola kan prata med om detta:
– Förskolelärare
– Lärare
– Fritidspedagoger
– Rektor
– Kurator
– Skolsköterska
– Trygghetsgruppen
– Övrig personal
Information
Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, elever och
vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och
att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Att informationen skall ges till all
personal – pedagoger, administrativ personal, elevhälsorådet och vaktmästare.
6
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om skolans
Trygghetsplan i början av läsåret
Tidsordning
Åtgärder
Trygghetsplanen delas ut till
nyanställd personal
Information ges till eleverna
om Trygghetsplanen
Information till föräldrar om
Trygghetsplanen
Trygghetsplanen läggs ut på
skolans webbplats
Information om att skolan
har en trygghetsplan finns
med i skolans
informationsfolder
Trygghetsplanen skickas in
till förvaltningens diarium
Tidpunkt
Första veckan på
anställningen
När den nya planen är klar i
sep/okt månad. Under en
lektion som av pedagogen
avsats för information och
diskussion.
På första föräldramötet under
september månad
September/oktober
Ansvar
Rektor
Delas ut i augusti månad
Rektor och
Trygghetsgruppen
September/oktober
Rektor
Klasslärare
Klasslärare
Rektor och webbansvariga
3. Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat
delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska
anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083).
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i trygghetsarbetet:
Att eleverna känner att de kan berätta för personalen när de ser eller känner till någon form av
diskriminering eller annan kränkande behandling.
Åtgärder
Tidpunkt
Klassråd – diskussioner kring Varje vecka
relationerna på skolan
Diskussioner kring
Kontinuerligt
Trygghetsplanen ska
genomföras
Ansvar
Klasslärare
Klasslärare
7
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen
Alla barn och elever känner till Trygghetsplanen och dess innehåll. Alla elever ska hjälpa till
med synpunkter och diskussioner vid upprättandet och utvärdering av Trygghetsplanen
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Diskussioner kring
Minst två gånger /termin
Klasslärare
Trygghetsplanen
Trygghetsgruppen är
behjälplig vid behov
Utvärdering av
April 2015
Klasslärare och
Trygghetsplanen
Trygghetsgruppen
4. Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och
elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i
verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den
utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig
till:
–
–
–
–
–
Ansvarig lärare eller fritidspedagog
Kurator
Skolsköterska
Trygghetsgruppen – Gruppens medlemmar finns representerade i Hovstaskolans
informationsfolder som alla elever och föräldrar får, i augusti månad
Rektor
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att
kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
bästa sätt.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vi ska upptäcka/få kännedom om förekomsten av eventuell diskriminering och kränkande
behandling tidigt, för att kunna utforma relevanta åtgärder. Samt förebygga så att liknande
situationer inte uppkommer igen
Åtgärder
Diskussioner om trivsel och
trygghet med elever och
vårdnadshavare
Tidpunkt
På varje utvecklingssamtal
Ansvar
Klasslärare
Fritidspedagogerna på skolan
ordnar rastaktiviteter
På varje rast ska det finnas
vuxna på skolgården. Ett
rullande rastvärdsschema
upprättas varje läsår.
Rastvärden ordnar att det
finns vikarie vid förhinder
Förmiddagsrasten två
dagar/vecka
Augusti 2015
Fritidspedagogerna
Arbetslagsledarna
8
6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Skolan ska ha klara och
tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och
förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Att
arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och
killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
All verksamhet på vår skola ska sträva efter att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön
Åtgärder
Tidpunkt
På skolan arbetar vi för
Kontinuerligt under läsåret
nolltolerans mot nedsättande
sexualiserat språkbruk. I
klasserna förs diskussioner
om språket som används på
skolan. Klasserna skapar
regler för hur man ska vara
mot varandra och vilka
konsekvenser ev.
överträdelser av reglerna som
ska gälla
På skolan arbetar vi för att
Kontinuerligt under läsåret
killar och tjejer ska ha
samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter.
Ansvar
Klasslärare
All personal
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
etnisk eller kulturell tillhörighet
9
Åtgärder
Arbeta för att
vårdnadshavare med annan
etnisk tillhörighet ges
möjlighet till ökad
delaktighet i skolans
verksamhet. Det gör vi
genom att engagera tolkar
och översättare vid behov,
samt informera om att det
finns möjlighet att få
tolkhjälp vid samtal och
möten på skolan. Bjuda in
personer att berätta om sin
kultur. Informera och utbilda
personalen om olika kulturer
Öka elevernas kunskaper och
förståelse för andra kulturer
Barnrättsveckan
FN dagen
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret
Ansvar
All personal
Läsåret 2015/16
Klasslärare, övrig
pedagogisk personal
Internationella gruppen
Klasslärare och övriga
berörda pedagoger
Höstterminen 2015
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning, ha samma
rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller
trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Åtgärder
Om elev pga. sin
trosuppfattning inte kan delta
i skolans aktiviteter ordnas
annan undervisning.
Tidpunkt
Vid behov
Ansvar
Rektor, klasslärare
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes,
rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd
som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas
delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar.
10
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
funktionshinder.
Åtgärder
Arbeta för att alla elever ska
ha lika möjligheter att delta i
skolans verksamhet, oavsett
funktionshinder. Vid
planering av skolans
verksamhet ska
konsekvenserna för elever
med olika funktionshinder
beaktas
Skolan ska regelbundet, samt
vid behov kartlägga och
åtgärda fysiska hinder för
elever att delta på lika villkor
i skolans verksamhet.
Tidpunkt
När behov uppstår
Ansvar
Rektor med stöd av
elevhälsorådet och pedagoger
När behov uppstår
Rektor, med stöd av
elevhälsorådet och pedagoger
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
–
–
–
–
homosexualitet
bisexualitet
transexualitet
heterosexualitet.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp
eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors
lika värde och allas lika rättigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
11
Åtgärder
Vår skola ska informera om
olika sexuell läggning och
heteronormativitet. När vi
diskuterar frågor som
sexualitet, könsidentitet eller
familjebildning ska
information om homo-, bioch heterosexualitet ingå.
Tidpunkt
So/No och
sexualundervisning i
åk 4-6
Ansvar
Klasslärare med stöd av
skolsköterska och kurator
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (6 kap. Skollagen (2010:800) . Kränkande behandling är ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara
mobbning, men även enstaka händelser.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling.
Hovstaskolan ska vara en mobbningsfri skola, där alla elever ska känna en trygghet i
skolmiljön.
Vad är skolmobbning?
Skolmobbning är en företeelse som funnits i alla tider. Mobbning innebär att en eller flera
personer av andra personer utsätts för upprepade och systematiska trakasserier. Trakasserierna
sker vid upprepade tillfällen. Tiden kan vara från några veckor till flera månader och ibland
år. Det är också mobbning när en person systematiskt blir utfryst av andra personer – det
kallas då för den tysta mobbningen. Mobbarna är elaka, retar och hånar den utsatta, som också
trakasseras med olika slags "skämt". Ofta förekommer knuffar och ibland t.o.m. visst våld.
Den utsatta hamnar också ofta utanför klassens gemenskap. Mobbarna kan vara en till flera
samt medlöpare. Ska mobbning kunna stoppas är det mycket viktigt att det görs en mycket
noggrann analys av det som barnet utsätts för. Enstaka trakasserier är inte mobbning, dessa
konflikter ska redas ut av berörd personal. Begreppet mobbning används idag slarvigt. Det
mesta av det som händer mellan barn i konfliktsituationer är inte mobbning även om det ser ut
så. Det handlar ofta om en social rangordning inom gruppen.
Alla som finns runt barnen oavsett om det är personer med nära relationer till barnet eller
personal i sin yrkesroll, vet att barn retas, testar var gränserna går, tar sig rätt utifrån sin ålder
att få ha en högre status gentemot yngre barn. Man kan t.ex. se detta tydligt mellan syskon.
Detta sker även mellan barn i skolan inom samma åldersgrupp och mellan yngre och äldre
elever. Vuxna måste acceptera detta, även om det ibland är svårt att låta bli att ingripa. Barn
måste också få träna sig att lösa konflikter på egen hand. Det är viktigt att poängtera att denna
sociala rangordning inte ska betraktas som mobbning.
Upptäckt och förekomst av mobbning
Mobbning är ett dolt problem oftast helt osynligt för vuxna.
Vad ska då skolans personal vara observant på?
12
Exempel
1. Hånande kommentarer.
2. Upprepade knuffar.
3. Man gömmer väskan
4. Kastar med någons mössa.
5. Häller vatten i skorna.
6. Behandlar någon som osynlig.
7. Mer eller mindre allvarligt våld såsom sparkar och slag.
Mobbningen sker oftast i klassrummet, korridoren, uppehållsrum, omklädningsrum och inte
alltid som man kan tro, under raster på skolgården. På lektionen kan mobbaren ”råka” stöta
till den utsatta eleven när man passerar honom/henne, på väg att ex. vässa pennan.
Mobbaren kan också stöta till den som är mobbad när denna skriver. Tyst mobbning
visar sig i avvisande hållning, undvikande, vägran att samarbeta, fnissningar,
leenden och antydningar.
Detta är en generell bild av hur mobbning kan ske. Det finns inga fall som ser likadana ut.
7. Uppsikt och upptäckt
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom
om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Tidiga upptäckter för att förhindra diskriminering, trakasserier eller kränkningar
Hovstaskolan har under ett tidigare läsår - 2014/15 - utbildat personal, elever och föräldrar
med hjälp av stiftelsen Friends – ett utbildningspaket - Schyst på nätet - för att arbeta och
förebygga förekomst av nätmobbing.
Friends har även tidigare arbetat med ett treårigt program - trygg miljö - på Hovstaskolan.
Åtgärder
Trygghetsenkät till samtliga
elever i f-6
Tidpunkt
I slutet av november månad
Fortlöpande diskussioner om
trivsel och trygghet i klassen
På varje rast ska det finnas
vuxna på skolgården. Ett
rullande rastvärdsschema
upprättas varje läsår.
Kontinuerligt under läsåret
Ansvar
Klasslärare
Enkäterna förmedlas och
sammanställs av skolans
trygghetsgrupp
Alla pedagoger
Augusti 2015
Arbetslagsledarna
13
Rastaktiviteter planerade av
skolans fritidspedagoger
Förmiddagsrasten måndagar
Fritidspedagogerna
Vid skolbusshållplatsen finns
det vuxna. Ett rullande
bussvärdsschema upprättas
varje läsår.
Augusti 2015
Arbetslagsledarna
Vi arbetar förebyggande med
värdegrundsfrågor i ämnet
So samt vid behov
Kontinuerligt under hela
läsåret
Alla pedagoger
Rektor och
Trygghetsgruppen
Hovstaskolans focusområden
Schysst på nätet
Rastaktiviteter
Genusperspektiv
Elevenkät till samtliga elever f-6 - om trygghet på skolan
Ha koll på otrygga platser. Fortsätta att skapa positiva förändringar på toaletter och i
omklädningsrum
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
av enskilda ärenden
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn
eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten och anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion har ansvar för en sådan utredning.
Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda
inträder vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Det
är viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Personalen måste agera
genast när situationen är akut.
På vår skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på
följande sätt:
På skolan finns en Trygghetsgrupp, i denna ingår åtta personal med olika uppdrag i skolan
En/månad deltar skolans bägge rektorer i gruppen. Trygghetsgruppen träffas måndagar 9:00 9:40 för att stämma av läget på skolan.
Skolan tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkning. Läraren och övrig
skolpersonal som får kännedom om kränkning skall först lyssna på den elev som tar kontakt.
Om det är en annan elev, än den som tagit första kontakten, som är utsatt, ska den utsatte
eleven omgående kontaktas.
14
Personalen har en viktig roll i att observera och analyser misstänkta mobbningsärenden.
Personalen ska skriva ner konkreta händelser:
Vad som sades eller gjordes
Frekvens
Under vilken tidsperiod
Inblandade personer och misstänkt ledare
Platsen för det inträffade
Den personal som får denna information tar kontakt med personal i Trygghetsgruppen som
sedan tillsammans gör en bedömning. Utredningen ska syfta till att få reda på
kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta
Trygghetsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. Elevhälsorådet
informeras vid behov. Trygghetsgruppen avgör tillsammans med rektor om anmälan till polis
eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har
anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan
behöver göras.
Vid allvarliga kränkningar hjälper elevhälsorådet till med att göra ett åtgärdsprogram som
utgår från nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå
målet.
Den/de som kränkt
Om den/de som kränkt går på samma skola ska skolpersonal höra deras version. Om den/de
går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. När personal misstänks ha
kränkt elever ska områdeschefen alltid ansvara för utredningen.
Åtgärder
Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har
utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte
göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation
skapas.
Åtgärder utformas av Trygghetsgruppen i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte
eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de
inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge
långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter
samråd med rektor och/eller elevhälsoteam.
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:
15
Åtgärdsplan när elev/elever kränker elev
Arbetsmetod
Skolan får reda på att en viss elev troligen blir mobbad. (skolan har fått information om
eventuell mobbning av elev, föräldrar, skolpersonal eller andra elever ). Rektor informeras
och ärendet anmäls till huvudman. Inom Trygghetsgruppen diskuteras ärendet och gruppen
bedömer hur man ska arbeta med situationen. Är det mobbning? Vilka är mobbarna?
Försiktiga samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade?
Föräldrakontakt tas alltid. Berörd personal involveras.
Mobbarna kallas en i taget till samtal. Det är viktigt att alla samtal sker under en och samma
lektion utan rast. Mobbarna ska inte kunna delge varandra vad som är sagt i samtalen.
Föräldrakontakt tas efter första samtalet. Viktigt att båda vårdnadshavarna informeras vid
skilda boenden.
Uppföljningssamtal med den utsatta eleven ska ske inför nästa steg.
Inom1 - 2 veckor har man ett eller flera uppföljningssamtal med den utsatta och med dem som
mobbar.
Vid behov sker samtal över tid med inblandade elever samt deras föräldrar. I dessa samtal
deltar rektor och/eller kurator.
Alla samtal dokumenteras.
Om Trygghetsgruppen konsulteras och bedömer att det inte är ett ärende för
Trygghetsgruppen men ändå ser allvarligt på den konflikt som skett återgår elevärendet till
klassläraren och arbetslag att arbeta vidare med
Vid enstaka allvarliga tillfällen om mobbningen inte upphör trots att arbetet enligt
Trygghetsplanen har genomförts anmäls ärendet till elevhälsorådet för ytterligare åtgärder.
Åtgärdsplan när vuxen kränker/diskriminerar elev
I de fall då personal kränker, diskriminerar eller hotar elev har kollegor alltid ett ansvar att
reagera och agera.
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt eller diskriminerat elev/elever
skall rektor omgående kontakta respektive områdeschef som utreder ärendet
Skolans verksamhetschef ansvarar för utredningen alt. delegerar ärendet till rektor
Alla samtal ska dokumenteras.
Stöd till utsatta elever
Ge utrymme att berätta
Lyssna och ta elevens upplevelse på allvar.
Lyft bort eventuella skuldkänslor från eleven.
Bekräfta att det var rätt att berätta för en vuxen.
Undersök behovet av långsiktigt stöd.
Följ upp utvecklingen regelbundet under en period.
Dokumentera förloppet.
16
Åtgärdsplan när elev/elever kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att elev/elever kränkt eller hotat en vuxen vidtager
rektor följande åtgärder:
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen.
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Skyddsombud informeras vid behov.
Elevens föräldrar kontaktas.
Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxna kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att kränkning kollegor emellan alternativt mellan
föräldrar och personal upplevs ha ägt rum vidtager rektor följande åtgärder:
Individuella samtal med berörda vuxna. Vid behov deltager också skyddsombud
alternativt stödperson.
Relevanta åtgärder vidtages omgående.
Uppföljningssamtal inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Om medarbetare känner sig kränkt av rektor lyfts ärendet till förvaltningsnivå.
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska
dokumenteras. Dokumentationen ska arkiveras i personakten.
Verksamheten ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska
dokumenteras. Dessa rutiner ska följa Örebro kommuns övriga rutiner för dokumentation.
Dokumentation behövs bland annat för att vid en eventuell anmälan visa att verksamheten
vidtagit alla skäliga åtgärder för att förebygga och förhindra den aktuella händelsen.
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:
Hovstaskolan har byggt upp ett dokumentationssystem. Elevakter finns där all
dokumentation kring respektive elev samlas. Alla utredningar, åtgärder och samtal
kring eventuella kränkningar eller mobbning skrivs ned och sparas i de inblandades
akter. Det finns även en verksamhetsakt, där alla ärenden kan följas utifrån diariet.
En blankett för dokumentation av kränkningar finns. Dokumentationen ska prioriteras,
viktigt att start och slutdatum skrivs med.
Uppföljning
Skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade
får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla
utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att
17
diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en
handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Trygghetsgruppen ansvarar för att följa upp att trakasserierna och de kränkande
handlingarna har upphört. Arbetslaget/arbetslagen informeras om ärendet för att fler
vuxna ska ha uppsikt över inblandade elever och kunna vara med och säkerställa att
inte kränkningarna återupptas. Ett uppföljningssamtal sker inom 1-2 veckor med
berörda elever efter åtgärdssamtalen. Därefter avgörs när nästa uppföljningssamtal
ska ske. Uppföljningssamtalen upphör först när den utsatta eleven och
Trygghetsgruppen anser att situationen är trygg för den utsatta eleven.
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande
sätt:
Åtgärder
Alla elever f.o.m. år ett ska i
slutet av vårterminen under
lektionstid arbeta i mindre
grupper samt i helklass med
frågeställningar utifrån
Trygghetsplanen. En skriftlig
sammanfattning lämnas till
Trygghetsgruppen från varje
klass. I förskoleklasserna
pratar man om uppföljning
av T.P
Tidpunkt
Maj 2015
Ansvar
Klasslärarna med stöd av
trygghetsgruppen
Skolrådsrepresentanterna går
igenom Trygghetsplanen och
kommer med synpunkter och
förslag till Trygghetsgruppen
Sista skolrådsmötet på
vårterminen
Rektor
Arbetslagen utvärderar
Trygghetsplanen och
kommer med synpunkter och
förslag till
Trygghetsgruppen.
Maj 2015
Rektor och representanter för
arbetslagen
Trygghetsgruppen sammanställer synpunkter och förslag som inkommer. Utvärderar och
påbörjar arbetet med en ny Trygghetsplan inför nästkommande läsår. Utvärdering sker under
apr/maj och sammanställning av en ny Trygghetsplan i aug/sep månad.
20150901
Trygghetsgruppen
Hovstaskolan
18
