Handläggare
Direkt telefon
Mats Fredh
0709-30 36 21
Vår beteckning
Er beteckning
Datum
2010-12-29
ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2010.
Undersökning av attityder hos
elever i år 5
Enheten för stöd och utveckling
December 2010
Barn- och ungdomsförvaltningen
Postadress
371 83 Karlskrona
Besöksadress
Östra Hamngatan 7 B
Telefon
0455-30 30 00 vx
Telefax
0455-30 36 00
E-postadress
[email protected]
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SIDA
1 BAKGRUND
3
2 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN
3
3 SVARSFREKVENS
3
4 ENKÄTEN
3
5 REDOVISNING
3
6 TRYGGHET OCH TOLERANS I ARBETSMILJÖN
6.1 Skolplanen
6.2 Skolornas arbete med värdegrunden
6.3 Resultat
4
4
4
4
7 HÄLSA
7.1 Skolplanen
7.2 Skolornas arbete med Hälsa
7.3 Resultat
6
6
6
6
8 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
8.1 Skolplanen
8.2 Skolornas arbete med Delaktighet och Inflytande
8.3 Resultat
7
7
7-8
8
9 ELEVERNAS SVAR PÅ ÖPPNA FRÅGOR
9
1
1 BAKGRUND
Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan läsåret 2002/03 genomfört attitydundersökningar, som ska ge en
bild av skolan och hur den uppfattas av elever och deras föräldrar. Vartannat åt har undersökningen riktats
gentemot elever i avgångsklasserna och deras föräldrar och vartannat år gentemot år 5. Kunskap om hur
skolan uppfattas av dem som den är till för, är av stor betydelse för utveckling, förändringar och
förbättringar av verksamheten.
Direktiven i Skolplan för år 2007-2010 innebär att undersökningarna särskilt ska fokusera på och redovisa
områdena trygghet och tolerans i arbetsmiljö, hälsa, samt i slutet av 2010 även följa upp
elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande.
2 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN
Över tiden har svarsfrekvensen från framförallt föräldrarna sjunkit. De tycks mindre benägna att delta i
centralt utskickade undersökningar, än i undersökningar som den egna skolan gör. För att ge lokal
förankring och därmed öka intresset för att delta i undersökningarna, har skolorna from 2008 ett större
ansvar för dessa. Enligt skolplanen ska undersökningarna bland elever genomföras på klassnivå, där varje
klass besvarar och därefter utvärderar sin egen klassrapport. Förhoppningen är att eleverna, med denna
arbetsmetod som innebär en snabb återföring av resultaten, kommer att känna sig mer delaktiga i skolans
kvalitetsarbete och att klassrapporten ska vara ett bra underlag för vidare analyser på skol- och
kommunnivå. Med denna nya ordning övergår också ansvaret, för att inhämta föräldrarnas synpunkter, till
respektive skola, bl.a. vid utvecklingssamtalen och i övriga samverkansformer.
3 SVARSFREKVENS
Under läsåret 2010/11 finns det totalt 670 elever i år 5, i kommunala och fristående skolor, som erbjudits
delta i undersökningen. Det saknas uppgifter från enstaka klasser, från två friskolor samt från tre
kommunala skolor, vilket ger ett bortfall med 136 elever.
Svarsfrekvens för elever i år 5 som svarat:
År:
2004
2006
2008
Andel:
93 %
88 %
71 %
2010
80 %
4 ENKÄTEN
Eleverna har i enkäten fått värdera ett antal påståenden på skalan 1-6, där siffran 1 innebär att de inte alls
instämmer och siffran 6 att de instämmer helt. I tidigare elevundersökningar har en femgradig skala
använts. För att frångå möjligheten att ha ett ”lagomalternativ” i mitten, vill vi se om elevernas
”mittenalternativ”, alternativ 3 eller 4, hamnar på den övre eller undre delen av svarsalternativen, för att
därmed kunna studera tendensen.
2
5 REDOVISNING
Rektor har tillgång till resultaten i form av en skolrapport och av klassrapporter. Resultaten från
skolrapporten ska ingå som underlag i skolans systematiska kvalitetsarbete. De sammantagna resultaten
redovisas i en kommunrapport, som presenteras för barn- och ungdomsnämnden. För allmänheten finns
rapporten att läsa på kommunens hemsida.
För att åstadkomma de förändringar som behövs måste varje lärare tillsammans med klassen analysera och
utvärdera den egna klassrapporten. Genom dialog om resultaten ser lärare och elever styrkor och svagheter
och tillsammans måste de komma fram till vad som ska göras för att förbättra situationen i klassen, inom
det aktuella området.
6 TRYGGHET OCH TOLERANS I ARBETSMILJÖN
6.1 Skolplanen
En av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet i skolan är att eleverna känner trygghet och respekteras
som individer oavsett vilken roll eller uppfattning de har. Arbetsmiljöarbetet är grunden för
verksamheternas möjligheter att uppnå de nationella målen kring trygghet, värdegrund och normer. Arbetet
med att skapa en demokratisk och jämställd miljö i skolan har fortsatt hög prioritet (Skolplan för år 20072010).
6.2 Skolornas arbete med värdegrunden
I skolornas arbete med värdegrunden används olika aktiviteter och metoder för att skapa lärmiljöer där alla
elever ska känna att de duger och får uppleva trygghet och glädje i skolan. Genom att använda särskilda
utbildningsprogram får lärare och elever kunskap och arbetar med olika övningar. Ett exempel på detta är
SET (social och emotionell träning), ett undervisningsmaterial i livskunskap, men också en metod för att
bl.a. förebygga och hantera kränkningar. En annan metod som används är Du bestämmer, ett nationellt
utbildningsprogram för jämställdhet och lika- behandling i grundskolan. Med föreläsningar,
teaterföreställning och workshops kan skolans lärare och pedagoger ta del av en mängd väl utarbetade
metoder och underlag för att sedan själva arbeta vidare med sina elever.
Likabehandlingsplaner finns på alla skolor och dessa omsätts i handling. Inför höstterminen 2008
granskades samtliga planer, varvid såväl styrkor som svagheter i planerna redovisades. Generellt är
skolorna duktiga på att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling. De har
också rutiner för dokumentation av kränkningar, av utredningar, av åtgärder samt av uppföljning av gjorda
insatser. Svagheter i planerna är att det inte i alla framgår om/att skolorna kartlagt verksamheten för att
identifiera nuläget och de behov som finns aktuella. Resultaten från attitydundersökningen kan bli en hjälp i
detta arbete.
Från och med 2009 finns Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, som stöd och hjälp, för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolinspektionen,
som genomförts i Karlskrona kommuns grundskolor under hösten 2010, har även granskat skolornas
Likabehandlingsplaner. Deras bedömningar finns att läsa i respektive skolrapport.
3
6.3 Resultat
Här följer några påståenden om hur det kan vara i en skola.
Förklaring till tabellresultaten:
Under 2004 till och med 2008 användes en femgradig skala. I 2010 års undersökning används istället en
sexgradig skala, för att öka tydligheten och för att minska möjligheten att välja ett ”mittenalternativ”.
2010 års resultat anges i denna redovisning i två nivåer, dels summan av svarsalternativ 5 och 6, dels
summan av svarsalternativ 4 -6. Därigenom kan trenden i respektive påstående tydligare anges.
Hur tycker du att det är på din skola?
Det är oftast lugnt och finns arbetsro på lektionerna
Det är en trivsam stämning på skolan
Vi bryr oss om varandra på skolan
Jag känner mig rättvist behandlad av lärare och andra vuxna i
skolan
Lärarna bryr sig om mig och vad jag tycker
Lärarna tror på mig och min förmåga att lära
Pojkar och flickor behandlas lika
Min skola gör mycket för att förhindra kränkande behandling
tex mobbning
Jag har själv blivit utsatt för kränkande behandling i skolan
Jag har själv varit med om att kränka någon annan i skolan
Jag har aldrig blivit utsatt för kränkande behandling i skolan.
Jag har aldrig varit med om att kränka någon annan i skolan.
2004
43,5 %
80,6 %
2006
49,3 %
82,6 %
84,7 %
2008
44 %
77 %
83 %
90 %
2010
38%(63%)
70%(88%)
77%(93%)
87%(95%)
87 %
84,9 %
89 %
79,2 %
92,7 %
84,4 %
89,5 %
83 %
90,8 %
87 %
90 %
75 %
87 %
82%(95%)
87%(97%)
82%(91%)
88%(95%)
-
12 %
-
12 %
3%
-
60%(69%)
62%(67%)
Knappt hälften (38%) av eleverna instämmer i att skolan erbjuder lugn och arbetsro under lektionerna.
Majoriteten av svarsalternativen (63%) finns dock på den övre halvan av skalan.
De som inte alls tycker att skolan erbjuder en lugn arbetsmiljö, dvs. summan av svarsalternativ ett och två,
utgör13 %. Samtidigt instämmer nästan nio av tio elever i att deras skola är trivsam och att där finns en
anda av ”bry sig om”. De flesta känner sig rättvist behandlade av lärare och andra vuxna i skolan och
upplever att lärarna tror på elevernas förmåga att lära. Undersökningen ger ingen entydig bild av
arbetsmiljön i skolan. Andelen elever som instämmer i att skolan erbjuder lugn och arbetsro varierar mellan
klasserna från 0 till 100 %. Det betyder att vissa elever har betydligt bättre arbetsmiljö än andra sett ur
perspektivet lugn och arbetsro. De åtgärder som måste vidtas för att ge alla elever denna möjlighet är något
som varje skola måste ta ansvar för.
Arbetet med likabehandling innebär att skolorna ska arbeta mot alla former av kränkande behandling, vilket
nästan nio av tio elever tycker deras skola gör i hög grad. Även om majoriteten av eleverna inte upplever
kränkningar i skolan, så uppger 16% av de elever som svarat på enkäten att de utsatts för kränkande
behandling. 0 – 15 elever per klass, med ett medelvärde på 22%, anger att de själva deltagit i någon form av
kränkningar av andra. Andelen elever som instämmer i att de utsatts för kränkningar varierar mellan
klasserna från 0 till 60 %. Även om en stor grupp elever tycker att deras skola gör mycket för att förhindra
kränkningar, så finns det klasser där fler än hälften av eleverna upplever att de blir utsatta för kränkningar
någon gång. Det kan dock finnas en viss osäkerhet i dessa siffror.
4
Flera lärare har efter utförd Attitydundersökning rapporterat, att de i samtal med eleverna upptäckt att det
finns elever som missuppfattat svarsalternativen och i tanken vänt på skalan, när de svarat. Hur stor del av
eleverna som gjort detta kan inte överblickas centralt. Den lokala klassanalysen får ge lärare och elever svar
på detta. Likabehandlingsarbetet kräver en kartläggning av hur det ser ut på skolorna och att utifrån
nulägesanalysen formulera mål för skolans arbete med att motverka alla former av kränkningar. I detta
måste eleverna involveras i hög grad.
Vi vet att medvetenheten vad gäller genusperspektivet med tiden har ökat hos personalen i skolorna. Detta
tycks ha fått genomslag i vardagen och andelen elever som instämmer i påståendet ”flickor och pojkar
behandlas lika” har ökat från tidigare år. Nu ligger hela 91 % av svarsfrekvensen inom svarsalternativen
fyra till och med sex, dvs. på den övre halvan av skalan, och hela 82% ligger inom alternativen fem och
sex.
Vad tycker du om följande när det gäller dig själv?
Det känns meningsfullt att gå till skolan
Jag känner mig rädd i skolan
Jag känner mig aldrig rädd i skolan
Jag känner mig orolig i skolan
Jag känner mig aldrig orolig i skolan
Det finns vuxna att vända sig till om du får problem i skolan
Jag minns år 4 -5 i skolan som bra.
Min tid i skolan har de tre senaste åren varit bra.
2004
2006
2008
2010
73,8 % 79,6 % 83 % 79% (87%)
3,8 % 4,8 % 2 %
71% (75%)
4%
68% (74%)
81,7 % 83,5 % 87 % 88% (95%)
95,3 % 91,8 % 86 %
83% (93%)
Elevernas attityd till skolan är positiv till stora delar. Liksom i tidigare undersökningar upplever majoriteten
av eleverna att det känns meningsfullt att gå till skolan, som är trivsam och där man bryr sig om varandra.
Även om färre elever nu än i tidigare undersökningar instämmer helt i att de senaste åren varit bra, är
andelen elever på den positiva halvan, dvs. inom alternativen 4 – 6, hela 93%. De allra flesta eleverna
upplever att det finns vuxna att vända sig till om de har problem.
Däremot innebär omformuleringen av påståendena om upplevd rädsla och oro i skolan, att andelen elever
som någon gång upplevt detta, har ökat. Tyvärr har vissa elever, enligt lärares rapporteringar, missuppfattat
frågeställningen även vid dessa två påståenden. Dessutom är formuleringen i 2010 års undersökning
”skarpare” i sin formulering, vilket också ger en högre andel negativ svarsprocent. Därför bör vi vid nästa
attitydundersökning formulera dessa påståenden enligt Attitydundersökningen 2008.
Skolan har lyckats bra med att…
Lära mig om hur barn från andra kulturer har det.
Lära mig att människor som tycker olika och är olika kan leva
tillsammans.
2004
72,7 %
83,4 %
2006
86,2 %
93,5 %
2008
59 %
78 %
2010
56% (76%)
71% (87%)
Färre elever än i tidigare undersökningar instämmer i att skolan har lyckats bra med att lära ut hur barn från
andra kulturer har det samt att människor, som tycker och är olika, kan leva tillsammans.
Trenden är dock att en hög andel av svarsfrekvensen, 87%, ligger på den över delen.
5
7 HÄLSA
7.1 Skolplanen
I kommunens olika verksamheter pågår redan ett hälsoinriktat arbete med bl.a. hälsosamtal, information
och annat förebyggande arbete. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och utvecklas ytterligare för att på
sikt främja barns och elevers förståelse för vad som i längden leder till god hälsa såväl fysiskt som psykiskt.
Inte minst viktigt är det att återkommande informera om droganvändning och dess inverkan på hälsan. Det
är också väsentligt med en betoning på goda kostvanor och dagliga integrerade rörelseaktiviteter.
Det redan pågående arbetet med en helhetssyn på miljöfrågor är efterföljansvärt och ska utvecklas så att alla
i verksamheten får en ökad kunskap och förståelse för att hållbar utveckling ur ett ekologiskt, ekonomiskt
och socialt perspektiv är viktigt både vad gäller inomhusmiljö som den yttre miljön. (Skolplan för år 20072010).
7.2 Skolornas arbete med Hälsa
Sedan några år arbetar våra skolor och fritidshem utifrån inriktning Livsstil och Hälsa på olika sätt. Några
av våra enheter är också diplomerade inom området. Att arbeta med en hälsofrämjande inriktning
inkluderar kostvanor och att erbjuda tillfällen till fysiska aktiviteter i olika former. Konkret kan det
innebära dagliga promenader, utökad idrottsundervisning och olika projekt som inbjuder till fysisk
aktivitet. Många skolor och fritidshem har uteslutit matvaror som innehåller alltför mycket socker och
erbjuder i ökad omfattning frukt och grönsaker. Eleverna ska lära sig att själva göra hälsosamma val, vilket
skolan och fritidshemmet bidrar till genom samtal och aktiviteter i olika former.
7.3 Resultat
Skolan har lyckats bra med att…
2004 2006
2008
2010
Lära mig hur jag ska göra för att jag ska må bra och hålla mig frisk
85 % 73% (89%)
Lära mig mer om miljön tex. att den är viktig för vår framtid
86 % 93,1 % 71 % 62% (81%)
Det hälsofrämjande arbete som skolorna under de senaste åren utfört har enligt undersökningen gett fortsatt
utdelning. Andelen elever som instämmer i att skolan lärt dem hur de ska göra för att må bra och hålla sig
friska varierar mellan klasserna från 33 % till 100 %.
Vid summering av svarsalternativ 4 – 6 blir variationen mellan 80 – 100%.
Eleverna är inte fullt lika nöjda med skolans miljöarbete, vilket får ett betydligt sämre betyg nu, jämfört
med tidigare undersökningar. Elevernas uppfattning om att skolan lyckats väl med att lära dem om miljön,
varierar mellan klasserna från 20 % till 100 %. Vid summering av svarsalternativen 4-6 ger utfallen per
skola en variation från 56 till 100%.
6
8 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
8.1 Skolplanen
Barnens och elevernas delaktighet i arbetet är viktigt, inte minst i syfte att uppleva meningsfullhet,
sammanhang och motivation. Skolverkets rapport tar upp elevernas och de studerandes möjligheter till
inflytande och delaktighet liksom kännedom om mål och betygskriterier och pekar på att detta varierar
bland skolorna. I grundskolan bör ett fortsatt utvecklingsarbete med klassråd och elevråd ske, med syftet
att bl.a. uppnå ökat medinflytande. Detta gäller särskilt den så viktiga frågan om arbetsmiljö för alla i
allmänhet och för eleverna i synnerhet.
Barn- och Ungdomsnämnden har för avsikt att ta egna initiativ inom detta område. Elevmedverkan på den
politiska nivån ska erbjudas och prövas under mandatperioden.
(Skolplan för år 2007-2010).
Skolplanens mål anger att följande skall ha uppnåtts vid mandatperiodens slut 2010:
Olikheterna mellan de olika skolorna har utjämnats inom området elevers möjlighet till inflytande
och delaktighet över utbildningen.
Eleverna har kännedom om målen för utbildningen och betygkriterierna har förbättrats.
8.2 Skolornas arbete med delaktighet och Inflytande.
Skolorna söker olika vägar för att elevernas delaktighet och inflytande i verksamheten skall öka. Arbetet
med Individuella Utvecklingsplaner fortsätter att utvecklas. Kommunens digitala portal Schoolsoft används
i stort sett av alla skolor. Man arbetar med former för ökad delaktighet, som portfolios, elevdagböcker,
egen elevtid, klassråd, elevråd och elevmedverkan vid skyddsarbetet, på den egna skolan. Det finns också
exempel på verksamhetsformer i grundskolan, som går ännu längre i strävan till högre elevmedverkan. Nya
organisations-, och undervisningsformer börjar nu att prövas för att elevernas motivation och reella
inflytande över sin skolvardag skall öka ytterligare, för en ännu bättre måluppfyllelse.
8.3 Resultat
Vad tycker du följande när det gäller dig själv?
Jag är nöjd med det inflytande jag har över arbetet i skolan.
Jag vet vad jag behöver för att kunna nå målen i alla ämnen
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet,
Det känns meningsfullt att gå till skolan.
2010
81% (95%)
81% (93%)
82% (93%)
79% (87%)
Arbetet med att tydliggöra och informera om skolans mål har varit ett prioriterat område inom grundskolan
de senaste åren. Barn och Ungdomsförvaltningen har bedrivit ett projekt kallat K2 - Kunskap och
kompetens - sedan 2007.
Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att elevernas kunskapsresultat skall förbättras ytterligare och
att lärarnas medvetenhet i det dagliga pedagogiska arbetet skall öka. Vidare ambition är att ge lärarna ökad
bedömarkompetens som ökar likvärdigheten i måluppfyllelsen och att deras kunskap om varandras
verksamheter och arbetssätt skall öka. Gemensamma föreläsningar och nätverksträffar i olika former har
arrangerats för den pedagogiska personalen i kommunens skolor.
7
Arbetet med att höja kvaliteten i de Individuella utvecklingsplanernas innehåll och funktion har också varit
ett pågående, prioriterat arbete, där det digitala verktyget Schoolsoft fungerat som ett gemensamt
instrument. Programmet har succesivt brukats i allt högre utsträckning i verksamheten.
Arbetet med att utveckla skolornas Lokala pedagogiska planeringar har fortsatt och därmed har också
delaktigheten i och elevernas kännedom om verksamhetens mål ökat.
Andelen elever som anger att det känns meningsfullt att gå till skolan var i 2008 års undersökning 83%.
I 2010 års attitydundersökning ger motsvarande fråga en svarsfrekvens på 87 %.
Svarsfrekvenserna som anger upplevelsen av det egna inflytandet i arbetet, anger att eleverna till stor eller
mycket stor del känner att de har det. Eleverna har till 81% svarat att de helt eller nästan helt instämmer i
detta. Den andel som svarat med alternativen 4 – 6, dvs. den över halvan av skalan, är hela 95 %.
Det innebär att nästan alla elever, 95 %, är helt eller delvis nöjda med den grad av inflytande och
delaktighet som skolan erbjuder dem. Vad gäller olikheterna mellan skolorna, så visar elevernas svar att
skolornas resultat är väl samlat.
Eleverna upplever till 81 % att de helt, eller nästan helt, får den information de behöver för att kunna nå
målen. Andelen elever som svarar enligt svarsalternativen 4, 5 eller 6 är 93 %. 81 % av eleverna svarar att
de helt, eller nästan helt, får reda på hur det går för dem i arbetet. 93 % av eleverna finns på den övre delen
av svarsstatistiken, avseende skolans information om det går i skolarbetet. Variationen av svar på
påståendet, inom intervallet av svarsalternativen 4 – 6, ligger mellan 76 och 100 %, med medeltalet för
kommunens skolor på 95 %.
8
9 ELEVERNAS SVAR PÅ ÖPPNA FRÅGOR
För att förtydliga bilden av elevernas uppfattningar och deras förväntningar på skolans förmåga att kunna
ge ett motiverande och givande innehåll, har vi gett eleverna möjligheten att besvara ett par öppna frågor,
vilkas svar redovisas här nedan i sammanfattad form.
Fråga 1: Om du tänker på vad du lärt dig i skolan, vad har du haft mest nytta av?
De flesta eleverna har angivit följande ämnen:
matematik, engelska, svenska,
Några elever har också angivit följande ämnen:
idrott, hemkunskap, samhällsorienterande ämnen, musik, bild
Exempel på elevkommentarer:
Läsa, skriva och tala, både på svenska och engelska.
Matematik, för att kunna räkna ut olika problem, för att kunna mäta och beräkna.
Matte är bra i affären.
När man går in i en affär så är det bra att kunna engelska. Engelska är huvudspråket man kan prata
med dem som inte kan svenska.
Att jag har fått många kompisar och att skolan blivit roligare.
Jag har lärt mig att läsa. Om man inte kan det så kan man ju nästan ingenting.
Fråga 2: Vad hade du velat lära dig mera om?
Följande ämnen eller ämnesgrupper har angivits av eleverna:
Engelska och moderna språk.
Svenska.
No – ellära, mm inom fysik, kemi och biologi.
Bildtekniker,
Slöjd,
Teater,
Hemkunskap,
Datorer,
Musik t.ex. spela gitarr.
Miljö och natur.
Olika ämnen inom so-blocket.
9
