Tala om arbetslivet!

13/10/16 Tala om arbetslivet!
STARTSIDA
DIN PRESENTATION
Frida Wikstrand fil. dr i arbetsvetenskap
Lektor på studie- och yrkesvägledarutbildningen
Malmö högskola
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att
kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan
filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och
sedan infoga den igen.
DAGENS
FÖRELÄSNING
•  Varför ska vi tala om
arbetslivet?
•  Politik och policy
•  Statistik och forskning
•  Teori
•  Varför Normkritik I talet om
arbetslivet?
•  Vem är jag/du i det?
•  Vad kan ni/vi göra?
•  Vad säger ni?
1 13/10/16 SVERIGES
JÄMSTÄLLDHETSPOLITISKA MÅL
Målet med jämställdhetspolitiken är att såväl kvinnor som män
ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet
ska styras av fyra delmål:
•  En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män
ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
och att forma villkoren för beslutsfattandet.
•  Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete
som ger ekonomisk självständighet livet ut.
•  Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
•  Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor
och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.” (regeringen.se 2015-07-09)
Varför är detta viktigt?
- skollagen
Alla som arbetar i skolan ska
•  bidra till att elevens
studie- och yrkesval inte
begränsas av kön eller av
social eller kulturell
bakgrund. (LGR11 §2.6)
2 13/10/16 ALLMÄNNA RÅDEN FORTS.
Rektor bör
Ha ett övergripande ansvar för att
elevernas arbetslivskontakter bidrar
till att deras studie- och yrkesval
inte begränsas av kön eller av
social eller kulturell bakgrund.
Se till att personalen på skolan
har kunskaper om och förståelse
för hur kön samt social och
kulturell bakgrund påverkar
elevernas studie- och yrkesval
samt att de har kunskaper om
hur elevernas föreställningar om
utbildningar och yrken kan
utmanas.
Läraren bör i
undervisningen:
ge eleverna möjlighet att utveckla
en förståelse för hur kunskaper i
ämnet kan ha betydelse i arbetslivet
och på så sätt utgöra ett underlag
för deras framtida studie- och
yrkesval, utmana, problematisera
och visa på alternativ till
traditionella föreställningar om
kön, kulturell och social
bakgrund som annars kan
begränsa elevernas framtida
studie- och yrkesval,
samt ge eleverna möjlighet att
utveckla allsidiga kunskaper om hur
arbetslivet fungerar.
I DE ALLMÄNNA RÅDEN FÖR ARBETE
MED STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING
Vidare ska vägledningssamtalen planers så att de
utmanar elevens föreställningar om yrken och
utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell
bakgrund. (s. 35)
3 13/10/16 SKOLINSPEKTIONENS GRANSKNING
AV SYV I GRUNDSKOLAN
Skolorna behöver arbeta mer aktivt för att
motverka att elevernas studie- och yrkesval
påverkas av elevernas kön samt social och
kulturell bakgrund. Många skolor tycker detta
är viktigt, men ingen skola arbetade målinriktat
med detta. (www.skolinspektionen.se
2013-11-11)
STATISTIK
Avgångna från
gymnasieskolan efter program
eller anknytning till program
2013/14 (SCB “På tal om
kvinnor och män 2016)
4 13/10/16 DEN
KÖNSSTRUK
TURERADE
ARBETSMAR
KNADEN
De 30 största yrkena I
Sverige 2014
(SCB: På tal om kvinnor och män 2016)
YRKEN SOM GÅR I ARV
(SCB FÖR DU & JOBBET 2011)
1 Fiskare och jägare 37,1%
2 Vård- och omsorgspersonal 34,6%
3 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift
23,4%
4 Städare m.fl. 18,3%
5 Garvare, skinnberedare och skomakare
15,8%
6 Fordonsförare 15,5%
7 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och
läderindustri 15,3%
8 Hälso- och sjukvårdsspecialister 15,1%
9 Processoperatörer vid stål- och metallverk
14,0%
10 Djuruppfödare och djurskötare 13,4%
11 Processoperatörer, trä- och pappersindustri
12,6%
12 Byggnads- och anläggningsarbetare 12,3%
13 Maskinoperatörer, trävaruindustri 11,3%
14 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare 11,2%
15 Maskinförare 10,9%
16 Byggnadshantverkare 10,7%
17 Brevbärare m.fl. 10,7%
18 Drejare, glashyttearbetare,
dekorationsmålare m.fl. 10,6%
19 Pastorer 10,3%
20 Processoperatörer, glas och keramiska
produkter 10,1%
21 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 9,9%
22 Skogsbrukare 9,8%
23 Torg- och marknadsförsäljare 9,8%
24 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 9,6%
25 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri
9,3%
26 Chefer för mindre företag och enheter 9,2%
27 Maskinoperatörer, metall- och
mineralbehandling 9,1%
28 Maskinoperatörer, grafisk industri,
pappersvaruindustri 9,1%
29 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 9,1%
30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.
9,0%
31 Präster 8,9% 32 Slaktare, bagare, konditorer
m.fl. 8,8%
33 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 8,6%
34 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 8,5%
35 Grundskollärare 8,4%
36 Ingenjörer och tekniker 8,4%
37 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 8,0%
38 Övrig kontorspersonal 8,0%
39 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl.
7,3%
40 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 7,0%
5 13/10/16 Nybörjare yngre än 35
år exklusive inresande
studenter på större
program
mot yrkesexamen
2013/14 efter
föräldrarnas
utbildningsnivå (i
procent). (www.uka.se
20160927)
Varför ser det
ut så här?
6 13/10/16 Genus, femininitet,
maskulinitet,
intersektionalitet
– vad är det?
GENUS
•  Kön är socialt och kulturellt
konstruerat- inte kopplat till biologiska
förutsättningar
•  Föreställningar, idéer och handlingar
som formar det vi uppfattar som
”kvinnligt” och ”manligt”
•  Föränderligt genom tid och rum,
något vi (åter)skapar och
omförhandlar
•  Genus blir ofta synligt när någon
bryter mot vad vi förväntar oss – ex
när en kille bär kjol eller en kvinna
arbetar på ett bygge
-  Genus är en relationell kategori
(vana att tänka i två och i
motsatspar)
7 13/10/16 SKOLINSPEKTIONENS GRANSKNING
AV SYV I GRUNDSKOLAN
Skolorna behöver arbeta mer aktivt för att
motverka att elevernas studie- och yrkesval
påverkas av elevernas kön samt social och
kulturell bakgrund. Många skolor tycker detta
är viktigt, men ingen skola arbetade målinriktat
med detta. (www.skolinspektionen.se
2013-11-11)
8 13/10/16 FEMININITET OCH MASKULINITET
Vilka bilder har du av hur
flickor och pojkar bör vara?
-  Social bakgrund
-  Hudfärg
-  Genus
-  Funktionalitet
INTERSEKTIONALITET
Olika personer har olika positioner, makt och inflytande
beroende på bla:
Kön
Hudfärg
Funktionalitet
Social bakgrund/klass
Sexualitet
Religion
Ålder
Faktorernas betydelse kan variera beroende av
sammanhang
9 13/10/16 Hur hänger det här ihop
med talet om
arbetslivet?
Hur bör en vara
flicka/pojke
Kvinna/man på er
arbetsplats?
Olika på olika
avdelningar?
VAD ÄR ETT YRKE
•  Säger något om var du befinner dig i samhällets
social skikt
•  Finns föreställningar om hur man är i vissa yrken.
•  En yrkestitel är bärare av föreställningar och
stereotypa bilder av det aktuella yrket.
•  Barnen väljer samma eller liknande yrken som
föräldrarna (Var tionde svensk har samma arbete
som en av föräldrarna)
•  Yrken i sig är neutrala – de blir könsmärkta genom
könsbundna sysselsättningar och stark
könsdominans
10 13/10/16 BLUNDA OCH SE FÖLJANDE
FRAMFÖR DIG:
- 
- 
- 
- 
- 
- 
- 
Sjuksköterska
Byggarbetare
Diplomat
Läkare
Forskare
Förskollelärare
Arbetare i handeln
Yrken skapar bilder av kroppar som utför arbetet
YRKE FORTS.
”När ett yrke väl en gång har könsstämplats, så
karaktäriseras det enbart med de aspekter av
arbetsinnehållet som motsvarar
könsstereotyperna” (Steinberg 1996 s. 116 i Eriksson
2012 s. 11)
11 13/10/16 Kompromisser
Gottfredsons teori och modell. Utifrån självkännedom och föreställningar om yrken/
arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som
tillgängligt/möjligt och mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke/yrkesområde.
Självbild
- kön
- socialgrupp
- intresse
- förmåga
- Yrkespreferenser
föreställningar om
vilka jobb som ”passa
yrkesalternativ
Bilder av yrken
- Föreställningar om
Yrkesval
- könstypiskt
tillgänglighet – status
- område
- stimulans/stöd till
definierat yrkesmål
Bild av Mia
Lindberg
- urval av tänkbara
acceptabla, möjliga
(utifrån ”social space)
och möjlighet att uppnå
mialindberg
YRKESVAL OCH DET
PERSONLIGA INTRESSETS
BETYDELSE.
(HEDENUS, ANNA & WIKSTRAND, FRIDA 2015)
Vad avses med intresse? – definieras
sällan
- Fritidsintresse/motivation/vilja/passion
- Seriösa vs planlösa intressen
- intern och extern motivation
- Tillskrivs stor betydelse för motivation
till studier & arbete
- föränderligt eller medfött?
- Används ofta i diskussioner om val av
utbildning och yrke
- Fokus på intresse riskerar att leda till
social reproduktion då individer söker
sig till det de känner till och där de inte
avviker mot normer.
12 13/10/16 Circumscription – 4 steg
Steg 1: Ålder 3-5 år. Barnet blir medvetet om det yttre, människor är
stora/små etc. Man kan dock förändra det yttre, klä ut sig, låtsas vara
någon annan
Steg 2: Ålder 6-8 år. Barnet förstår att det är skillnad mellan kvinnor,
män och tex yrkens status. Barnet söker sig till dem han/hon kan
identifiera sig med.
Steg 3: Ålder 9-10 år. Barnet blir medvetet om sociala värderingar,
bryr sig mer om hur andra tycker. Här visar sig ofta begränsningar,
dvs barnet utesluter yrken som ses som ouppnåeliga utifrån den egna
uppfattningen om sin förmåga.
Steg 4: Ålder 14 år- . Identitetskris i tonår. Barnet börjar nu istället att
väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir
medvetna om vilka utbildningar/jobb som är tillgängliga.
Bild av Mia
Lindberg
Circumscription of Aspirations According to
Perceptions of Job-self Compatibiltiy
(LINDA GOTFREDSON)
ZONE OF ACCEPTABLE
ALTERNATIVES
nd
PrestigeLevel of Job
Idealistic aspiration
ary
Tolerable effort boundary
To
Se lerab
x-t le
yp
eb
ou
High
Realistic aspirations
Tolerable level boudary
Very masculine
Very feminine
Low
13 13/10/16 Hur tänker/gör du?
Hur får dina mentala kartor
dig att agera I möte med klienter
eller kollegor?
14 13/10/16 13
14
© Careers New Zealand 2008
15
16
FUNDERA PÅ:
•  När tänkte du på ditt kön senast?
© Careers New Zealand 2008
•  När tänkte du på hur bra du är på att se/gå/höra
senast?
•  När tänkte du på din religion, etniska bakgrund eller
hudfärg senast?
15 13/10/16 NORMER OCH NORMKRITIK
Ø  Norm pekar på det som är normalt – finns alltid en
inneboende motsats det som är ICKE NORMALT
Ø  Icke normalt är det som skiljs ut som annorlunda,
märkligt eller inte lika bra
Ø  Intressant att granska normer för att förstå
kränkningar och diskriminering av dem som faller
utanför det normala.
Ø  Inbyggt i strukturer – och del av oss själva
MÅSTE VI HA NORMER?
§  Normer viktiga för att göra världen begriplig.
§  Normer exkluderar också många sätt att vara.
§  Brott mot normer riskerar att bli bestraffade.
§  Inte ett normfritt samhälle – BRÅKA MED
NORMERNA
§  Synliggöra och visa på exklusion och inklusion
genom normer
16 13/10/16 Vilka normer kommer
till uttryck i undervisningen
i vägledning?
I skolans
Verksamhet I stort?
NORMER I VÄGLEDNING –
HANDLAR OM MÖJLIGA FRAMTIDER
§  Vad är ett bra arbete?
§  Det goda livet – vad är det?
§  Heteronormativitet
§  Familjenormer
§  Maskulinitet och femininitet i skola/arbetsliv/fritid
§  Anställningsbarhet
§  Utbildningsnormer
17 13/10/16 Vad är ett bra arbete?
Hur ser ett bra liv ut?
VAD ÄR NORMKRITISK PEDAGOGIK?
•  Utmana det för givet tagna
•  Se sig själv
- Våga fråga sig själv hur våra egna sammansatta identiteter, kulturella bakgrund, och
erfarenheter påverkar hur vi ser på och skapar mening i undervisningen eller i mötet med den
som vägleds.
- Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag att det ska vara och hur kommer jag dit?
•  Du är själv medskapare av normer
•  Synliggör och ifrågasätta normer
•  Språkets betydelse
- Vilka erfarenheter och människor får finnas med?
- Våga ifrågasätta befintliga narrativ!
•  Uppmärksamhet kring vem som görs till norm i olika exempel och
material.
•  Att göra normkritik – inte bara säga!
•  Anta en intersektionell ansats
- Alla är sammansatta människor hur vi bemöts är beroende av kontext
•  Ett ständigt reflexivt arbete
- Se kritiskt på oss själva, våra handlingar och relationer
18 13/10/16 ”tillfällen att vidga våra kunskapshorisonter och kraften att göra val kring vilka vi vill vara utan att begränsas av vissa för givet tagna normer eller för den delen begränsa andras livsval”. (Björkman 2010:181)
FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ:
•  Vilka utbildningsvägar och val benämns i undervisning eller på
skolan
•  Hur talas det om individer och utbildningar talar ni om i
fikarummet? Vilka talas om som problematiska - varför?
•  Vad ses som positivt och vad ses som negativt på er skola, i ert
lärarlag? (ex egenskaper)
•  Hur talar ni om utbildning och framtid med eleverna?
•  Ses vissa normbrott som bättre än andra? Varför är det så?
•  Hur kan ämnen och yrkens komplexitet synliggöras i undervisning
och samtal?
•  Hur kan ni på skolan arbeta för att vidga elevernas perspektiv och
se andra möjliga framtider för alla oavsett kön och bakgrund?
•  Hur talas det om yrken med låg status? Vilka yrken nämns aldrig?
•  Du som arbetar på skola har ofta valt en teoretisk utbildning själv.
Hur ser du på praktiska utbildningar/yrken?
19 13/10/16 “Det är svårt för
vägledare att utmana
föreställningar om kön
när eleverna kommer
för första gången I
årskurs nio”
Vägledare I grundskolan
”Att medvetandegöra eleverna om normer i samhället är
ju ett ansvar för hela skolan och det arbetet måste gå
från förskola och upp genom hela utbildningssystemet.
Men gör vi det på vår skola? Jag vet faktiskt inte. Det
görs arbete kring likabehandling, men vad innebär det
arbetet? Kopplas det till hur det ser ut utanför skolan till
exempel på arbetsmarknade eller i hemmet eller i
politiken? Hur kan jag tillsammans med lärare jobba
kring detta? Och tidigt så att det inte sker höstterminen i
årskurs nio när eleverna söker till gymnasiet?” vägledare
20 13/10/16 FLER FRÅGOR ATT DISKUTERA
•  Vilka intressen är giltiga i vägledning för val av arbete och yrken?
•  Hur talas det om individer bland kollegor – vilka grupper, problem
konstrueras – varför?
•  Hur förmedlas ”den goda arbetaren” ”det goda arbetet”
•  Hur talas det om klädsel/religiösa symboler osv i relation till
anställning och arbete.
•  Vad är ett misslyckat/lyckat arbetsliv? Hur och av vem förmedlas
detta?
•  Hur ska en vara för att vara ”anställningsbar”?
•  Vad är tillåtet och möjligt i vägledningssammanhang /undervisning?
Vad får en inte säga/göra?
•  Vilka normer skapas av de politiska beslut som rör vägledning/
arbete/skola osv?
Jag tror att jag är mer
skämtsam med pojkarna
som kommer till mig
än vad jag är med flickorna
21 13/10/16 SLUTLIGEN
BRÅKA MED NORMERNA!
•  Vänd spegeln mot dig själv – se dina egna normer och
stereotypa föreställningar.
•  Arbeta normkritiskt! Men tänk på att alltid ha tänkt
igenom övningarna innan ni sätter igång. Vad vill ni ha
ut av det.
•  Kategoriseringar är viktiga för att få förståelse för olika
individers förutsättningar. Men den människa ni möter
måste få möjlighet att definiera sig själv.
•  I det normkritiska arbetet, tänk på att fokusera normen
och dess konsekvenser istället för att prata om de som
bryter normen som annorlunda
SLUTLIGEN
BRÅKA MED NORMERNA!
•  Prata inte om hur en bör vara om en är till exemple flicka eller pojke.
Försök istället att tala om vilka förväntningar det finns på olika grupper.
•  Inkludera individer genom det språk du använder
•  Se till att alla kommer till tals – ha koll på talfördelningen I gruppen
•  Se över vem/vilka som representeras i det material och de exempel som
finns. Hur är den arbetande människan avbildad i läroböcker eller
material?
•  Var förberedd på vilka olika reaktioner övningar och diskussioner kan ha.
För att det ska bli en bra process behövs en tillåtande och trygg miljö.
Försök ha högt till tak. Å andra sidan ska det inte vara tillåtet att tillskriva
individer eller grupper som bryter mot normen, specifika egenskaper
22 13/10/16 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att
kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan
filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och
sedan infoga den igen.
SKA SKOLANS
PERSONAL
ARBETA MED
SÅNT HÄR?
•  Etiska regler
•  Social rättvisa?
•  Politik och policy
•  Vad säger ni?
Ja, normkritik och annan
medvetandegörande metodik och
pedagogik behövs! Det kan vara ett
Sätt att synliggöra strukturer,
vidga perspektiv och skapa
Större självmedvtenhet.
23 13/10/16 LITTERATURTIPS
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Frida Wikstrand; Ylva Ulfsdotter Eriksson (2015).
Att använda yrkesbeskrivningar i vägledning. I Lovén, Anders (red)
Karriärvägledning. Lund: Studentlitteratur
Anna Hedenus; Ylva Ulfsdotter Eriksson; Frida Wikstrand; Christel
Backman (2015).
Yrkesbeskrivningar för vägledning - en fråga om individens fria val eller
arbetskraftens selektering? Göteborg studies in sociology
Anna Hedenus; Frida Wikstrand (2015) Yrkesval och det personliga intressets
betydelse. Arbetsliv och omvärld vol 21:1. s 24-30
SCB (2014) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014.
Stockholm: SCB tryck
SOU 2014:6 Män och jämställdhet
SOU 2014:34 Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och
möjligheter i arbetslivet. Stockholm: Fritzes
SOU2014:81 Yrke, karriär och lön – kvinnor och mäns olika villkor på den
svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes
O/lika. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering http://enhemlighet.se/
wp-content/uploads/2012/09/allaolikaallalikas_olika_lattlast_version.pdf
24 13/10/16 REFERENSER
•  Björkman, Lotta (2010) En skola i frihet – med ”misstagens” hjälp. I Bromseth, J. &
Darj, F (red) Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategi för förändring.
Uppsala: Centrum för genusvetenskap.
•  Gottfredson, S Linda. 2002. Gottfredson´s Theory of circumscription, compromise,
and self-creation. I Duane Brown (red). Career choice and development. 4 uppl.
85-148. San Francisco: Jossey-Bass.
•  Gottfredsson, Linda S.(1981) Circumscription and Compromise: A Developmental
Theory of Occupational Aspirations. Journal of Counseling Psychology Monograph
vol28 nr 6. 545-579
•  Hodkinson, Phil & Sparkes Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of
Career Decision Making. British Journal of Sociology and Education. Vol 18 no. 1.
29-44.
• 
Exemplet på bilder från Gävle:
http://www.gavle.se/Kommun--politik/Press-och-informationsmaterial/Bilder-somforandrar-varlden/
25