Lägesbedömning 2014
Förskoleförvaltningen
Datum:
Upprättad av:
Ansvarig:
Förvaltning:
Avdelning:
1
2014-03-28
Jimmie Sandström
Ana-Maria Deliv
Förskoleförvaltningen
Kvalitet och myndighet
Inledning
Lägesbedömningens syfte är att redogöra för Förskoleförvaltningens arbete i förhållande
till det statliga uppdraget och ska läsas med de nationella målen i skollagen och läroplanen
för förskolan i åtanke. Lägesbedömningen är en del av den kontinuerliga uppföljning som
enligt skollagen (kap. 4) åligger varje huvudman inom skolväsendet att genomföra för att
utveckla utbildningen.
Disposition
Lägesbedömningens disposition tar utgångspunkt i läroplanen (Lpfö 98) och skollagen,
samt skolinspektionens kritik utifrån dessa författningar. Läroplanens olika delar kommer
därför delvis att fungera som avsnittsuppdelande. Tanken med detta upplägg är att
förtydliga vad Förskoleförvaltningens arbete riktar sig mot gällande det statliga uppdraget.
Emellertid syftar inte det arbete som utförs alltid mot enbart ett avsnitt i läroplanen, utan
kan istället täcka flera av de ovan nämnda utgångspunkter.
Underlag för lägesbedömningen av Förskoleförvaltningens arbete:
- Kvalitetsdialoger mellan utbildningschefer, förskolenämnden (presidiet)
förskoledirektör samt representant för Förskoleförvaltningens avdelning för
kvalitet och myndighet.
- Sammanställning av utvecklingsområden i kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter i
september 2013.
- Skolinspektionens tillsynsbeslut från november 2011, och uppföljningsbeslut med
föreläggande från oktober 2013.
- Sociala kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, slutrapport, samt
förskolenämndens remissvar.
Förskolor
2003
Barn 1-5 år, andel (%) av befolkningen
Barn 1-5 år, andel (%) i enskild regi av befolkningen
Barn 1-5 år, antal i kommunen
Barn, totalt antal inskrivna
Barngrupp, antal barn per avdelning
Barngrupp, antal barn per avdelning, enskild regi
Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi
Förskoleenheter, antal i enskild regi
Förskoleenheter, antal i kommunal regi
Förskoleenheter, antal totalt
2004
78
14
13595
10645
17,5
.
.
.
.
.
2005
80
14
13826
11196
17,7
.
.
.
.
.
2006
81
14
14145
11510
17,1
.
.
.
.
.
2007
82
14
14791
12223
17,1
.
.
.
.
.
Malmö år:
2008 2009
81
13
15740
12911
16,9
.
.
.
.
.
81
13
16766
13625
17,1
.
.
.
.
.
2010
81
12
18050
14748
17,7
.
.
.
.
.
2011
81
12
19261
15727
18,4
21
18,1
.
.
.
82
12
20390
16731
17,7
17,7
17,7
.
.
.
2012
82
11
21255
17500
18,1
16,7
18,3
68
236
304
2013
81
11
22086
17861
17,6
17,6
17,6
71
263
334
Källa: Skolverkets databas med Jämförelsetal
Generella insatser för att stödja förskolornas
kvalitetsutveckling
Struktur för systematiskt kvalitetsarbete
En viktig del i utvecklingsarbetet är det systematiska kvalitetsarbetet. Malmö stad har tagit
fram en egen modell för systematiskt kvalitetsarbete för förskolan som utgår från
skollagens krav om att varje enhet planerar, följer upp och utvecklar sin verksamhet
utifrån de nationella målen. Avdelningen för kvalitet och myndighet har under 2103/2014
utvecklat denna modell.
2
Modellen innehåller stödmaterial och dokumentationsmaterial för enheternas och
kommunens kvalitetsarbete. Detta stödmaterial uppdateras ständigt, och senast under
2014 reviderade avdelningen för kvalitet och myndighet de mallar som verksamheterna
använder sig av i arbetet. Som stöd i verksamheternas kvalitetsarbete så erbjuder samma
avdelning även workshops, där måluppfyllelse, insatser och arbetet i allmänhet diskuteras.
Inom ramen för kvalitetsarbetet och med insamlat material som stöd genomförs de så
kallade kvalitetsdialogerna på olika nivåer, från enhet till nämnd.
Kvalitetsbesök
Kvalitetsstödjarna är en del av avdelningen för kvalitet och myndighet, deras arbete är en
stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med planering och
skattningsskalorna (gällande kvaliteten) har varit igång sedan hösten 2103.
Kvalitetsstödjarna har genomfört ett omfattande arbete både när det gäller
skattningsskalorna; där referensgrupper och forskning har använts, och kvalitetsbesöken;
där provbesök har genomförts och analyserats. Skattningsskalorna är tänkta att kunna
användas som ett kontinuerligt stöd i förskolornas kvalitetsarbete, det vill säga även när
förskolan inte ska få kvalitetsbesök.
Skattningsskalorna är formulerade för att synliggöra vikten av alla barns lika rättigheter till
en god pedagogisk verksamhet. Ett skattningsområde rör särskilt förskolornas
likabehandlingsarbete, men inom flertalet skattningsområden betonas vikten av att barn
ska ha samma möjligheter oavsett ålder eller kön. En annan viktig utgångspunkt i
konstruerandet av skalorna är relationernas betydelse i förskoleverksamheten. Lärande
uttrycks i förskolans läroplan som relationellt. Hur väl de nationella målen uppfylls måste
därför skattas med samma utgångspunkt. Med stöd i pedagogisk forskning har de högre
nivåerna i skattningen av kvaliteten riktats mot de pedagogiska relationer som existerar i
verksamheterna.
24 stycken pedagoger har utbildats av de fem kvalitetsstödjarna, tillsammans kommer
dessa i vecka 11 att starta upp sina verksamhetsbesök.
Kvalitetsstödjarnas uppdrag innefattar också ett stort ansvar i förebyggandet av
kränkande behandling (se nedan).
Pedagogiska utvecklingsteam
För att ytterligare utveckla förskolepersonalens arbete med och tillsammans med barnen,
såsom läroplanen föreskriver, har planeringsarbetet med de så kallade pedagogiska
utvecklingsteamen påbörjats. Dessa utvecklingsteam kommer att arbeta på en mängd
olika sätt med verksamheterna, och ska exempelvis fungera stödjande för de
verksamheter som är i behov av särskilt stöd. Ett pedagogiskt utvecklingsteam kommer
att finnas på respektive utbildningsområde. Utbildningscheferna tar i nuläget fram de
arbetssätt och den kompetens som behövs i respektive utbildningsområde. Rekryteringen
av teamledarna har startat under vecka 9.
Till respektive team ska det även kopplas psykologkompetens. Antalet psykologer som
arbetar inom Förskoleförvaltningen kommer att vara minst en per utbildningsområde
samt en samordnande chef.
Kreativt lärcentrum
Med en likvärdig förskola som utgångspunkt har förvaltningen skapat en arbetsgrupp som
har till uppgift att undersöka, kartlägga, dokumentera och sammanfatta förutsättningar
3
och möjligheter för ett kreativt lärcentrum i Malmö. Detta ska vara en samlingsplats för
dokumentation och utveckling, med syfte att skapa en mötesplats för pedagogisk
verksamhet med särskilt fokus på pedagogisk dokumentation och kompetensutveckling.
Under slutet av 2013 har speciella arbetsgrupper formats för att planera och styra det
fortsatta arbetet.
Ambitionen är att kvalitetsstödjare, pedagogiska utvecklingsteam och kreativt lärcentrum
ska utbyta lärdomar och idéer och samspela i sitt arbete.
Resursfördelning
För att generera ökad kvalitet, och för att ge förutsättningar att kunna anpassa barngrupperna efter barnens behov, så att det lärande och den utveckling som läroplanen
föreskriver kan ske, har ett nytt resursfördelningssystem skapats. Resursfördelningen ska
gynna likvärdigheten i staden.
Nämnden har i december 2013 fattat beslut om resursfördelningsmodellen som rullar ut
under 2014 där ersättning fördelas till verksamheterna utifrån fastställda sociala faktorer.
Modellen kommer att följas upp senast i samband med internbudgeten år 2015 i syfte att
säkerställa att resurserna verkligen fördelas utifrån barns behov och skapar förutsättningar
för en kvalitetsmässigt likvärdig verksamhet inom förvaltningens samtliga enheter.
Resursfördelningsmodellen kommer att följas upp senast i samband med internbudgeten
år 2015.
Verksamheten har präglats av hög utbyggnadstakt
Antalet barn i förskoleåldern som önskar plats i förskolan har ökat markant de senaste
åren. Tillsammans med lagkravet att kommunen är skyldig att erbjuda plats inom fyra
månader har detta inneburit att utbyggnaden av förskoleplatser både har varit omfattande
och tidspressad. Det har varit en stor utmaning att driva en omfattande utbyggnad och
att samtidigt erbjuda en kvalitativ verksamhet. På förvaltningen är det numer avdelningen
för fysisk miljö som tagit över de olika ansvarsområden som uppkommer kring till
exempel nybyggnationer av förskolor(etcetera). Ansvarsområden som tidigare legat hos
förskolechefen.
Emellertid ska det påpekas nystart av förskolor kräver en hög arbetsinsats av
förskolechefen.
Kompetenshöjning
Det finns, bland både medarbetare och ledare, ett behov av riktad kompetenshöjning när
det gäller förskolans uppdrag. Av ”Projekt Kvalitetsarbetes” slutrapport framgår vilka
insatser, främst riktade till förskolechefer, som genomförts under det senaste året.
Erfarenhetsmässigt utnyttjas insatserna olika av kommunens förskolechefer. Det finns
anledning för Förskoleförvaltningen att uppmärksamma denna bristande likvärdighet vad
gäller att utnyttja erbjudna kvalitetsutvecklingsinsatser och att identifiera de förskolor som
inte deltar i dessa insatser trots brister i verksamhetens kvalitet. De pedagogiska
utvecklingsteamen och kvalitetsstödjarna ska både identifiera och fungera som ett stöd
för dessa verksamheter ute på plats.
Administrativa team
Förvaltningen har under början av 2014 börjat rekryteringen av de administrativa
stödteamen. Planeringen är att ha alla åtta team är på plats under slutet av året.
4
Teamen ska stödja förskolecheferna i det administrativa arbetet. Förskolecheferna ska då
få mer tid över till att det pedagogiska ledarskapet.
Prioriterade utvecklingsinsatser
Utveckling och lärande
Särskilt stöd
När det gäller särskilt stöd (ej omfattande) ska förskolechefen se till att barnet ges sådant
stöd. Möjligheterna att ge detta till barn med behov skiljer sig emellertid mellan
verksamheterna. Tillgången till specialpedagoger eller extra resurser varierar över staden
vilket medför att det kan brista i likvärdigheten. Under senare tid har det dock skett en
utveckling i flera verksamheter till exempel när det gäller tillgången till specialpedagoger.
För att öka likvärdigheten över staden i enlighet med skollagens kapitel 3 har det sedan
förvaltningens start arbetats fram en central funktion med gemensamma rutiner gällande
ansökningar av tilläggsbelopp. De centrala rutinerna fokuserar på att paritet ska råda
oberoende vilken del av staden som tilläggsbeloppsansökan kommer ifrån. Främst står
barnets behov. Ansvarig för tilläggsbeloppsansökningarna har flertalet gånger, i olika
forum, informerat och utbildat förskolecheferna gällande tilläggsbeloppet. Detta som en
del av avdelningen för kvalitet och myndighets arbete; bristande kunskap och information
ska inte medverka till att barn med omfattande behov av särskilt stöd inte får detta. För
tydligheten skull ska det påpekas att tilläggsbeloppet enlig skollagen (kap. 8) är kopplat till
individen med omfattande behov av särskilt stöd.
Modersmålsstöd
Det kan konstateras att både tillgången och kvaliteten på modersmålstöd varierar i Malmö
stad. I några delar av staden har Skolinspektionen i sin regelbundna tillsyn
uppmärksammat att det finns medarbetare med bristande språkkunskaper i det svenska
språket, samt att modersmålstödet inte varit likvärdigt .
Kommunstyrelsen beslutade 2013 att den del inom modersmålsenheten som riktar sig till
förskolan, modersmålsstödet, skulle föras över till Förskoleförvaltningen. Sedan den 1
januari 2014 tillhör därför modersmålsstödet med cirka 45 modersmålstränare
avdelningen för kvalitet och myndighet. Förskolenämnden har även beslutat om en
utredning som ska behandla hur modersmålstödet framöver ska organiseras inom
förvaltningen. Resultatet av utredningen ska redovisas för nämnden senast den 31 maj
2014.
Inom det systematiska kvalitetsarbetet har det beslutats att samtliga förskolor ska följa
upp och utveckla arbetet med modersmålsstöd i förskolan under 2013/14. Till detta
uppföljnings- och utvecklingsarbete har förvaltningen sedan sitt bildande tagit fram
särskilt analysstöd och hänvisningar till stödmaterial av olika slag, särskilt bör här nämnas
Skolverkets nya stödmaterial kring flerspråkighet.
Som en del av modersmålsstödsarbetet finns nu också de åtta så kallade processtödjarna.
Dessa har som uppdrag att implementera och utveckla det faktum att modersmålsstödet
är alla medarbetares ansvar och uppdrag utifrån skollagen, snarare än enbart
modersmålstränarnas. Under 2014 fortsätter processtödjarna att ge medarbetare ute i
5
verksamheterna fortbildning samt håller i workshops för att höja kunskaperna och hitta
metoder för hur modersmålsstödsarbetet ska utvecklas.
Följande insatser har genomförts under Ht-2013:
-
Fortbildning har erbjudits cirka 300 barnskötare och förskollärare i att arbeta med
flerspråkighet och stöd i modersmålet.
En halvdag med olika föreläsningar har genomförts av Eva-Kristina Salameh
(logoped), Pia Håland Anveden (FoU) och Åsa Ljunggren (Fil.Lic. pedagogik).
Cirka 300 medarbetare deltog.
Utspritt under höstterminen har workshops i olika språkutvecklande metoder
genomförts. Cirka 300 medarbetare deltog och tanken var att samma personer
som deltog i fortbildningsdagen också skulle få konkreta metoder att arbeta med
direkt i verksamheten.
Kränkande behandling
I enlighet med skollagen och på grund av Skolinspektionens kritik gällande skillnaderna i
Malmö stads målinriktade arbete för motverkandet av kränkande behandling har
Förskoleförvaltningen påbörjat en mängd olika insatser. Avdelningen för kvalitet och
myndighet har under våren 2014 påbörjat en utbildning inom juridik för förskolepersonal
där fokus bland annat ligger på hur förskolorna ska arbeta med sin plan mot
diskriminering och kränkande behandling och i synnerhet hur de ska arbeta främjande
och förebyggande. Här har även medarbetare på Förskoleförvaltningens HR-avdelning en
viktig roll att spela under sina besök på förskolorna, då de arbetar med bland annat
arbetslagsutveckling. Även de åtta pedagogiska utvecklingsteamen och kvalitetsstödjarna
(som beskrivits ovan) har fått i uppdrag att arbeta med att ge stöd till förskolors arbete
med värdegrund och pedagogiska relationer.
Nämnden har inom ramen för internkontrollen beslutat att kontrollera 80 av förskolornas
planer mot diskriminering och kränkande behandling, samt att trakasserier eller annan
kränkande behandling av barn anmäls till huvudmannen. Vid analysen av de insamlade
planerna kunde avdelningen för kvalitet och myndighet konstatera att de flesta förskolor
har en skrivning i sina planer om det förebyggande och främjande arbetet på förskolorna,
men att det är svårt att veta hur det omvandlas till praktik i verksamheterna.
Förskolenämnden har även genomfört en kartläggning som visade att under perioden 1
juli till 31 december 2013 har 35 anmälningar om trakasserier eller annan kränkande
behandling inkommit till Förskolenämnden. Avdelningen för kvalitet och myndighet
kommer halvårsvis att göra en analys och sammanställning av anmälningarna om
trakasserier eller annan kränkande behandling och redovisa för Förskolenämnden.
Avdelningen kommer även att genomföra en fördjupad analys av det målinriktade arbetet
mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolorna. Ett särskilt fokus
ska ligga på medarbetareens förhållningssätt och bemötande av barnen. Detta ska bland
annat ske genom att kvalitetsstödjarna kommer att samla in besökta förskolors planer mot
diskriminering och kränkande behandling. Därefter kommer förskolorna att inom ramen
för kvalitetsbesöken att få återkoppling på sin plan av kvalitetsstödjarna.
Kvalitetsstödjarna kommer som sagt även att stödja förskolorna kring hur man ska arbeta
med det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling, samt vikten av att det finns tydliga och för medarbetaren kända rutiner i
planen om hur de ska agera om medarbetare kränker barn.
6
För att ytterligare utveckla det som skollagen föreskriver har Förskolenämnden sedan
förvaltningens tillkomst tagit fram en klagomålshanteringsrutin för hela
Förskoleförvaltningen. Syftet med rutinen för klagomålshanteringen är att identifiera och
förebygga brister inom verksamheterna samt identifiera nya eller icke tillgodosedda behov
hos medborgarna i kommunen. Förskolenämnden vill underlätta för den enskilde att
komma med synpunkter och klagomål samt förbättra medborgarnas möjligheter att
påverka kommunens förskolor och annan pedagogisk omsorg. Det handlar även om att
utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och
undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn
att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Ett systematiskt arbete med
synpunkter och klagomål ger goda möjligheter att både uppmärksamma brister i
verksamheten och att kunna arbeta förebyggande.
Både rutinen för klagomålshantering och kvalitetsstödjarnas arbete, inom ramen för det
systematiska kvalitetsarbetet, som avser det målinriktade arbetet mot diskriminering och
annan kränkande behandling på förskolorna kommer att vara till stor hjälp för
utbildningscheferna. Särskilt när de ska fånga upp signaler om brister och rikta relevanta
insatser till de förskolor som bäst behöver det för att få till en likvärdig förskola. De
inkomna klagomålens karaktär har sammanställts och analyserats i syfte att identifiera de
svagheter i verksamheten som behöver uppmärksammas.
Genusarbetet
Medarbetare i förskolan har möjlighet att få stöd i det genuspedagogiska
utvecklingsarbetet av genuspedagoger från FoU Malmö-utbildning. Centrala delar av
genuspedagogernas insatser är stöd i förskolornas analysarbete, fortbildning och
handledning. FoU Malmö-utbildning erbjuder bokcirklar, analysverkstäder,
nätverksträffar, pedagogiska caféer, föreläsningar, med mera. Hittills har en stor del av
Malmö stads förskolor på olika sätt deltagit i insatser från FoU. Utöver dessa finns det
även förskolor som på andra sätt bedrivit ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete.
Utvecklingsområden
I sammanställningen av förskolornas utvecklingsområden är det område som flest enheter
identifierat utvecklingsbehov inom ”Utveckling och lärande”.
”Utveckling och lärande” innehåller utvecklingsområden som pedagogisk dokumentation,
dokumentation av såväl det enskilda barnets som grupper av barns lärprocesser, och
övergripande dokumentation av hela verksamheten. Man uttrycker ett behov av att
utveckla sina arbetsrutiner, men även behov av nya metoder för hur man använder denna
dokumentation som ett verktyg för att förbättra verksamheten. I de workshops som
avdelningen för kvalitet och myndighet har hållit i (se ”Se strukturer för systematiskt
kvalitetsarbete”) har förvaltningen kommunicerat att det är en mycket god idé att bygga in
pedagogisk dokumentation i kvalitetsarbetet. Under 2014 utbildas 24 nya pedagogistor
inom ramen för detta.
Förskolorna beskriver i sin dokumentation att man inom området ”Lärande och
utveckling”(vilket är det näst mest identifierade utvecklingsområdet) ser behov hos
pedagogerna av ökad ämneskunskap, då särskilt kring naturvetenskap och teknik. Dessa
är två av de kunskapsområden som har fått förtydligade mål i den reviderade läroplanen
för förskolan. Förskoleförvaltningen planerar att under våren 2014 ansöka för ett antal
platser till Skolverkets ”NT-satsningen” för att utbilda medarbetare i förskolorna till så
kallade NT-utvecklare, som sedan ska kunna sprida sin nyvunna kunskap vidare.
7
Utvecklingsområden från kvalitetsplaner 2013/14 Malmö
Barns inflytande
I avdelningen för kvalitet och myndighets systematiska arbete, gällande
sammanställningen av verksamheternas kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter, har det
framkommit att barnens inflytande inte syns som en del i utvecklandet av
verksamheternas arbetssätt och innehåll. Detta har kommunicerats till förskolecheferna.
8
Föräldrainflytande och Samverkan
Vårdnadshavare och föräldrar
Föräldraenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan, genomförd våren 2013 att det
tydligt efterfrågas ökad och förbättrad information från förskolorna. Samverkan med
vårdnadshavare har också av många förskolor identifierats som ett fortsatt viktigt
utvecklingsområde, till exempel när det gäller att synliggöra vad verksamheten gör.
Vårdandshavares delaktighet i form av exempelvis föräldraråd, är också under utveckling.
Flera verksamheter gör egna föräldraenkäter för att få ett snabbt och anpassat underlag i
kvalitetsarbetet.
Förskoleenkäten som vanligtvis genomförs vartannat år genomförs även under mellanåret
2014 av avdelningen för kvalitet och myndighet för att skapa ett gott empiriskt underlag,
och en nollbas för vidare analys av förvaltningens arbete. I skrivande stund (140317) är
Förskoleenkäten 2014 i full gång. Denna är också en del i det inflytandeutövande som
vårdnadshavare i Malmö stad har.
Samverkan med övrig skola
För att kunna säkerställa en smidig övergång mellan förskoleverksamheten och övrig
skolverksamhet i enlighet med läroplanen har ett samarbete mellan de olika skolformerna
skapats. Denna samverkan är fortfarande i uppstartsstadiet.
Förutsättningar
Barngruppers storlek
Det ökade antalet barn i förskolekön har fått följden att barngrupperna under en
tioårsperiod har vuxit i förskolorna i Malmö. Andelen små barn i verksamheten har ökat
mest. I sociala kommissionens slutrapport anges att det är särskilt allvarligt om de yngsta
barnen i förskolan därigenom får försämrade förutsättningar. Enligt skollagen ska
barngrupperna i förskolorna vara lämpligt stora och lämpligt sammansatta och även i
övrigt ska barnen erbjudas en god miljö.
Skolinspektionen har tidigare ställt krav på att konsekvensanalyser av förändringar i
barngruppernas storlek och sammansättning ska göras. Forskning visar att barngruppens
storlek mätt i antalet barn per avdelning inte behöver vara en rättvisande indikation
gällande om barnen erbjuds en utvecklande och trygg miljö. Här är de pedagogiska
relationerna (och då en hög kompetens hos medarbetaren) den enskilt viktigaste faktorn
för kvaliteten i förskoleverksamheten.
En omfattande kartläggning har genomförts med syftet att ge en inblick i hur förskolor i
Malmö organiserar sina barngrupper. Stora skillnader har uppmärksammats i både
barngruppsstorlek, medarbetaretäthet och andel förskollärare. Det har också visat sig att
barngrupper med yngre barn är relativt sett mindre och har en högre medarbetaretäthet
än barngrupper för äldre barn. Forskning visar att de grupper av barn som särskilt gynnas
av mindre barngrupper bör uppmärksammas.
Skolverket (2013) menar, att det är svårt att peka på en optimal gruppstorlek. Som tidigare
nämnts, kan den pedagogiska praktiken i större respektive mindre barngrupper likna
varandra, då barnen ingår i större och mindre gruppkonstellationer under olika delar av
dagen. Samtidigt som barnen ska få möjlighet att utveckla ett fåtal trygga relationer,
nämner flera förskolor i Malmö att en framgångsfaktor är att all medarbetare känner alla
9
barn. Eftersom medarbetare hjälps åt vid exempelvis reflektionstid och sjukfrånvaro, är
det en trygghet för barnen att känna medarbetare från andra arbetslag. Någon förskola
som arbetar med större arbetslag uppger att en fördel med detta är att verksamheten blir
mindre sårbar vid frånvaro. Det har nu beslutats att vidare kartläggning ska utföras.
Barn och barngrupper
2009
Barn 1-5 år, antal i kommunen
Barn, totalt antal inskrivna
Barn, andel (%) i enskild regi
Barngrupp, antal barn per avdelning
Barngrupp, antal barn per avdelning, enskild regi
Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
Avdelningar,
andel
andel
andel
andel
andel
andel
andel
andel
andel
andel
18050
14748
15
17,7
(%) med upp till 15 barn, enskild regi
(%) med upp till 15 barn, kommunal regi
(%) med 16-17 barn, enskild regi
(%) med 16-17 barn, kommunal regi
(%) med 18-20 barn, enskild regi
(%) med 18-20 barn, kommunal regi
(%) med 21-25 barn, enskild regi
(%) med 21-25 barn, kommunal regi
(%) med 26 barn eller fler, enskild regi
(%) med 26 barn eller fler, kommunal regi
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
Småbarnsavdelningar,
andel
andel
andel
andel
andel
andel
andel
andel
(%) med upp till 10 barn, enskild regi
(%) med upp till 10 barn, kommunal regi
(%) med upp till 11-13 barn, enskild regi
(%) med upp till 11-13 barn, kommunal regi
(%) med upp till 14-16 barn, enskild regi
(%) med upp till 14-16 barn, kommunal regi
(%) med 17 barn eller fler, enskild regi
(%) med 17 barn eller fler, kommunal regi
2010
Malmö
2011
2012
2013
.
.
19261
15727
15
18,4
21
18,1
20390
16731
14
17,7
17,7
17,7
21255
17500
13
18,1
16,7
18,3
22086
17861
14
17,6
17,6
17,6
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
39
27
11
26
38
27
10
14
2
6
30
32
19
18
39
30
10
15
2
7
33
28
19
23
37
27
11
15
0
7
41
27
19
22
25
34
16
13
0
4
.
.
.
.
.
.
.
.
30
8
27
16
37
48
7
27
42
12
17
16
33
46
8
26
29
6
20
13
49
58
3
24
35
6
24
16
35
57
7
22
Källa: Skolverkets databas med Jämförelsetal
Samordning
För att stärka samverkan mellan förvaltningens olika avdelningar har under tidiga 2014 en
särskild samordningstjänst skapats på avdelningen för kvalitet och myndighet. Tjänstens
syfte är att kordinera de strukturella faktorer, på respektive avdelning på förvaltningen,
som påverkat Malmö stads kösituation negativt. Ansatsen är dels arbeta fram en
överskådlig bild av den problematik som funnits i staden, men även att bygga upp system
för att i framtiden hantera förskolekö och placering på ett tillfredställande sätt. I
förlängningen ska detta bidra till minskat tryck ute i verksamheterna och således bidra till
en högre kvalitet.
Medarbetarens kompetens
Tillgången på utbildade medarbetare ser olika ut i kommunens förskolor. Överlag finns
det dock en brist på förskollärare. Totalt sett har ett stort antal förskollärare rekryterats
men på grund av att medarbetarestyrkan som helhet har ökat, ökar inte de
högskoleutbildade andelsmässigt. Även om tillgången till utbildade medarbetare i Malmö
är genomsnittlig i förhållande till riket kan det konstateras att tillståndet mellan stadens
förskoleenheter inte är jämnbördigt. Detta förhållande är en viktig observation för
förvaltningen ur ett likvärdighetsperspektiv och måste regelbundet uppmärksammas i det
fortsatta systematiska kvalitetsarbetet (se även ”Resursfördelning” ovan).
Det statliga uppdraget understryker särskilt förkollärarens ansvar i förhållande till de
nationella målen. Malmö kommun har en ambition att öka andelen förskollärare till 55
procent år 2015 och 65 procent år 2020. Omfattande rekryteringsinsatser har gjorts under
de gångna åren och på många sett har den varit framgångsrik även om andelen
10
pedagogiskt utbildade inte har ökat. Det finns även planer på att inleda en dialog med
Malmö Högskola, ambitionen är att fler förskollärare ska utbildas.
Förskoleförvaltningen kommer att kartlägga fördelningen av högskoleutbildade
medarbetare i Malmös förskolor. Syftet med kartläggningen är att fördela
högskoleutbildad medarbetare likvärdigt över staden så att det blir en bättre balans av
förskollärare mellan avdelningar och förskolor. Även medarbetare med goda kunskaper i
svenska ska fördelas jämnt över barngrupperna. Förskolenämnden kommer i sin tur ur ett
likvärdighetsperspektiv att aktivt följa hur den högskoleutbildade medarbetareen fördelar
sig över förskolorna i Malmö. Det pågår bland annat ett projekt som just nu kartlägger
hur den högskoleutbildade medarbetareen ska räcka till framöver. Inom ramen för
projektet ingår att anpassa och dela upp barngrupperna under dagen i olika
konstellationer samt anpassa medarbetaretätheten till behovet.
Malmö
2011
Förskolor
2009
Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, enskild regi
Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, kommunal regi
Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, totalt
.
.
.
2010
.
.
.
2012
.
.
.
2013
40
48
47
45
48
48
Källa: Skolverkets databas med Jämförelsetal
Utbildningsnivå enskild regi per 15 oktober 2013
Antal
Antal
kvinnor
män
164,75
35,23
3
167,43
13
26,23
26,62
Utbildningsnivå
Förskollärarutbildning
Lärarutbildning
Fritidspedagogutbildning
Barnskötarutbildning
Fritidsledarutbildning
Annan utbildning för arbete med barn
Ingen utbildning för arbete med barn
Summa:
15-okt-13
436,26
5
5
1
7,8
0
2
8,1
Antal
totalt
169,75
40,23
4
175,23
13
28,23
34,72
28,9
465,16
Källa: Oktoberstatistiken 2013 (Förvaltningen)
Utbildningsnivå kommunal regi per den 15 oktober 2013
Antal
Antal
Antal
kvinnor
män
totalt
1346,2
67,55
1413,75
99,2
19
118,2
19
1,5
20,5
1194,7
72,25
1266,95
3
1
4
Utbildningsnivå
Förskollärarutbildning
Lärarutbildning
Fritidspedagogutbildning
Barnskötarutbildning
Fritidsledarutbildning
Annan utbildning för
arbete med barn
Ingen utbildning för
arbete med barn
Summa:
15-okt-13
90,71
11,56
102,27
130,08
29,37
159,45
2882,89
202,23
3085,12
Källa: Oktoberstatistiken 2013 (Förvaltningen)
Bemanning
En förutsättning för en likvärdig kvalitet över hela staden är att vi har en proaktiv
medarbetareförsörjning. Därför har projektet Kvalitativ bemanning startat upp. Syftet med
projektet är att i förlängningen kunna minska volymen timmar och med det antalet
timavlönade vikarier, att säkerställa kontinuitet för barn och föräldrar, att bemanna
Malmös förskolor på ett sätt som gör verksamheten mindre sårbar vid frånvaro samt att
11
alla förskolor bedömer behov för bemanning och dess budgetering på ett likvärdigt sätt.
Projektet har i början av mars inlett arbetet med att mäta och sammanställa data för
vidare analys och utveckling.
Parallellt ska projektet arbeta med att organisera en förvaltningsgemensam vikariebank
och genom detta säkerställa och kvalitetssäkra korttidsbemanningen i Malmös förskolor.
Malmö:
2007 2008 2009
Förskolor:
2003
Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, enskild regi
Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, kommunal regi
Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, totalt
Anställda, antal årsarbetare i enskild regi
Anställda, antal årsarbetare i kommunal regi
Anställda, antal årsarbetare totalt
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, enskild regi
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi
2004
.
.
.
.
.
.
339
1589
1928
5,5
5,7
5,5
12
2005
.
.
.
347
1667
2013
5,6
5,6
5,6
2006
.
.
.
378
1829
2208
5,2
5,3
5,2
.
.
.
394
2024
2418
5,1
5,2
5
.
.
.
408
2148
2556
5,1
5,2
5
.
.
.
413
2269
2683
5,1
5,1
5,1
2010
.
.
.
426
2366
2792
5,3
5,2
5,3
2011
.
.
.
437
2584
3020
5,2
5,3
5,2
447
2804
3250
5,1
5,3
5,1
2012
40
48
47
451
3052
3503
5
5,2
5
2013
45
48
48
465
3146
3612
4,9
5,2
4,9
