Tala om arbetslivet
ett genusmedvetet och
normkritiskt material för hela
skolan
STARTSIDA
DIN PRESENTATION
Frida Wikstrand & Mia Lindberg (2016)
Genusmedveten och normkritisk
studie- och yrkesvägledning…
Vi är väl redan medvetna…?
en utblick…
mialin & friwi Borås vt 16
Mina normer och värderingar
• Inre lyssnade
• Fokuserat lyssnande
• Universellt lyssnande
mialin & friwi Borås vt 16
Undersöka hur normen ser ut..
• Vad görs till norm nu? I det sammanhang jag
verkar i?
• Vem finns i normens mittpunkt?
• Hur ser uteslutningarna ut?
• Vilka ord används?
• Vilka resurser knyts till normen?
• Klass/kön/etnicitet/religion/könsuttryck/
sexualitet/ålder…
mialin & friwi Borås vt 16
Normkritisk pedagogik
Att bota en fördom eller undersöka en
föreställning – om systembevarande och
systemförändrande demokratiarbete
Gunilla Edemo
Vi går från ett normkritiskt till ett
normkreativt förhållningssätt…
mialin & friwi Borås vt 16
Det ligger ett tänkande bakom…
• Normer erbjuder/tvingar sig på/ger
vissa positioner som är möjliga att
identifiera sig med.
• Normer gör kategorier.
• Skapande av kategorier och
positioner att identifiera sig med är
alltid en makthandling.
mialin & friwi Borås vt 16
Begrepp vi diskuterar och reflekterar kring både
teoretisk och praktiskt..
Viktigt att undersöka och fördjupa sig, problematisera och
klargöra…
• Dikotomi
• Diskriminering,
• Intersektionalitet
• Fördomar
• Särbehandling
• Kategorisering
• Makt..
• Mm. ..mm
mialin & friwi Borås vt 16
Normkritisk pedagogik i vägledning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
För att utmana det för givet tagna
För att se sig själv
– Vilka bilder/förväntningar har jag på pojkar och flickor.
– Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag att det ska vara och hur kommer jag dit?
För att se att du själv är medskapare av normer
För att synliggör och ifrågasätta normer
– Till exempel i grupper i skolan. Vilka möjliga ”pojkkulturer” finns i skolan. Hur skapas o
reproduceras dessa? Hur kan de utmanas? Motsvarande gäller även för flickor!
– Arbeta med lärare kring vad som ges uppmärksamhet i klassrum, på skolan.
– Börja tidigt.
För att förstå språkets betydelse
– Vilka erfarenheter och människor får finnas med?
– Våga ifrågasätta befintliga narrativ! Visa möjliga alternativa berättelser
För att uppmärksamma vem som görs till norm i olika exempel och material.
För att göra normkritik – inte bara säga!
För att anta en intersektionell ansats
För ett ständigt reflexivt arbete
– Se kritiskt på oss själva, våra handlingar och relationer
mialin & friwi Borås vt 16
Skolverkets allmänna råd
Rektorn bör:
Ha ett övergripande ansvar för att elevernas
arbetslivskontakter bidrar till att deras studieoch yrkesval inte begränsas av kön eller av
social eller kulturell bakgrund.
Lärare bör:
utmana, problematisera och visa på alternativ till
traditionella föreställningar om kön, kulturell och
social bakgrund som annars kan begränsa
elevernas framtida studie- och yrkesval.
Studie- och yrkesvägledaren bör:
bidra med sådana specialistkunskaper som kan
ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval.
mialin & friwi Borås vt 16
Skolinspektionens granskning av
studie- och yrkesvägledningen
Skolorna behöver arbeta mer aktivt för att
motverka att elevernas studie- och yrkesval
påverkas av elevernas kön samt social och
kulturell bakgrund. Många skolor tycker
detta är viktigt, men ingen skola arbetade
målinriktat med detta.
(www.skolinspektionen.se 2013-11-11)
mialin & friwi Borås vt 16
mialin & friwi Borås vt 16
Hur ser arbetsmarknaden ut?
Sverige har en
könsuppdelad
arbetsmarknad
Social bakgrund påverkar
möjligheter i utbildning och
val till högre utbildning
Pojkars antipluggkultur
”To cool for school”
Ur Frida
Wikstrand för Skolverket
mialin & friwi Borås vt 16
mialin & friwi Borås vt 16
Barbara Bassot
Career Learning and Development: A social constructivist model
for the twentyfirst century
Den konstruktivistiska teorin bygger på ett
inifrån och ut perspektiv.
Individen konstruerar sin ”historia” byggd på
individuella och kognitiva processer
Den socialkonstruktivistiska teorin, tar också
hänsyn till det omgivande samhället, med
dess ständigt pågående interaktiva
socialiseringsprocesser.
mialin & friwi Borås vt 16
Career Learning and Development
Teorin är starkt influerad av det social-konstruktivistiska
synsättet och vill enkelt sagt, flytta fokus från
”Vad ska jag göra efter skolan?” till
”Vad ska jag göra härnäst?”
Att lära individen att själv hantera den grad av
förändring och komplexitet som samhället domineras
av.
”It is no longer possible simply to match an individual to
occupations, as their
enviroment is no longer predictible”
mialin & friwi Borås vt 16
Från CLD till ZPD
Bassot beskriver vägen till:
CLD (career learning development) via
ZPD (zone of proximal development) som kan beskrivas
som:
” the gap that exists for an individual child (or adult)
between what he is able to do alone, and what he can
achieve with help from one more knowledgeable than
himself”
mialin & friwi Borås vt 16
The CLD bridge
mialin & friwi Borås vt 16
Linda Gottfredson University of Delaware
Theory of Circumscription and Compromise
Gottfredsons teori bygger på antagandet
att vi fattar beslut utifrån processer där vi
värderar olika handlingsalternativ samt
gör kompromisser mellan dem.
Kompromisserna styrs av både genetiska
och sociala förutsättningar. Vi prioriterar i
första hand yrkesområden som
motsvarar vårt kön, därefter
status/socialgruppstillhörighet och sist
intresse, självförverkligande och
personliga behov.
mialin & friwi Borås vt 16
• Gottfredsons teori kombinerar både psykologiska
och sociologiska utgångspunkter
• Inledningsvis knuten till ett forskningscenter med
John H Holland (matchningsteori) men inspirerad
av de psykologiska teorierna.
• Gottfredson kombinerar egenskaps- och
faktorteoretiska synsätt med Supers
utvecklingsteori där strävan efter
självförverkligande är central.
mialin & friwi Borås vt 16
mialin & friwi Borås vt 16
Circumscription – 4 steg
Steg 1: Ålder 3-5 år. Barnet blir medvetet om det yttre, människor är
stora/små etc. Man kan dock förändra det yttre, klä ut sig, låtsas vara
någon annan
Steg 2: Ålder 6-8 år. Barnet förstår att det är skillnad mellan kvinnor,
män och tex yrkens status. Barnet söker sig till dem han/hon kan
identifiera sig med.
Steg 3: Ålder 9-10 år. Barnet blir medvetet om sociala värderingar,
bryr sig mer om hur andra tycker. Här visar sig ofta begränsningar,
dvs barnet utesluter yrken som ses som ouppnåeliga utifrån den egna
uppfattningen om sin förmåga.
Steg 4: Ålder 14 år- . Identitetskris i tonår. Barnet börjar nu istället att
väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir
medvetna om vilka utbildningar/jobb som är tillgängliga.
mialin & friwi Borås vt 16
Kompromisser
Gottfredsons teori och modell. Utifrån självkännedom och föreställningar om
yrken/arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som
tillgängligt/möjligt och mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke/yrkesområde.
Självbild
- kön
- socialgrupp
- intresse
- förmåga
- Yrkespreferenser
föreställningar om
vilka jobb som ”passa
yrkesalternativ
Bilder av yrken
- Föreställningar om
Yrkesval
- könstypiskt
tillgänglighet – status
- område
- stimulans/stöd till
definierat yrkesmål
mialin & friwi Borås vt 16
- urval av tänkbara
acceptabla, möjliga
(utifrån ”social space)
och möjlighet att uppnå
mialin & friwi Borås vt 16
Begränsningar och ”acceptabla” alternativ
Hög
Gräns för strävandena
Ideala önskningar
Prestigenivå
på jobb
ZON AV ACCEPTABLA
ALTERNATIV
Tolerabel
gräns för genus
Realistiska önskningar
Tolerabel gräns för prestige
Mycket maskulina
Låg
Mycket feminina
”According to this theory career practise should
encourage both ”exploration and constructive
realism” That is, practitioners should discuss why
some job options have been ruled out with
individual cilents, and/or why some compromises
appear more feasible than others”
Crucially, the theory highlights the need for careers
work with individuals at a very early age for there
to be any hope of influencing perceptions of
occupational roles…” (sid 387-388)
mialin SYV
Utvecklingsprocess
Optimalt resultat
Väglednings-strategier
Kognitiv utveckling
Lärande
A. Enkla konkreta
uppgifter kring arbete och
yrkesliv
B. Info anpassad
till individens kognitiva
utveckling
Utveckling av
självbild
Erfarenheter
C. Brett utbud av möjligheter
till yrkesinblick
D. Främja möjligheten till
egna erfarenheter
Avgränsning
Självinsikt
E. Stödja möjligheter till
självvärdering och
F. inventering av
yrkesalternativ
Kompromiss
Aktivt engagemang G. Stödja identifiering av
konkret yrkesval och
F. info om yrken och
mialin SYV
omvärld.
Vad?
Metoder?
Verktyg?
Vad kan ni göra? – vänd spegeln mot er själva
Språk: Vilka berättelser är möjliga, vilka normer
reproducerar jag genom val av ord, exempel osv
Vilka bilder av arbete och yrken presenteras och
beskrivs som möjliga – av
elever/lärare/vägledare/övrig personal
Vad ses som normalt och vad ses som avvikande
Vilka normbrott görs på skolan? Hur tas dessa emot?
Synliggörs? Vad reagerar du på?
Bråka med normerna!
Ska vägledare utmana och störa?
mialin & friwi Borås vt 16
Hur utmana bilder av arbete & yrken i skolan?
MALMÖHÖGSKOLA
mialin & friwi Borås vt 16
Vad betyder det i vägledningen –
andra frågor att fundera kring
•
Vilka intressen är giltiga i vägledning för val av arbete och yrken?
•
Hur talas det om individer bland kollegor – vilka grupper, problem
konstrueras – varför?
•
Hur förmedlas ”den goda arbetaren” ”det goda arbetet”
•
Hur talas det om klädsel/religiösa symboler osv i relation till
anställning och arbete.
•
Vad är ett misslyckat/lyckat arbetsliv? Hur och av vem förmedlas
detta?
•
Hur ska en vara för att vara ”anställningsbar”?
•
Vad är tillåtet och möjligt i vägledningssammanhang /undervisning?
Vad får en inte säga/göra?
•
Vilka normer skapas av de politiska beslut som rör
vägledning/arbete/skola osv?
Ur Frida
Wikstrand för Skolverket
MALMÖHÖGSKOLA
mialin & friwi Borås vt 16
Mer kunskap om de andra…exempel..
1) Mer i överstämmelse med mina egna definitioner av
exempelvis god värdegrund. Skillnaden mellan mig
och ”De Andra” visar sig inte vara så stor…
2) Annorlunda än mitt liv, mina värderingar men på ett
tilltalande sätt. ”De Andra” har potential att berika
mitt liv.
3) Annorlunda än mitt liv och mina prestationer, fast på
ett vis som jag kan förstå. Skillnaden kan väcka
empati med ”De Andra”.
mialin & friwi Borås vt 16
Peavy: berättelsens betydelse…
• Att förstå sig själv genom det man berättar för varandra
• En berättelse skapar sammanhängande mening i
livserfarenheterna
• En berättelse ger en röst, hur det är, vem jag är…
• Den varierar, en livshistoria eller ett kort fragment som säger
något om en liten del av personens livserfarenhet
• När något berättas kan det analyseras, revideras, betraktas
utifrån och användas för att utarbeta planer för en språngbräda
att komma vidare..
• Vi komponerar våra liv genom att berätta och återberätta
historier..
(1998)
mialin & friwi Borås vt 16
Read/Savickas
• Beginnings – negotiating a contract
• Middles – exploring the story
• Endings – Having identified the goals, there is
agreement on what action is required
Stories hold in place life lessons that have been
learned, and the lessons lead the way to ambiguity
by creating scenarios that link future initiatives to
past achievement…
Se artikel: Narratives and career guidance:
from theory into practise.
mialin & friwi Borås vt 16
Vägledarens kommunikationsfärdigheter
Egan, the skilled helper
Vad behöver en vägledare kunna för att vägleda
normkritiskt. Grundläggande:
•
•
•
•
•
•
•
•
tuning in
active listning
responding with empathy
checking understanding
probing
summarizing
challenging
negotiating
mialin & friwi Borås vt 16
EXEMPEL PÅ FRÅGOR
Analysera bakgrunden till begränsningar.
Börja tex med att välja/välja bort yrken
Dela upp i OK yrken, inte OK yrken, kanske OK yrken.
• Berätta hur du tänker!
• Hur kommer det sig att du valt just de här yrkesbilderna
• Vilka yrken har du valt bort och varför?
• Berätta hur du kom fram till att det här yrkeskortet inte var något för dig.
• När bestämde du dig för att det här yrket var möjligt för dig?
• Vad representerar ett yrke som inte alls kan tänka dig?
• Vad i din bakgrund tror du har påverkat din uppfattning om yrken?
• Vilka möjliga/önskade yrken har du valt bort? – berätta och motivera
• Vad har du gjort för att vidga dina perspektiv på möjliga yrken?
Analysera grunderna för kompromisser.
• Berätta om de yrken du valt bort för att du tror de inte är möjliga för dig
• Hur kommer det sig att du tror dessa yrken är orealistiska för dig
• Vad har du gjort för att vidare undersöka de yrken som du bedömt som orealistiska?
• Om du ska göra avkall på ett ”drömyrke” – vad får du istället
som är lika mycket värt?
• ”För att lyckas etablera ett undersökande
förhållningssätt så behöver jag kunna navigera i ett
samtal med en komplex förståelse av erfarenheter
och föreställningar. Föreställningar både avspeglar
människors levda erfarenheter och avgör vad som
är möjligt att erfara.
• Föreställningar både berättar om världen och
skapar världen…”
mialin & friwi Borås vt 16
Hur ställa de rätta frågorna?
Att ställa de ”rätta” frågorna…
Kräver insikt om egna normer som begränsar…
Att börja..
Hur kan jag vara till nytta?
Berätta varför det här är viktigt nu?
mialin & friwi Borås vt 16
Vad behöver vi göra för att se nytt?
Constuktion
Deconstruction
Reconstruction
mialin & friwi Borås vt 16
Hur kan detta göras?
Vägledning i bred och snäv bemärkelse – arbeta med
lärare och skolledning
Gruppvägledning – gruppövningar/diskussioner
Arbeta aktivt med normkritisk pedagogik i samtal, utmana
och medvetandegöra.
Normkritisk pedagogik som en metodik i vägledning för utmana och
bredda perspektiv. Våga arbeta med den vägledningssökande
Börja tidigt! Föreställningar om vilket yrke som passar
vilket kön och om hur en ska vara baserat på kön sätt
tidigt. Genusmedveten pedagogik och normkritisk
pedagogik!
mialin & friwi Borås vt 16
Litteraturtips
Bassot, Barbara (2012) //Career learning and development: a social constructivist
model for the twenty-first century// Int J Educ Vocat Guidance
Bernthardtz, victor (red.) (2012) Skitliv. Ungas villkor på en förändrad
arbetsmarknad. Atlas.
Bimrose, Jenny (2008) //Guidence for girls and women //I J.A. Athanasou, R. Van
Esbroeck (eds.) International Handbook of Career Guidance Springer Science +
Business Media B.V
Bromseth, J., Darj, F (red) (2011) //Normkritisk pedagogik. Makt lärande och
strategier för förändring.//Skrifter från Centrum för genusvetenskap
Hammarén, N., Johansson, T (2009) //Identitet// Liber
Hedin, Maria. (2010) //Lilla genushäftet 2.0, Om genus och skolans
jämställdhetsmål//Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och
idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.
mialin & friwi• Borås vt 16
Sandell, Anna (2007) //Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnaisieval,
genus och lokala praktiker// Malmö studies in educational sciences no 31.//
SCB (2010)// På tal om kvinnor och män // (SCB) Skeggs, Beverly (1999)// Att bli
respektabel. Konstruktioner av klass och kön.// Daidalos SOU2014:6 Män och
jämställdhet.
Savickas, Mark L. (2011) //Career Counseling.// Theories of Psychotherapy Series.
American Psychological Association 186 s.
Sawyer, Lena (2006). Att koppla drömmar till verkligheten: SYO-konsultenters syn
på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet. SOU ”006:40.
SCB (2010)// På tal om kvinnor och män // (SCB)
Skeggs, Beverly (1999)// Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön.//
Daidalos 310 s
SOU2014:6 Män och jämställdhet.
mialin & friwi Borås vt 16
•
•
•
•
•
•
www.machofabriken.se
www.jamstallt.se
www.jamstall.nu (BRYT- ett metodmaterial)
www.hso.se (DATE – ett lärmaterial)
www.lasupp.se (Ett normkritiskt metodmaterial)
www.lr.se (Det öppna klassrummet – lathund för normkritiskt arbetssätt)
TACK !
[email protected]
[email protected]
