Romarriket

Romarriket
●
●
●
●
●
Till en början var romarriket endast en
samling med fem byar i närheten av
varandra som småningom växte ihop
till en stad.
Denna stad fick namnet Rom och var
(är) belägen på Italiens västra kust.
Rom styrdes av en kung och ansågs
vara en obetydlig och liten stat.
Roms befolkning kallade sig själv för
folket från Latium.
De var omringade av mäktigare
folkslag som etrusker, umbrer, greker
och kartagenare som alla bodde i
dagens Italien.
Romarnas framgång
●
●
●
●
●
Trots att romarna inte hade lika mycket
område som sina grannfolk hade de
vissa övertag inom vissa områden.
Rom låg på en väldigt bra plats (den blev
ett handlingscentrum) och detta ledde till
att folk och pengar flödade in i staden.
Folket hade vant sig att slåss för att
överleva och romarna var vana med krig.
Salthandeln gick igenom Rom. Detta
drog in stora mängder pengar till roms
statskassa.
Romarna var inte rädda att för
förändringar. Tyckte de att någon annan
kultur hade en bra idé så stal man den
omedelbart.
Roms statsskick
●
●
●
●
●
Romarna blev tidigt irriterade på att en
kung styrde och installerade istället en
republik som styrdes av en senat.
Senaten skulle i teorin representera
hela folket men i praktiken hölls alla
platserna av de rika och mäktiga
familjerna.
Senaten valde alltid ut två consuler
som styrde rom tillsammans.
Senaten hade makten att utse en
dictator för ett år i kristider.
Uppdelning mellan folket: De rika
adeln var patricier och det vanliga
folket var plebejer.
Roms militär
●
●
●
●
●
Rom baserde sin tidiga militär på militär tjänstgöring av männen i
republiken. Varje man skulle tjänstgöra 20 år! I militären.
Soldaterna skulle själva betala för sin utrustning och delades sedan in
i olika vapengrenar utgående från hur bra utrustning de hade.
Soldaterna arbetade med statliga projekt när de inte krigade (byggde
vägar eller hjälpte till som poliser)
Rom förde en väldigt aggressiv politik mot sina grannar! Inga
kompromisser!
När Rom erövrade en stad så tillämpade de en strategi som de kallade
för divide et impera (söndra och härska). De städer som betedde sig
bra fick det bättre men de som var missnöjda med romarna fick det
sämre.
De puniska krigen
●
●
●
●
●
När Romarriket tog över Italien var
deras närmaste allierade Kartago.
Kartago var det mäktigaste riket i
mellanhavet.
Rom och Kartago började gräla om
vem som skulle äga den sicilianska
ön.
De två nationerna började kriga och
krigade i över tjugo år (264 – 241
f.vt.).
Till en början gick det bra för Kartago
som hade bättre skepp men romarna
kopierade skeppen och vann så
småningom kriget.
Det andra puniska kriget
●
●
●
●
●
Efter det första puniska kriget var Rom
den mäktigaste staten i medelhavet.
Kartago var dock inte ännu slaget och
efter att ha byggt upp sin ekonomi och
sina armeér började det andra puniska
kriget 218 f.vt.
Kartagos general Hannibal shockerade
romarna genom att leda sina elefanter
över alperna och anföll romarna norrifrån.
Hannibal vann alla sina strider men
lyckades inte ta Rom. Till slut pressades
Hannibal ut ur Italien och besegrades
slutligen 201 f.vt.
Rom förgör Kartago slutgiltigt år 146 f.vt.
Efter det tredje puniska kriget.
https://www.youtube.com/watch?
v=i5v6hPr6L7U
Romarriket efter det tredje puniska
kriget.
Romarriket förändrar Europa
●
●
●
●
●
De områden som Rom tog över evaluerades omedelbart och började
sedan användas till det som provinsen ansågs vara mest lämpad för.
Detta betydde att olika delar av Europa blev ytterst specialiserade på
produktion av en viss produkt.
Erövringarna i Afrika ledde till att priset på vardagliga
jordbruksprodukter som vete sjönk kraftigt i hela riket.
Detta ledde till att flera små jordbruk i Italien inte gick runt längre och
sålde sina ägor till rika adelsmän som började odla bland annat
oliver.
Priset på arbetskraft sjönk också kraftigt i och med att de stora
erövringarna förde in stora mängder slavar i den romerska ekonomin.
Miljöproblem under romarriket
●
●
●
●
●
●
Det intensiva jordbruket försämrade
jorden.
För att skapa mera åkerjord dränerade
man sumpmarker och högg ner skog.
Skogen avverkades också för att bygga
fartyg för handel och krigsföring.
Vartefter att järn blev vanligare i riket
brändes också väldiga mängder trä för
att framställa järn.
Gruvdriften förorenade också
vattendragen omkring i riket.
Ingen återvinning, ibland enorma
sopberg runt städerna.
Romarriket förändras
●
●
●
●
Med allt mer bönder som inte kunde livnära sig inom
jordbruket eller i städerna växte ett problem fram med stölder
och råni Rom.
Samtidigt saknade armén soldater för att kunna uppehålla lag
och ordning i riket.
En romersk general vid namn Marius införde militära reformer
som avskaffade militär tjänstgöring och professionaliserade
armén. Soldat var nu ett jobb som man blev betald för. ->Vem
som helst kunde vara soldat.
Problemet var att vem var soldaterna nu lojala till? Staten de
stred för eller generalen som betalade dem?
Slavarna i Rom
●
●
●
●
●
●
Romarrikets ekonomi var helt
beroende av slavarbetskraft.
Slavar skaffades vid erövringar.
I många fall fanns det inga andra
orsaker att anfalla ett land än det
faktum att romarriket behövde
slavar.
Slavar användes i många former: i
jordbruket, i gruvorna, i hemmen, i
flottan, och som gladiatorer.
Aldrig som soldater!
En slav kunde köpa eller förtjäna sin
frihet till ett skeligt pris.
Slavuppror
●
●
●
●
●
Lokala slavuppror var vanliga
inom romarriket men det var ett
uppror som skilde sig från resten.
Spartacusupproret 73–71 f.vt.
Spartacus var en gladiatorslav
från Thrakien (dagens Bulgarien)
som gjorde uppror med 500
gladiatorer.
Upproret spred sig snabbt och
som mest hade Spartacus över
100 000 slavar med sig.
Integjorde flera legioner före
upproret slutligen kuvades.
Republikens nergång
●
●
●
●
Rom kastas in i ett brutalt
inbördeskrig när två konsuler börjar
kriga om makten i republiken.
Caesar mot Pompeijus
Efter några år segrar Caesar och
förbereder sig på att ta makten.
Många anser att han är en tyrann
(orättmätig härskare) och han
mördas i senaten av sina kolleger
och vänner. Hans sista ord lär ha
varit ”Även du min brutus?”
syftande på att Brutus var en av
hans närmaste vänner.
Rom blir kejsarrike
●
●
●
●
●
Efter Caesers död fortsätter
inbördeskrigen.
En trio tar makten efter ett tag Octavian
(caesers systerson), Marc Antony
(Caesers general) och Lepidus
(senatens favorit).
Trion bryts snabbt upp och nya krig
bryter ut.
Octavian och Marc Antony börjar kriga!
Octavian segrar och ser till att ingen
ska kunna hota honom.
Döper om sig från Octavian till
Augustus och utropar sig själv som
Roms första medborgare (inte kejsare) I
praktiken styr han som en kejsare!
Pax Romana
●
Folket i Rom är trötta på krig och nya kejsaren
Augustus ger dem det de vill ha: Fred och rikedom!
●
Pax Romana = den romerska freden
●
Från 27 f.vt. Till 180 e.vt. (200 år)
●
●
Givetvis krigas det en del men kärnprovinserna är
oberörda av kriget.
Kejsarna kan fokusera på att integrera landet. Få
bort lokala skillnader!
Kristendomens frammarsch!
●
●
●
●
Romarriket innehöll en massa olika religioner inom riket. De
flesta var lagliga men om de ansågs vara en våldsam eller
skadlig religion brukade den förbjudas.
I rikets periferi (långt bort från kärnan) började en ny och farlig
religion spridas! Denna religion var farlig eftersom den
undergrävde alla andra religioner och dess anhängare ofta
var våldsamma.
Kristendomen hade uppstått!
Till en början försökte statsmakten hindra kristendomen men
till slut så konverterade till och med kejsaren och
kristendomen blev statsreligion.
Riket i kris!
●
●
Efter tiden med den romerska freden började saker och ting
småningom gå snett för romarriket.
Runt år 300 var läget så illa att den dåvarande kejsaren bestämde
sig för att dela upp riket i två halvor för att bättre kunna styra riket.
●
Västrom hade Rom som huvudstad.
●
Östrom hade Konstantinopel som huvudstad.
●
Delningen var menad som en tillfällig lösning men blev permanent!
●
Östrom var rikare och hade starkare armé.
●
Kristendomen var den dominerande religionen i båda rikshalvorna
men kristendomen började gå åt olika håll. Katolikt i väst, Ortodoxt i
öst.
Västrom i fortsatt trubbel
●
●
●
●
●
●
Efter delningen började Östrom fungera som det skulle men Västrom
hade stora problem.
Riket pressades i hörnen av folkstammar som ofta betedde sig krigiskt.
Pest- och andra sjukdomsepidemier härjade med jämna mellanrum i
landet.
Ekonomin höll på att kollapsa eftersom man hade brist på ädelmetaller.
De klarare reglerna i kristendomen gjorde det svårare för centralmakten
att reagera på olika problem.
Klimatet blev kallare och skördarna blev mindre, dessutom hade
Östrom fått områdena kring Nilen vilket var de bästa odlingsmarkerna i
det gamla romarriket.
Slutet på Rom!
●
●
●
●
●
●
Det dåliga ekonomiska läget gjorde soldaterna missnöjda
eftersom de inte fick betalt som de hade lovats.
Västrom tvingades nöja sig med färre soldater än de skulle villa.
Folkstammar norrifrån sökte sig söderut för område att leva på
och plundra. Dessa folkrörelser var ibland väldigt aggressiva.
Goter, Kelter, Germaner, Hunner, Lombarder och Vandaler!
Till slut kunde inte armén hålla emot trycket mera och germaner
plundrade Rom år 455 och år 476 avsattes kejsaren och
Västrom slutade existera.
Man brukar räkna med att medeltiden började år 476!
Tack! Vi ses på kurs 2