Faktorer som kan bidra till att unga
personer utvecklar depression
Implikationer för omvårdnad
Pernilla Fellman
Anette Jansson
Högskolan på Åland
serienummer 2013:28
Vård
Mariehamn 2012
ISSN 1458-1531
Mariehamn 2009
ISSN 1458-1531
Examensarbete
Högskolan på Åland
Utbildningsprogram:
Författare:
Arbetets namn:
Handledare:
Uppdragsgivare:
Utbildningsprogrammet för vård
Pernilla Fellman & Anette Jansson
Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression
Implikationer för omvårdnad
Regina Santamäki-Fischer
Abstrakt:
Depression är ett ökande problem som kan drabba vem som helst och förutspås enligt WHO
(World Health Organisation) vara den största folksjukdomen år 2030. Depression vållar
samhället stora kostnader och har ökat bland ungdomar de senaste decennierna. Syftet med
denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla depression hos
unga personer.
I bakgrunden definieras begreppen depression och psykisk ohälsa och orsaker till och
behandling av depression hos unga personer beskrivs. Ungas situation i vården beskrivs
utifrån ett finländskt och åländskt perspektiv, med betoning på primärvården.
Resultatet baserar sig på 27 vetenskapliga artiklar och metoden som har använts i arbetet
utgår från Fribergs (2006) förklaring av en litteraturöversikt. De kvantitativa artiklarna
granskades och analyserades enligt ett färdigställt protokoll baserat på Willman, Stolz &
Bahtsevani (2011).
Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: Faktorer relaterade till
uppväxtmiljön, faktorer relaterade till sexualitet och kön, faktorer relaterade till beteende
och faktorer relaterade till sjukdom.
I diskussionen tangeras resultatet och självkänslan lyfts fram som en viktig faktor för barnets
relation till sig själv och till andra personer. Även anknytningens betydelse för barnets
utveckling tas upp i relation till självkänslan. Resultatets betydelse för omvårdnad diskuteras
och ett exempel på screening av depression på tonåringar tas upp.
Nyckelord (sökord):
Depression, tonåringar, barn, risker, riskgrupper, tonårspojkar, tonårsflickor
Högskolans serienummer: ISSN:
Språk:
Sidantal:
2013:28
1458-1531
Svenska
28
Inlämningsdatum:
Presentationsdatum:
Datum för godkännande:
17.5.2013
29.5.2013
31.5.2013
Degree Thesis
Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences
Study program:
Author:
Title:
Academic Supervisor:
Technical Supervisor:
Bachelor of Nursing
Pernilla Fellman and Anette Jansson
Factors that May Contribute to Young People Developing Depression
Implications for nursing
Regina Santamäki-Fischer
Abstract:
Depression is a growing problem that can affect anyone and is predicted by the WHO
(World Health Organisation) to be the greatest disease in people by year 2030. Depression
causes society high costs and has increased among young people in recent decades. The
purpose of this study is to describe the factors that affect the risk of developing depression in
young people.
The background defines the concepts of depression and mental illness and the causes and the
treatment of depression in young people is described. The situation of young people in care
is described from a Finnish and Åland Islands perspective, with emphasis on primary care.
The results are based on 27 scientific articles and the method used in the study is based on
Friberg's (2006) explanation of a literature survey. The quantitative articles are examined
and analyzed as a finished protocol based on Willman, Stolz & Bahtsevani (2011).
The compilation of articles resulted in four categories: Factors related to childhood,
environmental factors related to sexuality and gender, factors related to behavior and
factors related to disease.
In the discussion part the results are discussed and self-esteem is emphasized as an important
factor in the child's relationship to himself and to other people. The impact of the attachment
on child development is discussed in relation to self-esteem. The results’ significance for
nursing is discussed and an example of the screening of depression in teenagers is entered.
Key words:
Depression, adolescence, children, risk, risk groups, teenage boys, teenage girls
Serial number:
ISSN:
Language:
Number of pages:
2013:28
1458-1531
Swedish
28
Handed in:
Date of presentation:
Approved on:
17.5.2013
29.5.2013
31.5.2013
Innehållsförteckning
Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression ........................ 1
1.
INLEDNING ............................................................................................................ 1
1.1
2.
Bakgrund ............................................................................................................ 1
1.1.1
Definitioner ................................................................................................. 2
1.1.2
Depression .................................................................................................. 3
1.1.3
Orsaker till depression hos unga personer .................................................. 5
1.1.4
Behandling av depression hos unga personer ............................................. 5
1.1.5
Unga personer i vården ............................................................................... 8
1.2
Problemformulering ......................................................................................... 10
1.3
Syfte ................................................................................................................. 10
1.4
Metod ............................................................................................................... 10
1.4.1
Litteratursökning ...................................................................................... 10
1.4.2
Analysmetod .............................................................................................. 11
1.4.3
Etiska aspekter .......................................................................................... 12
RESULTAT ............................................................................................................ 12
2.1.
Faktorer relaterade till uppväxtmiljön ............................................................. 13
2.1.1
Depression i familjen ................................................................................ 13
2.1.2
Bristande stöd av föräldrarna .................................................................... 13
2.1.3
Fysiska och sexuella övergrepp ................................................................ 14
2.1.4
Skamkänslor ............................................................................................. 14
2.1.5
Mobbning ................................................................................................. 15
2.2 Faktorer relaterade till sexualitet och kön ........................................................... 15
2.2.1
Unga kvinnor ............................................................................................ 15
2.2.2
Sexuella minoriteter .................................................................................. 16
2.3.
Riskbeteende .................................................................................................... 16
2.3.1
Missbruk av substanser............................................................................. 17
2.3.2
Ätstörningar .............................................................................................. 18
2.4.
3.
Faktorer relaterade till sjukdom ....................................................................... 18
2.4.1
Psykosomatiska besvär ............................................................................. 19
2.4.2
Neuropsykiatriska störningar..................................................................... 19
2.4.3
Kroniska sjukdomar................................................................................... 19
DISKUSSION ........................................................................................................ 21
3.1
Metoddiskussion .............................................................................................. 21
3.2
Resultatdiskussion ........................................................................................... 22
3.3
Slutsats ............................................................................................................. 27
1. INLEDNING
Depression är ett ökande problem som kan drabba vem som helst och förutspås vara den
näst största folksjukdomen år 2020, efter hjärt- och kärlsjukdomar. År 2030 förutspås
depression vara den största folksjukdomen (World Federation for Mental Health, 2012).
Depression har även konstaterats vara en av de enskilda sjukdomar som vållar samhället
de största kostnaderna (Shia, 2009). Depression kan enligt WHO vara mera skadligt för
hälsan än fysiska sjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar, artrit, astma och
diabetes (Shia, 2009).
Psykisk ohälsa och depression har under de senaste decennierna ökat och blivit allt
vanligare både bland finska och svenska ungdomar (Kauppinen, 2008; Socialstyrelsen,
2005). Risken att drabbas av depression ökar med två till fyra gånger under puberteteten
och speciellt flickor är i riskzonen (Allmänna Barnhuset, 2008). Det har visat sig att den
vanligaste åldern för insjuknande i egentlig depression är i perioden från mitten till
slutet av tonåren (Burke, Burke, Regier, & Rae, 1990). I denna litteraturstudie ligger
fokus på att beskriva faktorer som kan ge ökad risk för depression bland unga personer
mellan 7 och 25 år, med ett huvudfokus på tonåringar.
1.1 Bakgrund
Unga personer förväntas inte bli deprimerade och det är många gånger svårt för
föräldrarna att avgöra vad som är vanliga pubertetssymtom, naturlig nedstämdhet till
följd av sorg eller olika förluster eller motgångar i livet och vad som är en
depressionssjukdom. Dessutom utrycker sig barns och ungdomars depressioner
annorlunda än vuxnas, vilket gör det svårare att känna igen symtomen (Wasserman,
1998).
Hos en tonåring kan typiska symtom på depression vara inåtvändhet, distraktion,
förslutenhet i sina tankar, irritation och otålighet. Känslor i form av tomhet,
övergivenhet, skuld och tvivel på sig själv är vanliga. Även kraftlöshet, oföretagsamhet,
bristande vilja, ointresse för vad som sker i omgivningen samt avsaknad av socialt
umgänge är typiska symtom. Hos barn- och yngre tonåringar är de enskilda symtomen i
1
grunden de samma som hos äldre tonåringar, men uttryckssättet är annorlunda, både
verbalt och i visat beteende (Olsson, 2004). Typiska reaktioner på depression hos barn
kan utgöras av gråt och gnäll, kroppsliga krämpor, beteendeavvikelser, ångest och
ängslighet samt separationsångest och skolvägran (Nilzon, 1995).
Depressioner i ung ålder leder ofta till fortsatta depressioner senare i livet (Olsson,
2004).Oupptäckta depressioner hos unga personer kan leda till uppförandeproblem,
ökad användning (missbruk) av alkohol och droger, personlighetsstörningar, personliga
konflikter, otillfredsställande sociala relationer och underprestationer i utbildning och
det yrkesmässiga livet (Zalsman, Brent & Weersing, 2006). Oupptäckt och obehandlad
depression hos ungdomar kan även leda till självskadebeteende, tankar på självmord
samt i värsta fall självmordsförsök (Oesterheld, Shader, Parmelee, & Sood, 2003). De
flesta barn och ungdomar som drabbas av depression tillfrisknar inom nio månader till
tre år men om depressionen pågått längre än ett år innan den upptäcks kan det ta flera år
innan den unga personen är helt fri från sina symtom (Nilzon, 1999).
1.1.1 Definitioner
Depression definieras enligt WHO (2012) enligt följande:
Depression är en vanlig psykisk störning som kännetecknas av sorg, förlust av intresse
eller glädje, känslor av skuld eller låg självkänsla, störd sömn eller aptit, känslor av
trötthet och dålig koncentration.
Den kan vara långvarig eller återkommande, och försämrar väsentligen en persons
förmåga att fungera på jobbet eller i skolan, eller klara det dagliga livet. I sin mest
allvarliga form kan depression leda till självmord. Lätt depression kan behandlas utan
mediciner, men vid måttlig eller svår depression kan människor behöva medicinering och
professionell samtalsterapi.
Allmänläkare kan tillförlitligt diagnostisera och behandla depression som en del av
primärvården. Specialistvård behövs för en liten andel personer med komplicerad
depression eller för personer som inte svarar på den behandling de får.
Depression börjar ofta i unga år. Det drabbar kvinnor oftare än män, och arbetslösa ligger
särskilt i riskzonen för att drabbas
(WHO/Europe, 2012).
Psykisk ohälsa hos barn och unga avser enligt Kunskapsguiden ”psykiska symtom som
påverkar barnets eller den unges känslomässiga välbefinnande och utveckling. Det kan
2
röra sig dels om beteendestörningar, dels om det allmänna psykiska tillståndet som
nedstämdhet eller psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont”
(Kunskapsguiden, (u.å.)).
Enligt WHO:s definition är hälsa ”ett fullständigt tillstånd av fysisk, psykisk och socialt
välmående, inte endast en frånvaro av sjukdom”. Psykisk hälsa är en integrerad del av
denna definition (WHO, 2008).
1.1.2 Depression
Det som händer vid depression är att hjärnans signalsubstanser serotonin, noradrealin
samt dopamin, även kallade monoaminer, kommer i obalans. Vid depression är
signalsubstanserna i obalans, vilket påverkar bland annat känslolivet, initiativförmågan
och sömnen. Avgörande är även hur länge nedstämdheten har pågått och hur den egna
tillvaron upplevs under den aktuella tiden. Tecken på depression kan vara daglig känsla
av nedstämdhet, orkeslöshet och meningslöshet samt oförmåga att känna glädje
(Wasserman, 1998).
För att kunna diagnosticeras med depression krävs att vissa kriterier uppfylls. I
manualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) anges
tydliga beskrivningar av vad som krävs för en diagnos. Kriterierna för egentlig
depression innebär att den unga personen ska ha haft minst fem av följande symtom
dagligen under samma tvåveckorsperiod: nedstämdhet eller, framför allt hos barn och
tonåringar, irritabilitet; klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller
nästan alla aktiviteter; förändrad aptit, vilket fått till följd antingen viktnedgång eller
viktuppgång; sömnstörningar, psykomotorisk överaktivitet eller hämning, vaghetskänsla
eller brist på energi, känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade
skuldkänslor, minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet,
återkommande tankar om döden samt på självmord (American Psychiatric Association,
1994; Broberg, Almqvist & Tjus, 2003).
De två vanligaste diagnoserna i samband med unga personers nedstämdhet är egentlig
depression och dystymi (Broberg m.fl. 2003). Egentlig depression, som är den
vanligaste och mildaste formen av depression, är ett medicinskt tillstånd och påverkar
3
en persons tankar, känsloliv, beteende och den allmänna psykiska hälsan. Sjukdomens
särdrag är nedstämdhet eller dyster sinnesstämning samt minskat emotionellt
engagemang (American Psychiatric Association 1994). Denna depressionstyp är dock
mycket ovanlig före puberteten och är delvis ärftligt betingad (Cederblad, 2001). Även
sömnsvårigheter, trötthet (fatigue), minskad vitalitet och eller energi samt
ångestsymtom kan vara kännetecken (American Psychiatric Association, 1994).
Vid egentlig depression är vanliga fysiska symtom smärta, minskad eller ökad aptit,
minskad libido samt försämrad kognitiv förmåga. Dålig självkänsla såsom känslor av
värdelöshet, skuld, livsleda, benägenheten av att se sig själv som negativ och dålig
människa, även självmordstankar är ett vanligt symtom och för många är
självmordsrisken en realitet (Åsberg & Mårtensson, 2009).
Symtomen kan leda till svårigheter att delta i samhällslivet, den sociala gemenskapen i
vardagen samt att sköta arbete och skola. Att uthärda vardagen är en påtaglig
ansträngning. Män och kvinnor uppvisar olika symtom där männen kan bli mera
aggressiva och irritabla medan kvinnor exempelvis kan uppvisa enbart ångest. Det finns
tre grader av egentlig depression: lätt/lindrig, måttlig eller av svår karaktär. Den lindriga
depressionen innebär inte så stora risker för individen och kan vara snabbt övergående.
Vid längre tids lindrig depression kan individens livskvalitet påverkas för att djupna till
måttlig eller svår depression. Därför krävs en tidig och aktiv behandling. Vid svår
depression är symtomen varaktiga och omfattande. Hela individens livskvalitet är
nedsatt och den allvarligaste konsekvensen är suicid (Skärsäter, 2010).
Dystymi, sjukligt svårmod, uppstår när en person levt med ett påtagligt sänkt
stämningsläge under minst två år (American Psychiatric Association, 1994). När
stämningsläget blir depressivt och självdestruktivt betecknas det som dubbel depression.
Personen söker ofta vård för somatiska och kroppsliga symtom samt har en påtaglig
ångest. Viktigt är att utesluta fysiologiska effekter av exempelvis droger eller annan
somatisk sjukdom även annan typ av komorbiditet, tillexempel personlighetsstörning.
Personen har ofta svårt att få den hjälp och symtomlindring som symtomen kräver och
den sociala funktionsförmågan är sänkt. Dessutom uttalar personen med dystymi ofta ett
stort lidande (Skärsäter, Baigi & Haglung, 2006).
4
Den svåraste formen av depression utgörs av melankoli, som oftast kommer som ett
inslag i egentlig depression. Denna form av depression innebär mycket svår ångest och
likgiltighet inför omvärlden. Påtagliga sömnbesvär samt förändringar i dygnsrytmen är
vanliga och livet ter sig nattsvart. Melankoli är ett mycket plågsamt tillstånd och det är
inte ovanligt att den drabbade utvecklar vanförställningar och psykotiska tillstånd.
Melankoli kräver alltid medicinsk behandling (SBU, 2004; Skärsäter, 2010).
1.1.3 Orsaker till depression hos unga personer
Enligt Socialstyrelsen (2005) inverkar både individuella kvaliteter och faktorer i den
totala uppväxtmiljön på barn och ungdomars psykiska hälsa. Wasserman (1998) har
även beskrivit att orsakerna till depression kan vara förluster, besvikelse och
traumatiska händelser. Med förluster menas till exempel att någon av föräldrarna går
bort eller att den ena föräldern flyttar på grund av skilsmässa. Det negativa psykosociala
arvet, som har betydelse för uppkomsten av depressioner, kan bland annat innefatta akut
eller långvarig stress (Wasserman, 1998).
Speciellt under barndomen spelar familjen och föräldrarna en stor roll för barnet.
Sårbarheten och risken för att utveckla depression bland ungdomar ökar om den unga
personen har haft en dålig anknytning till sina föräldrar. Med detta menas att föräldrarna
bland annat haft brister i sin omsorg och att barnet därför fått en känsla av värdelöshet
eller av att inte vara älskad. Ett barn som fått erfara en bra anknytning till sina föräldrar
lär sig att ha en ömsesidig önskan om nära relation utan rädsla av att bli övergiven och
utvecklar förmågan att kunna hantera motstridiga känslor utan att bli besegrade av dem.
Unga personer som fått en bra anknytning har även lättare att förstå att alla personer har
ett värde och att det finns olika önskemål och känslor (Broberg, m.fl. 2003).
1.1.4 Behandling av depression hos unga personer
Behandlingen av depression hos unga personer går inledningsvis ut på att så snabbt som
möjligt lindra symtomen och återställa god funktion. Alternativen utgörs av
farmakologisk behandling och psykoterapeutisk behandling i form av samtal. Vid lättare
depressioner har enbart psykoterapi ibland visat vara tillräckligt, men vid djupare
depressioner med ordentligt nedsatt förmåga att fungera i sociala sammanhang är det
5
även nödvändigt med läkemedel. Erfarenhet pekar mot att det bästa resultatet uppnås
med en kombination av båda (Olsson, 2004).
För att säkerställa graden av en depression behövs skattningsskalor. Det finns olika
skattningsskalor beroende på ålder och vem som ska fylla i dem. De vanligaste
skattningsskalorna för barn i åldrarna 6-18 år på Åland är enligt socialkurator Stefan
Aldeborg (telefonintervju 6.5.2013) på Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen
(BUP) följande:
Child Behavior Checklist, (CBCL), ett frågeformulär som vänder sig till föräldrarna
som ska uppskatta sitt barns beteende; Teachers Report Form, (TRF), ett frågeformulär
som vänder sig till skolor och instanser som bygger på CBCL men mera formulerat ur
ett skolperspektiv; Youth self Report, (YSR), ett frågeformulär som vänder sig direkt till
barn och ungdomar. Även detta bygger på CBCL, men barnet får själv besvara frågorna.
Becks ungdomskala används från 7-18 år och är ett självskattningsformulär innehållande
faktorer såsom ångest, depression, ilska, normbrytande beteende och självbild.
Resultaten räknas ihop och utifrån det kan datorn visa var det finns brister och hur
allvarligt det är (Socialstyrelsen, u.å.).
Från 18 år används Becks depressionsskala (BDI-II), som är ett självskattningsformulär
bestående av 21 grupper av påståenden avsedda för att mäta olika symtom och attityder.
Det som mäts är sinnesstämning, pessimism, känsla av misslyckande, bristande
tillfredsställelse, skuld, bestraffning, självförakt, självförebråelser, självmordstankar,
gråt, retlighet, socialt tillbakadragande, obeslutsamhet, förändrad kroppsuppfattning,
svårigheter att arbeta, sömnlöshet, trötthet, aptitförlust, viktminskning, oro för hälsan
och förlust av sexuellt intresse. Även här räknas resultaten ihop och sammanställs för att
se om det finns brister i måendet (Socialstyrelsen, u.å.).
Vid en svår depression, när den unga personen inte mera klarar av att fungera i
samhället och det finns risk för självmordshandlingar, krävs medicinering omedelbart.
Viktigt då är att inte lämna den unga personen ensam, eftersom ensamheten låter
eventuella självmordstankar gry. I vissa fall behöver en förälder vara hemma med den
unga eller så är en inläggning på ungdomspsykiatrisk avdelning ett alternativ. En trygg
omgivning är av stor vikt för den deprimerade unga personen (Olsson, 2004).
6
På 1990-talet kom den nya generationens antidepressiva läkemedel, SSRI-preparaten
(selektiva serotonin återupptagshämmare). Idag är det vanligt med samtidig
medicinering med SSRI-preparat och psykoterapi för barn och ungdomar i skolåldern
som har depression ( Broberg m.fl. 2003). SSRI-preparaten verkar på så sätt att de
bromsar serotoninet från att pumpas tillbaka och hjälper nervsystemet att klara av en
effektiv signalöverföring (Olsson, 2004). Ordinationen av SSRI-preparat har ökat
markant de senaste åren, trots att det finns studier som har visat att självmordsrisken
bland unga personer ökar i början av medicineringen (Davis, 2005). Den förhöjda risken
för självmord är som störst innan medicinens effekt på själva grundsjukdomen uppnåtts,
vilket sker två till tre veckor efter inledd behandling (Levander, 2006). Orsaken till att
risken för självmord kan öka hos vissa unga första tiden av behandling med SSRIpreparat är att preparaten förbättrar initiativförmågan. Hos dessa personer har
självmordstankarna funnits med redan innan påbörjad behandling, men förstärks med
ökad initiativförmåga. Den ökade självmordsrisken var ett betydligt större problem vid
användningen av de äldre tricykliska antidepressiva medlen än med SSRI, likaså var
biverkningarna betydligt flera (Olsson, 2004). När barn och ungdomar behandlas med
SSRI-preparat bör behandlingen uppföljas varje vecka åtminstone i en månads tid
(Blume, Lundström & Sigling, 2002). Det är av vikt att alltid infomera tonåringar om att
de två första veckorna kan vara jobbiga och att de kan få mera oro och tankar på
självmord och uppmana dem att genast ta kontakt om det känns svårt (Olsson, 2004).
Psykoterapins roll vid behandling av unga personer med depression är att förmedla både
insikt och inspiration. Det finns olika inriktningar av psykoterapi och de metoder som
används mest, självständigt eller i kombination med läkemedel, är kognitiv
beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk terapi (Olsson,
2004).
Kognitiv terapi kommer från ordet kognition, vilket betyder tänkande. Behandlingen
utgår från att patienten lär sig att förstå sambandet mellan tanke, känsla och handling
(Blume m.fl. 2002). Undersökningar av deprimerade tonåringar har visat att en negativ
självbild, negativa tolkningar av upplevelser och en pessimistisk syn på framtiden är
vanligt förekommande. Terapeuten utmanar de negativa tankarna och strävar till att få
den unga personen att omtolka händelser på nya mer positiva sätt (Olsson, 2004).
7
Interpersonell psykoterapi strävar till att förbättra relationer till närstående personer, hos
tonåringar främst med fokus på relationen till föräldrarna. Goda relationer till
föräldrarna har visat sig utgöra den starkaste faktorn när det gäller att förhindra nya
depressioner hos unga personer (Olsson, 2004).
Psykodynamisk terapi, även kallad insiktsterapi, har som målsättning att den unga
personen ska förstå sig själv, acceptera sig själv och på så sätt mogna. Tidigare
erfarenheter diskuteras för att förstå nuet och terapin handlar mycket om känslor såsom
ledsenhet, ilska, ångest, glädje och vrede (Olsson, 2004).
1.1.5 Unga personer i vården
I Finland har antalet unga och studerande med psykisk ohälsa ökat betydligt under det
senaste årtiondet (Kauppinen 2008, 1; Lehtoranta & Reinola 2007). Ordföranden för
Centralförbundet för mental hälsa i Finland, anser att hela landets ekonomi skulle bli
bättre om depressioner, speciellt bland unga, skulle förebyggas. Antalet ungdomar som
fick invalidpension på grund av mentala problem var rekordstort år 2011. Då
pensionerades 1569 finländare under 30 år på grund av mentala problem och
beteendestörningar, varav 500 ungdomar på grund av depression. Detta är det största
antalet någonsin under 2000-talet. För att kunna vända denna negativa trend krävs en
förstärkning av primärvården. Att investera i psykisk hälsa inom primärvården kommer
att betala sig många gånger tillbaka på kort sikt (Mielenterveyden keskusliitto, 2012).
Mentalvården i Finland har reformerats under de senaste 15 till 20 åren. Sedan början av
1990-talet har en bredare öppenvård samt en mera klientnära vård eftersträvats. En
ökande efterfrågan på tjänster har lett till större satsningar på preventiva åtgärder.
Utvecklingen till trots är tjänsteutbudet idag fortfarande inte tillräckligt mångsidigt. Hos
barn och unga har tvångsintagningar till sjukhusvård ökat kraftigt, vilket tyder på
otillräcklig öppenvård för unga personer (Karlsson & Wahlbeck, 2010).
Enligt Socialstyrelsen (2009) i Sverige har skolan en stor roll när det gäller att främja
den psykiska hälsan hos barn och ungdomar och även för att upptäcka tecken på psykisk
ohälsa bland eleverna tidigt. Skolan har en nyckelposition i unga personers liv och
8
således en stor uppgift i att förmedla kunskap och att satsa på en välutformad
hälsofrämjande och förebyggande verksamhet.
På Åland är det är primärvården, främst i form av skolhälsovården och
studerandehälsovården, som ansvarar för ungdomars hälsovård. Skolhälsovården
ansvarar för ungdomarna tills de gått ut högstadiet, medan studerandehälsovården
ansvarar för studerande på Ålands Yrkesgymnasium samt Ålands Lyceum samt
Högskolan på Åland (ÅHS, u.å.). I grundskolan är målsättningen att skolhälsovårdaren
ska träffa alla elever minst en gång per skolår och att eleverna får besöka skolläkare tre
gånger, i årskurs 1, 5 och 8. På gymnasiestadiet gör hälsovårdaren en större
hälsokontroll av de studerande och läkarundersökning kan göras vid behov. Elev/studerandevårdsarbetet är en viktig del av skolhälsovården och utgörs av ett team,
bestående av rektor/lärare, skolpsykolog, skolkurator, skolhälsovårdare och
speciallärare. De har som uppgift att skapa en trygg och stabil studie- och arbetsmiljö
där varken mobbing eller utslagningar förekommer (Ålands Landskapsregering, 2010).
Det finns brister i vården av barn med psykiatrisk diagnos på Åland. De resurser som
finns idag för dessa unga personer är barnrådgivningen, skol- och
studerandehälsovården samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP). De
vanligaste psykiska problemen är enligt BUP: depression, ångestneuroser,
tvångshandlingar, ätstörningar, självdestruktivitet och tilltagande rotlöshet på grund av
splittrade familjer. 20 % av ungdomarna med psykiatrisk diagnos har även samtidiga
problem i skolan (Ålands Landskapsregering, 2010).
År 2008 gjordes 2083 besök inom den psykiatriska öppenvården på Åland av unga
personer i åldrarna 7-17 år. Ökningen var stor jämfört med året innan då antalet besök
var 1154. Unga i åldergruppen 7-14 år stod för de flesta besöken, medan åldersgruppen
15-17 år kom på andra plats. I åldersgrupperna under 7 år och 7-14 år gjordes de flesta
besöken hos BUP av pojkar, medan flickorna stod för majoriteten av besöken i
åldersgruppen 15-17 år (Ålands Landskapsregering, 2010).
Enligt statistik från år 2009 var depressioner det året vanligare bland åländska
högstadieelever än bland finländska högstadieelever i genomsnitt. Medelsvår eller svår
depression var mycket vanligare bland åländska flickor än bland åländska pojkar. 29%
9
av alla åländska flickor led av medelsvår eller svår depression, medan motsvarande
siffra bland åländska pojkar var 12%. I hela undersökningen var motsvarande andel för
både pojkar och flickor 13 % i hela Finland. Även i gymnasiet och i
yrkesläroanstalterna var betydligt högre andel åländska flickor än pojkar deprimerade.
Andelen elever med depression var något högre i yrkesläroanstalterna än i gymnasiet
(Ålands Landskapsregering, 2010).
1.2 Problemformulering
Depression är ett ökande problem hos unga personer. Det är känt att unga personers
symtom på depression skiljer sig från vuxnas i viss grad. Resurser satsas på
hälsovårdarna som kommer i kontakt med de unga i skolan, men eftersom depression
ökar bland unga personer kommer även sjukskötare i kontakt med unga drabbade. Det
är viktigt att i tid hitta unga personer som kan utveckla depression.
1.3 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som påverkar risken att
utveckla depression hos unga personer.
1.4 Metod
Detta arbete är en litteraturöversikt. Enligt Friberg (2006) handlar en litteraturöversikt
om att skapa en översikt över kunskapsläget inom ett visst vetenskapligt område eller ett
problem inom ett verksamhetsområde. En litteraturöversikt kan ses som ett strukturerat
arbetssätt för att skapa en bild över ett valt område. Enligt Fribergs (2006) beskrivning
av en litteraturöversikt måste ingen avgränsning göras till val av antingen kvantitativa
eller kvalitativa artiklar, utan bägge kan användas.
1.4.1 Litteratursökning
De databaser som använts i denna litteratursökning är EBSCO/CINAHL och SveMed+.
Den första avgränsningen som gjordes var att artiklarna skulle vara Peer reviewed,
vilket innebär att de genomgått en granskning av kollegor som är insatta i ämnet
10
(Olsson & Sörensen, 2011) samt att de skulle finnas tillgängliga i Fulltext.
Artikelsökningen inleddes med sökorden depressi* adolescent*, vilket gav 127 träffar.
Sedan användes bland annat sökorden depression, adolescence, children, risk, risk
groups, teenage boys och teenage girls i olika kombinationer. Bilaga nr. 1 ger en
detaljerad översikt över artikelsökningen. I flera fall av sökningar användes trunkering
av sökorden. För några av sökningarna användes begränsningar, vilka bland annat
utgjordes av geografiskt område (Finland/ Europa), språkbegränsning (engelska),
årtalsbegränsning från år 2000 och nursing. De artiklar som användes i arbetet var till
antalet 27, ytterligare detaljer ses i bilaga 1. Många informationskällor har sökts och
hittats via internet, men även en del manuella sökningar har genomförts, främst i
böcker. För valet valet av artiklar till analysen gjordes under processens gång också
sekundärsökningar varvid referenslistor studerades (Friberg, 2006). De artiklar som
hittades på detta sätt söktes sedan upp i EBSCO/CINAHL med begränsningarna.
I detta arbete används enbart kvantitativa studier. Inklusionskriterier för de valda
artiklarna är liknande kulturer (Västvärlden), att artiklarna svarar på sitt eget syfte samt
är att de är maximalt 15 år gamla. Enbart artiklar skrivna på engelska har använts.
Ursprungligen var avsikten att begränsa åldersspannet på informanterna till 12 till 20 år,
dock hade många av de relevanta artiklarna som kom upp under sökningarna ett bredare
åldersspann än så och gick framförallt ner i åldrarna. Det åldersspann som är aktuellt i
detta arbete är 7 till 25 år, även om huvudfokuset ligger på tonåringar.
1.4.2 Analysmetod
De fynd som hittats i analysen kommer presenteras i resultatet (Friberg, 2006).
I analysen användes Fribergs (2006) beskrivning av en helikopteröversikt och vi
startade med att läsa igenom artiklarna med öppet sinne för att sedan sammanfatta dem
på ett stort papper. Nästa steg var enligt Friberg (2006) att avgränsa ett urval av
studierna, vilket gjordes genom att exkludera artiklar som inte motsvarade syftet med
detta arbete, som upplevdes som svårförståeliga eller vars åldersspann var för brett. De
valda artiklarna lästes noga igenom av båda författarna ett flertal gånger, för att sedan
delas in i grupper baserat på likheter och skillnader i resultatinnehåll. De valda
artiklarna finns sammanställda i en tabell, se bilaga 2.
11
Kvalitetsgranskning av de valda artiklarna utfördes med hjälp av ett protokoll som
baserar sig på Willman, Stolz & Bahtsevani (2011). Av de kvantitativa artiklar som
användes till resultatet var 18 stycken av hög kvalitet och 9 stycken av medel kvalitet.
1.4.3 Etiska aspekter
Alla studier som vi använt oss av har genomgått vetenskaplig granskning och vi har
granskat artiklarnas kvalitet. Att granska artiklars kvalitet innebär enligt Friberg (2006)
att ta följande aspekter i beaktande: tydligt formulerat och avgränsat problemområde,
eventuell teoretisk utgångspunkt, klart formulerat syfte, beskriven metod och urval,
analys av data, sammanhang mellan metod och eventuell teoretisk utgångspunkt,
beskrivning och tolkning av resultatet, förekomst av etiskt resonemang,
metoddiskussion samt återkoppling till teoretiska antaganden och till det praktiska
vårdarbetet. Enligt Olsson & Sörensen (2011) är det det egna etiska ansvaret som utgör
grunden för all forskningsetik.
I Helsingforsdeklarationen, som är ett grundläggande dokument med etiska riktlinjer för
humanforskning, lyfts viktiga aspekter fram. Dessa aspekter utgörs bland annat av att
forskningen måste kunna motiveras med att vinsterna med forskningen är större än
riskerna för försökspersonerna/ patienterna och att forskaren bör vara kompetent och väl
insatt i det aktuella området (Olsson & Sörensen, 2011).
2. RESULTAT
Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla
depression hos unga personer. Resultatdelen presenteras i fyra kategorier och 13
underkategorier. De fyra kategorierna utgörs av faktorer relaterade till uppväxtmiljön,
faktorer relaterade till sexualitet och kön, faktorer relaterade till riskbeteende och
faktorer relaterade till sjukdom.
Underkategorierna består av depression i familjen, bristande stöd av föräldrarna,
övergrepp, skamkänslor, mobbning, unga kvinnor, sexuella minoriteter, missbruk av
substanser, ätstörningar, associalt beteende, psykosomatiska sjukdomar,
neuropsykiatriska störningar och kroniska sjukdomar.
12
2.1. Faktorer relaterade till uppväxtmiljön
Att utveckla depression visade sig ha samband med depression i familjen, bristande stöd
av föräldrarna, fysiska och sexuella övergrepp, skamkänslor och mobbning.
2.1.1 Depression i familjen
I en studie utförd i USA (Ohannessian, Hesselbrock, Kramer, Kuperman, Bucholz,
Schuckit & Nurnberger, 2005), där informanterna utgjordes av ungdomar i åldrarna 13
till 17 år och deras föräldrar, visade det sig att depression såväl hos mamman som hos
pappan har ett tydligt samband med risken att drabbas av depression hos tonåringar.
Resultaten tyder på att ungdomar med en deprimerad förälder/ deprimerade föräldrar
har ungefär dubbelt så hög risk att få diagnosen depression som tonåringar vars
föräldrar inte lidit/lider av depression. Enligt Fernandez, Kramer, Fong, Doig &
Garralda (2009) har höga värden på en mätskala som mäter nivå av depression ett starkt
samband med familjehistoria av psykiatriska problem.
2.1.2 Bristande stöd av föräldrarna
Enligt en undersökning utförd i Finland av Ritakallio, Luukkala, Marttunen, Pelkonen
& Kaltiala-Heino (2010) har minskat upplevt socialt stöd hos tonåringar samband med
depression. I studien framkom betydande skillnader gällande upplevt socialt stöd hos
deprimerade och icke-deprimerade tonåringar. Det visade sig att minskat upplevt stöd
från familjen utgjorde den största skillnaden mellan deprimerade och icke-deprimerade
ungdomar. Enligt MacPhee & Andrews (2006) hade sviktande föräldrafostran i form av
bristande omvårdnad och avvisande beteende samband med dålig självkänsla och ökad
grad av depression.
Ungdomar som arbetar samtidigt som de går på gymnasiestadiet löper större risk att
drabbas av depression. Orsaken till detta visade sig i en undersökning av Largie, Field,
Hernandez-Reif, Sanders & Diego (2001) vara att ungdomarna spenderade mindre tid
med sina föräldrar och sina vänner samt hade avsaknad av nära kroppskontakt, rökte
13
mera regelbundet och hade lägre GPA (Grade Point Average), vilket innebär sämre
skolprestationer.
2.1.3
Fysiska och sexuella övergrepp
Enligt Gwandure (2007) hade unga vuxna som utsatts för sexuella övergrepp före 14
års ålder ökat riskbeteende och högre nivåer av posttraumatisk stress, depression,
suicidala tankar och stort kontrollbehov. Ungdomarna visade även på låg självkänsla.
Green, Krupnic, Stockton, Goodman, Corcoran & Petty (2005) visar i en studie med
kvinnliga informanter att våld under barndomen ökar risken för vissa former av riskfyllt
beteende, egentlig depression samt posttraumatisk stress.
Barn som blivit omplacerade till fosterhem uppvisar flera depressionsymtom än barn
som bor hemma under normala omständigheter. 87 % av de barn som omplacerades till
fosterhem hade enligt en studie av Allen, Comds- Orme, McCarter & Grossman (2000)
utsatts för misshandel eller farit illa på något sätt.
2.1.4 Skamkänslor
Ang & Khoo (2004) visade att tonåringar som befinner sig i riskzonen för antingen
depression, ångest eller aggressivitet lider av skamkänslor i högre grad än tonåringar
som inte tillhör dessa riskgrupper. Tonåringar som befinner sig i riskzonen för alla
dessa tre tillstånd lider av skamkänslor i ännu högre grad.
Åslund, Nilsson, Starring & Sjöberg (2007) gjorde en undersökning med avsikten att få
fram eventuella samband mellan depression hos unga och psykosociala riskfaktorer
såsom föräldrarnas separation, arbetslöshet hos föräldrarna och erfarenheter av sexuella
övergrepp. Samband kunde påvisas mellan alla dessa riskfaktorer och depression, men
när skamkänslor togs med som en faktor i undersökningen blev sambandet mellan
depression och de övriga riskfaktorerna näst intill obetydligt eller minskade drastiskt.
Känslor av skam visade sig däremot utgöra den största riskfaktorn för depression i
denna undersökning.
14
2.1.5 Mobbning
Mobbning har visat sig ha samband med både depression och självmordstankar hos
unga personer. Direkt mobbning, som utgörs av fysisk aggressivitet (exempelvis att
sparka, slå eller hota) ger ökad risk för depression hos flickor medan indirekt mobbning
(exempelvis att ignorera, utesluta eller förtala) ökar risken att drabbas av depression hos
båda könen (van det Val, de Wit & Hirasing, 2003). Även mobbare visade sig ha högre
förekomst av depressiva symtom. De största riskfaktorerna för depression hos unga som
framsteg ur en studie av MacPhee & Andrews (2006) var avsaknad av popularitet bland
kamraterna och dåliga kompisrelationer.
2.2 Faktorer relaterade till sexualitet och kön
Unga kvinnor och sexuella minoriteter visade sig också ha ökad risk för depression.
2.2.1 Unga kvinnor
Tonårstjejer utgör en stor riskgrupp för depression (Bettge, Wille, Barkman, SchulteMarkwort & Ravens-Sieberer, 2008; Rhode, Beevers, Stice & O´neil, 2009; Åslund
m.fl. ( 2007). Åslund m.fl. (2007) och Bettge m.fl. (2008) rapporterade att nästan
dubbelt fler unga flickor än pojkar i tonåren uppnår höga depressionspoäng.
Bettge m.fl. (2008) undersökte depressivitet hos barn och ungdomar med hjälp av
frågeformulär både ur ungdomarnas egen samt ur deras föräldrars synvinkel och det
visade sig att föräldrarnas rapportering endast till viss del överensstämde med
ungdomarnas självrapportering. Alla symtomkomplex hade högre förekomst i självrapporteringen än i föräldrarnas rapportering, men den största skillnaden mellan de två
fanns på uppfattade somatiska symtom. Föräldrarna ansåg sina barn lida av färre
depressionssymtom än barnen själva ansåg sig lida av.
Paxton, Valois, Watkins Huebner & Drane (2007b) visar med sin studie att tonårsflickor är mera benägna att bli nedstämda än tonårspojkar. Variation i informanternas
ålder (inom intervallet 12-17 år), årskurs eller boendemiljö (stad, landsbygd eller förort)
hade enligt författarna av studien ingen nämnvärd inverkan på resultatet .
15
I en studie (Rhode m.fl. 2009) framkommer det att flickor är speciellt utsatta för att
drabbas av lindrig eller egentlig depression under tonåren. Det mest framträdande och
allvarligaste symtomet på egentlig depression visade sig vara sorgsenhet. Resultaten
från studien visar även att tonårsflickor som hör till etniska minoritetsgrupper löper
särskilt hög risk att drabbas av lindrig depression. Enligt en studie gjord av Milne &
Lancaster (2001) framkommer det att flickor drabbas lättare av symtom på depression
om de får för lite omvårdnad av sin mor, upplever känslor av beroende, är självkritiska
eller har skuldkänslor, dåliga relationer till föräldrarna eller dåliga kompisrelationer.
Även flickor med depressionsproblematik har enligt Bettge m.fl. (2008) en högre grad
av självmords-/självskadebeteende än pojkar. Enligt Fernandez m.fl. (2009) var höga
depressionspoäng assosierade med tidigare självskadebeteende hos kvinnor.
2.2.2 Sexuella minoriteter
I en undersökning utförd av Williams och Chapman (2011) visade resultaten att
homosexuella ungdomar, jämfört med sina heterosexuella vänner, rapporterade högre
förekomst av alla hälso- och mentalhälsobehov. Homosexuella ungdomar hade högre
sexuell aktivitet, en högre upplevd risk för HIV/aids och mer utebliven sjukvård än
jämnåriga heterosexuella. Vidare utsattes de oftare, enligt självrapporter, för sexuella
trakasserier än sina heterosexuella jämnåriga och hade i högre grad otillfredsställda
psykiska behov samt outnyttjade skolbaserade tjänster. Av de homosexuella ungdomar
som deltog i studien visade sig 19,8 % lida av depression, jämfört med 11,9 % av de
heterosexuella deltagarna. Baserat på denna undersökning utgör således homosexuella
ungdomar en riskgrupp för depression.
2.3. Riskbeteende
Sambandet mellan användning av substanser, alkohol och riskfyllda beteenden ökar
risken för att drabbas av depression.
16
2.3.1
Missbruk av substanser
Ett flertal studier visar på ett samband mellan användning av substanser och depression
(Griesler, Hu, Schaffran & Kandel, 2011; Frenandez m.fl. 2009; Clark, Haines, Head,
Klineberg, Arephin, Viner, Taylor, Booy, Bhui & Stansfeld, 2006 & Shrier, Harris,
Kurland & Knight, 2003).
En studie utförd av Paxton, Valois, Watkins, Huebner & Drane (2007a) visar att olika
samtidiga riskfyllda beteenden bottnar i nedstämdhet hos undgomar. De olika
riskgrupperna som lyfts fram är följande; 1) låga nivåer av alkohol/substans
användning, 2) Regelbundet alkohol/substans missbruk, 3) omfattande extrema
risktaganden, 4) måttligt våld/kraftig alkohol användning och 5) substansmissbrukare/sexuella risktagare. Utav dessa grupper låg de personer som tog omfattande
extrema risker för 14,2 gånger högre risk för att ha nedstämdhet än de som inte var
risktagare. Därefter kom substans missbrukare/sexuella risktagare med ca 10 gånger
större utsatthet än de som inte var risktagare, det vill säga de som stod utanför de
ovanlistade grupperna.
Fernandez m.fl. (2009) visar vidare att tidig inledning av alkoholanvändning eller
användning av cannabis hade starkt samband med högre depressionsrisk. En studie av
Clark m.fl. (2006) visar att de som prövat på droger samt haft två eller flera hälsoriskbeteenden /rökning, alkohol-/ eller droganvändning löper risk för psykisk ohälsa och
depressiva symtom i ett senare skede. I denna undersökning utvärderades ungdomars
riskbeteende och psykiska hälsa med en uppföljning som skedde två år senare.
Shrier m.fl. (2003) visade med sin undersökning att även mindre svåra
substansanvändningsproblem, som är vanligare än svåra substansberoenden, orsakar
förhöjd risk för psykisk ohälsa. Unga flickor med mindre allvarliga
substansanvändningar har en specifikt förhöjd risk för depression och andra
förstämningssyndrom. Båda könen har dock förhöjda risker av att drabbas av
uppmärksamhetsstörningar vid mer eller mindre allvarliga substansanvändningar.
17
2.3.2 Ätstörningar
I en undersökning utförd i Tyskland av Bettge m.fl. (2008) framkommer det att nästan
hälften av flickorna med depressionsproblematik rapporterade sig ha ätproblem, vilket
var nästan dubbelt mer än vad som rapporterades av pojkarna med
depressionsproblematik. Goossens, Braet, Van Vlierbergh & Mels (2008) visar i sin
undersökning att depression kan orsaka tröstätande hos barn och tonåringar. Överviktiga
som söker behandling har en ökad risk att drabbas av depression eftersom de har en
större sjukdomsinsikt. Överviktiga som inte söker behandling har enligt studien en
mindre risk att drabbas av depression.
2.3.2 Associalt beteende
I en undersökning utförd i Finland av Ritakallio m.fl. (2010) visar resultaten ett
samband mellan associalt beteende och depression hos båda könen. Pojkar med
associalt beteende hade 7 gånger högre risk för depression är icke associala. Flickor
med associalt beteende hade 4 gånger högre risk att drabbas av depression än icke
associala.
I en undersökning utförd av Vermeiren, Deboutte, Ruchkin & Schwab-Stone (2002) var
informanterna indelade i tre grupper baserade på deras grad av avvikande beteenden: en
icke associal grupp, en måttligt associal grupp (icke aggressivt beteende) och en gravt
associal grupp (största delen har aggressivt beteende). Ju gravare form av associalt
beteende som fanns hos de unga, desto högre var förekomsten av depression,
somatisering samt negativa förväntningar på framtiden.
2.4. Faktorer relaterade till sjukdom
Psykosomatiska besvär, neuropsykiatriska störningar och vissa kroniska sjukdomar
visade sig öka risken för att drabbas av depression.
18
2.4.1 Psykosomatiska besvär
I en studie utförd i Finland av Härmä, Kaltiala-Heino, Rimpelä & Rantanen (2002)
visade det sig att förekomsten av depression är högre hos tonåringar med återkommande
smärtor. De fyra smärtsymtom som undersöktes omfattade nack- och skuldersmärta,
smärta i ländryggen, magont och huvudvärk. Vart och ett av dessa symtom, vid
förekomst minst en gång i veckan, visade sig utgöra en ökad risk för depression hos
båda könen. Vid förekomst av flera av dessa symtom minst en gång i veckan ökade
risken för depression ytterligare. Även Kinnunen, Laukkanen & Kylmä (2010) kommer
fram till att tonåringar som rapporterar flera olika psykosomatiska problem en gång i
veckan eller oftare löper en speciellt stor risk för att drabbas av depression.
Enligt en undersökning utförd av Zwaigenbaum, Szatmari, Boyle & Offord (1999)
enligt en annan undersökning utförd av Kinnunen m.fl. (2010) ökar somatiska symtom i
tonåren risken att drabbas av depression i ett senare skede i livet. Enligt Zwaigenbaum
m.fl. (1999) ökar risken för att drabbas av depression i ett senare skede om den unga
lider av somatiska/kroppsliga symtom och känslomässiga störningar (såsom ångest,
tvångsmässiga störningar och dysfori). Informanterna i denna studie var mellan 13-16 år
gamla och resultatet grundar sig på en uppföljning som gjordes fyra år senare.
2.4.2 Neuropsykiatriska störningar
En studie gjord av Solomon, Miller, Taylor, Hinshaw & Carter (2012) som hade som
delmål att undersöka förekomsten av depression hos unga personer med
autismspektrumstörningar, inklusive autism, högfungerande autism, Aspbergers
syndrom och ospecificerad utvecklingsstörning, visade att flickor som lider av
autismspektrumstörningar visar flera symtom på depression än flickor utan dessa
diagnoser. Hos pojkar var sambandet mellan autismspektrumstörningar och depression
endast marginellt.
2.4.3 Kroniska sjukdomar
I en undersökning utförd i Ryssland av Zashikhina & Hagglof (2007) jämfördes
psykologiska parametrar hos 13-16-åriga ungdomar med kronisk sjukdom i form av
19
antingen epilepsi, astma eller diabetes. Det visade sig att flickor med astma och pojkar
med epilepsi utgjorde de två största riskgrupperna för depression samt för övriga former
av allvarlig mental ohälsa. Graden av sjukdomssvårighet var av betydelse i detta
resultat, eftersom de flickor som undersöktes led av svårare former av astma än de
pojkar som undersöktes, medan de pojkar med epilepsi som deltog i undersökningen
hade sämre kontroll över anfallen än flickorna.
I en undersökning utförd av Von Essen, Enskär, Kreuger, Larsson & Sjödén (2000),
jämfördes nivårerna av självkänsla, depression och ångest hos svenska barn och
tonåringar med pågående cancerbehandling, cancersjuka barn och tonåringar utan
pågående behandling och friska barn och tonåringar. Resultaten visade att barn och
tonåringar med pågående behandling inte hade högre nivåer av depression och ångest än
friska barn, inte heller sämre självkänsla. Cancersjuka barn och tonåringar utanför
behandling uppvisade dock högre nivåer av depression och ångest samt lägre psykiskt
välbefinnande och lägre självkänsla än friska barn och tonåringar. Resultaten tyder på
att tiden efter avslutad behandling kännetecknas av högre risk för depression och övriga
psykosociala problem än själva behandlingsperioden.
20
3. DISKUSSION
Studiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla depression hos
unga personer. Riskgrupper för depression utgörs enligt studiens resultat av fyra
huvudgrupper; faktorer relaterade till uppväxtmiljö, faktorer relaterade till sexualitet
och kön, faktorer relaterade till beteende och faktorer relaterade till sjukdom. I
metoddiskussionen beskrivs hur arbetsmetoden gått tillväga och en utvärdering av
arbetsprocessen görs.
3.1 Metoddiskussion
Detta arbete utgörs av en litteraturöversikt och analysmetoden, som baserade sig på
Friberg (2006), gick ut på att dela in artiklarna i grupper med liknande problemområden
för att sedan ta fasta på likheter och skillnader i deras resultat.
Av de artiklar som valdes var vissa med årtalsbegränsning, från år 2000. Den nyaste av
de valda var från 2011 och den äldsta var från 1999. Det valdes ut 41 artiklar i
sökningarna som noggrant lästes igenom av båda författarna för att kunna avgöra om de
hade relevans för denna studie. Även eventuell förförståelse diskuterades i detta skede
och vikten av att försöka ha en så fri inställning till ämnet som möjligt. Av de 41
artiklarna exkluderades 14 stycken på grund av att de inte alls eller inte tillräckligt
tydligt svarade på studiens syfte eller på grund av för brett åldersspann. Vissa artiklar
upplevdes som svårförståeliga och exkluderades därför.
Åldersspannet på informanterna i de valda artiklarna sträcker sig från 7 till 25 år. En av
artiklarna avviker från detta åldersspann men togs med på grund av dess relevans för
studien. I tre av artiklarna överstiger informanternas ålder 20 år och i 11 av de valda
artiklarna har även informanter under 13 år deltagit, men i alla artiklar utom en deltog
tonåringar. Författarna valde att sätta huvudfokus på tonåringar, eftersom det var den
ursprungliga intressegruppen samt på grund av den begränsade tiden.
Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna utfördes med hjälp av ett färdigställt
protokoll där intentionen var att kunna utvärdera artiklarnas kvalitet. Av de kvantitativa
artiklar som användes till resultatet bedömdes av författarna 18 stycken vara av hög
21
kvalitet och 9 stycken av medelkvalitet. Artiklarna speglar fyra världsdelar: Europa,
Asien, Afrika och USA. Även om ett av inklusionskriterierna var Västvärlden står två
av studierna utanför detta inklusionskriterium. Dessa studier är utförda i Ryssland och i
Sydafrika och togs med på grund av sin relevans för ämnet. Majoriteten av studierna var
utförda i USA, vilket kan ha påverkat resultatet såtillvida att USA är ett land med
många olika etniska grupper och många olika kulturer.
I syftet, som ändrades några gånger under processens gång, valdes mellan
benämningarna riskfaktorer och riskgrupper, men för att få alla väsentliga resultat från
de valda artiklarna att passa in i sammanhanget utgjorde riskfaktorer ett bättre
alternativ.
Materialet sorterades på basen av likheter och skillnader i problematik och
resultatinnehåll och artiklarna lades under någon av rubrikerna för att sedan
sammanställas i resultatet. Det svåraste var att få sådana benämningar på både
kategorier och underkategorier så att de svarade mot syftet samt sådana benämningar på
kategorierna så att de täckte in alla underkategorier.
Datainsamlingen, granskningen och analysen av artiklarna kan ha påverkats av att
författarna är noviser vad gäller utförandet av en litteraturöversikt. Även författarnas
begränsade kunskaper i statistik kan ha haft en viss inverkan på tydandet av resultatet.
Två personerintervjuer har använts i arbetet, varav den ena med en av hälsovårdarna på
Studerandehälsan och den andra med en socialkurator på Barn- och
Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP). Detta kan till en viss del ha påverkat
innehållet i diskussionen.
3.2 Resultatdiskussion
I resultatet, som beskriver faktorer som påverkar risken att drabbas av depression hos
unga personer, framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier. De fyra
kategorierna var faktorer relaterade till uppväxtmiljö, faktorer relaterade till sexualitet
och kön, faktorer relaterade till beteende och faktorer relaterade till sjukdom.
22
I kategorin faktorer relaterade till uppväxtmiljö beskrivs depression i familjen och
ärftlighet, men även händelser i barndomshemmet och sviktande föräldrafostran, som
riskfaktorer. Bristande stöd hos föräldrarna visade sig också utgöra en riskfaktor för
depression hos unga personer, likaså förvärvsarbete bland ungdomar på
gymnasialstadiet, eftersom det ofta leder till för lite tid tillsammans med föräldrarna.
Vikten av att ha tillräckligt med tid tillsammans med sina föräldrar går som en röd tråd
genom denna kategori. Enligt hälsovårdare A. Backman på Studerandehälsan vid
Ålands Hälso- och Sjukvård (ÅHS) (personlig kommunikation, 5 maj 2013), som jobbar
med unga i åldrarna 15 år och uppåt, är det många unga personer idag som upplever att
de får för lite tid tillsammans med sina föräldrar. Hon påpekar att sysselsättning i för
hög grad hos ungdomar som fortfarande går i skolan, även enligt hennes erfarenheter,
utgör en riskfaktor för psykisk ohälsa bland dessa ungdomar. Sambandet mellan psykisk
stress hos föräldrarna och psykiska störningar, även depression, hos tonårigar visade sig
i en undersökning av Roustit, Campoy, Chaix & Chauvin (2010) styras av föräldrarnas
känslomässiga stöd, extrafamilialt socialt stöd och ungdomarnas självkänsla.
Unga personer som utsatts för fysiska och sexuella övergrepp visade sig i resultaten av
denna studie utgöra en riskgrupp för depression. En studie utförd av Cheasty, Clare &
Collins (2002) påvisar att vuxna kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i
barndomen och som sedan utsätts för våldtäkt i vuxen ålder löper betydligt högre risk
att insjukna i depression än kvinnor som utsätts för våldtäkt utan att ha blivit utsatta för
sexuella övergrepp i barndomen. Green m.fl. (2005) visade med sin undersökning att
kvinnor som blivit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen har ökad risk för senare
riskfyllt beteende, även riskfyllt sexuellt beteende, och detta kan tänkas leda till ökad
risk för våldtäkt.
Under kategorin faktorer relaterade till uppväxtmiljö kunde samband mellan
skamkänslor och depression konstateras såväl som mellan mobbning och depression.
Att skam kan vara relaterat till graden av depression framkommer i en studie av Hook &
Andrews (2005). I studien påvisades att personer som fått samtalsterapi för depression
och på grund av skamkänslor undanhåller viktiga symtom hade högre grad av
depressiva symtom än personer som var ärliga om sina symtom. Mobbning visade sig
ha samband med depressiva symtom, såväl hos mobbare som hos mobbningsoffer. Det
faktum att mobbning har samband med depressiva symtom även hos mobbare stöds
23
delvis av Kaltiala-Heino, Fröjd & Marttunen (2010), som i sin undersökning fått fram
att pojkar som mobbar har ökad risk för att drabbas av depression. Flickor som lider av
depression visade sig i sin tur ha större risk att bli mobbade.
I kategorin faktorer relaterade till sexualitet och kön framkom att betydligt flera flickor i
tonåren drabbas av nedstämdhet och depression än pojkar i samma ålder. Detta resultat
stöds av Li, DiGuiseppe & Froh (2006) som i sin studie påvisar att tonårsflickor är mera
deprimerade än tonårspojkar och att flickor är mera fokuserade på sina känslor än
pojkar. I samma kategori framkom även att självmords- och självskadebeteende
förekommer i högre grad hos tonårsflickor än hos pojkar och att flera homosexuella
unga lider av depression jämfört med heterosexuella ungdomar. I en studie av Russell,
Ryan, Toomey, Diaz & Sanchez (2011) framkom det att förhöjda nivåer av depression
hos homo-, bi- och transsexuella unga vuxna är starkt förknippat med att ha utsatts för
skoltrakasserier. Hos unga homo-, bi- och transsexuella unga män kunde de förhöjda
nivåerna av depression samt självmordstankar förklaras med höga nivåer av
skoltrakasserier.
I kategorin faktorer relaterade till riskbeteende visade det sig att tidig användning av
alkohol och substanser har samband med depression och psykisk ohälsa. Ätstörningar
hos båda könen visade sig ha samband med depression, dock var flickor mera utsatta.
Ett samband mellan associalt beteende och depression kunde påvisas hos båda könen, ju
gravare form av associalt beteende desto starkare samband. Bor, McGee, Hayatbakhsh,
Dean & Najman (2010) kom i sin studie fram till att associalt beteende i tonåren ökar
risken för allvarliga komplikationer i ung vuxen ålder, såsom fortsatt associalt beteende,
cannabisbruk, allmänna hälsoproblem och depression eller ångestsymtom.
I kategorin faktorer relaterade till sjukdomar framkommer ett starkt samband mellan
återkommande smärtor och depression hos unga personer. Det fanns även samband
mellan neuropsykiatriska störningar och depression, speciellt hos flickor. Kronisk
sjukdom visade sig också utgöra en riskfaktor, mera specifikt astma hos flickor och
epilepsi hos pojkar. Cancersjuka barn och ungdomar utanför behandling visade sig i
högre grad drabbas av depression än friska barn. Mellan cancersjuka barn med
pågående behandling och friska barn fanns ingen nämnvärd skillnad i graden av
depression. En studie av Reyes-Gibby, Anderson, Morrow, Shete & Hassan (2012), som
24
utfördes på kvinnor med bröstcancer, visar däremot att förekomsten av depression
minskade med ökad tid efter behandling. Denna skillnad mellan de två resultaten kan
till viss del tänkas bero på att barn med cancer inte till fullo förstår sjukdomens
omfattning och heller inte är helt införstådda med de risker som behandling kan
medföra. En annan studie, utförd av Matziou, Perdikaris, Galanis, Dousis & Tzoumakas
(2008), visade att barn och ungdomar med cancer inte lider av depression i högre grad
än friska barn och tonåringar. Majoriteten (69/80) av de cancersjuka barn som deltog i
undersökningen hade pågående behandling och således stöder denna artikel till viss del
det tidigare nämnda resultatet med lägre grad av depression hos cancersjuka barn med
pågående behandling än hos dem som är utanför behandling.
Även om resultaten av denna studie inte påvisar ett tydligt samband mellan självkänsla
och depression tyder flera av de använda studierna på att låg självkänsla ofta går hand i
hand med förhöjd risk att utveckla depression. Enligt Gwandure (2007) har ungdomar
som upplevt sexuella övergrepp tydligt förhöjd risk för låg självkänsla. Likaså har
ungdomar som fått bristande omvårdnad av föräldrarna ökad risk för låg självkänsla
(MacPhee & Andrews, 2006). Von Essen m.fl. (2000) visade med sin undersökning att
cancersjuka barn och tonåringar med pågående behandling inte hade högre nivåer av
depression än friska barn, inte heller sämre självkänsla. Cancersjuka barn och tonåringar
utanför behandling uppvisade dock högre nivåer av depression samt lägre psykiskt
välbefinnande och lägre självkänsla än friska barn och tonåringar.
Självkänsla är en avgörande faktor i ett barns utveckling. Denna psykologiska funktion
utvecklas av barnets interaktion med närstående personer. Den är avgörande för
individens syn på och relation till sig själv, en relation som kräver kontakt med och
feedback från andra, och, viktigast av allt, från föräldrafigurer (Roustit m.fl. 2010). Hur
byggs ett barns självkänsla upp? John Bowlby, som har haft stor inverkan på
anknytningsteorin, är av den bestämda uppfattningen att den tidiga barndomen inverkar
på barnets senare utveckling. Bowlby har myntat begrepper ”inre arbetsmodeller”,
vilket har en direkt koppling till hans teori. Dessa inre arbetsmodeller utgörs av de
föreställningar barn gör om sig själva och om andra och föreställningarna är mycket
beroende av barnets erfarenheter under anknytningsprocessen. Om barnet har fått känna
sig älskat och varmt och kärleksfullt omhändertaget har det lättare att lita på andra när
det växer upp. Det har även lättare med framtida relationer. Ett barn som inte haft
25
tillräckligt med trygghet och stabilitet samt utsatts för likgiltighet eller avvisande
kommer att ha det svårare när det växer upp, eftersom det ofta känner sig mindre värt
samt har svårt att lita på andra (Broberg m.fl. 2003).
Resultaten av denna litteraturstudie har betydelse för omvårdnad såtillvida att den höjer
medvetenheten om vilka faktorer som kan ge ökad risk för depression hos unga. Vissa
av de faktorer som framkom som riskfaktorer för depression är sannolikt mera
självklara för vårdpersonal än andra. Att ungdomar beter sig på ett visst sätt kan ha
orsaker som behöver bearbetas och underliggande diagnoser missas lätt. Som
sjukskötare kommer vi i kontakt med unga personer och således har vi också ett ansvar i
att identifiera ungdomar som mår psykiskt dåligt. Enligt hälsovårdare A. Backman kan
associalt beteende bero på oupptäckt neuropsykiatrisk diagnos, såsom ADHD eller
Aspergers syndrom, hos den unga personen. Det är av vikt för vårdpersonal som jobbar
med barn och unga att känna till detta möjliga samband, för att den unga ska kunna bli
hjälpt på bästa sätt. Som tidigare nämndes ökar associalt beteende i tonåren risken för
bland annat depression och ångest i tidig vuxen ålder (Bor m.fl. 2010). En annan
förbindelse som kan vara av vikt för vårdpersonal att känna till är att sexuellt
riskbeteende hos unga personer kan ha sin grund i tidigare sexuella övergrepp. Detta är
en av anledningarna till att sexuella risktagare har visat sig ha tydigt förhöjd risk för
nedstämdhet.
Att hitta ungdomar med (begynnande) depression i god tid kräver olika metoder. I USA
är rekommendationen av the U.S. Preventative Services Task Force att primärvården
screenar unga personer mellan 12 och 18 år för depression årligen under rutinmässiga
besök. Om läkaren konstaterar några symptom på depression, om föräldrarna är oroliga
för sitt barns humör eller om det finns en en familjehistoria av affektiva störningar eller
oro för droganvändning, bör även yngre barn undersökas och utvärderas. The Pediatric
Symptom Checklist är ett allmänt screeningsredskap som används. Denna checklista
innehåller 35 frågor som ska besvaras av den unga personen och frågorna berör bland
annat bland annat hur det går i skolan, fysiska besvär och humör. Checklistan används
på barn från 11 år (Hamrin & Magorno, 2010).
Eftersom depression ofta debuterar i unga år är skolans roll som hälsofrämjande arena
viktig (Skärsäter, 2011). Hälsovårdare och vårdpersonal i skolan har en viktig roll och
26
de behöver också professionell kompetens i att främja psykisk hälsa. Samverkan mellan
psykiatriska kliniker och vårdpersonal i skolan bör i framtiden utgöra en del i
främjandet av den psykiska hälsan (Kinnunen m.fl. 2010).
3.3 Slutsats
Denna studie kartlägger faktorer som påverkar risken att drabbas av depression hos
unga personer. Detta är ett brett område och författarna är medvetna om att det finns
faktorer som inte täcks in i våra resultat. Förutom de riskfaktorer som visas i
ifrågavarande studie så framkom dessutom vid intervjun med Studerandehälsan på
Åland att även funktionshinder hos unga personer utgör en stark riskfaktor för att
drabbas av depression. Även unga personer som flyttar hemifrån tidigt, ofta innan 18års ålder, kan utgöra en riskgrupp för psykisk ohälsa och depression. Dessutom ansåg
man där att dålig självkänsla låg bakom risk att utveckla depression. Den påverkar
förmågan att stå emot grupptryck och att hantera skamkänslor. Vid Studerandehälsan
planeras en gruppverksamhet för att diskutera bland annat stress och sömnsvårigheter
(personlig information, Studerandehälsan A. Backman).
Ökad kunskap om depression hos unga behövs på flera plan och föräldrarna och skolan
innehar nyckelpositioner när det gäller att föreygga depression hos unga personer. Som
sjukskötare behöver vi inte bara känna till vad som kan orsaka depression hos unga,
utan även föra den kunskap vi har vidare, i syfte att motverka psykisk ohälsa hos unga
personer.
För vidare studier skulle det vara av intresse att utföra en undersökning baserad på
intervjuer av hälso- och sjukvårdpersonal som dagligen kommer i kontakt med unga
personer på olika plan, för att sammanställa deras erfarenheter av riskfaktorer för
depression hos unga personer.
27
REFERENSLISTA
Allen, E., Combs-Orme, T., McCarter, R. & Grossman, L. (2000). Self-reported
depressive symptoms in school-age children at the time of entry into foster care.
Ambulatory Child Health, 6(1), 45-57.
Allmänna barnhuset (2008). Självskadebeteende: forskning, behandling och metoder för
att förebygga psykisk ohälsa hos unga. Stockholm: Allmänna Barnhuset.
American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders: DSM-IV. Quick reference to the diagnostic criteria from DSM-IV.
Washington, D.C.: American Psychiatric Assoc.
Ang, R. P. & Khoo, A. (2004). The Relationship Between Psychopathology and Shame
in Secondary School Students. Pastoral Care in Education, 22(1), 25-33.
doi:10.1111/j.0264-3944.2004.00283.x
Bettge, S., Wille, N., Barkmann, C., Schulte-Markwort, M. & Ravens-Sieberer, U.
(2008). Depressive symptoms of children and adolescents in a German representative
sample: results of the BELLA study. European Child & Adolescent Psychiatry, 177181.
Blume, B., Lundström, B. & Sigling, I. (2002). Psykiatrins ABC. (2. uppl.) Stockholm:
Liber.
Bor, W., McGee, T., Hayatbakhsh, R., Dean, A. & Najman, J. M. (2010). Do antisocial
females exhibit poor outcomes in adulthood? An Australian cohort study. Australian &
New Zealand Journal of Psychiatry, 44(7), 648-657. doi:10.3109/00048671003631159
Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi: utveckling på
avvägar. Stockholm: Natur och kultur.
Burke, K.C., Burke, J.D., Regier, D.A. & Rae, D.S. (1990). Age at onset of selected
mental disorders in five com- munity populations. Archives of General Psychiatry, 47,
511-518.
Cederblad, M. (2001). Barn- och ungdomspsykiatri. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm:
Liber.
Cheasty, M., Clare, A. & Collins, C. (2002). Child sexual abuse -- a predictor of
persistent depression in adult rape and sexual assault victims. Journal of Mental Health,
11(1), 79-84.
Clark, C., Haines, M., Head, J., Klineberg, E., Arephin, M., Viner, R. & Stansfeld, S.
(2007). Psychological symptoms and physical health and health behaviours in
adolescents: a prospective 2-year study in East London. Addiction, 102(1), 126-135.
Davis, N. (2005). Depression in children and adolescents. Journal of School Nursing
(Allen Press Publishing Services Inc.), 21(6), 311-317.
doi:10.1177/10598405050210060201
Fernandez, V. V., Kramer, T. T., Fong, G. G., Doig, A. A. & Garralda, M. E. (2009).
Depressive symptoms and behavioural health risks in young women attending an urban
sexual health clinic. Child: Care, Health & Development, 35(6), 799-806.
doi:10.1111/j.1365-2214.2009.00982.x
Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Goossens, L., Braet, C., Van Vlierberghe, L. & Mels, S. (2009). Loss of control over
eating in overweight youngsters: the role of anxiety, depression and emotional eating.
European Eating Disorders Review, 17(1), 68-78. doi:10.1002/erv.892
Green, B. L., Krupnick, J. L., Stockton, P., Goodman, L., Corcoran, C. & Petty, R.
(2005). Effects of Adolescent Trauma Exposure on Risky Behavior in College Women.
Psychiatry: Interpersonal & Biological Processes, 68(4), 363-378
Griesler, P. C., Hu, M., Schaffran, C. & Kandel, D. B. (2011). Comorbid psychiatric
disorders and nicotine dependence in adolescence. Addiction, 106(5), 1010-1020.
doi:10.1111/j.1360-0443.2011.03403.x
Gwandure, C. (2007). Sexual assault in childhood: Risk HIV and AIDS behaviours in
adulthood. AIDS Care, 19(10), 1313-1315. doi:10.1080/09540120701426508
Hamrin, V. & Magorno, M. (2010). Assessment of adolescents for depression in the
pediatric primary care setting. Pediatric Nursing, 36(2), 103-111.
Hook, A. & Andrews, B. (2005). The relationship of non-disclosure in therapy to shame
and depression. British Journal of Clinical Psychology, 44(Part 3), 425-438.
Härmä, A., Kaltiala-Heino, R., Rimpelä, M. & Rantanen, P. (2002). Are adolescents
with frequent pain symptoms more depressed? Scandinavian Journal of Primary Health
Care, 20(2), 92-96
Karlsson, N. & Wahlbeck, K. (2010). Från reformintention till praxis: Mentalvårdens
utveckling i Finland efter år 1990. (Institutet för hälsa och välfärd (THL), Rapport
nr 2010:24). Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. Från
http://www.nhv.se/upload/Biblioteket/Fr%C3%A5n%20reformintention%20till%20pra
xis.pdf
Kaltiala-Heino, R., Fröjd, S. & Marttunen, M. (2010). Involvement in bullying and
depression in a 2-year follow-up in middle adolescence. European Child & Adolescent
Psychiatry, 19(1), 45-55. doi:10.1007/s00787-009-0039-2
Kauppinen, S. (2008). Sosiaalivakuutus. Nuoret huutavat apua.
(Folkpensionsanstalten). Från http:
www.kela.fi/documents/10180/12149/sosiaalivaakutus_6_2008.pdf
Kinnunen, P., Laukkanen, E. & Kylmä, J. (2010). Associations between psychosomatic
symptoms in adolescence and mental health symptoms in early adulthood. International
Journal Of Nursing Practice, 16(1), 43-50. doi:10.1111/j.1440-172X.2009.01782.x
Kunskapsguiden. (u.å.) Barns psykiska ohälsa. Hämtad 6 maj, 2013, från:
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/default.aspx
Largie, S., Field, T., Hernandez-Reif, M., Sanders, C. E. & Diego, M. (2001).
Employment during adolescence is associated with depression , inferior relationships,
lower grades, and smoking. Adolescence, 36(142), 395
Lehtoranta, P. & Reinola, O. (2007). Haastava nuori ammattiin oppimassa. Stiftelsen
för rehabilitering. Från
http://www.kuntoutussaatio.fi/files/167/Haastava_nuori_ammattia_oppimassa.pdf
Levander, S. (2006). Psykiatri: en orienterande översikt. Lund: Studentlitteratur.
Li, C., DiGiuseppe, R. & Froh, J. (2006). The roles of sex, gender, and coping in
adolescent depression. Adolescence, 41(163), 409-415.
MacPhee, A. & Andrews, J. (2006). Risk factors for depression in early adolescence.
Adolescence, 41(163), 435-466./8
Matziou, V. V., Perdikaris, P. P., Galanis, P. P., Dousis, E. E. & Tzoumakas, K. K.
(2008). Evaluating depression in a sample of children and adolescents with cancer in
Greece. International Nursing Review, 55(3), 314-319. doi:10.1111/j.14667657.2008.00606.x
Mielenterveyden keskusliitto. (2012). Pekka Sauri: Talouden kestävyysvaje aisoihin
ehkäisemällä nuorten masennusta. Hämtad 22 mars, 2013, från:
http://www.mtkl.fi/tiedotteet/?x1279792=1419920
MF, de Wit, C. & Hirasing, R. (2003). Psychosocial health among young victims and
offenders of direct and indirect bullying. Pediatrics, 111(6), 1312-1317.
Milne, L. & Lancaster, S. (2001). Predictors of depression in female adolescents.
Adolescence, 36(142), 207.
Nilzon, K.R. (1999). Barn med känslomässiga problem. Lund: Studentlitteratur.
Nilzon, K.R. (1995). Barn och depression. Lund: Studentlitteratur.
Oesterheld, J.R., Shader, R.I., Parmelee, D.X. & Sood, A.B. (2003). Approaches to the
psychopharmaco- logic treatment of children and youth. In R.I. Shader (Ed.), Manual of
psychi- atric therapeutics (pp. 315-345). Baltimore, MD: Lippincott Williams.
Ohannessian, C., Hesselbrock, V., Kramer, J., Kuperman, S., Bucholz, K., Schuckit, M.
& Nurnberger, J. r. (2005). The relationship between parental psychopathology and
adolescent psychopathology: an examination of gender patterns. Journal of Emotional
& Behavioral Disorders, 13(2), 67-76.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Olsson, I.G. (2004). Depressioner i tonåren: ung, trött och ledsen. (1. uppl.) Stockholm:
Gothia.
Paxton, R., Valois, R., Watkins, K., Huebner, E. & Drane, J. (2007a). Associations
between depressed mood and clusters of health risk behaviors. American Journal of
Health Behavior, 31(3), 272-283.
Paxton, R., Valois, R., Watkins, K., Huebner, E. & Drane, J. (2007b).
Sociodemographic differences in depressed mood: results from a nationally
representative sample of high school adolescents. Journal of School Health, 77(4), 180186. doi:10.1111/j.1746-1561.2007.00189.x
Reyes-Gibby, C. C., Anderson, K. O., Morrow, P., Shete, S. & Hassan, S. (2012).
Depressive Symptoms and Health-Related Quality of Life in Breast Cancer Survivors.
Journal of Women's Health (15409996), 21(3), 311-318. doi:10.1089/jwh.2011.2852
Ritakallio, M., Luukkaala, T., Marttunen, M., Pelkonen, M. & Kaltiala-Heino, R.
(2010). Comorbidity between depression and antisocial behaviour in middle
adolescence: The role of perceived social support. Nordic Journal of Psychiatry, 64(3),
164-71.
Rohde, P., Beevers, C. G., Stice, E. & O'Neil, K. (2009). Major and minor depression in
female adolescents: onset, course, symptom presentation, and demographic
associations. Journal of Clinical Psychology, 65(12), 1339-1349. doi:10.1002/jclp
Roustit, C., Campoy, E., Chaix, B. & Chauvin, P. (2010). Exploring mediating factors
in the association between parental psychological distress and psychosocial
maladjustment in adolescence. European Child & Adolescent Psychiatry, 19(7), 597604. doi:10.1007/s00787-010-0094-8
Russell, S. T., Ryan, C., Toomey, R. B., Diaz, R. M. & Sanchez, J. (2011). Lesbian,
Gay, Bisexual, and Transgender Adolescent School Victimization: Implications for
Young Adult Health and Adjustment. Journal of School Health, 81(5), 223-230.
doi:10.1111/j.1746-1561.2011.00583.x
SBU. (2004). Behandling av depressionssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt.
Rapport 166. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Shia, N. (2009). The role of community nurses in the management of depression. Nurse
Prescribing, 7(12), 548-554.
Shrier, L., Harris, S., Kurland, M. & Knight, J. (2003). Substance use problems and
associated psychiatric symptoms among adolescents in primary care. Pediatrics, 111(6),
e699-705.
Skärsäter, I., Baigi, A. & Haglung, L. (2006). Functional status and quality of life in
patients with first- episode major depression. Journal of psychiatric and Mental
Nursing, 13(2), 205-13.
Skärsäter, I. (red.) (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (u.å.). Evidensbaserad praktik: BDI (Becks Depression Inventory).
Hämtad 7 maj 2013 från:
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/b
di
Socialstyrelsen. (2009). Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa: En
nationell inventering. Hämtad 13 mars 2013 från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-238 (13.03.2013)
Socialstyrelsen. (2005). Ungdomars behov av samhällets stöd – en lägesbeskrivning.
Hämtad 14 mars 2013 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer 2005/2005-13118
Solomon, M., Miller, M., Taylor, S., Hinshaw, S. & Carter, C. (2012). Autism
Symptoms and Internalizing Psychopathology in Girls and Boys with Autism Spectrum
Disorders. Journal of Autism & Developmental Disorders, 42(1), 48-59.
doi:10.1007/s10803-011-1215-z
Vermeiren, R., Deboutte, D., Ruchkin, V. & Schwab-Stone, M. (2002). Antisocial
behaviour and mental health: findings from three communities. European Child &
Adolescent Psychiatry, 11(4), 168-175.
Von Essen, L., Enskär, K., Kreuger, A., Larsson, B. & Sjödén, P. (2000). Self-esteem,
depression and anxiety among Swedish children and adolescents on and off cancer
treatment. Acta Paediatrica, 89(2), 229-236. doi:10.1080/080352500750028889
Wasserman, D. (1998). Depression - en vanlig sjukdom: symptom, orsaker och
behandlingsmöjligheter. Stockholm: Natur och kultur.
WHO. (2008). Mental health. Hämtad 14 mars, 2013, från:
http://www.who.int/topics/mental_health/en
WHO/Europe. (2012). Noncommunicable diseases: Depression: definition. Hämtad 14
mars, 2013, från WHO/Europe, http://www.euro.who.int/en/what-we-do/healthtopics/noncommunicable-diseases/sections/news/2012/10/depression-ineurope/depression-definition
Williams, K. A. & Chapman, M. V. (2011). Comparing Health and Mental Health
Needs, Service Use, and Barriers to Services among Sexual Minority Youths and Their
Peers. Health & Social Work, 36(3), 197-206.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
World Federation for Mental Health. (2012). Depression: A global Crisis: System
strengthening. Across the Healthcare Sector to Promote Resilience in a Time of
Economic Hardship. Hämtad 14 mars, 2013, från:
http://www.wfmh.org/2012DOCS/WMHDay%202012%20SMALL%20FILE%20FINA
L.pdf
Zalsman, G., Brent, D. & Weersing, V. (2006). Depression in children and adolescents:
An overview. Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 15(4), 827841.
Zashikhina, A. A. & Hagglof, B. B. (2007). Mental health in adolescents with chronic
physical illness versus controls in Northern Russia. Acta Paediatrica, 96(6), 890-896.
doi:10.1111/j.1651-2227.2007.00277.x
Zwaigenbaum, L., Szatmari, P., Boyle, M. & Offord, D. (1999). Highly somatizing
young adolescents and the risk of depression. Pediatrics, 103(6 part 1), 1203-1209.
ÅHS, (u.å.). Primärvård: Skolhälsovård. Hämtad 22 mars, 2013, från:
http://www.ahs.ax/standard.con?iPage=70&m=206
ÅHS, (u.å.). Primärvård: Studerandehälsovård. Hämtad 22 mars, 2013, från:
http://www.ahs.ax/standard.con?iPage=191&m=249
Ålands landskapregering. (2010). Hälso- och Sjukvård: Barns och ungdomars hälsa på
Åland – en läges rapport. Hämtat 18 april, 2013, från:
http://www.regeringen.ax/.composer/upload//socialomiljo/Barns_och_ungdomars_halsa
_pa_Aland_utan_sidnr-_en_lagesrapport.pdf
Åsberg, M. & Mårtensson, B. (2009). Förstämningssyndrom. I: J.Herlofson, L.
Ekselius, L-G. Lundh, A. Lundin, B. Mårtensson & M. Åsberg (red.). Psykiatri,s.303334. Lund: Studentlitteratur.
Åslund, C., Nilsson, K., Starrin, B. & Sjöberg, R. (2007). Shaming experiences and the
association between adolescent depression and psychosocial risk factors. European
Child & Adolescent Psychiatry, 16(5), 298-304.
BILAGA 1
Tabell 1. Översikt över datainsamlingen
ANTAL
ANTAL VALDA
TRÄFFAR
ARTIKLAR
Depressi* adolescent*
(SWEMED+)
127
1
28/2-2013
Depression and adolescence AND
Finland (EBSCO/CINAHL)
27
2
11/3-2013
Risk depression adolescen* AND
child (EBSCO/CINAHL)
281
6
10/4-2013
54
4
18/4-2013
58
2
19/4-2013
12
1
22/4-2013
136
1
22/4-2013
141
3
134
1
22/4-2013
0
0
22/4-2013
3
0
22/4-2013
6
6-22/4-2013
SÖKORD / DATABAS
Risk groups depression
adolescen* AND child
(EBSCO/CINAHL)
Risk groups depression AND
adolescen* AND child*,
begränsning AB Abstract
(EBSCO/CINAHL)
Risk groups AND depression and
adolescence, begränsningar: AB
Abstract, årtal 2000-, nursing,
Europa, engelska
(EBSCO/CINAHL)
Risk* depression AND teenage
girls OR teenage boys,
begränsning AB Abstract
(EBSCO/CINAHL)
Risk groups AND depression and
adolescence OR Risk groups
AND depression and children,
begränsningar: AB Abstract, årtal
2000-, nursing, Europa, engelska
(EBSCO/CINAHL)
Risk groups AND depression and
children, begränsningar: AB
Abstract, årtal 2000-, nursing,
Europa, engelska
(EBSCO/CINAHL)
Risk groups and depression
adolescen
* and child*
(SWEMED+)
Risk groups depression
adolescen*
(SWEMED+)
Manuell sökning
DATUM
22/4-2013
BILAGA 2
Tabell 2. Artikelöversikt
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Allen, E., CombsOrme, T.,
McCarter, R. &
Grossman, L.
(2000).
Self-reported
depressive
symtoms in
school-age
children at the time
of entry into foster
care
Ambulatory Child
Health
Att testa
hypoteserna: 1)
Barn som
kommer till/bor på
fosterhem lider i
högre grad av
depressiva symtom
och
har högre grad av
klinisk signifikanta
symtom än barn
som inte bor på
fosterhem.
2) Demografiska
och historiska data
kan förut- säga
vilka barn i
fosterhem som
löper störst risk för
att drabbas av
depression.
Studie med kvantitativ
ansats. Ett
depressionsskattningsformulär
administrerades till
160 barn i åldrarna 816 år och som bodde
på fosterhem och till
en jämförelsegrupp
bestående av 60
afroamerikanska barn
i ålder 8-11 år boende
i städer. Studien
utfördes i USA.
Barn som
Medel
kommer till
fosterhem
rapporterar
flera
depressiva
symtom än de
barn som bor
hemma. 87 %
av barnen som
kommer till
fosterhem i
denna
undersökning
hade
misshandlats/
farit illa, vilket
överensstämmer med
tidigare
forskning som
visar att barn
som
misshandlats
visar flera
tecken på
depression än
andra barn.
Förekomsten
av kliniskt
signifikanta
depressionssy
mtom var ej
märkbart högre
hos de barn
som kom till
fosterhem än
hos övriga.
Tredje
resultatet var
att depressiva
symtom hos
barn som
kommer till
fosterhem har
samband med
ålder men inte
med andra
demografiska
eller historiska
variabler.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Ang, R. & Khoo,
A. (2004).
The Relationship
Between
Psychopathology
and Shame in
Secondary School
Students Pastoral
Care In Education
Att undersöka
sambandet mellan
tre typer av tonårs
psykopatologi
(ångest, depression
och aggressivitet)
och skam, inom en
skolbaserad
urvalsgrupp.
Studie med kvantitativ
ansats. Informanterna
var till antalet 331
varav, 171 pojkar och
161 flickor. Alla
informanter fyllde i
frågeformulär som
sedan utvärderades på
basen av
skattningsskalor för
ångest och
depressions.
Studien utfördes i
Singapore.
Den högsta
Hög
förekomsten
av
skamkänslor
fanns hos den
grupp elever
som befann sig
i riskzonen för
alla tre
tillstånd
(ångest,
depression och
aggressivitet).
De grupper
som befann sig
i riskzonen för
antingen
ångest,
depression
eller
aggressivitet
led av
skamkänslor i
högre grad än
kontrollgruppe
n, det vill säga
den grupp
elever som inte
befann sig i
riskzonen för
något av dessa
tillstånd.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Bettge, S., Wille,
N., Barkmann, C.,
Schulte-Markwort,
M., RavensSieberer, U. & the
BELLA study
group. (2008).
Depressive
symptomes of
children and
adolescents in a
German
representative
sample: Results of
the BELLA study
European Child &
Adolescent
Psychiatry
Att göra en
överblick över
depressiva symtom
hos barn och unga i
Tyskland, med
betoning på
riskfaktorer,
samsjuklighet och
hur depressiva
symtom påverkar
det dagliga livet.
En studie med
kvantitativ ansats med
informanter i åldrarna
7-17 år. Antalet
deltagare var 2864
fördelade mellan båda
könen. Depressivitet
liksom andra psykiska
problem undersöktes i
samband med riskoch skyddsfaktorer
och hälsorelaterad
livskvalitet. Studien
utfördes i Tyskland.
Studien visade
på en hög
förekomst av
depressiva
symtom
hos barn och
unga, särskilt
hos dem
med många
psykosociala
riskfaktorer
stämde endast
till viss del
med
föräldrarnas
rapport.
Hög
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Clark, C., Haines,
M.,Head, J.,
Klineberg, E.,
Arephine, M.,
Viner, R.,Taylor,
J., Booy, R., Bhui,
K. & Stansfeld, S.
(2006).
Psychological
symptoms and
physical
health and health
behaviours in
adolescents: a
prospective 2-year
study in East
London
The Authors.
Journal
compilation
Addiction
Att undersöka om
fysisk hälsa och
hälsorisks
beteenden hos
tonåringar har
samband med
psykisk ohälsa och
depressions
symtom
Studie med kvantitativ
ansats. En
longitudinell
skolbaserad studie
med frågeformulär.
Informanterna
utgjorde av 1615
tonåringar i åldrarna
11-12 och 13-14 . En
uppföljning skedde 2
år senare och då var
informanternas ålder
13-14 respektive 1516 år. Studien utfördes
i östra London,
England.
Ungdomar
som hade
prövat droger
samt idkat två
eller flera
hälsoriskbetee
nde vid första
utvärderingen
visade sig
förutspår
psykisk ohälsa
och depressiva
symtom vid
uppföljningen.
Enbart
rökning,
långvarig
sjukdom,
övervikt och
aktivitetsnivå
kunde inte
associeras med
senare psykisk
ohälsa.
Medel
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Von Essen, L.,
Enskär, K.,
Kreuger, A.,
Larsson, B. &
Sjödén, P. (2000).
Self-esteem,
depression and
anxiety among
Swedish children
and adolescents on
and off cancer
treatment
Acta Peadiatrica
Att undersöka
nivåerna av
självkänsla,
depression och
ångest hos svenska
barn (8-18 år) med
pågående/ utanför
cancerbehandling
samt att jämföra
dessa med nivåer
hos friska barn.
Studie med kvantitativ
ansats. Denna studie
är en del av ett
forskningsprojekt,
”Care of children and
adolescents with
cancer” och inkluderar
barn och familjer från
2 av de 6 pediatriska
onkologiska enheterna
i Sverige: Uppsala och
Linköping.
Informanterna var 51
till antalet och i
åldrarna 8 och 18 år.
Studien utfördes i
Sverige.
Barn och
Hög
ungdomar med
pågående
behandling
visade nivåer
av självkänsla,
depression och
ångest
jämnförbara
med de hos
friska barn.
Barn och
ungdomar med
avslutande
behandling
uppvisade
högre nivåer
av depression,
ångest samt
lägre psykiskt
välbefinnande
än hos friska
barn.
Resultaten
tyder på att
tiden efter
avslutad
behandling
kännetecknas
av en högre
risk för
psykosociala
problem än
själva
behandlingsper
ioden
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Fernandez, V.,
Kramer, T., Fong,
G.,
Doig, A. &
Garralda, M.
(2009).
Att bedöma
depression och
beteendestörningar
hos unga kvinnliga
besökare av en
sexualklinik
Studie med kvantitativ
ansats där en
tvärsnittsstudie utförd
på unga kvinnliga
besökare av en
sexualklinik och unga
Besökare av
sexualkliniken
hade klart
högre risk för
depression och
rapporterade
Hög
Depressive
(SHC).
symptoms and
behavioural health
risks in young
women
attending an urban
sexual health clinic
Child: care, health
and development
kvinnor som inte
besökte kliniken. I
frågeformulären
utvärderades
depressiva symtom
och psykiska problem,
sexuell aktivitet och
drogmissbruk.
Informanterna
utgjordes av 115 unga
kvinnor i åldrarna 1419 år och studien
utfördes i London.
högre nivåer
av sexuell
aktivitet och
substansanvän
dning. Sexuellt
riskbeteende
utgjorde inte
förhöjd risk för
depression
men tidig
inledning av
alkoholanvänd
ning eller
användning av
cannabis hade
starkt samband
med högre
depressionsrisk
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Goossens, L.,
Braet, C., Van
Vlierberghe , L. &
Mels, S.
(2009).
Loss of Control
Over Eating in
Overweight
Youngsters: The
Role of anixiety,
Depression
and Emotional
Eating
European Eating
Disorders Review
Studien undersökte
förlust av kontroll
över ätande och
förekomsten av
ångest, depression
och känslomässigt
ätande i en grupp
bestående av både
behandlingssökande och icke
behandlings
sökande
överviktiga
ungdomar
Studie med kvantitativ
ansats. Överviktiga
ungdomar i åldern 818 deltog i en studie
med semistrukturerade kliniska
intervjuer och
frågeformulär.
Informanterna var till
antalet 188 stycken
och undersökningen
gjordes i Belgien.
Studien visar
Hög
att överviktiga
som söker
behandling har
dubbelt så hög
förekomst av
förlust av
kontroll över
ätandet.
Överviktiga
som söker
behandling har
en ökad risk att
drabbas av
depression,
eftersom de
har större
sjukdomsinsikt
.
Kvalitet
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Gwandure, C.
(2007).
Sexual assault in
childhood: Risk
HIV and AIDS
behaviours in
adulthood
AIDS Care
Att undersöka om
hypotesen sexuella
övergrepp i
barndomen är en
riskfaktor
för att få
HIV/AIDS i vuxen
ålder
Studie med kvantitativ
ansats, i vilken 80
personer deltog. Av
deltagarna, som var i
ålder 25-35 år, hade
hälften utsatts för
sexuella övergrepp
före 14 års åldern.
Studien utfördes i Syd
Afrika.
Överlevare av
sexuellt
övergrepp i
barndomen
hade större
riskbeteenden
/mera
riskfyllda
beteenden för
HIV/Aids.
Samma
personer hade
även
högre nivåer
av post
traumatiska
stress,
depression,
suicidala
tankar och
extremt
kontrollbehov.
De
rapporterade
även låg
självkänsla.
Medel
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Härmä, A-M.,
Kaltiala-Heino, R.,
Rimpelä, M. &
Rantanen, P.
(2002).
Are adolescents
with frequent pain
symptoms more
depressed?
Scand J Prime
Health Care
Att undersöka
sambandet mellan
smärtsymtom och
depression hos
tonåringar.
Studie med kvantitativ
ansats. En
undersökning av
sambandet mellan
smärta och
förekomsten av
depression hos
ungdomar i åldern 1416 år i två olika
regioner, Vasa och
Pirkanmaa i Finland.
Deltagarna utgjordes
av 15965 informanter
från klass 8 och 9.
Förekomsten
av depression
är högre hos
tonåringar med
återkommande
smärtsymtom.
Vart och ett av
de
Hög
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Kinnunen, P.,
Laukkanen, E. &
Kylmä, J. (2010).
Associations
between
psychosomatic
symptoms in
adolescence and
mental health
symptoms in early
adulthood
International
Journal of Nursing
Practice
Att undersöka
sambandet mellan
psykosomatiska
symtom i tonåren
och symtom på
psykisk ohälsa i
tidig vuxen ålder.
Studie med kvantitativ
ansats. En
longitudinell studie
där sambandet mellan
psykosomatiska
symtom hos
tonåringar och
psykisk hälsa i tidig
vuxen ålder
undersöktes. De
grundläggande
uppgifterna samlades
in under 1996 från 14åriga elever i skolan
med hjälp av ett
strukturerat
frågeformulär med
psykosomatiska
symtom. Informanter
som deltog var 235
stycken. Uppföljning
data insamlades år
2006 från samma
personer,då var antalet
informanter 149
stycken.
Undersökningen
gjordes i Finland.
Unga vuxna
som hade
besvärats av
många
psykosomatisk
a symtom i
tonåren led i
högre grad än
andra av
somatisering,
ångestsymtom
och depression
i tidig vuxen
ålder.
Hög
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Largie, S., Field,
T., HernandezReif, M., Sanders,
C.E. & Diego, M.
(2001).
EMPLOYMENT
DURING
ADOLESCENCE
IS
ASSOCIATED
WITH
DEPRESSION,
INFERIOR
RELATIONSHIP,
Icke-arbetande
ungdomar
jämfördes med
tonåringar som
arbetade minst 2
timmar per vecka.
Att arbeta
förväntades
påverka humöret,
föräldra- och
kompis relationer
samt
skolprestationer.
Studie med kvantitativ
ansats. Ett
frågeformulär
sändes till elever på
gymnasial stadiet för
att samla in data om
det psykiska måendet,
uppförande och
sociala aspekter av
deras liv.
Informanterna
utgjordes av 80 elever
med en genomsnitts
ålder på 17, 2 år.
Ungdomar
Medel
som arbetar
samtidigt när
de går i
gymnasial
stadiet löper
större risk att
drabbas av
depression.
Orsaken till
detta är att
ungdomarna
spenderar
mindre tid med
LOWER
GRADES, AND
SMOKING
Adolescence
Studien utfördes i
Kalifornien, USA.
sina föräldrar,
med vännerna
samt har
avsaknad av
nära
kroppskontakt.
De röker även
mera
regelbundet
och
har sämre
skolprestatione
r.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
MacPhee, A. &
Andrews, J.
(2006). RISK
FACTORS FOR
DEPRESSION IN
EARLY
ADOLESCENCE
Adolescence
Att identifiera
framträdande
riskfaktorer för
depression i
tonåren. Följande 9
prediktorer
undersöktes;
upplevd kvalitet i
kamratskap,
upplevd
omvårdnad av
föräldrarna,
uppfattat avvisande
beteende från
föräldrarna,
självkänsla,
kroppsuppfattning,
pubertal status,
samhällsekonomisk
t status,
problemhantering
och hyperaktivitet
Studie med kvantitativ
ansats. Urval bestod
av 2014 pojkar och
flickor i åldrarna 1213år. Projektet syftade
till att följa ett
slumpmässigt
representativt urval av
kanadensiska barn
fram till vuxen ålder.
Olika faktorer
relaterade till barns
hälsa och välmående
mättes med 2-års
intervaller.
Uppgifterna samlades
in från hushåll endera
ansikte- mot ansikte
eller med dator-stödd
intervju
Studien utfördes i
Canada.
Personer som
Hög
inte var
populära bland
kamrater och
sviktande
föräldrafostran i form
av bristande
omvårdnad
och avvisande
beteende
resulterade i
dålig
självkänsla och
ökad grad av
depression.
Hyperaktivitet
samt
inaktivitet var
starka
riskfaktorer för
depression.
Dålig
självkänsla
visade sig vara
den största
indikatorn för
depression hos
både pojkar
och flickor.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Milne, L. &
Lancaster, S.
(2001). Predictors
of depression in
female
adolescents
Adolescence
Att undersöka
faktorer
associerade med
symtom på
depression hos 59
kliniskt friska
tonårstjejer
Studie med kvantitativ
ansats. I studien
deltog 59 kliniskt
friska tonårstjejer
mellan14-16 år.
Informanterna
utgjordes av frivilliga
deltagare från USA.
Tjejer drabbas
lättare av
symtom på
depression om
de får för lite
omvårdnad av
sin mor,
upplever
känslor av
beroende, är
självkritiska,
har
skuldkänslor,
dåliga
relationer till
föräldrarna
samt dåliga
kompisrelation
er
Medel
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Ohannessian, C.,
Hesselbrock, V.,
Kramer, J.,
Kuperman., S.,
Bucholz, K.,
Schuckit, M. &
Nurnberg, J.r.
(2005).
The Relationship
Between Parental
Psychopathology
and adolescent
Psycopathology:
An Examination of
Gender Patterns
Journal of
Emotional &
Behavioral
Disorders
Målet med studien
var att undersöka
sambandet mellan
psykopatologi hos
föräldrarna
(specifikt,
alkoholberoende
och depression )
och hos
psykopatologi hos
deras barn.
Studie med kvantitativ
ansats. Informanterna
bestod av 426
personer i åldrarna 13
till 17 år och deras
biologiska föräldrar.
De deltog i en
pågående studie om
genetik och
alkoholism, COGA
projektet. Alla
deltagare utförde
psykosociala enkäter,
neuro-psykologiska
tester och enkäter om
familjehistoria. En del
av utgjordes av
blodprov för analys av
genetiska kopplingar.
Studien utfördes i
USA.
Psykopatologi Hög
hos fadern,
depression och
alkoholberoen
de, förutspådde
tydligt
alkoholberoen
de bland
tonåringar.
Depression
både hos
mamman och
pappan visade
sig ha ett
tydligt
samband
uppförande
störningar och
depression hos
tonåringar.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Ohannessian, C.,
Hesselbrock, V.,
Kramer, J.,
Kuperman., S.,
Bucholz, K.,
Schuckit, M. &
Nurnberg, J.r.
(2005).
The Relationship
Between Parental
Psychopathology
and adolescent
Psycopathology:
An Examination of
Gender Patterns
Journal of
Emotional &
Behavioral
Disorders
Målet med studien
var att undersöka
sambandet mellan
psykopatologi hos
föräldrarna
(specifikt,
alkoholberoende
och depression )
och hos
psykopatologi hos
deras barn.
Studie med kvantitativ
ansats. Informanterna
bestod av 426
personer i åldrarna 13
till 17 år och deras
biologiska föräldrar.
De deltog i en
pågående studie om
genetik och
alkoholism, COGA
projektet. Alla
deltagare utförde
psykosociala enkäter,
neuro-psykologiska
tester och enkäter om
familjehistoria. En del
av utgjordes av
blodprov för analys av
genetiska kopplingar.
Studien utfördes i
USA.
Psykopatologi Hög
hos fadern,
depression och
alkoholberoen
de, förutspådde
tydligt
alkoholberoen
de bland
tonåringar.
Depression
både hos
mamman och
pappan visade
sig ha ett
tydligt
samband
uppförande
störningar och
depression hos
tonåringar.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Paxton, R., Valois,
R., Watkins, K.,
Huebner, E. &
Drane, J.(2007)
Associations
Between
Depressed
Mood and Clusters
of health Risk
Behaviors
Am J Health
Behav.
Att undersöka
sambandet mellan
nedstämdhet och
olika grupper
Studie med kvantitativ
ansats med ett
nationellt
representativt urval av
ungdomar.
Informanterna
utgjordes av 15214
ungdomar av olika
etniska bakgrunder
där 61% utgjordes av
ljushyade, 14,2% av
hispaniska (latino) och
13,9% av
afroamerikaner.
Informanternas ålder
var 12-17 år. Studien
utfördes i USA.
Studien visar
att riskfyllt
beteende
hos ungdomar
har samband
med
nedstämdhet.
Medel
av ris
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Paxton, R., Valois,
R., Watkins, K.,
Huebner, E. &
Drane. J. (2007).
Sociodemograpic
Differences in
Depressed
Mood: Results
From a Nationally
Representative
Sample of High
School
Adolescents
Journal of school
Health
Denna studie
undersökte
demografiska
skillnader i
förekomsten av
depression bland
ett
riksrepresentativt
urval av ungdomar
på gymnasial
stadiet.
Studie med kvantitativ
ansats. Informanterna
som deltog var15-16
år. En nationell
undersökning gällande
riskbeteenden bland
ungdomar utfördes för
att undersöka
sambandet mellan
nedstämdhet och
demografiska
variabler
(informanternas ålder,
årskurs eller
boendemiljö).
Informanterna var
15142 till antalet och
studien, som utgjordes
av frågeformulär
utfördes i USA.
Tonårs tjejer är Hög
mera benägna
att bli
nedstämda än
tonårs killar.
Variation i
informanternas
ålder, årskurs
eller
boendemiljö
(stad,
landsbygd eller
förort) hade
enligt studien
ingen
nämnvärd
inverkan på
resultatet.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Rohde, P.,
Beevers, C.G.,
Stice, E. & O´Neil,
K. (2009). Major
and Minor
Depression in
Female
Adolescents:
Onset, Course,
Symtom
Presentation, and
Demographic
Associations
Journal of Clinical
Psychology
Att undersöka
epidemiologin och
fenomenologin av
egentlig depression
och lindrig
depression bland
kvinnliga invånare
i USA.
Studie med kvantitativ
ansats där
diagnostiska intervjuer
genomfördes
årligen under sju års
tid för att undersöka
debut, sjukdomskurs
och uppvisade
symtom bland
informanter i åldrarna
12 till dess att de fyllt
20 år. Till antalet var
informanterna 496
stycken och utgjordes
av kvinnliga invånare
i storstads områden i
Sydvästra USA.
1 av 6
Hög
deltagare
uppfyllde
kriterierna för
egentlig
depression och
1 av 5
uppfyllde
kriterierna för
lindrig
depression.
Ungdomar från
etniska
minoritetsgrupper hade
särskilt hög
risk för lindrig
depression.
Tonåren är en
hög-risk period
för depression
hos unga
kvinnor.
Kvalitet
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Ritakallio, M.,
Luukkaala, T.,
Marttunen, M.,
Pelkonen, M. &
Kaltiala-Heino, R.
(2010).
Comorbidity
between
depression and
antisocial behavior
in middle
adolescence: The
role of preceived
social support
Nordic Journal of
Psychiatry
Att kontrollera
betydelsen av
uppfattat stöd
gällande samsjukligheten
mellan depression
och antisocialt
beteende.
Studie med kvantitativ
ansats. En
undersökning där
3278 informanter i
åldrarna 15-16 år
undersöktes för att
utreda sambanden
mellan depression,
antisocialt beteende
samt uppfattat socialt
stöd från familjen.
Studien utfördes i
Tammerfors, Finland.
Minskat
upplevt socialt
stöd
associerades
med både
depression och
antisocialt
beteende hos
båda könen.
Vidare
associerades
antisocialt
beteende med
depression hos
båda könen.
Upplevt socialt
stöd ändrade
samsjuklighete
n mellan
depression och
antisocialt
beteende men
antisocialt
beteende
associerades
ändå
självständigt
med
depression.
Hög
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Shrier, L., Harris,
S., Kurland., M. &
Knight, J. (2003).
Substance Use
Problems and
Associated
Psychiatric
Symptoms Among
Adolescents
in Primary Care
Pediatrics
Att bestämma
sambandet mellan
graden av missbruk
och psykiska
symtom
hos ungdomar i
primärvården.
En studie med
kvantitativ ansats.
Informanterna
utgjordes av 538
personer i åldrarna 1418 år, som fick
rutinmässig vård på en
ungdomsklinik.
Studien utfördes i
USA.
Även mindre
Hög
svåra substansanvändningsproblem, som
är vanligare än
svåra
substansberoen
den, orsakar
förhöjd risk för
psykisk ohälsa.
Unga tjejer
med mindre
allvarliga
substansberoen
den har en
specifikt
förhöjd risk för
depression och
andra
förstämningssyndrom. Båda
könen har dock
förhöjda risker
av att drabbas
av
uppmärksamhe
ts-störningar
vid mer eller
mindre
allvarliga
substansanvändningar.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Solomon, M.,
Miller, M., Taylor,
S., Hinshaw, S. &
Carter, C. (2011).
Autism Symtoms
and Internalizing
Psychopathology
in Girls and Boys
with Autism
Spectrum
Disorders
Journal of Autism
& Developmental
Disorders
Att undersöka om
flickor med
autismspektrumstörningar löpte
större risk för
depression, ångest
och internaliserade
störningar än
pojkar med
autismspektrumstörningar och än
flickor utan dessa
störningar.
Studie med kvantitativ
ansats.
4 åldersgrupper där
deltagarnas IQ- nivå
motsvarade varann
formades. Grupperna
bestod till hälften av
barn och till hälften av
ungdomar. Alla
utvärderingar utfördes
under ett enda besök.
Informanterna
utgjordes av 76
personer i åldrarna 8
till 18. Studien
utfördes i USA.
I tonåren hade Medel
flickor med
autismspektru
m störningar
högre grad av
ångest,
depression och
internaliserade
störningar än
pojkar med
dessa
störningar.
Dessutom hade
flickor med
autismspektru
mstörningar
flera symtom
på depression
än flickor utan
dessa
störningar. Hos
pojkar var
sambandet
mellan
autismspektru
m störningar
och depression
endast
marginellt.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
MF, de Wit, C.
&Hirasing, R.
(2003).
Psychosocial
Health Among
Young Victims
and Offenders of
Direct and Indirect
Bullying
Pediatrics
Att bedöma
sambandet mellan
mobbning, både
direkt och indirekt
mobbing, och
tecken på
psykosocial ohälsa
bland både flickor
och pojkar.
En studie med
kvantitativ ansats.
Skolbaserat
frågeformulär om
mobbning, depression,
självmordstankar och
brottsligt beteende.
4721 informanter i 913 års ålder deltog i
undersökningen.
Studien utfördes i
Amsterdam,
Nederländerna.
Mobbning
Hög
ökar risken för
depression och
självmordtanka
r hos både
flickor och
pojkar. Direkt
mobbning,
som utgörs av
fysisk
aggressivitet
(att sparka, slå
eller hota) ger
ökad risk för
depression hos
flickor medan
indirekt
mobbing
(exempelvis
att ignorera,
utesluta eller
förtala), ger
ökad risk för
depression hos
både könen.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Vermeiren, R.,
Deboutte, D.,
Ruchkin, V. &
Schwad-Stone, M.
(2002). Antisocial
behaviour and
mental health
Findings from
three communities
European Child &
Adolescent
Psychiatry
Att undersöka
sambandet mellan
antisocialt beteende
och risk för
psykopatologi i
form av depression,
somatisering och
ångest i framtiden
Studie med kvantitativ
ansats. En
gränsöverskridande
självrapport med
informanter i åldrarna
14-17 år. De olika
informanterna
indelades i tre grupper
baserade på deras grad
av avvikande
beteende. En icke
anti social grupp, en
måttlig
Förekomsten
av depression,
somatisering
och negativa
förväntningar
var Högre
bland
ungdomar med
antisocialt
beteende.
Medel
associalt grupp
(icke aggressivt
beteende) och en gravt
associal grupp
(största delen har
aggressivt beteende).
Utvärderingen
utgjordes av 955
elever från Belgien,
1026 elever från
Ryssland och 1391
elever från USA.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Williams, K.A. &
Chapman, M.V.
(2011).
Comparing Health
and Mental Health
Needs, Service
Use, and Barriers
to Services among
Sexual Minority
Youths and Their
Peers
Health & Social
Work
Att undersöka hälsa
och mentala
hälsobehov hos
ungdomar som
tillhör sexuella
minoriteter och hos
heterosexuella
jämnåriga.
Studie med kvantitativ
ansats. Denna
skolbaserade studie
utgör en del av en
nationell longitudinell
studie av ungdomars
hälsa. Informanterna
var mellan 11 och 21
år och 18844 till
antalet. Studien
utfördes i USA.
Homosexuella Hög
ungdomar
rapporterade
högre
förekomst av
alla hälso- och
mentalhälsobe
hov.
Homosexuella
ungdomar
hade högre
sexuella
aktivitet, en
högre upplevd
risk för
HIV/aids och
mer utebliven
sjukvård än
jämnåriga
heterosexuella.
Vidare utsattes
de oftare,
enligt
självrapporter
för sexuella
trakasserier,
och hade i hög
grad
otillfredsställds
psykiska
behov.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Zashikhina, A. A.
& Hagglof, B.B.
(2007).
Mental health in
adolescents with
chronic physical
illness versus
controls in
Northern Russia
Acta Paediatrica
Att studera
förekomsten av
uppförande och/
eller emotionella
problem och
depression hos
tonåringar med 3
olika kroniska
sjukdomar (astma,
epilepsi och
diabetes).
Samma
psykologiska
parametrar
jämfördes hos de
olika sjukdomsgrupperna samt hos
en jämförelsegrupp
utan kroniska
sjukdomar.
Studie med kvantitativ
ansats.
Informanterna som
hade någon form av
kronisk sjukdom var
till antalet 148
stycken. Jämförande
data insamlades från
en grupp bestående av
301 skolbarn.
Informanterna var i
åldrarna 13-16 år.
Studien utfördes i
norra Ryssland.
Överlag hade
Hög
tonåringar med
fysiska
sjukdomar
flera
uppförande
och/eller
emotionella
problem och
var mera
deprimerade
än tonåringar
utan fysisk
sjukdom.
1.De två
riskgrupperna
för depression
som särskilt
identifierades
var tjejer med
astma och
pojkar med
epilepsi
2. Resultaten
varierade
beroende på
uppgiftlämnare
n och
sjukdomens
svårighetsgrad.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Zwaigenbaum, L.,
Szatmari, P.,
Boyle, M. &
Offord, D. (1999).
Highly Somtizing
Young
Adolescents and
the Risk of
Depression
Pediatrics
Att undersöka om
höga nivåer av
somatiseringssymtom hos 13-16
åringar förutspår en
risk för egentlig
depression och
andra psykiska
sjukdomar fyra år
senare i livet.
Studie med kvantitativ
ansats. En kohorts
studie med
frågeformulär och
intervjuer, som
utfördes vid 2
tillfällen med 4 års
mellanrum.
Informanterna var 499
till antalet och i
åldrarna13-16 år.
Studien utfördes i
Canada.
Tonåringar
Hög
med höga
nivåer av
somatiska
symtom löper
högre risk att
drabbas av
egentlig
depression fyra
år senare.
Framför allt
hos 13-16åringar med
Kvalitet
icke erkända
känslomässiga
störningar
visade sig
somatiseringss
ymtom öka
risken för
senare
depression.
Tonåringar
med höga
nivåer av
somatiska
besvär hade
lika stor risk
för senare
depression
som jämnåriga
med mer
typiska
symtom på
känslomässiga
störningar.
Författare, titel
samt tidsskrift
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Åslund, C.,
Nilsson, K.,
Starrin., B. &
Sjöberg, R. (2007).
Shaming
experiences and
association
between adolescent
depression and
psychosocial risk
factors
European Child &
Adolescent
Psychiatry
Att undersöka om
föräldrars
separation,
Arbetslöshet hos
föräldrarna och
tidigare övergrepp
har ett samband
med depression hos
unga och om
upplevelsen av
skam kan vara
förklaringen till
detta.
En studie av
kvantitativ ansats. En
undersökning med
5048 deltagande
informanter i åldrarna
15-18 år.
Undersökning
inkluderade frågor om
depressions symtom,
föräldrars separation,
föräldrars arbetslöshet
och erfarenheter av
sexuella övergrepp.
Studien utfördes i
Västmanland i
Sverige.
De
psykosociala
riskfaktorerna
som
studerades
visade sig alla
ha samband
med
depression,
men
sambandet
med de flesta
av dessa riskfaktorer visade
sig minska
drastiskt eller
vara obetydligt
när faktorn för
skam togs med
i
undersökninge
n.
Skamkänslor
visade sig
Medel
utgöra den
största
riskfaktorn för
depression i
denna
undersökning.
